Transporter står idag för en stor andel koldioxidutsläpp vilket har en negativ påverkan på miljön och klimatet. Samtidigt väljer allt fler att flytta till städer vilket innebär utmaningar för framkomlighet och mobilitet. Bilanvändningen är en stor anledning till dessa problem och därför behövs verktyg för att få fler att välja bort bilen och i stället resa med hållbara transportmedel. I denna uppsats studeras mobility management (MM) som inkluderar strategier och metoder som syftar till att få människor att resa hållbart genom att påverka attityder och beteenden. Studien undersöker hur kommunerna Lund och Växjö arbetar med mobility management för att motverka bilanvändningen och främja hållbara transportsätt. Vidare syftar studien till att undersöka de utmaningar och möjligheter som arbetet med MM innebär, samt att identifiera de lärdomar som har förvärvats av tjänstemännen som arbetat med MM. Forskningsfrågorna besvaras genom att studera dokument som ger riktlinjer för kommunernas arbete och genom intervjuer med tjänstemän. Urban fabrics theory används som teoretiskt ramverk för undersökningen som baserat på teorin fokuserar på transportsätten gång, cykel, kollektivtrafik och bil var för sig. Studiens resultat visar att Lund har en stark tradition av att arbeta med MM jämfört med Växjö där det inte är etablerat i samma utsträckning. Av intervjuerna framgår det att bägge kommunerna övervägande fokuserar på att främja cykling vilket till viss del går emot styrdokumenten som betonar vikten av att få fler att gå. De största utmaningarna med MM-arbetet är att få stöd från politiska beslutsfattare då de ofta är svårt när det handlar om åtgärder som motverkar bilanvändning. Vidare är det utmanande att få människor att välja bort bilen då den erbjuder en frihet, trygghet och kan förknippas som en symbol för status och framgång. För att lyckas med MM krävs det en kontinuitet och långsiktighet med åtgärder då det tar tid att bygga upp en kultur där hållbara transportsätt är det självklara valet. Studien identifierar slutligen en brist och komplexitet i uppföljningen av arbetet med MM vilket gör det svårt att se effekterna av MM-åtgärder. / Transports currently account for a significant amount of carbon dioxide emissions, which has a negative impact on the environment and climate. Simultaneously, an increasing number of people are choosing to move to cities, which presents challenges for accessibility and mobility. Car usage is a major contributor to these problems, which creates a need for tools to encourage more people to choose sustainable modes of transportation over driving. This study examines mobility management (MM), which includes strategies and methods that aim to encourage people towards usage of sustainable modes of transport by influencing attitudes and behaviours. This study investigates how the municipalities of Lund and Växjö are implementing mobility management to reduce car usage and promote sustainable transportation. Furthermore, the study aims to explore the challenges and opportunities associated with MM efforts, as well as to identify the lessons learned by the officials working with MM. The research questions are addressed by analysing documents that provide guidelines for the municipalities work and through interviews with municipal officials. The Urban Fabrics Theory is used as a theoretical framework for the research, focusing on walking, cycling, public transportation, and car usage separately. The result of the study reveals that Lund has a strong tradition of working with MM compared to Växjö, where it is not as well established. The interviews indicate that both municipalities mainly focus on promoting cycling, which contradicts the strategic documents emphasizing the importance of increasing walking. The biggest challenges in MM work are gaining support from political decision-makers, as it is often difficult when measures aim to reduce car usage. Additionally, it is challenging to persuade people to reduce car usage due to the freedom, security, and status associated with cars. Successful MM requires continuity and long-term measures, as it takes time to build a culture where sustainable transportation is the obvious choice. Finally, the study identifies a lack and complexity in evaluating MM work, making it difficult to see the effects of MM measures.

Urbaniseringen ökar globalt och med den ökar även bilanvändningen. Städer står inför problematiken att bilanvändningen har en negativ klimatpåverkan och försämrar livskvalitén för invånarna i staden. I och med detta måste biltransporter minska och de hållbara färdsätten öka. Avsikten med studien är att undersöka hur Malmö stad arbetar med hållbara transporter. Malmö är utvald då staden har påbörjat omställningen till mer hållbara resor och är i framkant i Sverige. Genom kvalitativ textanalys har fyra dokument angående det strategiska arbetet kring hållbara resor analyserats. Staden arbetar på olika sätt för att möta utmaningar med hållbara färdmedel såsom cykel, gång och kollektivtrafik. De hållbara transportmedlen ska prioriteras genom stadens utformning och beteendeändringar. Studien har visat på att Malmö arbetar med social, ekonomisk och miljömässig hållbarhet med en övervägande del på de sociala aspekterna. Staden prioriterar cykel som det främsta transportmedlet där tillgänglighet och närhet ska vara ledordet för staden. Det som anses saknas efter genomförandet av studien är fokus på samtliga stadsdelar och klimataspekten i relation till hållbara resor. Malmö stad vill vara en framstående stad i frågan om hållbara resor, men är det mest för att visa upp en grön sida av staden? / Urbanization is increasing globally and with it, the use of cars. Cities are now faced with the problem that cars have a negative climate impact and reduce the quality of life for the inhabitants of the city. Therefore, the use of cars must decrease and sustainable mobility increase. The purpose of the study is to investigate how Malmö city works with sustainable mobility. Malmö is selected due to being ahead in the transition to more sustainable mobility in Sweden. A qualitative text analysis on four documents regarding sustainable mobility has been conducted. Malmö works in various ways to meet the challenges with sustainable transportation means for example cycling, walking and public transport. The sustainable means of transport must be prioritized through the city's design and behavior changes. The study has shown that Malmö works with social, economic and environmental sustainability, with more focus on the social aspects. The city prioritized the bicycle as the main means of transport, where accessibility and proximity should be leading. What is considered missing after the implementation of the study is focus on all neighborhoods and the climate aspect in relation to sustainable mobility.

Frågeställning: Vilken typ av människor har störst benägenhet att ändra sina resvanor?Vilka marknadsföringsstrategier är bäst lämpade för att få Eskilstunas invånare att ändra sina attityder och beteenden så att de väljer mer hållbara resealternativ? Syfte: Syftet med denna uppsats är att presentera marknadsföringsåtgärder som Eskilstuna kommun kan använda sig av för att främja hållbart resande samt att redogöra vilka målgrupper dessa åtgärder bör riktas mot. Metod: Vi valde att göra en kombinerad kvantitativ och kvalitativ studie. Kvantitativ data har vi hämtat från sekundärkällor i form av tidigare undersökningar som är gjorda i Eskilstuna och andra jämförbara kommuner i Sverige. Primärdata i denna studie är kvalitativ och kommer från intervjuer med olika personer som jobbar med att främja hållbart resande. Teorin och empirin vävdes sedan samman till en analys. Slutsats: I slutsatsen presenterar vi vilka målgrupper som är intressanta att arbeta med samt med vilka marknadsföringsåtgärder vi anser att Eskilstuna kommun bäst kan nå dem. Vår förhoppning är att de åtgärder vi presenterat kommer till användning för Eskilstuna kommun och att de kommer föra med sig en beteendeförändring. / Research questions: What kind of people is most likely to change their travel habits?Which marketing strategies are best suited to get Eskilstuna’s residents to change their attitudes and behaviors so they will choose more sustainable travel options Purpose: The purpose of this paper is to present different marketing measures which Eskilstuna municipality can use to promote sustainable travel and to present which target groups such measures should be directed towards. Method: We chose to use a combined quantitative and qualitative research method. Quantitative data was obtained from secondary sources in the form of previous investigations that were made in Eskilstuna and other comparable municipalities in Sweden. The primary data in this study is qualitative and comes from interviews with various people who are working to promote sustainable travel. The theory and empirical data were woven together to constitute an analysis. Conclusion: In the conclusion, we present the target groups that are of interest to work with and with which marketing measures we consider Eskilstuna municipality best can reach them. We hope that the measures we have presented will be useful for Eskilstuna municipality and that they will lead to behavioral change.

As a result of rapid progress in research and development, today's wireless world exhibits several heterogeneous communication networks, such as cellular networks, satellite networks, wireless local area networks (WLAN), mobile ad hoc networks (MANET), and sensor networks. These networks are complementary to each other. Hence, their integration can realize a unified wireless system that has the best features of the individual networks. This has spurred much research interest in designing integrated next-generation of wireless systems (NGWS). While existing wireless networks have been extensively studied individually, the integrated wireless system brings new challenges in architecture design, system management, and protocol design. The different wireless networks use different communication technologies and are based on different networking paradigms. Therefore, it is challenging to integrate these networks such that their heterogeneities are hidden from each other and a harmonious inter-operation among them is achieved. The objective of this research is to design a scalable, secure, and robust architecture and to develop seamless mobility management protocols for NGWS. More specifically, an architecture that integrates the heterogeneous wireless systems is first proposed for NGWS. Next, a cross-layer (Layer 2 + 3) handoff management protocol is developed for NGWS. Afterward, analytical modeling is developed to investigate the handoff performance of the existing mobility management protocols for different types of applications. Finally, a framework for multi-layer mobility management is developed to support the seamless handoff support to all types of applications in NGWS.

Current network architectures, as well as mobility management protocols, are generally deployed in a centralized manner. Moreover, these protocols are designed to be always activated, even when not needed. As the number of mobile users and the volume of their traffic increase, such centralized architectures are expected to encounter scalability issues as well as performance issues. Recently, mobile network operators are experiencing a rapid increase in mobile data traffic. In order to cope with this, a new trend is to flatten networks architectures and hence IP mobility management protocols need to be adapted for such evolution. Therefore, there is a need to define novel mobility management mechanisms that are both distributed and offered dynamically. In order to cope with this context, the thesis concerns designing, analyzing, and evaluating novel IPv6 network architectures and mobility protocols that are distributed and dynamic, and in particular Distributed Mobility Management (DMM). Before proposing any extension, we categorize the existing mobility schemes and carry out a comparative analysis on each category. Then, we propose a new distributed dynamic mobility management scheme based on the Mobile IPv6 (MIPv6) protocol, with an optional extension for the joint use with the Session Initiation Protocol (SIP). After, we carry out a performance analysis in terms of mobility costs, handover, and quality-of-service. Finally, we study the impacts on other aspects such as security considerations and location management.

De flesta människor reser dagligen till arbete, skola eller för att uträtta ärenden, men dessvärre utgör sätten som vi reser på en belastning på miljön som inte är förenlig med en långsiktigt hållbar samhällsutveckling. I Sverige står transportsektorn för ungefär en fjärdedel av landets energianvändning och cirka 30 procent av landets totala klimatutsläpp. En stor del av utsläppen genereras av persontransporter och forskare menar att en minskad energianvändning genom ett smartare och mer hållbart resande är en viktig utveckling för att minska transportsektorns miljöpåverkan. Då arbetsrelaterade resor utgör hälften av alla persontransporter i Sverige, spelar företag en betydande roll, eftersom de har möjlighet att påverka både arbets- och tjänsteresor. Syftet med examensarbetet är att undersöka hur ett företag och arbetsplats, ÅF i Solna, kan skapa förutsättningar för hållbara arbets- och tjänsteresor. Vidare är syftet att ta fram åtgärdsförslag baserat på ÅF:s mål med att minska miljöpåverkan från resor. Mot bakgrund av utförda litteraturstudier, som redogör för bakgrunden till företags arbete för hållbara resor, som beskriver svenska arbetsmetoder för ändamålet och som diskuterar goda exempel på åtgärder som utförts av organisationer i Sverige, har en studie av platsförutsättningar och en resvaneundersökning genomförts på ÅF i Solna. Resultaten visar att tjänsteresor står för 73 procent av koldioxidutsläppen från resor och arbetsresor för 27 procent. Nästintill samtliga internationella tjänsteresor görs med flyg. Cirka 50 procent av alla nationella tjänsteresor görs med bil, 25 procent med flyg och 25 procent med tåg. Vid lokala tjänsteresor utgör bilresor ungefär 65 procent och kollektivtrafiksresor utgör cirka 30 procent. På ÅF i Solna görs ungefär 40 procent av arbetsresorna med bil, 40 procent med kollektivtrafik och 20 procent med gång, cykel och övriga färdsätt, sett över hela året. Studien visar att de anställda är intresserade av frågor som rör hållbart resande och efterfrågar satsningar på området. I studien konstateras att ÅF i Solna kan underlätta för hållbara arbets- och tjänsteresor genom att informera om hållbara resor och de möjligheter som redan finns på kontoret. Vidare kan ÅF utveckla och förbättra de befintliga förutsättningarna, genom att till exempel genomföra mindre fysiska åtgärder för att se över tillkortakommanden som kan utgöra hinder för förändrade resvanor. Dessutom kan ÅF i Solna utreda möjligheten att införa incitament som underlättar för hållbara resvanor och att arbeta med en grön resplan. / Most people travel to work, school or run errands on a daily basis, but the way that we travel constitute an environmental impact that is not consistent with a long term sustainable development. In Sweden the transport sector accounts for about a quarter of the country’s energy use and about 30 percent of its total carbon emissions. A large share of the emissions is generated by passenger transport and researchers argue that reduced energy usage by smarter and more sustainable travel is important to reduce the transport sector’s environmental impact. Since work related travel accounts for half of all Swedish passenger transport, companies play a significant role, as they can affect both journeys to work and business travel. The purpose of the degree project is to investigate how a company and a workplace, ÅF in Solna, can create conditions for sustainable commuting and business travel. The aim is further to develop action proposals based on ÅF’s goal to reduce its carbon footprint. On the basis of conducted literature studies, which explain the background of companies’ efforts towards sustainable travel, describe Swedish work methods and discuss good examples of undertaken measures by Swedish organisations, a study of site conditions and a travel survey is carried out at ÅF in Solna. The results show that business travel accounts for 73 percent of the carbon emissions from travel and commuting for 27 percent. Nearly all international business travel is made by flight. Approximately 50 percent of national business travel is made by car, 25 percent by flight and 25 percent by train. Cars account for about 65 percent of local business travel and public transport for about 30 percent. At ÅF in Solna approximately 40 percent of commuting is made by car, 40 percent by public transport and 20 percent by walk, bike and other modes of travel, for a full year. The study shows that employees are interested in issues related to sustainable travel and ask for commitments in the field. The study concludes that ÅF in Solna can facilitate sustainable commuting and business travel by providing information on sustainable travel and the opportunities that already exists at the office. Further, ÅF can develop and improve existing conditions, for example by carrying out minor physical measures to revise shortcomings that may prevent changing travel habits. Additionally, ÅF in Solna can investigate the possibility of introducing incentives that facilitate sustainable travel habits and working with a travel plan.

Denna studie syftar till att belysa elsparkcykelns roll i transportplaneringen och arbetet med hållbara transportsystem. Mobilitet och tillgänglighet är faktorer som ligger till grund för människors val av resor och värderas därför högt inom städers transportplanering. Mikromobila fordon är innovativa transportmedel med syfte att främja hög mobilitet och tillgänglighet samtidigt som de bidrar med ett hållbart resande. Studien berör ämnet resebeteende för att undersöka användningen av mikromobilitet för alternativa transportmedel. Det har även gjorts undersökningar baserat på metoden mobility management för att undersöka metoder för beteendepåverkan samt vilka syfte dessa har. Meningen med dessa åtgärder ligger till grund i att minska bilanvändningen samt att människor ska övergå till mer hållbara transportmedel. Studien undersöker fenomenet elsparkcyklar och resebeteenden i Malmö stad, Helsingborg stad och Trelleborg kommun, några av Skånes största kommuner. Malmö och Helsingborg har implementerat elsparkcyklar i deras transportnät och ställer sig i grunden positiva till fordonen men att situationen på flera sätt behöver lösas. Politiken har uttalat sig om att elsparkcyklar är här för att stanna eftersom de ser en potential i att skapa en högre mobilitet och framtidstänk i dessa fordon. Regleringar för elsparkcyklar har tillkommit under senare år efter att fordonen implementerats. Detta på grund av att städerna var oförberedda när elsparkcykelföretagen valde att etablera sina verksamheter. Detta har medfört att städerna halkade efter i utvecklingen och processen att tillämpa regelverk har tillkommit i efterhand. Eftersom det är ett relativt nytt fordon har ingen större studie genomförts kring användningen av dessa fordon vilket har lett till att städer har haft svårt att analysera vilka verktyg som behövs för en bra utveckling av elsparkcyklar i staden. Studiens dokument- och intervjustudie har belyst kommunernas arbete med hållbara transporter och förändrat resebeteende samt deras syn på det nya mikromobila fordonet elsparkcykeln, vilket har bidragit till en bred grund att utveckla studiens analytiska del såväl som resultat. Uppsatsens slutsats kommer fram till att arbetet att uppnå ett hållbart resande kräver ett tillitsfullt samarbete mellan involverade transport- och statliga aktörer, samt tydligt utvecklade strategier för integrering av transportsystemen som underlättar för individer i påverkansarbetet. Men om elsparkcyklar är en del i detta är fortfarande oklart. / This study aims to shed light on the role of electric scooters in transport planning and sustainable transport systems. Mobility and accessibility are factors that underpin people's travel choices and are therefore highly valued in urban transport planning. Micromobile vehicles are innovative means of transportation with the aim of promoting high mobility and accessibility while contributing to sustainable travel. The study addresses the topic of travel behavior to investigate the use of micromobility for alternative means of transport. There have also been studies based on the mobility management methodology to investigate methods for influencing behavior and their purpose. The purpose of these measures is based on reducing car use and encouraging people to switch to more sustainable modes of transport. The study investigates the phenomenon of electric scooters and travel behavior in Malmö city, Helsingborg city and Trelleborg municipality, some of Skåne's largest municipalities. Malmö and Helsingborg have implemented electric scooters in their transport network and are basically positive about the vehicles, but the situation needs to be resolved in several ways. Politicians have stated that electric scooters are here to stay because they see a potential in creating higher mobility and future thinking in these vehicles. Regulations for electric scooters have been added in recent years after the implementation of the vehicles. This is because cities were unprepared when electric scooter companies chose to establish their operations. This has meant that cities have lagged behind in the development and the process of applying regulations has been added afterwards. Since it is a relatively new vehicle, no major study has been conducted on the use of these vehicles, which has led to cities having difficulty analyzing what tools are needed for a good development of electric scooters in the city. The study's document and interview study has highlighted the municipalities' work with sustainable transport and changed travel behavior as well as their view of the new micromobile vehicle the electric scooter, which has contributed to a broad basis for developing the study's analytical part as well as results. The thesis concludes that the work to achieve sustainable travel requires a trusting cooperation between the involved transport and governmental actors, as well as clearly developed strategies for integrating the transport systems that facilitate individuals in the advocacy work. But whether electric scooters are part of this is still unclear.

Hållbarhet har under de senaste decennierna blivit ett kraftfullt nyckelbegrepp som präglar trafikplaneringens riktlinjer. I kombination med de åtgärder som under många år använts för att öka andelen hållbara resor inom transportsektorn, såsom forskning om elbilar och alternativa bränslen, har på senare år även beteendepåverkande åtgärder implementerats under konceptet mobility management. En aktuell teori i sammanhanget är nudge-teorin, vilken innefattar hur beslutsfattare kan hjälpa människor att fatta bra beslut genom mindre åtgärder: genom att ge dem en knuff i rätt riktning, utan att kräva ekonomiska incitament eller begränsa människors valmöjligheter (Thaler och Sunstein 2008). Nudging som koncept är fortfarande relativt outforskat inom trafikplanering, även det finns vissa likheter med mobility management.   Syftet med denna studie är att öka förståelsen om konceptet nudging samt undersöka dess kvaliteter som planeringsverktyg för att påverka resebeteenden. Genom att studera fem kommuner som alla deltagit i det EU-finansierade projektet Knuffa resan rätt, undersöker uppsatsen hur nudge-åtgärder har använts samt hur användarna uppfattat att arbeta med verktyget. Uppsatsen ämnar också belysa hur de deltagande kommunerna tidigare arbetat med beteendepåverkande åtgärder och vilka skillnader de upplever med användandet av nudging som verktyg. Denna studie är en flerfallstudie, där intervjuer har använts som huvudmetod för att samla in empiriska data om de fem olika fallen som studien består av. I kombination med denna metod utfördes även en litteraturstudie, där relevant litteratur om hållbarhet och trafikplanering samlats in, samt ett teoretiskt ramverk om beteendevetenskap, där teorin om nudging lyfts fram.   Resultatet från fallstudierna visar att nudging ses som ett nytt spännande verktyg bland kommunerna, även om somliga påpekar att verktyget omedvetet tidigare använts. Skillnaden avser etableringen av nudging som begrepp, samt att kommunerna nu fått en förståelse för teorierna bakom nudging, hämtade från beteendeekonomin.  Dessa kunskaper har bidragit till en medvetenhet som kommer effektivisera, men också rättfärdiga, framtida beteendepåverkande projekt inom kommunerna. Däremot finns en problematik vad gäller arbetsprocessen vid nudge-åtgärder. I synnerhet krävs en mer omfattande utvärdering vilket resulterar i än mer resurskrävande projekt. Sannolikt kommer det krävas viss modifikation och flera omgångar av testprojekt innan ett bättre koncept eller modell har utvecklats som effektiviserar nudging som exklusivt planeringsverktyg. Tills dess bör insikterna om nudging användas främst som ett komplement till redan befintliga planeringsverktyg, med syftet att i stället effektivisera dessa.

In contemporary society, a common aim is to increase sustainable travel in order to foster the ecological environment. This is to be made possible by a transformation in travel modes from car to public transport, walking and cycling. Stockholm, which is the city focused on in this study, is currently growing. This further results in increased demands for infrastructure and housing. Municipalities have started to allow real estate actors to include Mobility Management measures in housing development in exchange for lower parking demands, to further support the modal change. Such measures can for example be defined as memberships in carpools, cycle pools, information and knowledge exchange. Thus, such implementations are stated as useful methods, however, the effects are poorly assessed and are difficult to measure. According to this, the purpose of this study is to examine relationships between residents' attitudes and behaviours and Mobility Management measures in newly developed housing projects with low parking numbers. The three projects of Flora, Nor and Kavringen were selected, due to the possibility of comparison. The focus has chosen to be on residents' perspectives, as they are the definitive users of the measures. Theories of attitudes and habits have further been used as a framework in order to obtain a greater understanding of the residents' relationship to the measures and to sustainable travel in general. The results, which are based on surveys and interviews, show a variation in attitudes towards sustainable travel and travel modes among the users between and within the study objects. Many appear to treasure sustainable traveling in order to foster the environment and according to this, they seem to have advantageous attitudes towards such travel modes. More residents seem to also travel with sustainable modes. However, other factors than supporting the environment seem to steer respondents in their modal choices. Several residents do also value car use to a high extent. With regards to the Mobility Management measures, the average usage has appeared to be low. This seems to be a result of a shortage in information, logistics, accessibility and in addition, the measures appear to not be competitive enough to respond to the users' needs. Based on demographic factors, time, economy, comfort, accessibility to service and work and the Covid 19 pandemic, such aspects seem to affect users' modal choices more than for them to travel in a way to support the ecological environment. / I den nuvarande samhällskontexten talas det om att öka andelen hållbara resor för att minska miljöpåverkan, vilket innebär en förändring i färdmedelsval från bil till kollektivtrafik, gång och cykel. Denna studie utgår från ett Stockholmsperspektiv, en stad som växer och där nya behov vad gäller infrastruktur och bostäder behöver tillgodoses. För att stötta dessa förändringar har kommuner börjat låta byggaktörer införa Mobility Management-åtgärder till fördel för lägre parkeringstal. Sådana åtgärder syftar till beteende- och attitydförändringar och kan handla om medlemskap i bilpooler, cykelpooler, informations- och kunskapsspridning. Idag finns ett behov av att studera resultaten av införandet av sådana åtgärder, eftersom de anses vara en bra metod men där effekterna är svåra att mäta. Därför är syftet med denna studie att undersöka förhållandet mellan Mobility Management-åtgärder och boendes attityder och beteenden i tre nya bostadsprojekt med låga parkeringstal. De tre bostadsprojekten Flora, Nor och Kavringen valdes ut, med intentionen att möjliggöra jämförelse dem emellan. Inom ramen för studien har boendes perspektiv fokuserats på, eftersom de som är de slutgiltiga användarna. För att få en djupare förståelse för deras förhållande till sådana åtgärder och slutändan hållbart resande, har teorier om vanor och attityder, samt korrelationen mellan dessa termer använts som ramverk. Resultaten, som baseras på enkäter och intervjuer med de boende, visar att attityderna till både hållbart resande och hållbara färdmedel skiljer sig mellan och inom projekten. Många reser i stor utsträckning med hållbara färdmedel. Dessutom anser en stor andel det vara viktigt att resa hållbart för miljöns skull och därmed har de goda attityder till ett sådant resande. Trots det verkar andra faktorer vara mer avgörande för de flesta än miljöfördelaktiga attityder när det kommer till faktiska färdmedelsval. En stor andel värderar dessutom bilägande högt och använder bil regelbundet. Med avseende på Mobility Management-åtgärderna är användningsgraden låg, vilket verkar bero på informations- och logistikbrister, otillgänglighet samt att de inte är tillräckligt konkurrenskraftiga för att svara mot användarnas behov. Med hänsyn till det sistnämnda verkar andra faktorer som tid, ekonomiska och demografiska aspekter, bekvämlighet, Covid 19-pandemin samt tillgänglighet till stadsmässiga fördelar och innerstaden tillsammans spela större roll för färdmedelsval än att resa hållbart av miljöskäl.

Trafiksystem utformade till förmån för bilanvändning föranleder stora utmaningar i form av globala klimatförändringar, där omkring en fjärdedel av de globala koldioxidutsläppen kan kopplas till transportsektorn. Traditionella tillvägagångssätt för att sänka utsläppen från personbilar, där fysisk infrastruktur är det främsta verktyget, anses inte tillräckligt för att möta de ambitiösa miljömålen på global och nationell nivå. Därmed måste nya metoder för att sänka utsläppen utredas och ett alternativ är att studera hur förändringar i trafikanters beteende kan resultera i minskad bilanvändning och därmed bidra till mer hållbara trafiksystem. Att skjutsa barn till och från idrottsaktiviteter inkluderas ofta som en av orsakerna till att familjer med barn känner ett behov att ha tillgång till en egen bil i större utsträckning än andra befolkningsgrupper. Det övergripande syftet med detta examensarbete var att, med hjälp av tre idrottsföreningar i olika stora svenska tätorter, analysera hur skjutsningen av barn är organiserad, vilka strukturer som stödjer och vilka som minskar behovet av skjutsning med bil. Syftet var dessutom att skapa kunskap om hur individen formar sitt resebeteende baserat på sin rumsliga och sociala omgivning. Målet var att med vetskapen om detta kunna utforma planeringstrategier för minskad bilanvändning. För att uppnå syftet med studien krävdes det att flera metoder kombinerades. De metoder som användes var en litteraturstudie, en enkätstudie och en intervjustudie. Enkäten skickades till föräldrarna på idrottsföreningarna och utifrån svaren kategoriserades de svarande utifrån deras skjutsningsbeteenden. Därefter intervjuades föräldrar från de olika kategorierna för att kunna tillgå kvalitativa data på ett systematiskt sätt. Resultatet av studien visar att det finns en skjutsningsproblematik som följer av att bil anses vara det mest praktiska färdmedlet för att ta barn till idrottsaktiviteter. Studiens resultat indikerar att skjutsning av barn till idrottsaktiviteter påverkas av ett antal olika faktorer och att dessa skiljer sig åt mellan individer, sociala sammanhang och fysiska kontexter. Det framgår att det från föräldrarnas sida finns potential att samordna skjutsning och på så sätt bidra till omställningen till ett mer hållbart skjutsande. För att föreningar ska kunna understödja denna omställning så presenteras ett antal Mobility Management-åtgärder inspirerade av föräldrarnas förslag och av de teorier som ingår i litteraturstudien. / Traffic systems designed to benefit car use causes major climate change challenges and one fourth of global carbon dioxide emissions can be derived from the transportation sector. Traditional approaches, in which physical infrastructure is the primary tool for reducing emissions from car mediated transportation, are not sufficient to achieve the ambitious environmental goals at global and national levels. Thus, new methods must be considered and one alternative is to study how changes in user behaviour can result in reduced car use and thereby contribute to sustainable transportation systems. Driving children to and from sports activities is often included as one of the reasons why families with children feel the need to have access to their own car in a greater extent than other population groups. The overall purpose of this degree project was to, with help from three sports associations in Swedish urban areas of varying size, analyse how driving of children is organized, which structures that support and which reduce the need for driving. The purpose was moreover to generate knowledge about how the individual shapes its travel behaviour based on its spatial and social environment. With the knowledge of this, the goal was to design planning strategies with the aim of reducing car mediated transportation. To achieve the purpose of the study, a combination of several methods was a prerequisite. The methods used in this study were a literature overview, a survey and interviews. The survey was sent to parents of the members of the sports associations and a categorization by driving behaviour was made based on their answers. Interviewees was selected from the categories, to provide qualitative data in a systematic way. The results of the study confirm the problem of driving children, which derives from the fact that a car is considered the most practical mean of transportation to and from sports activities. The study results also indicate that driving of children to sports activities is affected by a number of factors and that these differ between individuals, social and spatial contexts. Additionally, parents in the study demonstrate a potential to coordinate carpooling and thus aid the transition to more sustainable driving behaviour. In order for sport associations to be able to assist this type of behavioural change, a number of Mobility Management measures, inspired by the parents' proposals and the theories included in the literature overview, are presented.