Bakgrund: Forskning visar att barn och unga med funktionsnedsättning trivs sämre i skolan och skattar sin hälsa sämre än andra barn. Skolan utgör en viktig miljö och kan ses som en potentiell skyddsfaktor mot ohälsa. Syfte: Syftet var att beskriva skolmiljöns betydelse för upplevelsen av hälsa hos elever i särskolan. Metod: Data användes från en kvantitativ tvärsnittsstudie utförd av Region Jönköpings län, Folkhälsoenkät ung 2020. Enkäten låg till grund för föreliggande studie som var av kvantitativ design. Datamaterialet baserades på 204 enkätsvar och analyserades genom deskriptiv statistik och Chi-två-test. Resultat: Resultatet visade att elever på särskolan upplever sin hälsa som god. Könsskillnader framkom där killar i högre utsträckning upplevde en bättre hälsa och en högre självkänsla än tjejer. Skolmiljön var av betydelse för elevers upplevelse av hälsa, elever som upplevde arbetsro, lärarstöd och hade möjlighet att föra fram sina åsikter skattade sin hälsa bättre. Slutsats: Skolmiljön kan främja elevers hälsa och upplevelse av sammanhang genom att understödja arbetsro, delaktighet och lärarstöd. Skolsköterskan kan vara en resurs i att utveckla särskolemiljön, genom att skapa en omsorgsfull relation i mötet med eleven, där människan bakom diagnosen synliggörs. / Background: Research shows that children with disabilities thrive less in school and value their health less than other children. School is an important environment and can be seen as a potential protective factor against illness. Aim: Was to describe the importance of the school environment for the experience of health in students in the special school. Method: Data were used from a quantitative cross-sectional study, Public Health Survey young 2020. The questionnaire was the basis for the present study, which was of a quantitative design. The data material was based on 204 questionnaire responses and analyzed by descriptive statistics and Chi-two tests. Results: The results showed that students experience their health as good. Gender differences emerged, where boys experienced better health and a higher self-esteem, than girls. The school environment was important for health, students who experienced peace of mind, teacher support and participation, rated their health better. Conclusion: The school environment can promote students' health and experience of coherence by supporting peace of mind, participation, and teacher support. The school nurse can be a resource in developing the special school environment, by creating a´ caring relationship in the meeting, where the person behind the diagnosis is made visible.

With different interests at stake, conservation is at the centre of power relations and negotiations over how best to manage a landscape, and is thus a potential source of conflicts, not only about how to manage the land, but also more importantly about what is just. In 2008 Sweden's National Park Plan, the creation of a national park in the area of Vålådalen-Sylarna-Helags in the county of Jämtland was recommended. This area covers in part the land used by Handölsdalen, Mittådalen and Tåssåsen samebys for reindeer herding, and, in May 2016, the samebys declared that they would oppose the national park project. Negotiations between the samebys on the one hand, and the authorities in charge of running the project – the Swedish Environmental Protection Agency and the County Administrative Board of Jämtland – took place, until, in May 2017, the project actors officially met all for the first time. The samebys most notably demanded that reindeer herding and the Saami culture are recognised in the national park, and that the samebys have a clear influence in the project and later in the park management. Despite being overrepresented in national parks, Saami reindeer herders remain in fact underrepresented in the management of these parks, and still struggle locally to be included in conservation projects. In parallel to the progressive recognition of their rights as an indigenous people and within a national trend fostering local participation, they have been however increasingly included in the discussions on conservation projects at the local scale. This thesis aims at contributing to challenge the way conservation is still conceptualised and practiced in Sweden. It raises the question of what the opportunities are for the affected samebys to anchor their claims in the negotiations over the establishment of a planned national park in the area of Vålådalen-Sylarna-Helags. The question is studied through the lens of the discursive institutional conflict management analysis, which allows to have a deep understanding of the negotiation process, by looking at its procedural as well as contextual aspects, and at the interdependence between the samebys and the authorities. Overall, the procedural aspects of the negotiation process are unfavourable to the samebys, the contextual aspects provide only mixed opportunities for the samebys, and the interdependence of the parties, while positive, is weak in degree which may hamper the anchoring of samebys' claims. This thesis demonstrates the importance of institutional change and building of trust for the effective recognition and participation of the samebys in the process. / Med olika intressen står konservering i centrum för maktrelationer och förhandlingar om hur bäst man kan hantera ett landskap och är därmed en potentiell källa till konflikter, inte bara om hur man hanterar landet, men också viktigare om vad som är rätt. I Nationalparksplan för Sverige under 2008 rekommenderades att skapa en nationalpark i området Vålådalen-Sylarna-Helags i Jämtlands län. Detta område täcker delvis marken som används av samebyarna Handölsdalen, Mittådalen och Tåssåsen för renskötsel, och i maj 2016 förklarade samebyarna att de skulle motsätta sig nationalparksprojektet. Förhandlingar mellan samebyarna och de myndigheter som ansvarar för att driva projektet - Naturvårdsverket och Länsstyrelsen Jämtlands län - ägde rum fram till maj 2017 då alla projektets aktörer träffades officiellt för första gången. Samebyarna krävde framför allt att renskötsel och samekultur erkänns i nationalparken och att samebyarna har ett tydligt inflytande i projektet och senare i parkförvaltningen. Trots att de är överrepresenterade i nationalparker är samiska renskötare faktiskt underrepresenterade i förvaltningen av dessa parker och strider fortfarande lokalt för att bli inkluderade i projekt för bevarande. Parallellt med det progressiva erkännandet av deras rättigheter som ursprungsbefolkning och inom en nationell trend som främjar lokalt deltagande har de emellertid alltmer ingått i diskussionerna om bevarandeprojekt på en lokal skala. Avhandlingen syftar till att bidra mot att utmana hur bevarandet fortfarande är betraktat och praktiserat i Sverige. Det väcker frågan om vilka möjligheter som finns för de drabbade samebyarna att förankra sina krav i förhandlingarna om inrättandet av en planerad nationalpark i området Vålådalen-Sylarna-Helags. Frågan studeras genom linsen i den diskursiva institutionella konflikthanteringsanalysen, som möjliggör en djup förståelse av förhandlingsprocessen genom att titta på dess procedur- och kontextuella aspekter samt på det ömsesidiga beroendet mellan samebyarna och myndigheterna. Sammantaget är de procedurmässiga aspekterna av förhandlingsprocessen ogynnsamma för samebyarna, de kontextuella aspekterna ger endast blandade möjligheter för samebyarna, och parternas ömsesidiga beroende, vilket är positivt i sig, är svagt i en grad som kan hämma förankringen av samebyarnas krav. Denna avhandling visar vikten av institutionell förändring och uppbyggnad av förtroende för samebyarnas effektiva erkännande och deltagande i processen.

<p>The report is a building evaluation of an area south of Karlskoga`s urban area on the west side of the lake Möckeln, known as the western Möckelnstranden. The evaluation is carried out on the behalf of Karlskoga municipality.  The goal of the evaluation that is based on a mission statement is to create a basis for Karlskoga municipality for a detailed plan and exploitation of the area. The inventory contains suggestions on what should and should not be done with the environment and its buildings.</p> / <p>Rapporten är en byggnadsinventering av ett område som ligger söder om Karlskoga tätort på västra sidan av sjön Möckeln, s.k. västra Möckelnstranden. Inventeringen görs på uppdrag av Karlskoga kommun.  Målet med inventeringen är att utifrån en uppdragsbeskrivning skapa ett underlag åt Karlskoga kommun inför en detaljplaneläggning och exploatering av området. Inventeringen innehåller förslag på vad som bör och inte bör göras med områdets miljö och dess bebyggelse.</p>

The number of political goals set, and decisions taken, in respect of environmental matters at both the international and the Swedish national, regional and municipal levels is constantly increasing. The overall goal in the Swedish context is to become a sustainable society. The municipalities are expected to hold a key role in this transition, specifically through their spatial planning and their responsibilities for environmental and health issues. The aim of this thesis is to increase our empirical understanding of the day-to-day planning practice and environmental work. One important assumption here is that changing conditions, for example in relation to changes in legislation or bureaucratic re-organisations, do not always have an impact on every-day professional practice. In focus are therefore the day-to-day work and the professional perspectives as the professionals themselves articulate them. Interaction between occupational groups, the role of occupational culture and perspective and the articulation of knowledge is highlighted. The methods used for empirical data gathering are qualitative interviews and focus group sessions. The theories applied concern mainly professions, organisational culture and planning theory. It is apparent in the studies that the professional groups often have simplified, stereotypical images of one another, even though each group without exception has respect for the other professional groups. However, there are difficulties in the translation between officials of knowledge and evaluation of facts of the different groups. There is often low understanding of the fact that other groups act based on their professional knowledge and experience. The thesis show that national regulations and legislation alone cannot guarantee that environmental management will be prioritised at the local level – a gap between national policy and local practice here is clearly demonstrated. It should however be noted that the level of environmental competence in the local public administration is adequate and increasing. / QC 20100617

The report is a building evaluation of an area south of Karlskoga`s urban area on the west side of the lake Möckeln, known as the western Möckelnstranden. The evaluation is carried out on the behalf of Karlskoga municipality.  The goal of the evaluation that is based on a mission statement is to create a basis for Karlskoga municipality for a detailed plan and exploitation of the area. The inventory contains suggestions on what should and should not be done with the environment and its buildings. / Rapporten är en byggnadsinventering av ett område som ligger söder om Karlskoga tätort på västra sidan av sjön Möckeln, s.k. västra Möckelnstranden. Inventeringen görs på uppdrag av Karlskoga kommun.  Målet med inventeringen är att utifrån en uppdragsbeskrivning skapa ett underlag åt Karlskoga kommun inför en detaljplaneläggning och exploatering av området. Inventeringen innehåller förslag på vad som bör och inte bör göras med områdets miljö och dess bebyggelse.

This thesis examines the conservation narratives of Madagascar the ambiguity of forest cover and deforestation estimates, and the difficulty in deconstructing the narratives linked to the idea of a once fully forested island. In particular, shifts in the conservation debate are related to the discursive power of a large-scale international NGO, the WWF. A diachronic perspective is provided both through a discussion of earlier research and discourse analyses of selected texts, published by WWF Madagascar between 1991–2020. The theory and method are developed from Dryzek’s environmental discourse analysis with some modifications. The categories used in the conservation discourse analysis relate to baselines and intertextuality; underlying narratives such as problem representations and metaphors; the different values given to biodiversity; and possible hegemonic discourses within the conservation debate surrounding Madagascar. The discussion on WWF Madagascar also connects with the progression of environmental movements and conservationism, as reflected through shifting conservation priorities in both international contexts and local community conservation efforts. The conclusion demonstrates that shifts in WWF Madagascar’s conservation work reflect global perceptions and assumptions of what has protection value, and vice versa. It is concluded that the role of NGOs in creating and disseminating environmental narratives affects the conservation discourse on all levels and inmultiple contexts – such as media, academia, communities, and politics. In this discussion, the diachronic perspective on intertextuality presented here, especially regarding baselines and estimates of forest cover, illustrates how environmental history is key to conservation, and how at the same time NGOs can play a role as intermediaries in reshaping environmental narratives. / Denna avhandling undersöker Madagaskars bevarandeberättelser, oklarheten i uppskattningar av skogstäcke och avskogning samt svårigheten i att dekonstruera berättelser kopplade till idén om en tidigare helt skogbevuxen ö. Framför allt är förändringar i bevarandedebatten relaterade till det diskursiva inflytandet hos en storskalig internationell icke-statlig organisation, WWF (Världsnaturfonden). Ett diakront perspektiv ges både genom en diskussion av tidigare forskning och diskursanalyser av utvalda texter, publicerade av WWF Madagaskar mellan 1991–2020. Teorin och metoden är utvecklad med några modifieringar av Dryzeks miljödiskursanalys. De kategorier som används i diskursanalysen relaterar till skogsmätning och intertextualitet; underliggande berättelser såsom problemrepresentationer och metaforer; de olika värden som ges till biologisk mångfald; och eventuella hegemoniska diskurser inom bevarandedebatten kring Madagaskar. Diskussionen om WWF Madagaskar hänger också ihop med miljörörelsens och naturvårdens utveckling, sett genom växlande bevarandeprioriteringar i både internationella sammanhang och lokalsamhällets bevarandeinsatser. Slutsatsen visar att förändringar i WWF Madagaskars bevarandearbete återspeglar globala uppfattningar och antaganden om vad som har skyddsvärde och vice versa. Slutsatsen som dras är att de icke-statliga organisationernas roll i att skapa och sprida miljöberättelser påverkar bevarandediskursen på alla nivåer och i flera sammanhang – såsom media, akademi, samhällen och politik. Särskilt gällande uppskattningar av skogstäcke belyser denna diskussion det diakrona perspektivet på intertextualitet som presenteras här, hur miljöhistoria är nyckeln till bevarande, och samtidigt hur icke-statliga organisationer kanagera som förmedlare i omformningen av miljöberättelser.

Användningen av sökhundar som hjälpmedel och verktyg inom naturvården är i Sverige hittills ett litet område med några få verksamma aktörer. Men precis som hos tull, polis och försvarsmakt kan hundarna implementeras i naturvårdsverksamheten som ett standardverktyg. Hunden har en unik förmåga att selektera dofter och vilja att samarbeta med människan. Dessa egenskaper kan utnyttjas för att effektivisera arbetet inom naturvården. Vi har gjort en sammanställning av aktörer i Sverige samt en litteraturstudie över forskningsområdet och jämfört dessa för att ge förslag till vidare användning av naturvårdssökhundar i Sverige. För flera av användningsområdena finns forskning som stödjer hundarnas effektivitet. Inom några användningsområden finns däremot ingen forskning, därför hade dessa behövt studeras närmare för att bekräfta hudarnas effektivitet. Flera potentiella nationella användningsområden för naturvårdssökhundar har identifierats, som spillningsinventering av fladdermöss, skadegörare som almsjuka, hotade arter, invasiva växter och däggdjur, läckor på avloppsledningar, nedlagda deponier och laboratorieanalyser. Vårt förslag för att underlätta framtida arbete både för kunder och aktörer, är en samlad databas där alla operativa aktörer inom naturvårdssökhund är inkluderade. / In Sweden the use of detection dogs as a tool in nature conservation has until now been a small field, with few practitioners. In the daily operations of customs, police and the armed forces, detection dogs are a natural part of the organization and the same could be possible in conservation work. The dog’s ability to select between scents and their willingness to work with humans make them unique, utilizing these traits can make conservation work more efficient. The Swedish practitioners are compiled, and the available research is reviewed, the practitioners are then compared to the international research, to suggest further implication in Sweden. There are some practitioners working with conservation detection dogs today, research supports the dog’s efficiency in some areas, but in some areas research is absent. These areas would need studies to confirm the dog’s efficiency. We suggest potential areas for implantation in Sweden, such as scat detection of bats, pests like elm decease, threatened species, invasive species, sewage leaks, disused landfills, and laboratory analyses. Our suggestion is a national database for all conservation detection dogs, to aid future work for both practitioners and customers.

Miljöhänsyn i detaljplanering tillämpas antingen via den ordinarie planprocessen eller via miljöbedömningar enligt Miljöbalken. Denna uppsats har ämnat att undersöka hur de två olika metoderna för miljöhänsyn i detaljplanering tillämpas och vilken påverkan de respektive metoderna  i sin tur har på den fysiska planeringen och det politiska målet om en hållbar utveckling. Uppsatsen grundar sig i utgångspunkten att en integration av miljöaspekter i planeringen är ett önskvärt tillstånd och att miljöbedömningar och annan miljöhänsyn innebär en integrering av miljöaspekter som markerar vägen mot integration. Diskussionen bygger på stridigheter mellan två paradigm - miljövård och planering, prioriteringar och samspel mellan de båda i strävan mot gemensamma övergripande mål.     Uppsatsen visar på ett behov av utvecklat samspel mellan översiktlig planering och detaljplanering, samt mellan ekologiska, sociala och ekonomiska aspekter. Även ett behov av mer aktivt hänsynstagande till miljön vid detaljplanering uppdagas. Hur detta ska ske är för vidare forskning att söka svar på. / Environmental consideration within the boundaries of Swedish detailed planning is taken either through the standard planning process or Strategic Environmental Assessments as they are described by Swedish law. This paper means to examine how the two different methods of environmental consideration are put to practice and in turn what affect the specific methods have on the spatial planning and the political goal of a sustainable development. The basis for this paper is that an integration of environmental consideration is a desired state, whilst Strategic Environmental Assessments and other forms of environmental consideration are integrating aspects; the road towards integration. The two paradigms, environmental protection and planning, marks the frame for the discussion; priorities and interaction between the two in the strive towards common comprehensive goals.    The paper points towards a need of a developed interaction between comprehensive planning and detailed planning, a developed interaction between ecological, social and economical aspects of a sustainable development and a more active consideration towards the environment in detailed planning. How this is supposed to come about is for further research to explore.