• Refine Query
  • Source
  • Publication year
  • to
  • Language
  • 35
  • Tagged with
  • 35
  • 8
  • 8
  • 6
  • 6
  • 6
  • 6
  • 5
  • 4
  • 4
  • 4
  • 4
  • 4
  • 3
  • 3
  • About
  • The Global ETD Search service is a free service for researchers to find electronic theses and dissertations. This service is provided by the Networked Digital Library of Theses and Dissertations.
    Our metadata is collected from universities around the world. If you manage a university/consortium/country archive and want to be added, details can be found on the NDLTD website.
11

Får jag vara med? : En studie om mångfald i läromedel för ämnet svenska

Artmark, Ella, Bielke, Isabelle January 2018 (has links)
No description available.
12

Elevers agerande och kommunikation i IKT -stödda aktiviteter : En multimodal studie av matematikundervisning i årskurs 9

Kihlblom Landtblom, Karin January 2012 (has links)
IKT (informations- och kommunikationsteknologi) används i allt högre omfattning i undervisningen. Frågan är om och hur undervisningen förändras i och med detta. I denna studie har syftet varit att studera hur användningen av IKT inverkar på elevernas agerande i några olika aktiviteter i matematik, vissa utförda med stöd av IKT. Aktiviteterna har studerats utifrån hur eleverna har agerat samt hur de har kommunicerat i dessa aktiviteter. Situationerna har varit multimodala vilket gör att eleverna fått tillgång till olika representationer av funktioner, vilket utgör det matematiska innehållet för studien. Elevers agerande och kommunikation har dokumenterats i tre olika aktiviteter med videokamera. Datamaterialet har transkriberats och analyserats genom interaktionsanalys. Vid analysen har ett ramverk bestående av socialsemiotik och affordance använts. Resultaten visar att elever söker efter liknande sätt att agera oavsett om de använder IKT eller inte, framförallt att hitta vägar för att kontrollera sina svar. Resultaten visar även att eleverna använder olika semiotiska resurser i sin kommunikation samt att de tillgängliga representationerna påverkar valet av semiotisk resurs. Det är sällan som en talad mening ger hela budskapet, meningsutbyten sker i regel genom en interaktion mellan olika resurser. Videofilmning har varit en användbar metod för att dokumentera olika semiotiska resurser.
13

Multimodalitet i de samhällsorienterade ämnena: : En kvalitativ studie av arbetsböcker för åk 1-3

Jama, Frida, Jeppesen, Madeleine January 2021 (has links)
Denna studies syfte är att synliggöra vilket meningserbjudande som finns i arbetsböcker genom en text- och bildanalys på tre olika läromedelsserier och dess ämnesinnehåll utifrån ett multimodalt perspektiv. Frågeställningarna som ställdes för att besvara syftet var: Vilka typer av aktiviteter uppmanar texterna till? och Hur ser samspelet ut mellan de semiotiska modaliteterna i arbetsböckerna? I studien gjordes en kvalitativ innehållsanalys av arbetsböcker tillhörande läromedelsserierna PULS SO-boken, utgåva 2011 och 2021, samt Boken om SO 1–3 från år 2014. Båda läromedelsserierna omfattar de samhällsorienterade ämnena och riktar sig till årskurserna 1–3. Den socialsemiotiska teorin, multimodal teoribildning, designteorin och genrepedagogik användes som teoretiskt ramverk för studien. Analysen utgick ifrån Danielsson och Selanders (2014) ämnesdidaktiska modell för att undersöka multimodala texter och användes som analysverktyg för att tematiskt strukturera analys och resultat. Modellen anpassades utifrån denna studies frågeställningar och inbegriper kategorierna övergripande struktur och iscensättning samt samspelet mellan textens olika delar. Resultatet av den kvalitativa analysen visade att den återgivande texttypen dominerade i samtliga arbetsböcker men att det fortfarande fanns en intertextualitet där flera texttyper samspelar. Arbetsuppgifterna preciserar centrala begrepp genom bland annat bild och verbaltext. De centrala begreppen presenterades i nära anslutning till arbetsuppgifterna i samtliga böcker och sattes således ofta i sammanhang. När det gällde bildernas funktion så fungerade bilderna ofta som komplement eller en förstärkning till verbaltexten, vilket främjar det potentiella lärandet. I vissa uppgifter var bilderna endast dekorativa vilket kan innebära tolkningssvårigheter för eleverna. Gällande samspelet mellan verbaltext och bild påträffades rumslig närhet i samtliga arbetsböcker och följde kongruensprincipen till viss del.  Generellt fanns ett gott samspel mellan modaliteterna och en mängd olika resurser att tillgå i texterna. En slutsats som man kan dra av studiens resultat är att läraren måste göra didaktiska val utifrån elevernas förståelse för texter med utgångspunkt i deras egna erfarenheter och deras möte med olika literacypraktiker.
14

Ekologisk hållbar utveckling i skolmiljön : En kvalitativ studie om hur några skolors arbete för ekologisk hållbar utveckling syns i den fysiska skolmiljön

Rällfors, Siri January 2019 (has links)
No description available.
15

"Den här skolan e ju ändå rätt så fin" : Barns tankar om platser i fritidshemmets utemiljö / "This school is still quite nice" : Children's thoughts about places in the leisure center's outdoor environment

Schroeder, Rikard, Feldt, Maria January 2022 (has links)
Syftet med denna studie var att förstå hur barn på ett ur- och skur fritids förhåller sig till sin utemiljö. Mer specifikt ville vi ta reda på vilka platser som upplevdes roliga, tråkiga, lugna, vilda, vackra respektive fula. Samtalspromenader med fotografering användes för att utforska platser av särskild betydelse ur barnens perspektiv. Dessa metoder innebär en spännande möjlighet att närma sig barns livsvärldar på ett konkret vis. Empiriskt material av detta slag kan ha ett egenvärde, till exempel vid nybyggnad eller ombyggnad av den pedagogiska utemiljön. Samtidigt var ambitionen att identifiera hur platserna fylldes med specifika meningserbjudanden, vilket bara kan förstås inom den sociala kontexten. Vårt teoretiska ramverk affordance theory placerar upplevd funktionalitet hos platser och objekt i fokus. Eftersom pedagogiska miljöer designas och regleras med varierande grad av förutbestämda funktioner i åtanke kan teorin hjälpa oss förstå hur barn iscensätter eller omförhandlar dessa genom lekar och andra aktiviteter.  Det empiriska materialet tolkades med tematisk analys, genom vilken sex teman konstruerades. Bland slutsatserna kan nämnas att barn föredrar platser med ett stort urval av meningserbjudande. Dessa är dock både subjektiva och i ständig förändring. Vi visar hur barnens meningserbjudande påverkas av vuxnas normer och gränser men att dessa samtidigt kan värderas och överträdas medvetet. Våra resultat och slutsatser indikerar behov av fortsatt forskning. De tyder också på ett behov av och utökade förklaringsmodeller för att förstå barns tolkningar samt värderingar av sin utemiljö, även faktorerna som påverkar dessa.
16

Barns uppfattningar om meningserbjudande i sin innemiljö - en studie från en förskoleavdelning

Olsson, Madeleine January 2011 (has links)
Denna studie utgår från barns perspektiv där barnens kommentarer, idéer och tankar om sin innemiljö på en förskoleavdelning är det centrala. Huvudfrågorna är: Vilka meningserbjudanden finns enligt barn i förskolans innemiljö? Vad begränsar deras handlingar? Meningserbjudande är ett begrepp som kommer inneha stor relevans i denna studie. Begreppet kommer ursprungligen från psykologen James J Gibson (Gibson, 1986; Balldin, 2006). Barnen var 17 stycken i åldrarna tre till fem år. Barnen har fått gå en ”gåtur” (walk) på avdelningen och vid detta tillfälle fått besvara frågor som berört den miljön de befunnit sig i. Diktafon och fotografering har används som redskap. Studien utgår från forskning kring barns tankar om plats. Dessa studier utgår från skola och bostadsområde. Dock finns det inte någon forskning utifrån barns tankar om plats från förskolan. Studien problematiserar barnens meningserbjudande utifrån vad de gillar och inte gillar i sin innemiljö samt vad som hindrar barnens meningserbjudande i innemiljön. Ett tydligt hinder är innemiljöns regler och styrning, som i denna uppsats kopplas till etnologen Billy Ehns (Nordin - Hultman, 2009; Ehn & Löfgren, 2001) studie som tar upp disciplinerad och strukturerad ordning. Något som även är fokuserat är barnens begränsade inflytande kring bland annat förändringar i innemiljön. För att göra studien mer mångfacetterad har pedagoger på förskoleavdelningen fått besvara enkätfrågor som har fokus på barnens innemiljö, och vad pedagogerna tror att barnen anser om sin innemiljö. Det innebär att studien har även ett pedagogperspektiv och barnperspektiv. De tillfrågade pedagogerna har olika tankar kring barnens syn på innemiljön, och har även olika syn på de regler som finns inom verksamheten. Det är dock viktigt att understryka att det är barnens svar och tankar som är i centrum i denna studie.
17

Ett smörgåsbord med musik, En studie om musikaliska meningserbjudande i förskolan

Folkeson, Susanne, Segerbjer, Ulrica January 2013 (has links)
Folkeson, Susanne & Segerbjer, Ulrica (2013) Ett smörgåsbord med musik- en studie om musikaliska meningserbjudande i förskolan.Malmö: Lärarutbildningen Malmö HögskolaVårt syfte med denna studie är att undersöka och synliggöra hur pedagogerna ser på musik och hur de använder musiken för att skapa ett musikaliskt meningserbjudande Begreppet musikaliska meningserbjudande har vi valt att belysa som vilka meningsfulla erbjudande pedagogerna ger barnet i ämnet musik. Musikaliska meningserbjudanden kan ske i varierad form och i vår studie har vi lagt fokus på tre teman. De tre temana är:•Musikaliska meningserbjudande genom inflytande•Musikaliska meningserbjudanden genom pedagogens intresse•Kunskap genom musikaliska meningserbjudandeVi har som stöd utgått från våra frågeställningar: Hur speglar sig pedagogernas eget intresse och kunskap kring musik i verksamheterna? Hur arbetar pedagogerna med musik som kunskapsförmedling? Vilket inflytande ges barnen i musikaktiviteterna?För att komma fram till vårt resultat har vi använt oss av kvalitativa forskningsintervjuer samt observationer. Intervjuerna har skett med fem pedagoger på fem olika förskolor och observationerna har gjorts på tre av de förskolorna som är med i studien. Under intervjuer och observationer har fokus legat på pedagogerna och vi har valt att inte involvera barnens tankar. Genom observationer har vi studerat på vilket sätt pedagogerna ger barnen meningsfulla musikaliska erbjudanden i förskolan.Resultatet visar att det musikaliska meningserbjudandet som pedagogerna erbjuder barn i den dagliga verksamheten på förskolan är av olika art. Det verkar vara så att pedagogens kunskap, intresse och utbildning i ämnet har betydelse för hur musik implementeras i verksamheten men även vilket syfte musikaktiviteten har för lärandet.
18

“Det är ju inte som att man byter religion av det!” : En intervjustudie om elevers uppfattning av konfessionell undervisning / ”It is not like you change religion because of it” : An interview study of student’s understanding of confessional teaching

Berglund, Aron January 2023 (has links)
The aim of this study is to analyze how students notice and understand confessional and non-confessional teaching, and how they perceive Lived Religion in the classroom. This study uses a Qualitative research method by gathering data through interviews with informants and later analyzing the material by using Englund’s theory Offer of Meaning and McGuire’s concept Lived Religion. The result discloses a non-confessionalism Offer of Meaning, where the teacher has a secular view of religion and conveys that in the classroom. Whereas the students are generally open to the use of more confessional teaching, although the students will not be pressured or forced to do anything with religion.The study also reveals that the students require more Lived Religion in the classroom to observe different views of religion.
19

App app app, är den verkligen pedagogisk? : En kvalitativ studie om barns användning av applikationer marknadsförda som pedagogiska

Coco, Sandra, Engman, Mina January 2019 (has links)
Detta arbete syftar till att undersöka vilka möjligheter för lärande applikationer marknadsförda som pedagogiska erbjuder samt hur dessa används av barn. Detta sker med utgångspunkt i de fyra kriterierna för att avgöra applikationernas pedagogiska värde, framtagna av Hirsh-Pasek, Zosh, Golinkoff, Gray, Robb och Kaufman (2015). De applikationer vi valt att undersöka är Jaramba samt Tripp trapp träd, vilka ligger på App Stores topplista och marknadsförs som pedagogiska. Då vi ville undersöka relationen mellan applikationers innehåll och barns användning utav dessa, valde vi att utgå från ett socialkonstruktionistiskt perspektiv med utgångspunkt i multimodal designteori. Arbetet har en kvalitativ ansats och datainsamlingen utgörs av två delar, vilka är innehållsanalyser och videoobservationer. Resultatet visade att den didaktiska designen gav upphov till meningsskapande aktiviteter vilket uttrycktes i de sociala interaktionerna men också i barnens handlingar. Däremot uppnådde inte applikationerna de höga värdena av pedagogiskt innehåll när de enbart användes av barnen. Det är därför av vikt med en närvarande pedagog som kan vägleda barnen i användningen av applikationer. En pedagog har dessutom möjligheten att utmana barnen i att använda multimodala uttryck i sociala interaktioner, något som applikationerna själva inte kunde erbjuda i någon större utsträckning.
20

Rebelltjejer och harhjärtspojkar : En kvalitativ intervjustudie om lärares val av skönlitteratur i klassrummet

Lind, Madeleine, Sjöberg, Therese January 2018 (has links)
I denna studie undersöks hur lärare uppger att de väljer skönlitteratur att använda i klassrummet samt hur deras val går till. Syftet är att undersöka vad som möjliggör eller begränsar dessa val. Undersökningen sker med hjälp av kvalitativa intervjuer med fem lärare i årskurs 4-6 vilka undervisar i ämnet svenska på olika skolor runt om i Uppsala län. Skolornas storlek och avstånd från centrum varierar. Informanternas tid inom yrket är olika; från nyexaminerad till en erfarenhet på över trettio år. Dessutom har områdena i vilka skolorna är placerade olika socioekonomiska förutsättningar. Intervjumaterialet analyseras utifrån tre teoretiska utgångspunkter; ramfaktorer, följemeningar och genus. Vi har också tecknat en historisk bakgrund om hur synen på skönlitterär läsning varierat över tid i den svenska skolan. Lärare har ett ansvar att lära elever läsa och se till att de behåller sitt intresse för läsning. Vad som utelämnas eller inkluderas i undervisningen sänder ut värderingar till eleverna. Skönlitteraturen är full av genusnormer, baserat på lärarens val av och arbete kring skönlitteratur kommer normerna att bekräftas eller dementeras. Utifrån lärarens val varierar de värden som eleverna får med sig. Därför vill vi med denna studie belysa vikten av att som lärare vara medveten om och reflektera kring sina val av skönlitteratur. Resultatet av studien visar att alla de tre teoretiska utgångspunkterna ramfaktorer, följemeningar och genus påverkar lärares val av skönlitteratur. Tidsfaktorn begränsar men blir mindre avgörande i takt med växande erfarenhet. Närsamhällets möjligheter är viktigt, som tillgången till bibliotek och bibliotekarie. Samtliga lärare försöker via skönlitteraturen att förmedla mångfald och ett genustänk till sina elever. Detta gör de på olika sätt och med olika innehåll beroende på vad de anser att eleverna behöver. Några informanter låter ibland eleverna välja litteratur, några väljer själva men tar hänsyn till elevernas intressen och behov i sina val. Det kollegiala samarbetet på arbetsplatserna är avgörande, speciellt om läraren själv har låg erfarenhet inom yrket. Som blivande lärare inser vi vikten av att som nyexaminerad ta tillvara på och hitta nya möjligheter. En slutsats vi dragit är att nya lärare behöver extra tid och hjälp för att hitta skönlitteratur och planera undervisning kring densamma.

Page generated in 0.1138 seconds