Detta examensarbete tar plats i Bredäng, söder om Stockholm. Projektet har varit en undersökning i hur man omarbetar, anpassar och informerar två befintliga bostadshus från miljonprogramsåren till dagens behov. Med syfte att skapa kontinuitet och komplexitet i dessa strikta strukturella fält, detta genom en formfinnande process där textilt skumgummi har använts som ett medlande objekt av additiv och subtraktiv information med referenser till “The Renewed Novelty of Symmetry” av Greg Lynn. Det är ett spekulativt projekt som tar upp frågor kring byggnaders evolution samt begreppet "mismatch", med ambitionen att dessa byggnader skall få fortsätta berättelsen om nya sätt att bygga bra bostäder för framtiden. Den berättelse som de en gång var en del utav när miljonprogrammet utvecklades, då avståndet mellan forskning och profession var mycket kort och byggnaderna byggdes tillsammans med de nyaste idéerna och teknikerna för den tiden. Men att låta livet i och runt dessa byggnadsstrukturer ha en inverkan på sin egen situation samt att förankra byggnaderna på platsen har varit fokus. / This thesis project has been an investigation in how to rework, adapt and inform two existing housing structures from the million-programme-era in Bredäng, south of Stockholm, to the needs of today. Aiming to create continuity and complexity in these structural fields through a form finding process using textile foam rubber as the intermediating object of additive and subtractive information, referring to “The Renewed Novelty of Symmetry” by Greg Lynn. It's a speculative project that takes on the question of building evolution and mismatch, where I want these buildings to continue the story of new innovative ways of building good housing for the future. The story which they once where part of when the million-program-era was developed, when the distance between research and profession was short and the buildings where built with the new building ideas and techniques of that time. So trying to let the life within and around these building structures have an impact on its own situation and also tying the buildings to the site has been the main focus.

In August 2014 a development strategy for Hagalund, a million program area situated in Solna, was published. The strategy argues that a densification of the area would increase the local supply of services and cultural activities and that the existing needs of investment in the urban environment is dependent on the revenues that new housing would provide. The report proposes a densification of the area up to 1800 new apartments. The current housing stock is 2100 dwellings. I argue that the development strategy is not based on the needs of the existing Hagalund and its residents, but rather tries to meet the economic interests of property owners, the municipality and the imagined needs of a future population. In this diploma work I design an alternative participatory strategy to identify needs and potentials of an existing built environment and its social community, since I see a lot of potentials and qualitites, rather than problems, in Hagalund. I have chosen to value the situated knowledge of the current community by collecting opinions and reactions from people I have met during my thesis work and formulated them into an alternative future for Hagalund where the existing built environment and its social community are valued as key elements in a more socially sustainable future for Hagalund. / I augusti 2014 publicerades en utvecklingsstrategi för Hagalund, ett miljonprogramsområde i Solna, med en föreslagen förtätning av området på upp till 1800 nya lägenheter. Stadsdelen har under de senaste åren nedprioriterats av kommunen med bland annat flera nedstängda skolor som följd. Strategin konstaterar att antalet boende i området måste öka för att öka tillgången till service och kulturella aktiviteter, samt att nya bostäder krävs för att finansiera upprustningen av den offentliga miljön. Dialogen med hagalundarna lyfts återkommande fram som underlag till förslaget i utvecklingsstrategin, vilket jag tidigt ställde mig kritisk till. Hur kan en upprustning av stadsmiljön samt behovet av en skola kräva 4000 nya grannar? Jag menar att utvecklingsstrategin inte utgår från hagalundarnas och Hagalunds behov, utan att den försöker möta fastighetsägares, kommunens och en eventuell framtida befolknings behov. Mitt examensarbete utgår istället från behoven i, och potentialen av, det befintliga Hagalund och dess ’situerade kunskap’. Under mitt examensarbetet har jag samlat in synpunkter och reaktioner från människor jag mött och formulerat dessa i en alternativ framtid för Hagalund, där den befintliga byggda miljön och dess sociala gemenskap värderas som viktiga pusselbitar i en mer socialt hållbar framtid för området.

Syftet med uppsatsen är att få en djupare kunskap och förståelse för den innovativa utvecklingen som sker i samband med förnyelseprojekt i svenska miljonprogramsområden. De för studien utvalda områdena är Råslätt i Jönköping, nordöstra Gårdsten i Göteborg, Drottninghög i Helsingborg och Karlslund i Landskrona med fokus på delområdet Pilängen. Uppsatsen grundar sig i en kvalitativ innehållsanalys med ett hermeneutiskt vetenskapligt synsätt. Analysen är baserad på specifika utvalda detaljplaner för respektive område och det teoretiska ramverket kombinerar Edward Harris och Chauncy Ullmans teori om flerkärnmodellen, Erik Clarks perspektiv på gentrifiering, Jane Jacobs urban design-teori som innefattar centrala begrepp såsom primära och sekundära funktioner samt konceptet ”eyes on the street” och Jan Gehls verk Life Between Buildings, som innefattar ”Gehls tre typer av aktiviteter” och hans perspektiv på trygga miljöer.Undersökningens resultat tyder på att de planlagda förändringarna som synliggjorts i planförslagen i huvudsak har en strävan efter en hållbar och blandad stad. Men vi kan också dra slutsatsen att det pågår en form av gentrifieringsprocess som kan omfatta en generering av utvecklingen av miljonprogramsområdenas befintliga karaktär till ett mer attraktivt stadsdelsområde. / The purpose of the thesis is to gain a deeper knowledge and understanding of the innovative development that takes place in connection with renewal projects in Swedish million program areas. The areas selected for the study are Råslätt in Jönköping, northeastern Gårdsten in Gothenburg, Drottninghög in Helsingborg and Karlslund in Landskrona with a focus on the Pilängen sub-area. The thesis is based on a qualitative content analysis with a hermeneutic scientific approach. The analysis is based on specific selected detailed plans for each area and the theoretical framework combines Edward Harris and Chauncy Ullman's theory of the multi-core model, Erik Clark's perspective on gentrification, Jane Jacobs' urban design theory which includes central concepts such as primary and secondary functions and the concept of “eyes on the street” and Jan Gehl's work Life Between Buildings, which includes “Gehl's three types of activities” and his perspective on safe environments. The results of the survey indicate that the planned changes that have been made visible in the plan proposals mainly have a striving for a sustainable and mixed city. But we can also conclude that there is a form of gentrification process going on that may include a generation of the development of the existing character of the million program areas into a more attractive district area.

This project is an exploration of co-produced space in a city planning process. With the intention of exploring participatory design processes in the field of spatial design, this project is focusing on co-production of space and the role and power of the architect as a relational and spatial initiator. Since participatory design processes have become an implemented tool in municipal city planning, it is of relevance from a perspective of interior architecture to through practical work be both specific, aware and transparent about how these processes could be designed.  The project takes place in a public park in Gottsunda, a district south of Uppsala, built as a part of the Swedish million programme in the 1960’s- and -70’s. Gottsunda is now undergoing a city planning transformation and expansion. With background of city planning and architecture from that time, this project has been seeking knowledge of what relevance participation plays in city planning today.  This project has been conducted through a series of spatial activities at site, historical research and meetings with a group of teenage girls living in Gottsunda.  The conclusions and implications of this project are that the interior architect’s tools as tactile and close to both object, places and users, in this case residents, are of relevance in city planning. Participation is relational, and the interor architect's ability is to both design, understand and translate those relations into the practice of spatial design. / <p>Bilder har tagits bort i enlighet med upphovsrättslagen.</p>

The renovation and maintenance projects in the “Million program” areas are currently ongoing in many parts of the country. As the stocks in many descriptions have similar conditions with regard to urban structure, construction technology and socio-economic situation, there is great potential for comparison. This means that different results from a renovation may be linked to other factors than the execution and choice of measures. In this thesis two different “Million program” areas have been compared, one in the suburbs of a big city and one in the suburbs of a small town (which will be referred to as ftS and fts in the report). The comparison will be evaluated from the three sustainability perspectives: social, ecologic and economic. To make these three perspektive interact is difficult but when all perspectives are considered as sustainable the “Point of Optimization” has been achieved. The projects that have been involved in this bachelor thesis are Nystad 1, which is owned by Svenska Bostäder, and Drabanten 3, which is owned by Nybro Bostad. Nystad 1 is placed in Akalla which is a suburb to the big city Stockholm and Drabanten 3 is placed in Kungshall which is a suburb to the small town Nybro. Both projects change the ventilation system to FTX, replace windows, put solar cell systems on the roof, renovate the kitchen and the bathroom and additional insulation to varying degrees. The scale of the renovation in Akalla is larger as the entire building to the core gets removed and rebuilt and a total refurbishment of the yard is also included in the project. The purpose of the report is to produce values linked to each perspective of sustainability that are comparable in both projects to evaluate the connection between the results and the placement in either ftS or fts. To produce results that are measurable within every aspect a customer survey was sent out, the reduced usage of energy were calculated and the economic profit was estimated. The project in Akalla is more extensive and the total cost amounts to just under 1,3 million SEK per apartment. Prior to the renovation the rent was 971 SEK/m2 which will be increased with 25% after the renovation. For Kungshall the total cost amounted to roughly 1 million per apartment and led to an increase of rent by 28% from the original rent which was 795 SEK/m2. The participation rate of the customer survey in Akalla was lower than in Kungshall which got a better result in all categories. The reduced use of energy of the project in Akalla is estimated to 32% while the project in Kungshall merly reached 21%. The use of method in this report determine that none of the projects successfully reached economic profit with their own company-specific calculation interest. However, the analysis of vulnerability shows that after 30 years Kunghall has gained a profit of 3.2 million SEK. Akalla is expected to reach sustainability from a social and ecological perspective but not from an economic perspective. In Kungshall the social and economic perspective are assessed to be sustainable while the ecological perspective is not, due to the fact that it did not reach “Klimatiniativets” goal at a reduced energy usage of 30 %. The result in this thesis concludes that the placement in either ftS or fts impacts the sustainability from the social perspective and normally also from the economic perspective, although not with the specific circumstances regarding this ftS due to Järvaavtalet. The sustainability from the ecological perspective is not connected to the placement but merely a result of choice of measures and execution. However, as the sustainable development is an interplay between the different perspectives, the result from the ecological perspective is also indirectly affected by the placement in either ftS or fts. / Renovering och underhållsprojekt i miljonprogramsområden är pågående i flera olika delar av landet. Bestånden har i många avseende liknande förutsättningar med hänseende till stadsstruktur, byggteknik och socioekonomisk situation. Det finns således stor potential för jämförelse och därför kan resultat av en renovering eventuellt kopplas till andra faktorer än utförande och val av åtgärder. I detta examensarbete jämförs två olika miljonprogramsområden, ett i förort till storstad och ett i förort till småstad, (som i rapporten benämns som ftS och fts) och utvärderas ur de tre hållbarhetsperspektiven socialt, ekologiskt och ekonomiskt. Samspelet mellan dessa tre perspektiven är i många fall svårt och när samtliga perspektiv anses som hållbara så har den så kallade “Optimeringspunkten” uppnåtts. De projekt som detta examensarbete behandlar är Nystad 1, som ägs av Svenska Bostäder, och Drabanten 3, som ägs av Nybro Bostad AB. Nystad 1 ligger i Akalla som är en förort till storstaden Stockholm och Drabanten 3 ligger i Kungshall som är en förort till småstaden Nybro. Båda projekten utför byte till FTX-system, fönsterbyte, solcellsanläggning på tak, renovering av kök och badrum och tilläggsisolering i olika omfattningar. Renoveringen i Akalla utförs i större skala, hela byggnaden görs stomren och en total upprustning av gården ingår också i projektet. Syftet med arbetet är att ta fram jämförbara värden kopplat till varje hållbarhetsaspekt för att sedan kunna avgöra om resultaten som speglas i dessa värden kan kopplas till att projektet är placerat i antingen ftS eller fts. För att ta fram mätbara resultat inom varje aspekt skickades kundundersökningar ut, energiberäkningar utfördes och nuvärdeskalkyler ställdes upp baserat på material som tillhandahållits av respektive projektledare eller inhämtats från andra källor. Renoveringen i Akalla är mer omfattande och den totala projektkostnaden uppgår till strax under 1,3 miljoner per lägenhet. Innan renoveringen uppgick hyran i 971 kr/m2 och höjdes efter renoveringen med drygt 25%. Den totala projektkostnaden i Kungshall uppgick i strax över 1 miljon per lägenhet och resulterade i en hyreshöjning på strax under 28% från den ursprungliga hyran på 795 kr/m2. Akalla hade lägre deltagandeandel på kundundersökningarna och fick sämre resultat än Kungshall i samtliga kategorier. Akalla förväntas uppnå en total energibesparing på 32% medan Kungshall enbart uppnådde 21%. Inget av projekten lyckades, enligt rapportens metod, nå företagsekonomisk lönsamhet med de företagsspecifika kalkylräntor som delgetts, dock så lyckades Kungshall generera en vinst på 3.2 miljoner efter 30 år utifrån känslighetsanalysen. Akalla bedöms nå en social- och ekologisk hållbarhet men inte en ekonomisk hållbarhet. Kungshall bedöms ha nått en social- och ekonomisk hållbarhet men utefter “Klimatiniativets” mål på en energiminskning med 30 % efter renoveringen så bedöms inte en ekologisk hållbarhet uppnås.Arbetet kommer fram till att resultatet ur det sociala perspektivet är bundet till placeringen i antingen ftS eller fts. Det ekologisk resultatet beror främst på utförande och val av åtgärder men eftersom den hållbara utvecklingen är ett samspelet mellan de olika perspektiven så påverkas även det ekologiska resultatet indirekt av placeringen i antingen ftS eller fts. Det ekonomiska resultatet bedöms i normalfallet vara starkt kopplat till placeringen i antingen ftS eller fts. I detta specifika fall har placeringen i ftS eller fts inte en avgörande roll eftersom det ekonomiska resultatet för projektet i ftS beror på involveringen i Järvaavtalet.

I denna undersökning har jag haft som syfte att undersöka hur media beskriver tre områden byggda under miljonprogrammet: Lindängen, Nydala och Rosengård och dess invånare med utgångspunkt från Sydsvenskan och Aftonbladet. Detta har gjorts med hjälp av kritisk diskursanalys samt tidigare forskning och teorier. Utifrån de fem olika teman, miljö och arkitektur, levnadsmiljö, utbildning och arbetslöshet, kriminalitet och brott samt Vi och dem har jag försökt skapa en så bred bild som möjligt. Studiens övergripande slutsats är att dessa områden konsekvent beskrivs i termer som betonar socioekonomisk utsatthet, kriminalitet och problematiska samhällsförhållanden. Invånarna framställs som bristande i hygien, med låg utbildningsnivå och utländsk härkomst. Beskrivningar som dessa förstärker negativa stereotyper och bidrar till en bild av områdena och dess invånare som avvikande och separerade från resten av samhället. / In this paper I have sought to investigate how media portrays three different boroughs inMalmö city built up during the so-called “million programme”, namely: Lindängen, Nydalaand Rosengård and its residents, based on the publications of the newspapers Sydsvenskanand Aftonbladet. The means used for the investigation are mainly critical discourse analysiscoupled with previous research and theories. In order to achieve a broad description of theproblem, this paper has centered around the five central themes of: environment &amp;architecture, living environment, education &amp; worklessness, criminality &amp; crime and “Weand them”. The resulting conclusion of this study is that the three named burroughs areconsistently portrayed in the aforementioned media outlets as areas overrun bysocioeconomic degradation, criminal activity and problematic societal relationships. Theresidents are portrayed as lacking in hygiene, with a low level of education, and of foreignorigin.These types of descriptions in media enhance negative stereotypes and contribute to animage of these areas as containing inhabitants which are deviant and isolated from society asa whole.

Syftet med detta examensarbete är att undersöka stadsplanering vid tre tidsepoker. Genom att jämföra mellanrummen i staden och sedan plocka ut de positiva inslag som vi tror tilltalar de flesta människorna vill vi komma fram till hur en idealstad skulle kunna se ut. De tidsepoker vi valt är Kvartersstaden, Funktionalismens stad och Dagens byggande. För att kunna bygga framtidens städer måste man titta tillbaka och ta till vara på det som fungerat och lära sig av sina misstag. Från den korrekta kvartersstaden via det storskaliga funktionalistiska samhället till dagens förtätningar finns det tydliga likheter såväl som olikheter. Grönskan har stor betydelse för en stad och dess invånare. Människan uppskattar känslan av närhet till naturen och gröna stadsrum bidrar till en uppskattad stadsmiljö. Vi har kommit fram till att det finns vissa element som skapar en attraktiv stad. Genom ett samspel vid stadsbyggande mellan kommunen, byggherrar och de boende i staden skulle det kunna byggas städer som de flesta människor trivs i. / The main purpose with this diploma work is to examine cityplanning at three different time periods. By comparing public spaces and pick the most positive elements that we think appeals to most people, our conclusion would end up in with thoughts of an ideal city and how it would look like. The time periods we choose is the 19th-century (“blockcity”), the modernistic city and building of today. Too build the cities of the future we have to look back and learn from our mistakes and take care of the functioning elements. From the strict “blockcity” via the modernistic large-scaled society to the condensing of the present city, there are clear similarities as well as differences. The vegetation is significant to a city and its inhabitants. People appreciate the sense of closeness to nature and green public spaces contribute to an appreciated urban environment. There are certain components that in our opinion creates an attractive city. A good teamwork between the city’s planning board, property developers and the citizens is crucial to building cities that most people like.

<p>Syftet med detta examensarbete är att undersöka stadsplanering</p><p>vid tre tidsepoker. Genom att jämföra mellanrummen i staden</p><p>och sedan plocka ut de positiva inslag som vi tror tilltalar de</p><p>flesta människorna vill vi komma fram till hur en idealstad skulle</p><p>kunna se ut.</p><p>De tidsepoker vi valt är Kvartersstaden, Funktionalismens stad</p><p>och Dagens byggande. För att kunna bygga framtidens städer</p><p>måste man titta tillbaka och ta till vara på det som fungerat och</p><p>lära sig av sina misstag. Från den korrekta kvartersstaden via det</p><p>storskaliga funktionalistiska samhället till dagens förtätningar</p><p>finns det tydliga likheter såväl som olikheter. Grönskan har stor</p><p>betydelse för en stad och dess invånare. Människan uppskattar</p><p>känslan av närhet till naturen och gröna stadsrum bidrar till en</p><p>uppskattad stadsmiljö.</p><p>Vi har kommit fram till att det finns vissa element som skapar</p><p>en attraktiv stad. Genom ett samspel vid stadsbyggande mellan</p><p>kommunen, byggherrar och de boende i staden skulle det kunna</p><p>byggas städer som de flesta människor trivs i.</p> / <p>The main purpose with this diploma work is to examine</p><p>cityplanning at three different time periods. By comparing public</p><p>spaces and pick the most positive elements that we think appeals</p><p>to most people, our conclusion would end up in with thoughts of</p><p>an ideal city and how it would look like.</p><p>The time periods we choose is the 19th-century (“blockcity”),</p><p>the modernistic city and building of today. Too build the cities of</p><p>the future we have to look back and learn from our mistakes and</p><p>take care of the functioning elements. From the strict “blockcity”</p><p>via the modernistic large-scaled society to the condensing of the</p><p>present city, there are clear similarities as well as differences.</p><p>The vegetation is significant to a city and its inhabitants. People</p><p>appreciate the sense of closeness to nature and green public</p><p>spaces contribute to an appreciated urban environment.</p><p>There are certain components that in our opinion creates an</p><p>attractive city. A good teamwork between the city’s planning</p><p>board, property developers and the citizens is crucial to building</p><p>cities that most people like.</p>

No description available.

I denna kandidatuppsats har vi undersökt vår frågeställning ifall det är långsiktigt ekonomiskgynnsamt att rusta upp och renovera närområden i miljonprogram med utgångspunkt ifaktorer inom social hållbarhet. Detta har gjorts genom en kvalitativ analys baserad påintervjuer av fastighetsägare och byggbolag samt tidigare studier och teoretiskautgångspunkter. Till dessa valdes viktiga faktorer ut. För att kunna svara på vår frågeställningbehövdes de faktorer som fåtts från teoretiska utgångspunkter, tidigare studier samt intervjuerdelas upp i kategorier. Dessa valdes ut ifrån Östgötamodellen och sattes som grund, mednågra mindre justeringar. Östgötamodellens sista kategori byttes ut från “Kön, ålder och arv”till “Transparens och delaktighet”. De faktorer som inte kunde tilldelas en kategori sattes som“Icke tilldelad”.Efter indelningen i kategorier analyserades likheter och skillnader i fokus och vid jämförelsenmellan teoretiska utgångspunkter, intervjuer och tidigare studier kunde ett glapp mellanfastighetsägare och byggbolagens beslutsfattande organ uppfattas. Detta skulle kunna vara enanledning till varför social hållbarhet inte legat i fokus och inte prioriterats tidigare. Dockskulle detta behöva utvärderas mer för att kunna säkerställas.För att få företagen att satsa på sociala investeringar och upprustning av närområdet kringmiljonprogram, i större utsträckning, behövs långsiktigt ekonomiskt gynnsamhet bevisas.Först då kan det finnas intresse från företagens beslutande organ att även titta på den socialahållbarhetens kategorier vid avgörandet i huruvida ett projekt borde genomföras eller inte.Detta är svårt att visa på idag då många av projekten som skulle kunna generera denna typ avdata i framtiden är i startgropen, och resultat från projekten har helt enkelt inte utvärderats än. / In this bachelor thesis, we have investigated if it is economically beneficial to restore thesurrounding areas in the Million Programme based on factors of social sustainability. Aqualitative analysis has been made based on interviews with property owners, constructioncompanies, previous studies and selected factors of various theoretical concepts. To answerour question, the factors were divided into different categories. The categories were selectedfrom Östgötamodellen, with some minor adjustments. The last category of Östgötamodellen,“Gender, Age and Heritage”, was replaced by “Transparency and Participation”. The factorswithout a particular assigned category were set as “unallocated”After categorising the factors of social sustainability, similarities and differences in focuswere analysed. In the comparison between theoretical concepts, interviews and previousstudies, a gap between property owners and the decisions that are made within theconstruction companies were highlighted. That might be a reason why social sustainabilityhas not been prioritised before. This could merely be a matter of speculations and thereforeneeds to be evaluated further.In order to get companies to invest in social initiatives and restore the surrounding areaswithin the Million Programme; the long-term economic benefits must be proven. If this canbe achieved, there may be a change in how the decisions are made when evaluating whether aproject should be implemented or not. Due to the fact that a lot of the projects are relativelynew and have not been evaluated yet, it is difficult to prove if these projects can generateeconomic benefits in the future.