Denna studie gjordes för att få mer kunskap om hur området energi behandlas i svenska läroböcker i NO för mellanstadiet. Teorin utgår från tidigare forskning om olika aspekter av undervisning och lärande om energi, samt om olika kunskapsemfaser i undervisningen. Studien är således en deduktiv läromedelsanalys. Resultatet visar att det abstrakta begreppet energi vanligen beskrivs genom metaforer, vilka används för att underlätta steget mellan vardagliga föreställningar och vetenskapliga begrepp. En sak som också framgår är att läroböckerna utöver faktakunskaper även tar upp sådant som naturvetenskapens vägar till kunskap och dess plats i samhället. / This study was conducted in order to get more knowledge about how the area of energy is treated in Swedish science textbooks for grades 4-6. The theory is based on previous research on different aspects of teaching and learning about energy and different curriculum emphases in education. The study is, therefore, a deductive analysis of teaching material. The result shows that the abstract concept energy is often described through metaphors, which are used to facilitate the step between everyday conceptions and scientific concepts. Apart from targeting factual knowledge, the textbooks also bring up themes like the process of how scientific knowledge is formed, and the role of science in society.

The age old question of whether language constructs reality or merely describes it has long been the source of scientific controversy. The study of metaphor finds itself in the middle of this discussion since metaphor can be argued to illustrate the very core of the matter with its attempt to explain reality in terms of what it is not. This thesis taps on to this discussion by addressing the use of metaphor in organizational context and by exploring how organizational metaphors might affect knowledge management in general and knowledge sharing in particular. CEO-letters from two Swedish organizations form the basis for exploring the potential of metaphor in organizational context. By using metaphor analysis the use of everyday linguistic expressions based on metaphorical thinking is mapped and translated into potential conceptual metaphors. Drawing upon theories within knowledge management these metaphors are then further explored in regard to the aspects they promote and hide in relation to knowledge management and knowledge sharing. Four themes are constructed based on identified potential conceptual metaphors: Journey, Competition, Wholes and parts and Personification. These themes are suggested to have the potential to influence both organizational culture and organizational identity as well as the propensity of its members to participate in knowledge initiatives. The findings in this thesis are not argued to offer groundbreaking new theories or directions. What they might contribute is a reminder to pay attention to the metaphors that construct our thoughts, whether in science or in organizational context.

No description available.

The translation of metaphors has been analyzed and discussed for several decades, but there are not many multilingual studies that examine how metaphors are translated. The present study takes a cognitive approach to metaphor and investigates how translators at the European Commission handle metaphorical expressions and the underlying conceptual metaphors in political discourse. The source text is the English language version of the policy document A European Agenda on Migration, and the Swedish and Spanish language versions of it are included as target texts. The study identifies the conceptual metaphors that conceptualize migration and other topics that are closely related to the European migrant and refugee crisis of 2015 and the translation procedures that are used. A total of six translation procedures were found in the target texts, and the most used procedure in the Spanish target text was to retain both the conceptual metaphor and the metaphorical expression, whereas the most used procedure in the Swedish target text was to replace the metaphorical expression with a completely different one and thereby using a different conceptual metaphor. The parallel analysis of all three language versions also revealed that non-metaphorical expressions in the source text were occasionally replaced with metaphorical expressions in the target texts, which proves that adding a conceptual metaphor is one of many translation procedures. The most frequently used source domains in the source text, i.e. water, enemy and applied force, were transferred to both target texts. Some source domains were eventually lost, but a couple of new ones, such as disease and weight, were added instead.

Opgaven tager udgangspunkt i en undersøgelse af, hvordan illustrator Svein Nyhus i billedbogen Mammas Hår, skrevet af Gro Dahle i 2007, benytter sig af visuelle metaforer til at kommunikere bogens depressionstema til børn. Formålet er at finde ud af, på hvilken måde visuelle metaforer kan bruges som kommunikationsværktøj af visuelle kommunikatører generelt. Som baggrund for undersøgelsen ligger teori omkring visuel retorik, metaforer, samt udviklingspsykologi og kognition. Ud fra denne teoretiske baggrund er opstillet en tese om brugen af metafor i kommunikationen af komplekse emner. Gennem såvel en indholdsanalyse som en semiotisk analyse af illustrationerne i Mammas Hår, samt en efterfølgende sammenligning af analyseresultaterne med tesen, fremgår det, at visuelle metaforer både kan fungere enkeltvis og interagere indbyrdes, og at visuel metafor både kan bruges til at introducere nye, ukendte emner, samt til at fremhæve visse aspekter af et emne. Endeligt lægges der op til en diskussion omkring den visuelle kommunikatørs ansvar samt om forholdet mellem teori og praksis. / This essay is based on an investigation of illustrator Svein Nyhus’ use of visual metaphors in the children’s picture book Mammas Hår, written by Gro Dahle in 2007, in communicating the theme of depression to children. The purpose is to find out in which ways visual metaphor can be used as a communication tool for visual communicators in general. The essay starts with an introduction to visual rhetoric, metaphor as well as developmental and cognition theories. From this theoretical basis, a thesis on the use of metaphor in the communication of complex concepts is presented. Through a content analysis and a semiotic analysis of the illustrations in Mammas Hår, and a subsequent comparison of the analysis results with the thesis, it is found that visual metaphor can work both individually as well as through reciprocal interaction, and that visual metaphor can be used both to introduce new, unknown concepts as well as to highlight certain aspects of a concept. Finally, a discussion about the responsibility of the visual communicator and the relationship between theory and practice is introduced.

<p>Vetenskapsjournalister fungerar som en länk mellan forskare och allmänhet. Deras verksamhet kan beskrivas som ett arbete med att översätta vetenskapliga publikationer till tidningstext. En stor del av det arbetet innebär att förenkla. Metaforer, liknelser och jämförelser är journalistens främsta verktyg i detta arbete. Metafor är en retorisk figur som betyder att ett uttryck tas från sitt naturliga sammanhang och används i ett annat. Då uppstår en meningsöverföring där en bokstavlig mening förbinds med en icke bokstavlig. Metaforer inom vetenskapsjournalistiken är både värdefulla och problematiska. Värdefulla på grund av sina förklarande förtjänster och problematiska på grund av eventuella ”felaktiga” konnotationer och missvisningar. Avsikten med den här uppsatsen är att belysa, analysera och diskutera användandet av metaforer i vetenskapsjournalistiken. Jag har gjort en kvalitativ textanalys där jag tittat närmare på metaforer, liknelser och jämförelser. I uppsatsen har jag analyserat såväl vetenskapliga, modellbyggande metaforer som allmänspråkliga metaforer och liknelser som varit relevanta i sammanhanget. Analysen bygger på material bestående av vetenskapsartiklar publicerade i Dagens Nyheter första halvåret 2005. Själva huvudfrågan eller essensen i uppsatsen kretsar kring metaforernas förklaringsvärde. Förklaringsvärdet har flera komponenter och har därför brutits ner i delfrågorna bokstavlighet, missvisning och känslomässig laddning. Jag har kunnat se samband mellan metaforerna jag hittat och valt att analysera, både tematiska, strukturella och karaktärsmässiga samband. En typologi har använts för att klassificera metaforerna i mina resultat. De grupper jag har pekat ut och diskuterat är personifierande och dramatiserande metaforer och metaforer som rör förmänskligandet av maskiner samt information, sport, mystik, samhällsfunktioner och hemmiljö.</p>

<p>Den här uppsatsen behandlar idiomatiska uttryck i det svenska språket. Huvudsyftet har varit att undersöka i vilken utsträckning det svenska folket känner till betydelsen av ett utvalt antal idiom samt också i vilken mån dessa idiom används. Undersökningen genomfördes med enkäter där 139 informanter, varav ungefär hälften gick i högstadiet och den andra hälften var över 50 år, fick kryssa i flervalsfrågor om betydelse och användning för 20 idiom. Resultatet visade att de äldre informanterna inte bara hade en bättre kännedom om idiomens betydelser, utan också använde sig av idiomen i större utsträckning än de yngre. Vidare gick det att utifrån resultatet se att några av idiomen, främst "Göra en björntjänst", håller på att genomgå en förändring i sin betydelse medan andra idiom, såsom "Vara en katt bland hermeliner", verkar vara på väg att försvinna ur vårt språk.</p>

Vetenskapsjournalister fungerar som en länk mellan forskare och allmänhet. Deras verksamhet kan beskrivas som ett arbete med att översätta vetenskapliga publikationer till tidningstext. En stor del av det arbetet innebär att förenkla. Metaforer, liknelser och jämförelser är journalistens främsta verktyg i detta arbete. Metafor är en retorisk figur som betyder att ett uttryck tas från sitt naturliga sammanhang och används i ett annat. Då uppstår en meningsöverföring där en bokstavlig mening förbinds med en icke bokstavlig. Metaforer inom vetenskapsjournalistiken är både värdefulla och problematiska. Värdefulla på grund av sina förklarande förtjänster och problematiska på grund av eventuella ”felaktiga” konnotationer och missvisningar. Avsikten med den här uppsatsen är att belysa, analysera och diskutera användandet av metaforer i vetenskapsjournalistiken. Jag har gjort en kvalitativ textanalys där jag tittat närmare på metaforer, liknelser och jämförelser. I uppsatsen har jag analyserat såväl vetenskapliga, modellbyggande metaforer som allmänspråkliga metaforer och liknelser som varit relevanta i sammanhanget. Analysen bygger på material bestående av vetenskapsartiklar publicerade i Dagens Nyheter första halvåret 2005. Själva huvudfrågan eller essensen i uppsatsen kretsar kring metaforernas förklaringsvärde. Förklaringsvärdet har flera komponenter och har därför brutits ner i delfrågorna bokstavlighet, missvisning och känslomässig laddning. Jag har kunnat se samband mellan metaforerna jag hittat och valt att analysera, både tematiska, strukturella och karaktärsmässiga samband. En typologi har använts för att klassificera metaforerna i mina resultat. De grupper jag har pekat ut och diskuterat är personifierande och dramatiserande metaforer och metaforer som rör förmänskligandet av maskiner samt information, sport, mystik, samhällsfunktioner och hemmiljö.

Unga personer som lider av den kroniska sjukdomen fibromyalgi upplever att jämnåriga anhöriga ofta har svårt att förstå vad sjukdomen innebär och hur den påverkar vardagen för den som har det. I detta examensarbete i Informationsdesign undersöks hur berättartekniska och retoriska grepp kan användas i text och bild för att öka förståelsen för hur det är att leva med fibromyalgi. Denna studie består av en teoretisk del och en praktisk del. I den teoretiska delen presenteras teorier kopplade till retorik, berättarteknik och multimodalitet samt tidigare forskning inom berättarteknik. Här används även tre metoder: kvalitativa intervjuer, enkätundersökning och användartest på målgruppen. Den teoretiska delen lägger grunden för den praktiska delen där ett gestaltningsförslag av ett informationsmaterial presenteras. Denna studie har genom teorier och metoder kommit fram till att vissa retoriska stilfigurer och troper samt berättartekniska grepp i text och bild bör vara effektiva för att informera om fibromyalgi så att unga anhöriga förstår. Dessa är främst metaforer, liknelser, anaforen, direkt anföring och en talspråklig stil som förstärker känslan av personlighet. Detta utesluter dock inte att det finns fler troper, figurer och grepp som kan fungera väl i detta syfte, men dessa har inte undersökts i denna studie. / Young people suffering from the chronic illness fibromyalgia experience that peers in their proximity have a hard time understanding what the illness means, feels, and how it affects the everyday life. This thesis in Information Design explores how the use of narrative and rhetorical devices in text and pictures can raise the understanding of life with fibromyalgia. This thesis consists of one theoretical and one practical part. The theoretical part addresses theories concerning rhetoric, narrative and multimodality. Three methods are used in this part: qualitative interviews, a survey, and a user experience test performed on the target audience. The theoretical part works as a foundation for the practical part in which a design proposal of an informative material is presented. This thesis has concluded that narrative and some rhetorical devices are effective when informing young people about living with fibromyalgia. These rhetorical devices are metaphors, similes, anaphora. First and second person perspective, and a colloquial writing style that emphasizes the personality in a text are also shown to be effective. This does not exclude the effectiveness of other tropes, figures and devices, but they have not been part of this study.

Den här uppsatsen behandlar idiomatiska uttryck i det svenska språket. Huvudsyftet har varit att undersöka i vilken utsträckning det svenska folket känner till betydelsen av ett utvalt antal idiom samt också i vilken mån dessa idiom används. Undersökningen genomfördes med enkäter där 139 informanter, varav ungefär hälften gick i högstadiet och den andra hälften var över 50 år, fick kryssa i flervalsfrågor om betydelse och användning för 20 idiom. Resultatet visade att de äldre informanterna inte bara hade en bättre kännedom om idiomens betydelser, utan också använde sig av idiomen i större utsträckning än de yngre. Vidare gick det att utifrån resultatet se att några av idiomen, främst "Göra en björntjänst", håller på att genomgå en förändring i sin betydelse medan andra idiom, såsom "Vara en katt bland hermeliner", verkar vara på väg att försvinna ur vårt språk.