The pharmaceutical sector is important for human health due to the increasing demand for medical products but is also a pollution and waste intensive industry. There is an urgent need for the industry to review its environmental footprints and simultaneously consider the industrial transformation called Industry 4.0. This is especially true for small and medium sized enterprises (SMEs). To achieve these objectives, it is presumed that artificial intelligence (AI) will have an important role.  This thesis sets out to identify barriers that pharmaceutical SMEs may encounter when implementing AI to improve environmental efforts. Furthermore, due to the lack of efficient tools the Green Performance Map is analyzed to see if additional value in the design phase and running of a production system can be obtained. Semi-structured interviews were conducted as this thesis is a case study and follows an inductive process. Other qualitative data and literature were used to investigate the research questions. The results indicate that organizational, resource, regulatory and knowledge specific factors can create barriers. Furthermore, there are indications that the Green Performance Map will be useful in both the design phase and running of a production system, this is however dependent on the resources. / Läkemedelssektorn är viktig för människans hälsa på grund av den ökade efterfrågan av medicinska produkter men bidrar även till stora mängder avfall och föroreningar. Det finns ett akut behov att industrin granskar sina miljöavtryck och samtidigt överväger den industriella omvandlingen som kallas Industri 4.0. Detta gäller särskilt för små och medelstora företag. För att uppnå dessa mål kan Artificiell Intelligens (AI) komma att ha en betydelsefull roll.  Detta examensarbete syftar till att identifiera de hinder som små och medelstora läkemedelsföretag kan stöta på när de implementerar AI för att förbättra sitt miljöarbete. På grund av brist på effektiva verktyg analyseras dessutom Green Performance Map för att se om ett mervärde i designfasen och under driften av produktionssystemet kan erhållas. Semistrukturerade intervjuer genomfördes då examensarbetet är en fallstudie och följer en induktiv process. Kvalitativa data och litteratur användes för att undersöka forskningsfrågorna. Resultatet indikerar att organisatoriska, resurs-, reglerings- och kunskapsspecifika faktorer kan skapa barriärer. Dessutom, finns det indikatorer på att Green Performance Map kommer vara användbart både i designfasen och när produktionssystemet är i drift, detta är dock beroende på nivån av resurser.

Circular economy (CE) is seen as a strategy to achieve sustainable development, requiring commitment and support from multiple actors on all system levels; from companies and products to governments and nations. Circular business models (CBMs) are regarded as an important leverage to implement circularity at an organizational level, and business support is considered an important enabler of these. Communication between practitioners and policy-makers, as well as understanding the barriers of CE in the local context, can facilitate the development of efficient business support. This thesis has from a company perspective explored barriers to circular business model innovation (CBMI) and the impact of firm-specific business support activities on this innovation process. This was done through a multiple-case study of ten Swedish SMEs who had received direct business support for circularity, and thus had initiated a circular project. The study has identified seventeen different barriers across five categories, spanning over the entire innovation process from idea to full implementation. Overall, economic viability appears to be an important factor which relates to and depends on several other barriers, and the novelty of CE contributes to the occurrence of many identified challenges. While some barriers are more common across all ten cases, often challenges related to market demand, financing and knowledge, others are more specific for each case and circular strategy. Furthermore, this study has found that coaching, training, and funding are firm-specific activities that can help SMEs overcome mainly internal barriers in the early stages of the CBMI process, addressing several of the most common barriers identified in this study. This research has also included a company perspective on the costs and benefits of the activities, and pointed at important factors to consider in the development of future business support. / Cirkulär ekonomi ses som en strategi för att uppnå hållbar utveckling, och kräver engagemang och stöd från flertalet aktörer på samtliga systemnivåer; från företag och produkter till regeringar och nationer. Cirkulära affärsmodeller betraktas som en viktig hävstång för att implementera cirkularitet på en organisatorisk nivå, och företagsstöd anses vara en viktig möjliggörare av dessa. Kommunikation mellan utövare och beslutsfattare, samt förståelse för barriärer till cirkulär ekonomi i det lokala sammanhanget, kan underlätta utvecklandet av effektiva företagsstöd. Denna uppsats har ur ett företagsperspektiv utforskat barriärer till cirkulär affärsmodellsinnovation och den inverkan som företagsstöd har på denna innovationsprocess. Detta utfördes genom en fallstudie av tio svenska små och medelstora företag som mottagit stöd för cirkularitet, och som således initierat ett cirkulärt projekt. Studien har identifierat sjutton barriärer inom fem kategorier, vilka sträcker sig över hela innovationsprocessen från idé till full implementation. Generellt framträder ekonomisk livskraft som en viktig faktor, relaterad till samt beroende av flertalet andra barriärer, och nymodigheten i cirkulär ekonomi bidrar till förekommande av flera identifierade barriärer. Medan vissa barriärer är mer vanligt förekommande bland de tio fallen, ofta utmaningar relaterade till marknadens efterfrågan, finansiering och kunskap, är andra mer specifika för varje fall och cirkulär strategi. Vidare finner denna studie att rådgivning, träning och finansiering är företagsspecifika aktiviteter som kan hjälpa små och medelstora företag att överkomma huvudsakligen interna barriärer i de tidiga faserna av cirkulär affärsmodellsinnovation, och som bemöter flertalet av de vanligaste barriärerna som har identifierats i denna studie. Denna studie har även inkluderat ett företagsperspektiv på aktiviteternas nytta och kostnader, samt belyst viktiga faktorer att ta hänsyn till i utvecklingen av framtida företagsstöd.

This thesis paper discusses the adoption of Artificial Intelligence (AI) technologies in the context of small and medium-sized companies. AI is a disruptive innovation currently leading a technological transition in many industries. Academic literature on its adoption in the context of SMEs is limited. This thesis aims to answer the research question "W hat are the main challenges of AI adoption in SMEs?". The authors use a qualitative research approach, interviewing 18 representatives of different Swedish organizations to answer the question. The authors identify six main challenge categories regarding AI adoption in SMEs via a coding process, which are Change Management, Education, Data, Hiring, Project Structuring, and External Help. The authors show similarities to challenges described in the existing literature on AI adoption. However, Hiring and External Help impact AI adoption in SMEs more significantly than in larger corporations, while Change Management can be easier for smaller organizations. Furthermore, a framework that helps to prioritize the above challenges is introduced. In comparison with literature on the adoption of other (non-AI) IT innovations in SMEs, some challenges are more salient to AI: the unclear definition of the term, false expectations as a result of the AI Hype, the uncertainty of project outcome, and the prerequisite of a previous digitalization process. The authors recommend further research in other contexts. / I denna avhandling diskuteras införandet av artificiell intelligens (AI) teknik i små och medelstora företag. AI är en disruptiv innovation som för närvarande leder en teknisk övergång i många branscher. Den akademiska litteraturen kring dess användning i små och medelstora företag är begränsad. Denna avhandling syftar till att besvara forskningsfrågan "Vilka är de största utmaningarna med att införa AI i små och medelstora företag?". Författarna använder en kvalitativ forskningsansats och intervjuar 18 representanter från olika svenska organisationer för att besvara frågan. Författarna identifierar sex huvudsakliga utmaningar områden avseende AI-adoption i små och medelstora företag via en kodningsprocess: förändringshantering, utbildning, data, anställning, projekt strukturering och extern hjälp. Författarna visar på likheter med de utmaningar som beskrivs i den befintliga litteraturen om AI-användning. Anställning och extern hjälp påverkar dock AI-användningen i små och medelstora företag mer påtagligt än i större företag, medan förändringshantering kan vara lättare för mindre organisationer. Vidare introduceras ett ramverk som hjälper till att prioritera ovanstående utmaningar. I jämförelse med litteratur om antagandet av andra (icke-AI) IT-innovationer i små och medelstora företag är vissa utmaningar mer framträdande när det gäller AI: den oklara definitionen av begreppet, falska förväntningar som ett resultat av AI-hypen, osäkerheten från projektresultatet och förutsättningen av tidigare digitaliseringsprocess. Författarna rekommenderar ytterligare forskning i andra sammanhang.

Inledning: Corporate Social Responsibility är ett väletablerat begrepp som handlar om hur företag tar ansvar ur ett miljöperspektiv, socialt perspektiv och ett ekonomiskt perspektiv. När det gäller att implementera CSR och hållbarhetsarbete inom en verksamhet så har kunden en roll i detta. Kunden ställer allt fler krav på att företag ska arbeta hållbart och genom dessa krav kan företag styra mot en mer hållbar verksamhet. Däremot ställer kunden olika krav på om det är ett SME eller ett stort företag. Syfte: Syftet med denna uppsats är att undersöka och analysera hur SME arbetar jämfört med större bolag inom tillverkningsbranschen med CSR i relation till sina kunder. Metod: För att uppnå studiens syfte så har vi utgått ifrån en deduktiv ansats, där vi först undersökte och analyserade teori. Sedan samlades empirin in genom intervjuer med tre små och medelstora företag samt intervjuer med tre stora företag. Slutsats: Hur ett företag arbetar med CSR skiljer sig i om det är ett SME eller ett stort företag. Själva CSR arbetet drivs främst av kunden eftersom kunden sätter krav på att företaget ska implementera detta i verksamheten. Däremot skiljer sig kundens krav på SME jämfört med de större. / Introduction: Corporate Social Responsibility is a well established concept that deals with how companies take responsibility from an environmental, social and economic perspective.When it comes to implementing CSR and sustainability work within a business, the customer has a role in this. Customers are making more and more demands on companies to work sustainably, and through these demands companies can steer towards more sustainable operations. However the customer makes different demands depending on whether it is an SME or a large company. Purpose: The purpose of this paper is to investigate and analyze the role of the customer in implementing CSR in SME companies compared to large companies in the manufacturing sector. Method: In order to achieve the purpose of the study, we have taken a deductive approach, where we first examined and analyzed theory. Then, empirical data was collected through interviews with three SMEs and interviews with three large companies. Conclusion: The way a company works with CSR differs if it is an SME or a large company. The CSR work itself is mainly driven by the customer, as the customer requires the company to implement this in its operations. However, the customer’s requirements för SMEs differ from those of larger companies.

Implementering av affärssystem är avgörande för organisationers framgång i dagens affärsvärld, vilket möjliggör förbättring av verksamheten och skapande av konkurrensfördelar. Samarbetet mellan olika aktörer under implementeringsprocessen är av central betydelse för att uppnå värdeskapande för SME-företag. Därför är syftet med denna studie att få kunskap om samarbetet mellan aktörer under implementeringen av affärssystem samt de uppfyllda SME-företagens värden, för att kunna svara på frågeställningen: Hur samarbetar aktörer under implementeringsprocessen av affärssystem för att uppfylla SME-företags värden?     Genom en kvalitativ forskningsansats samlades data in från både konsulter och SME-anställda som deltagande respondenter. Resultaten av de semistrukturerade intervjuerna visar att samarbetet är avgörande för en framgångsrik implementering. Kontinuerlig dialog, nära relationer och regelbundna möten säkerställer att behoven uppfylls. Värden som skapas av implementeringen är utifrån resultatet exempelvis tidsbesparing. Analysen bidrar med ett flödesschema som illustrerar implementeringsprocessens struktur och sammanhang utifrån empirin. Även diskussionen bidrar med ett flödesschema som fokuserar på vart och hur samarbete sker uppdelad i faser som kommer från forskningen baserat på litteraturen och empirin. Studien tar i diskussionen hänsyn till samband, olikheter och olika uppfattade värde. Studiens slutsats bidrar med ökad förståelse genom att visa samarbetets avgörande betydelse under implementeringen, med aktiviteter som utbildningar, möten och dialog. Affärssystemet ger värdefulla fördelar som tidsbesparing, ökad lönsamhet och bättre kundrelationer. / The implementation of enterprise systems is crucial for the succes of organizations in today's business world, enabling operational improvement and the creation of competitive advantages. Collaboration among different stakeholders during the implementation process is central to achieving value creation for SMEs. Therefore, the purpose of this study is to gain knowledge about the collaboration between stakeholders during the implementation of enterprise systems and the values realized by SMEs, in order to address the research question: How do stakeholders collaborate during the implementation process of business systems to fulfill SME-enterprises values?     Through a qualitative research approach, data was collected from both consultants and SME employees as participating respondents. The results of the semi-structured interviews indicate the collaboration is crucial for successful implementation. Continuous dialogue, close relationships, and regular meetings ensure that needs are met. Value created by the implementation are, for example time savings. The analysis contributes with a flowchart illustrating the structure and context of the implementation process based on the empirical data. The discussion also contributes with a flowchart focusing on where and how collaboration occurs, divided into phases derived from research based on literature and empirical data. The study considers relationships, differences and perceived value in the discussion. The conclusion of the study enhances understanding by demonstrating the crucial importance of collaboration during implementation, with activities such as training, meetings, and dialogue. The enterprise system provides valuable benefits such as time savings, increased profitability, and better customer relations.

Bakgrund och problemdiskussion: Mikro- och småföretag har fått en allt större betydelse för sysselsättningen och den ekonomiska tillväxten i Sverige. 22.6 % av Sveriges företag klassificeras som mikroföretag och denna storleksklass har svårt att växa vidare. I denna storleksklass är viljan att växa vidare god, dock avtar den då antalet anställda inom en organisation ökar. Detta då komplexiteten att styra och kontrollera företaget ökar. När ett företag växer ökar behovet av formell ekonomistyrning och att utveckla det kommer främja ett företags långsiktiga tillväxt. Att inte införa formell ekonomistyrning kan orsaka att ett företag inte uppnår dess fulla tillväxtpotential och kan medföra stor skada inom ett företag. Syfte: Det övergripande syftet är att utveckla en konceptuell modell som beskriver och förklarar behovet av formell ekonomistyrning hos mikroföretag i tillväxt, vilket ska möjliggöras genom två delsyften. Metod: En kvalitativ forskningsansats med flerfallstudie ansågs lämplig för studiens forskningsfråga och syfte. För empiriinsamling valdes semi-strukturerade intervjuer och dokument. Slutsats: Behovet av att införa formell ekonomistyrning tilltar under ett företags tillväxt. I uppstarten behövs det för att ett företag ska överleva, sälja och ha möjlighet att utveckla en produkt. Vid ökad efterfråga växer behovet av formell ekonomistyrning för att kontrollera tillväxten och möjliggöra arbete mot de uppsatta målen. Under ett företags utveckling utökas dess organisation vilket ökar behovet av att vidareutveckla den formella ekonomistyrningen. / Background and discussion: Micro- and small enterprises have become increasingly important for the employment and economic growth in Sweden. 22.6 % of the Swedish companies are classified as micro-enterprises, and this size class has difficulties to grow on. The desire to continue to grow in this size class is good, however it decreases as the number of employees within an organization increases. This is because the complexity of managing and controlling the company increases. When a company grows, the need for formal management control increases and to develop it will promote a company’s long-term growth. To not introduce formal management control may cause the company to not achieve its full growth potential and can also cause great damage within a company. Purpose: The overall purpose is to develop a conceptual model that describes and explains the need for formal management control of micro-enterprises in growth, which will be enabled through two smaller purposes. Method: A qualitative approach with a multiple case study was considered appropriate for the study’s research question and purpose. For empirical data collection was semi-structured interviews and documents selected. Conclusion: The need to establish formal management control increases during a company’s growth. In the start-up is it needed for a company to survive, to sell and have the opportunity to develop a product. In case of increased demand is the need for formal management control growing to control the growth and facilitate work towards the established goals. During the development of the company its organization expands, which increases the need to further develop the formal management control.

Legislation demands that health and safety of humans at work must be secured. Today, far from every company has a functioning systematic management of occupational health and safety (OHS) in place to fulfill its legal obligations. Instead, other day-to-day tasks appear to have greater priority. The overall aim of this thesis was to investigate prerequisites and possibilities for manufacturing companies to prioritize and manage OHS, with focus on professional roles, company size, safety culture, and financial performance. Four papers (I–IV) are included in this thesis, based on three data collections. A questionnaire measuring the priority accorded to work environment was completed by 249 representatives of 142 manufacturing companies (I & II). Focus group interviews were conducted with 66 workers at a large steel-manufacturing company, discussing their experiences and perceptions of safety and risks at work (III). A questionnaire measuring OHS management practices, safety culture, and priority given to work environment was completed by 280 representatives of 197 manufacturing companies (IV). Information regarding the companies’ financial performance was retrieved from a credit bureau database. The main findings of the four papers demonstrated that profitability was considered as the most prioritized interest in the companies (I), and that trade-offs between productivity and safety is an obstacle to working safely (III). Managers generally perceived their companies to prioritize work environment factors more than the safety delegates did (I & IV). Perceptions of work environment priority did, however, not differ depending on company size (II & IV). Responsibility for safety was perceived to rest on the individual to the largest extent, and risk-taking was believed to originate from a combination of individual factors and external circumstances in the work environment (III). Larger company size, positive safety culture, and low risk in creditworthiness were found to be associated with better OHS management practices in companies (IV). Correspondingly, smaller company size, negative safety culture, and high risk in creditworthiness were found to be associated with worse OHS management practices. In summary, structural, social, and financial aspects seem to be important in companies’ possibilities for prioritizing and managing OHS. Recommendations for industry and future research are discussed. / Arbetsmiljölagen kräver att människors hälsa och säkerhet på arbetet ska tryggas genom att risker kontinuerligt ska bedömas och åtgärdas. Många företag saknar idag ett fungerande systematiskt arbetsmiljöarbete (SAM) som uppfyller lagens krav fullt ut. Istället tycks andra dagliga aktiviteter ha högre prioritet. Det övergripande syftet med denna avhandling var att undersöka förutsättningar och möjligheter för tillverkande företag att prioritera och arbeta med säkerheten och arbetsmiljön; med särskilt fokus på yrkesroller, företagsstorlek, säkerhetskultur och finansiella nyckeltal. Fyra delstudier (I–IV) ingår i denna avhandling, vilka är baserade på tre datainsamlingar. En enkät som mätte arbetsmiljöprioritering besvarades av 249 representanter vid 142 tillverkande företag (I & II). Fokusgruppintervjuer genomfördes med 66 arbetare på ett stort ståltillverkningsföretag, där deras erfarenheter och uppfattningar om säkerhet och risker i arbetet diskuterades (III). En enkät som mätte SAM, säkerhetskultur och arbetsmiljöprioritering besvarades av 280 representanter vid 197 tillverkande företag (IV). Information om företagens finansiella nyckeltal hämtades från ett kreditupplysningsföretag. De viktigaste resultaten från de fyra delstudierna kan bland annat sammanfattas med att lönsamheten uppfattades vara det mest prioriterade intresset vid företagen (I), och att avvägningar mellan produktivitet och säkerhet ansågs vara ett hinder för att kunna arbeta på ett säkert sätt (III). Chefer uppfattade generellt att arbetsmiljön prioriterades mer på företagen än vad skyddsombuden gjorde (I & IV). Uppfattningar om arbetsmiljöprioritering skiljde sig dock inte åt beroende på företagsstorlek (II & IV). Ansvaret för säkerheten på arbetet ansågs främst vila hos den enskilda individen, och risktagande betraktades komma ur en kombination av individuella faktorer och yttre omständigheter i arbetsmiljön (III). Att vara ett större företag, ha positiv säkerhetskultur och hög kreditvärdighet visade sig ha samband med att också ha ett bättre utvecklat SAM (IV). På motsvarande sätt, att vara ett mindre företag, ha negativ säkerhetskultur och låg kreditvärdighet befanns ha samband med att också ha ett sämre utvecklat SAM. Sammanfattningsvis verkar därmed strukturella, sociala såväl som ekonomiska aspekter vara väsentliga för företags möjligheter att prioritera och arbeta med säkerheten och arbetsmiljön. Detta ger uppslag till rekommendationer för industrin samt vidare forskning. / Das Arbeitsschutzgesetz verlangt, dass die Sicherheit und Gesundheit (SG) von Menschen am Arbeitsplatz gewährleistet werden muss, indem Risiken kontinuierlich überprüft und behoben werden. Vielen Unternehmen fehlt heutzutage eine systematische Handhabung von SG, die den gesetzlichen Anforderungen vollständig entspricht. Stattdessen scheinen andere alltägliche Tätigkeiten eine höhere Priorität zu haben. Das übergeordnete Ziel der vorliegenden Abhandlung war es zu untersuchen, welche Voraussetzungen und Möglichkeiten herstellende Unternehmen besitzen, SG am Arbeitsplatz zu priorisieren und handzuhaben – unter besonderer Berücksichtigung von Berufsrollen, Unternehmensgröße, Sicherheitskultur und Finanzleistungen. Die vorliegende Abhandlung besteht aus vier Teilstudien (I–IV), die auf drei Datensammlungen basieren. Die Priorisierung von SG wurde mit einem Fragebogen untersucht, der von 249 Vertretern aus 142 herstellenden Unternehmen beantwortet wurde (I & II). Fokusgruppeninterviews wurden mit 66 Arbeitern eines großen Stahlherstellers durchgeführt, in welchen die Arbeiter ihre Erfahrungen und Wahrnehmungen von Sicherheit und Berufsrisiken diskutierten (III). Ein weiterer Fragebogen enthielt Fragen zur systematischen Handhabung von SG, Sicherheitskultur und Priorisierung von SG und wurde von 280 Vertretern aus 197 herstellenden Unternehmen beantwortet (IV). Angaben zu den Finanzleistungen der Unternehmen wurden einem öffentlichen Register entnommen. Die wichtigsten Ergebnisse der vier Teilstudien können unter anderem damit zusammengefasst werden, dass die Rentabilität des Unternehmens als höchste Priorität wahrgenommen wurde (I) und dass Kompromisse zwischen Produktivität und Sicherheit als Hindernis für eine sichere Arbeitsweise beurteilt wurden (III). Manager waren im Allgemeinen häufiger als die Sicherheitsbeauftragten der Unternehmen der Auffassung, dass SG priorisiert werden (I & IV). Der Unterschied in der Wahrnehmung der Prioritätensetzung hing jedoch nicht von der Unternehmensgröße ab (II & IV). Sicherheit am Arbeitsplatz wurde in erster Linie als die Verantwortung des einzelnen Mitarbeiters angesehen und das Eingehen von Risiken als eine Kombination aus individuellen Faktoren und äußeren Umständen im Arbeitsumfeld beurteilt (III). Ein großes Unternehmen zu sein, eine positive Sicherheitskultur zu haben und niedriges Risiko in der Kreditwürdigkeit, erwies sich mit einer besser entwickelten systematischen Handhabung von SG in Zusammenhang zu stehen (IV). Dementsprechend erwies es sich, dass kleine Unternehmen, eine negative Sicherheitskultur und hohes Risiko in der Kreditwürdigkeit, mit einer schlechter entwickelten systematischen Handhabung von SG in Zusammenhang stehen. Zusammenfassend scheinen also strukturelle, soziale und finanzielle Aspekte grundlegend dafür zu sein, ob ein Unternehmen die Möglichkeit hat, SG zu priorisieren und zu handhaben. Dies dient als Vorlage für Empfehlungen für die Industrie und zukünftige Forschung.

Water has been classified as an increasingly stress resource, according to the last World Water Development Report. Concerns about clean drinking water and water sanitation are also focal points of the Sustainable Development Goals (SDGs). Moreover, small and medium-sized enterprises (SME), as well as start-ups, are interested in water management innovation and reaching countries with difficult access. This project is motivated by a desire to identify and classify the challenges of reaching water-stressed regions or people living at the bottom of the pyramid (BOP) that are facing water scarcity as well as the aim to recognize approaches of how partnerships - strategic alliances, joint ventures, co-opetition, and buyer-supplier relationship - address some of those challenges. The importance of partnerships, their specific motives, and the assets and activities interchanged in each experience, have been examined through different interviews. By focusing attention on the relation between challenges, partnerships, and business model levels, this paper suggests that partnerships are essential to reach emerging markets, but not all of them are valuable at the earlier stages of a start-up. In addition, according to the challenges that are expected to address, a particular type of partnership should be established, which implies different adaptations in the business model. Therefore, the contribution of this study is to provide orientation to small companies on how to use partnerships based on the challenges to overcome reaching regions with water scarcity. / Vatten har klassificerats som en resurs som allt mer drabbas av vattenstress enligt senaste rapporten från World Water Development. Bekymmer om rent dricksvatten och vattenrening hamnar i fokus i de Globala målen för hållbar utveckling (SDG). Dessutom fokuserar små till medelstora företag och startups är intresserade av innovation inom vatten management och att nå länder där tillgång till vatten är svår. Detta projekt motiveras av en vilja att identifiera och klassificera utmaningarna av att nå vattenstressade regioner och människorna som lever i botten av pyramiden (BOP) som drabbas av vattenbrist och att hitta de metoder som med samarbetspartners, strategiska samarbeten, samriskföretag och leverantörssamarbeten kan hjälpa med dessa utmaningar. Betydelsen av samarbeten, deras specifika mål och tillgångar och aktiviteter som spridits i form av utbyte för varje händelse har examinerats genom olika intervjuer. Genom att fokusera på sammanhanget mellan utmaningarna, samarbeten och olika nivåer av affärsmodeller föreslår denna studie att samarbeten är grundläggande för att kunna nå utvecklingsområden, men inte alla är viktiga i de tidigare skeden i en startup. Dessutom enligt de utmaningar som uppkommer, en speciell typ av samarbete ska etableras som innebär olika anpassningar av affärsmodellen. Därför bidrar denna studie till att ge små företag riktlinjer på hur man använder sammarbetspartnerskap baserat på utmaningarna för att nå de regioner som har vattenbrist.

Bakgrund: Lättillgänglig och reliabel information blir betydande för effektivt beslutsfattande. Således identifieras förbättringen av beslutsfattande som den drivande orsaken till att företag införskaffar affärssystem som avser att skapa underlag, utföra analyser samt ta fram relevant data. Beslutsunderlaget som skapas ökar kvaliteten och understödjer beslutsfattandet. Enterprise Resource Planning (ERP) system, även känt som Affärssystem, är en standardiserad programvara som används för hela organisationer över flera funktioner med avseende till att effektivisera affärsområden som bokföring, inköp, tillverkning och försäljning. Numera finns det alternativ för mindre organisationer att införskaffa affärssystem, vilket resulterar i att fler SMF väljer att vända sig till mjukvaran. Affärssystemets syfte om att underlätta verksamhetens drift och förbättringar i arbetsflöden genom standardisering bidrar till att företagen blir mer resurseffektiva inom de respektive processerna. Syfte: Syftet med studien är att undersöka hur små-och medelstora företag använder sig av affärssystem och vilka konsekvenser det får för beslutsfattandet. Metod: Studien utgår ifrån en kvalitativ forskningsmetod. Empirin utgörs av tolv semistrukturerade intervjuer med tre små och medelstora företag. Respondenterna valdes ut genom ett målstyrt urval. För att besvara studiens problemformulering har det empiriska materialet analyserats med den teoretiska referensramen. Slutsats: Resultatet av studien visar att affärssystemet påverkar små- och medelstora företags beslutsfattning. Följande områden blir påverkade; relevans i beslut, förbättrat beslutsunderlag, delegering av beslut inom organisationen och förbättrad effektivitet vid beslut. / Background: Easily accessible and reliable information becomes essential for effective decision-making. Thus, the improvement of decision-making is identified as the driving reason why companies acquire business systems that intend to create data, perform analyzes and produce relevant data. The decision-making basis that is created increases the quality and supports decision-making. Enterprise Resource Planning (ERP) systems, also known as Business Systems, are a standardized software, used for entire organizations across multiple functions to make business areas such as accounting, purchasing, manufacturing and sales more effective. Nowadays, there are options for smaller organizations to acquire business systems, which results in more SMEs choosing to turn to the software. The purpose of the ERP system to facilitate the operation of the business and improvements in work flows through standardization, contributes to the companies becoming more resource efficient within the respective processes. Purpose: The purpose of this study is to investigate how small and medium-sized companies use ERP systems and what consequences this has for decision-making. Methodology: The study is based on a qualitative research method. The empirics consists of twelve semi-structured interviews with three small and medium-sized enterprises. The respondents were selected through a purposive sampling. In order to answer the study's problem formulation, the empirical material has been analyzed with the theoretical frame of reference. Conclusion: The results of the study show that ERP systems affect the decision-making of small and medium-sized enterprises. The following areas are affected; relevance in decisions,5improved basis for decisions, delegation of decisions within the organization and improved efficiency in decisions.

An increase in global supply chain disruption, such as the Covid-19 pandemic, has exposed vulnerabilities in supply chains. This has caused a reassessment of current supply chain management practices and highlighted a need for more resilient approaches. Despite an increased focus on this research area, Small and Medium-sized Enterprises (SMEs) are further challenged. Current practices are not well suited for these kinds of firms as they face resource and operational constrains. SMEs tend to build resilience through safety stocks, which provide a buffer against disruptions. However, maintaining inventories can be costly and inefficient. Furthermore, supply chain relationships have shown to enable collaborative efforts and increase visibility in the chain, thereby improving resilience. In light of this, the research focuses on exploring the effect of buyer-supplier relationships on SMEs resilience and how inventory management can align with SMEs efforts to build resilience. For this, a qualitative approach was employed, involving a case study of a manufacturing firm in Sweden. Data were collected through semi-structured interviews with six employees and seven direct suppliers, along with observations and archival data. The findings highlight the importance of long-term relationships in fostering supply chain resilience (SCR), emphasizing the need for transparent communication and collaboration. Therefore, a managerial framework is provided to guide the assessment of these relationships fostering the resilient benefits of supplier relationships. Additionally, the findings indicate the need for SMEs to balance inventory management practices with risk mitigation efforts like dual sourcing. The research concludes by outlining the benefits and risk associated with buyer-supplier relationships, emphasizing the importance of internal structures, and how inventory management practices can enhance SCR for SMEs. / En ökning av globala störningar, såsom Covid-19-pandemin, har avslöjat sårbarheter i försörjningskedjor. Detta har lett till en omvärdering av nuvarande metoder för hur försörjningskedjan ska hanteras och framhävt behovet av mer motståndskraftiga tillvägagångssätt. Trots ett ökat fokus på detta forskningsområde utmanas små och medelstora företag (SMEs) ytterligare. På grund av deras resurs- och verksamhetsbegränsningar är nuvarande metoder inte fullt tillämpliga. SMEs väljer ofta att bygga motståndskraft genom säkerhetslager eftersom detta utgör en buffert mot störningar. Att upprätthålla denna typ av lager kan dock vara kostsamt och ineffektivt. Vidare har det visat sig att relationer i försörjningskedjan möjliggör samarbeten och ökar synligheten, därigenom förbättrat försörjningskedjans motståndskraft. Mot denna bakgrund fokuserar studien på att utforska effekten av relationen mellan köpare och leverantör på SMEs motståndskraft, samt hur lagerhantering kan linjera med SMEs ansträngningar för att bygga motståndskraft. Studien genomfördes i form av en fallstudie hos ett tillverkande företag i Sverige och antog ett kvalitativt tillvägagångssätt. Data samlades in genom semistrukturerade intervjuer med sex anställda och sju direkta leverantörer, observationer och arkivdata. Resultatet understryker vikten av långsiktiga relationer för att främja motståndskraft i försörjningskedjan och betonar behovet av transparent kommunikation och samarbete. Av denna anledning tillhandahålls ett ramverk för att främja de motståndskraftiga fördelarna med leverantörsrelationer. Ramverket har sitt främsta syfte att vägleda utvärderingen av dessa relationer. Vidare visar resultaten att SMEs behöver balansera lagerhanteringsmetoder med riskreducerande insatser. Slutsatsen av denna studie beskriver fördelarna och riskerna förknippade med relationen mellan köpare och leverantör, vikten av interna strukturer och hur lagerhanteringsmetoder kan förbättra motståndskraften i försörjningskedjan för SMEs.