No description available.

Under våra praktiker har vi sett att lärares användning av estetiska uttrycksformer för att utveckla elevers språk har varierat. Det läggs idag, enligt oss, ofta fokus på individanpassad undervisning där varje elev ska ges förutsättningar att utvecklas. Lärandeprocessen är olika för varje individ och människan har en förmåga att uttrycka sig på olika sätt. Varje individ bör därför ha rätt att utveckla sitt språk via en uttrycksform som bäst förmedlar det individen vill uttrycka. Denna enskilda rätt är, enligt oss, viktig för att olika individer ska kunna samspela och utvecklas i gemenskap, både i skola och samhälle. Syftet med denna kvalitativa studie är därför att bidra med fördjupad kunskap kring sex verksamma lärares tankar om estetiska uttrycksformers möjligheter och begränsningar när det gäller att utveckla elevers svenska språk i grundskolans tidigare år. Studien har sin utgångspunkt i det sociokulturella perspektivet. Vi genomför semistrukturerade intervjuer med sex verksamma lärare i grundskolans tidigare år, ett metodval som låter deltagarna utveckla sina svar. Med utgångspunkt i vårt resultat visar studien att estetiska uttrycksformer på olika sätt kan möjliggöra utveckling av elevers svenska språk. Dess begränsningar ligger snarare i yttre faktorer så som tid och lärarens kompetens.

Elever möter idag sällan en text som inte på något sätt samspelar med bilder eller illustrationer. Detta kan förklaras med att de böcker som riktas till yngre elever ofta innehåller rikligt med illustrationer. Syftet med studien är att undersöka hur lärare uppfattar användandet av bilder i samspel med text med målet att stödja elevers läsförståelse. Denna studie genomfördes genom intervjuer med klasslärare i årskurs 1–3. Studiens resultat visar att lärare använder bilder från olika källor i sin undervisning, men oftast kommer de från läromedel eller internet. Lärarna beskriver att de använder bilder för att förtydliga texters innehåll för att på så sätt stödja elevers läsförståelse. Samtliga deltagande lärare anser att de medvetet använder bilder i undervisningen för att stödja elevernas läsutveckling. Dock använder inte alla deltagande lärare bilder för att förstärka elevers läsförståelse i just ämnet svenska. Även aktuell forskning visar att bilder stödjer elever i deras läsförståelse. Denna undersökning använder sig av det sociokulturella perspektivet som utgångspunkt. / <p>Svenska</p>

Syftet med vår studie är att kartlägga när lärare på mellanstadiet går utanför läromedlet, samt att ta reda på varför de väljer att göra detta. Vi vill också ta reda på i vilken utsträckning läromedlet används i planeringen av ett nytt arbetsområde.   För att samla in data till vår studie, observerades och intervjuades fyra lärare som arbetar i årskurs 4-6. För att sedan analysera den empiri vi samlat in, ställdes den mot Vygotskijs sociokulturella perspektiv och variationsteorin. Resultatet vi tagit fram visar att det finns tillfällen då lärarna går utanför läromedlet, och att detta till stor del beror på att de anser att läromedlet inte räcker till för att bedriva den undervisning de önskar. Vi ser också att läromedlet lämnas då lärarna vill träna eleverna i att kommunicera och resonera kring matematik. Vad det gäller planering visar vårt resultat att läromedlet fungerar som en slags grundpelare i planeringsarbetet, där den används som riktlinje för ordningsföljd och matematiskt innehåll. Vidare visar vår analys att lärarnas arbetssätt samt tankar kring läromedlet och elevernas arbete, är starkt kopplat till både det sociokulturella perspektivet och variationsteorin. Resultatet diskuteras utifrån tidigare forskning kring läromedelsanvändning och vi ser stora likheter mellan tidigare studier och den vi gjort.

Denna empiriska studie undersöker hur integreringen av barnlitteratur i matematikundervisningen kan underlätta för elever att ta till sig matematiskt innehåll och främja deras lärande. Studien undersöker dessutom hur användningen av barnlitteratur kan få eleverna att bli motiverade till ämnet matematik. Den empiriska studien bygger vidare på litteraturstudien Kan barnlitteratur, sånger, rim och ramsor vara matematik (Södersten &amp; Ekman, 2019). Fyra undersökningar har gjorts, där matematiklektioner har planerats i samråd med klasslärare och sedan genomförts. Metoderna som använts i studien har varit observation, intervju, enkät samt analys av elevsvar. Resultatet visar bland annat på att integreringen av barnlitteratur i matematikundervisningen kan ge eleverna ett realistiskt och meningsfullt sammanhang för matematiken och att det kan främja elevernas lärande. Integreringen av barnlitteratur kan också göra att elever får en känsla av kompetens, social meningsfullhet och självbestämmande vilket i sin tur kan påverka motivationen.

The use of laptops, interactive whiteboards and the Internet is step-by-step working it’s way into Swedish schools. The aim of this study is to investigate the attitudes of teachers towards using IT-related tools in their teaching. How are the tools given used as mediating tools, what new methods do the teachers find themselves discovering while using these, how do the teachers feel about digital teaching platforms and how do the IT-related tools affect students language progression? These are all questions that this study is meant to answer. Six teachers in a municipality in the north of Sweden were interviewed about how they use IT-related tools. Two worked with kids between ages 12-15 and four of the teachers worked with kids approximately between ages 16- 18. While some teachers were rather keen on using the tools it appeared that some teachers were not all that comfortable with using them. According to the Swedish curriculum, teachers are supposed to be able to guide students in using IT and digital media for several things and therefore it is important that teachers know how to use the tools themselves. According to older studies, the way to improve the use of IT-tools is by prioritizing education in using them. Teaching teachers the methods and making sure they feel safe with the new technology.

Utgångspunkten för denna undersökning är att ta reda på hur sånglärare på gymnasiet talar med elever om instudering och att få en inblick i vilka metoder de erbjuder sina elever att använda sig av när de ska lära sig en ny sång, samt att undersöka eventuella skillnader i pedagogiska infallsvinklar mellan de olika sånglärarna. Jag vill också ta reda på hur de intervjuade sånglärarna förhåller sig till läroplanen Lgy11 när det kommer till musikalisk instudering. Studien genomförs med hjälp av kvalitativa intervjuer med fem sånglärare, verksamma i gymnasieskolan i Sverige. Resultatet visar att samtliga sånglärare har skapat egna metoder för musikalisk instudering utifrån olika medierande redskap. De huvudsakliga redskap som används är texttolkning, lyssning, visuella bilder, interpretation och i viss mån notbild. En stor skillnad i de olika lärarnas instuderingsmetoder ligger i hur man ställer sig till användandet av notläsningsträning i undervisningen.

Detta examensarbete har sitt fokus på förskolebarnens lek och dess olika former med handdockan. Syftet med denna studie var att undersöka hur barnen intregerar med handdockan och hur de använder dem som medierande redskap. Undersökningen var utförd som en observationsstudie av barnen på en förskola i åldern 3-5 år. De resultat som framkommit pekar på att en handdockas närvaro i barnens lek kan te sig på skilda sätt. Barns möte med handdockan kan både inspirerea, utmana och försvåra leken. De lekformer som synliggjorts i denna studie visade att imitation och transformation stod i centrum. En annan upptäckt som gjordes under studien var pojkars och flickors skilda sätt att leka med handdockorna. Handdockan kan fungera som ett redskap som kan återspegla tidigare händelser och i och med detta försökte barnen få en förståelse för det som de upplevt. En handdocka kan ge barnen vissa budskap som berikar deras lekar, deras utveckling och det livslånga lärandet. För dessa barn kunde handdockan tillsammans med barnens egna erfarenheter fungera som ett medierande redskap och guida dem till en förståelse av sin omvärld. Denna studie representerar även de barn som hade vissa svårigheter att ta till sig handdockor i leken. Kanske kunde detta bero på att handdockorna inte gav dem några associationer, vare sig i den faktiska eller fiktiva omvärlden.

I dagens skola har många elever en oroskänsla inför matematik, vilket påverkar prestationerna negativt. Genom att öka motivationen förväntas prestationerna göra detsamma. Om elever får arbeta genom lektionsformer de känner att de lär sig av ökar motivationen. Syftet med denna enkätstudien var att ur ett elevperspektiv undersöka vilka lektionsformer som elever i mellanstadiet upplever att de lär sig bra av och därmed blir motiverade av. 189 elever deltog i studien. För att analysera resultatet valdes det sociokulturella perspektivets medierande redskap för att skapa ett analysverktyg. Resultatet visade att matteboken, matematiska spel samt lärarledd genomgång uppskattades något mer av eleverna än de resterande lektionsformerna. Det fanns inga samband mellan dessa vad gällde vilka medierande redskap som används. Enda sambandet som hittades var att många elever från urvalsgruppen använt dessa lektionsformer till skillnad från vissa andra. Slutsatsen antyder att en varierad undervisning bestående av olika lektionsformer samt olika medierande redskap gynnar elevernas lärande och motivation samt hur ofta en lektionsform praktiseras i klassrummet. / In today's school, many pupils have anxiety towards mathematics, which negatively affects their performance. By increasing the pupils’ motivation, their performance is expected to do the same. If the pupils work with methods they feel that they can learn from, their motivation will increase. The purpose of the survey was to investigate, from a pupil perspective, what methods middle school pupils experience have a positive effect on their learning and motivation in math. To analyze the result the mediating tools of the sociocultural perspective was chosen to support the analysis of the result. The result showed that the math book, mathematical games and teacher-led instructions were estimated slightly better than the remaining methods by the pupils. There was no correlation between the methods according to which mediation tools that was used. The only relationship found was that most pupils of the sample group have used these methods, unlike some of the others. The conclusion suggests that a varied teaching consisting of diverse types of methods and various mediating tools favors the pupils’ learning and motivation but also how often a method is used.

Under covid-19-pandemin gick Sveriges gymnasieskolor över till fjärrundervisning. Detta innebar bland annat förändrade förutsättningar för undervisningen i många ämnen, inte minst musik. Musikteori är en central del i musikundervisningen på gymnasiet och ett särskilt fokus i denna uppsats. Syftet med uppsatsen var därför att öka kunskapen om fjärrundervisning av musikteoriämnet på gymnasiet. Utifrån ett sociokulturellt perspektiv och med fokus på lärande och medierande verktyg undersöktes fjärrundervisningens betydelse för ämnet under pandemin. Kvalitativa intervjuer med gymnasielärare visade att övergången till fjärrundervisningen påverkat både undervisningen och elevers lärande. Viktiga verktyg i musiksalen saknades i många elevers hem. Videosamtalens tidsfördröjning samt begränsade sikt fick konsekvenser för hur lärare läser av elevers respons och anpassar undervisningen så att alla elever kan hänga med och förstå. Detta mynnade ut i en diskussion där vikten av att musikteori måste vara praktiskt musikaliskt förankrad framlyftes. Dock måste det praktiska inte betyda gemensamt musikspel utan även att aktivt diskutera i grupp kring musik och teori samt att skapa musik med digitala hjälpmedel.