I denna uppsats undersöks vilka modelläsare som skapas i nio olika rekryteringsinlägg på Försvarsmaktens Instagram-konto. Undersökningen tar avstamp i en multimodal textanalys som baseras på systemisk-funktionell grammatik. Resultatet visar att de modelläsare som konstrueras i grunden delar samma egenskaper – de är handlingskraftiga, drivna och initiativtagande, men utöver det konstrueras varje modelläsare med unika egenskaper och förutsättningar. Resultatet visar även att det finns skillnader på hur modelläsare konstrueras beroende på om värnplikten är vilande eller aktiv. Gemensamt för samtliga modelläsare är att relationen till Försvarsmakten bygger på att Försvarsmakten erbjuder något som modelläsaren söker.

No description available.

Syftet med den här studien är att ge en bild av hur tre punkter kan fungera i en multimodal text i form av en bilderbok för barn. Fokus ligger på hur tre punkter skapar olika funktioner dels inom skriften, mellan satser och meningar, dels i samspelet mellan text och läsare. Studien utgår från teorierna sociosemiotik och systemisk-funktionell grammatik. Vidare tillämpas en multimodal textanalys med analysredskap från systemisk-funktionell grammatik. För att kunna svara på studiens frågeställningar undersöks textens textuella och interpersonella struktur. Resultatet visar att tre punkter kan markera gränser och samband inom skriften, att tre punkter kan bidra till prosodiska effekter, att tre punkter visuellt och spatialt kan peka både framåt och bakåt och att tre punkter kan skapa interpersonella relationer med läsaren. Studiens resultat visar också att tre punkter fungerar på flera olika sätt i en och samma position för att skapa flera olika funktioner.

The aim for this paper has been to examine three textbooks designed for science education in upper secondary school in order to determine whether they convey any specific attitudes regarding what is considered to be ideal knowledge within the field of biology. The main focus has been to investigate if different types of design strategies have been used to emphasize certain values or attitudes and if this proves to be the case, how is this achieved specifically?                       For this purpose I have conducted several different qualitative linguistic analyses of the textbooks. The theoretical framework for the analyses lies within the main field of critical linguistics and more specifically in the context of systemic functional linguistics. The two main language models I have chosen to use for my investigations are functional grammar and multimodal text analysis.                       My results imply amongst other things that by conducting an overall assessment of the headlines in the textbooks a fair assessment can be made of which overall attitudes the books convey. Another founding that has proven to be of relevance is the multimodal analysis of the introductory chapter within each textbook. This chapter conveys more than anything else the true attitudes the authors have, not only towards the school subject itself but also, to the reader. Furthermore, the overall language use in the introduction significantly reveals the textbooks approach and usability as an educational tool. / Min ambition med denna uppsats har varit att analysera tre olika läroböcker i gymnasiekursen Biologi 1 för att undersöka vad och hur de förmedlar kunskapsideal kring innehåll och mening. Jag har velat undersöka om det finns skillnader i de olika böckernas didaktiska designstrategier och vad dessa eventuella skillnader har för olika betydelsepotentialer. För att försöka få svar på mina frågor har jag genomfört min undersökning i flera steg. Inledningsvis jämförde jag de olika böckernas övergripande struktur och innehåll. Därefter har jag ställt dessa resultat i relation till vad kursplanen i ämnet specificerar som centrala innehåll och slutligen genomförde jag en komparativ multimodal kompositionsanalys av introduktionskapitlet samt avsnittet i vardera boken som beskriver cellens uppbyggnad Den teoretiska utgångspunkten för läroboksanalyserna i denna uppsats ligger inom huvudområdet kritisk lingvistik och mer specifikt inom ramen för systemisk-funktionell lingvistik. De två vägledande språkteorierna och modellerna som jag använde mig av var funktionell- och multimodal textanalys. Resultaten indikerar att det går att göra en initial bedömning av lärobokens ”värdegrund” genom att lägga tid på att uppmärksamma några av de referenspunkter som jag har använt mig av. Rubrikerna har visat sig vara bra värdemätare för olika inställningar och framförallt förekomsten av frågeställningar och enstaka ord i rubrikerna. Introduktionskapitlet avslöjar mer än vad producenterna troligen inser angående bokens inställning till såväl läsaren som ämnet. Dock indikerar det generella språkbruket mer än allt annat vilken relation boken öppnar för gentemot läsaren samt även vilket ansvar den är beredd att ta för att fungera som ett pedagogiskt verktyg.

Syftet med denna uppsats är klarlägga hur tre svenska skönhetskliniker framställer sina tjänster på respektive webbplats. Jag har valt att använda mig av en multimodal textanalys för att undersöka både skriftliga och visuella element. Materialet begränsas till startsidorna samt webbsidorna om botoxbehandling och fettsugning. Analysen avser att besvara hur klinikerna framställer sina ingrepp och behandlingar. De språkliga valen visar om dessa enbart inbegriper erbjudanden med möjligheter eller om det även ligger något ansvar på patienten. Vidare analyseras vilka kriterier den ideala patienten bör uppfylla. Den avslutande diskussionen avser att klargöra vilken inverkan dessa faktorer kan ha på individens fria val.  Resultatet visar att klinikerna framställer sina ingrepp och behandlingar som erbjudanden från deras sida, samt att ansvaret till största delen ligger på patienten. Löften realiseras med förbehåll och information talar om att patienten är skyldig att skaffa kännedom om riskerna innan ett ingrepp eller en behandling genomgås. Tidigare forskning har visat att den ideala patienten är frisk, har normal vikt och realistiska förväntningar. Detta har tidigare diskuterats utifrån ett risk- och säkerhetsperspektiv. Mitt arbete fördjupar denna problematik och belyser de kroppsliga normer som skapas för att ens få möjligheten att genomgå ett skönhetsingrepp. Vid exempelvis en fettsugning kan det innebära viktnedgång för en patient som inte redan har en ”någorlunda normal vikt”. Därtill finns det även en problematik kring vem som bedömer vad som är ”realistiska förväntningar”. Är det kliniken eller den som ska leva med resultaten? Skriftliga och visuella element hjälper till att förstärka patienternas behov. Tillsammans skapar klinikerna en värld där normerna för utseendet och hälsan förstärks och förnyas. Min konklusion är att det finns tydliga tendenser att vi strävar mot ett samhälle där individens status och framgång än starkare graderas efter utseende.

Uppsatsens syfte är att belysa flyktingbarnens porträttering i tre samtida svenska bilderböcker för barn i för- och grundskoleålder, som har flyktingbarnens öden som huvudtema. Fokus ligger på protagonisternas utveckling vid flyktresornas olika stadier. Härvid tas särskild hänsyn till föräldrarnas roll – vilken inverkan har de och huruvida befrämjar föräldrarna sina barns integrering i mottagarländerna? Undersökningens teoretiska ramverk bildar den multimodala textteorin (Kress & van Leeuwen 2004; Björkvall 2009). Denna baserar sig på den systemisk-funktionella grammatiken (Halliday & Matthiessen 2004; Holmberg & Karlsson 2006), som lägger tonvikt vid grammatikens betydelse och funktion i konkreta sociala sammanhang och som således öppnar upp för flera, jämlikt samverkande sociosemiotiska resurser; här är bild och skrift aktuella. Två övergripande delanalyser till varje bok täcker den ideationella, erfarenhetsmässiga metafunktionens transitiva och ergativa del. Visuellt och verbalspråkligt undersöks såväl kvantitativt som kvalitativt dels processtyper, transitiva deltagare och omständigheter, dels ergativa roller. En kvalitativ granskning av centrala karaktärers visuella framställning bidrar till att komma åt flyktingbarnens och föräldrarnas (lexikogrammatiska) funktioner, hur frekvent dessa uppträder, om och på vilket sätt dessa ömsesidigt påverkar varandra och huruvida de förändrar sig under händelseförloppen.   Kvantitativt visar resultaten att, avseende processbetydelser, den materiella typen överväger genomgående medan den relationella typen är mest sällsynt. Detta och den frekventa förekomsten av kringliggande plats- och tidsomständigheter ger berättelserna dynamiska, framåtskridande karaktärer, förankrade såväl spatialt som temporalt. Då protagonisternas andel som tillhörande transitiva förstadeltagare generellt är högst, ges intrycket av att läsaren följer barnens flyktresor – en tes, vilken inte minst protagonisternas frekventa förekomst som upplevare i den mentala typen stödjer. Medan barnens uppträdande ökar respektive konstant är högt, minskar föräldrarnas förekomst som transitiva förstadeltagare successivt med handlingarnas framskridande. Även en kvantitativ granskning av ergativa roller vittnar om föräldrarnas marginella totala andel i relation till sina barn som - vanligast igenom rollen Medium i position som förstadeltagare – framstår som ständigt närvarande och handlingskraftiga. Kvalitativt tillägger i synnerhet den visuella symboliska processtypen och den visuella omständigheten bakgrund en andra dimension. Vid sidan av den fysiska resan genomgår protagonisterna en mental resa, som får sitt synliga uttryck i symboliska attribut och bakgrundens skiftande färgsättning. Flyktingbarnen är igenkännbara, individualiseras således medan ingen förälder uppvisar jämförliga drag. I interaktion med jämnåriga utvecklar sig protagonisterna, erkänner för sig själv och andra barn sina känslor och förmår slutligen att integrera sig i mottagarländerna. Självständigt, oberoende av sina föräldrar, får flyktingbarnen genom berättelserna en röst och även den temporära avsaknaden av hemmen kompenseras då de lyckliga sluten medför att barnen vinner ett andra hem.

Uppsatsens syfte är att belysa flyktingbarnens porträttering i tre samtida svenska bilderböcker för barn i för- och grundskoleålder, som har flyktingbarnens öden som huvudtema. Fokus ligger på protagonisternas utveckling vid flyktresornas olika stadier. Härvid tas särskild hänsyn till föräldrarnas roll – vilken inverkan har de och huruvida befrämjar föräldrarna sina barns integrering i mottagarländerna? Undersökningens teoretiska ramverk bildar den multimodala textteorin (Kress & van Leeuwen 2004; Björkvall 2009). Denna baserar sig på den systemisk-funktionella grammatiken (Halliday & Matthiessen 2004; Holmberg & Karlsson 2006), som lägger tonvikt vid grammatikens betydelse och funktion i konkreta sociala sammanhang och som således öppnar upp för flera, jämlikt samverkande sociosemiotiska resurser; här är bild och skrift aktuella. Två övergripande delanalyser till varje bok täcker den ideationella, erfarenhetsmässiga metafunktionens transitiva och ergativa del. Visuellt och verbalspråkligt undersöks såväl kvantitativt som kvalitativt dels processtyper, transitiva deltagare och omständigheter, dels ergativa roller. En kvalitativ granskning av centrala karaktärers visuella framställning bidrar till att komma åt flyktingbarnens och föräldrarnas (lexikogrammatiska) funktioner, hur frekvent dessa uppträder, om och på vilket sätt dessa ömsesidigt påverkar varandra och huruvida de förändrar sig under händelseförloppen.   Kvantitativt visar resultaten att, avseende processbetydelser, den materiella typen överväger genomgående medan den relationella typen är mest sällsynt. Detta och den frekventa förekomsten av kringliggande plats- och tidsomständigheter ger berättelserna dynamiska, framåtskridande karaktärer, förankrade såväl spatialt som temporalt. Då protagonisternas andel som tillhörande transitiva förstadeltagare generellt är högst, ges intrycket av att läsaren följer barnens flyktresor – en tes, vilken inte minst protagonisternas frekventa förekomst som upplevare i den mentala typen stödjer. Medan barnens uppträdande ökar respektive konstant är högt, minskar föräldrarnas förekomst som transitiva förstadeltagare successivt med handlingarnas framskridande. Även en kvantitativ granskning av ergativa roller vittnar om föräldrarnas marginella totala andel i relation till sina barn som - vanligast igenom rollen Medium i position som förstadeltagare – framstår som ständigt närvarande och handlingskraftiga. Kvalitativt tillägger i synnerhet den visuella symboliska processtypen och den visuella omständigheten bakgrund en andra dimension. Vid sidan av den fysiska resan genomgår protagonisterna en mental resa, som får sitt synliga uttryck i symboliska attribut och bakgrundens skiftande färgsättning. Flyktingbarnen är igenkännbara, individualiseras således medan ingen förälder uppvisar jämförliga drag. I interaktion med jämnåriga utvecklar sig protagonisterna, erkänner för sig själv och andra barn sina känslor och förmår slutligen att integrera sig i mottagarländerna. Självständigt, oberoende av sina föräldrar, får flyktingbarnen genom berättelserna en röst och även den temporära avsaknaden av hemmen kompenseras då de lyckliga sluten medför att barnen vinner ett andra hem.

This study analyzes the semiotic resources in two versions of Vårdguiden's web text about tick bites: one longer version and one in easy Swedish. The aim is to identify and compare the prior knowledge and information need of each versions' model reader. This study is theoretically grounded in social semiotics and health literacy. The method consists of three multimodal text analyzes with ideational, interpersonal and textual sub-analyses.  Both versions presupposing several actual, practical and mental prior knowledge of the model reader. The information need of the versions' model reader is both common and separate. Both versions also presupposing that the model reader needs informing, explanatory, instructive and reassuring messages with a multimodal and multi-sequential presentation. The longer version presupposes more comprehensive prior knowledge and larger information needs. The version in easy Swedish though presupposes some prior knowledge which is not assumed in the longer version. For example, it is prior knowledge of how a tick bite looks like and the prior knowledges which is required when photographic close-ups should be interpreted. The version in easy Swedish also and presupposes larger needs for explanations and instructions. The results hinting what the versions presuppose of the empirical reader and prompting a discussion about how the versions high demands for health literacy can impede the reader friendliness. However, the results show that the versions' design creates possibilities for broad groups to assimilate the content. The study highlights some important challenges which are relevant when texts should be adapted to broad groups. / I studien analyseras två versioner av 1177 Vårdguidens text om fästingbett: en längre version och en version på lätt svenska. Syftet är att identifiera och jämföra de förkunskaper och behov av information som förutsätts hos versionernas modelläsare. Studien är teoretiskt grundad i sociosemiotik och hälsolitteracitet. Metoden består av tre multimodala textanalyser med ideationella, interpersonella och textuella delanalyser. Båda versionerna förutsätter flera faktiska, praktiska och mentala förkunskaper hos modelläsaren. Behoven av information hos versionernas modelläsare är dels gemensamma, dels skilda. Båda versionerna förutsätter att modelläsaren behöver informerande, förklarande, instruerande och lugnande budskap som presenteras multimodalt och multisekventiellt. Den längre versionen förutsätter mer omfattande förkunskaper och större behov av information. Versionen på lätt svenska förutsätter dock några förkunskaper som inte förutsätts i den längre versionen. Det är till exempel förkunskaper om hur ett fästingbett ser ut och de förkunskaper som krävs för att kunna tolka fotografiska närbilder. Versionen på lätt svenska förutsätter även att modelläsaren behöver fler förklaringar och instruerande budskap. Resultaten antyder vad versionerna förutsätter hos de empiriska mottagarna och föranleder en diskussion om hur versionernas höga krav på hälsolitteracitet kan hindra brukarvänligheten. Resultaten visar dock att versionernas utformning ger möjligheter för breda grupper att tillgodogöra sig innehållet. Studien belyser några viktiga utmaningar som är relevanta när texter ska mottagaranpassas till breda grupper. / <p>Uppsatsen ingår i kursen språkrådgivning och textvård magisterkurs, 30 hp.</p>

Sociala medier är en plattform som kantas av känslor. Samtidigt vänder sig människor dit under kriser för att dela känslor och prata med varandra. I kommentarsfältet på Gröna Lunds Instagraminlägg, där de kommunicerar efter Jetlineolyckan, 2023, händer detta. Genom en kvalitativ socialsemiotisk multimodal textanalys erbjuder fallstudien en tolkning, och bidrar till en förståelse för vilka meningsbärande element som konstruerar vilka känslor i kommentarsfältet. En teoretisk och hypotetisk diskussion förs om känslornas möjliga betydelse för organisationens legitimitet. Först och främst analyseras Gröna Lunds Instagraminlägg kvalitativt med en innehållsanalys för att belysa kontexten, och de kriskommunikationsstrategier som används. Fallstudien visar på att Gröna Lund kommunicerar under krisfasen, tar på sig hela ansvaret och latent kommunicerar känslor av skam och skuld. Med hjälp av kriskommunikationsstrategier erkänner och bekänner nöjesparken krisen, och kommunicerar därefter åtgärdande handlingar. Den vanligaste känslan som konstrueras i kommentarsfältet är känslan av ilska och sorg. Ilska tar sig i uttryck både mot Gröna Lund och mot andra Instagramanvändare. Skuld konstrueras latent i konstruktionen av ilska. Det finns även en liten mängd kommentarer som konstruerar känslan lycka. Känslan av ångest uttrycks framför allt i form av frågor och en stor ovisshet. Fallstudien visar att känslorna många gånger konstrueras av liknande lexikala val, och att olika emojis förstärker vissa konstruktioner. En mycket liten mängd emotikoner har påvisats. Den teoretiska och hypotetiska diskussionen visar att känslor som ilska, skuld och ångest potentiellt försämrar Gröna Lunds tre former av organisatorisk legitimitet. Kommentarer med känslor av lycka och hopp visar motsatsen. Ilska kan däremot både förbättra och försämra legitimiteten, beroende på vem ilskan riktas mot. Det samma gäller för legitimitetsstrategier. Känslor av lycka hopp kan ge en teoretisk fingervisning på att strategierna stärker legitimiteten. Slutligen är det av stor vikt för samhället såväl yrkeslivet att förstå hur känslor tar form, i framför allt i medier med öppna kommentarsfält, då dessa potentiellt påverkar organisationens legitimitet. / Social media is an emotional platform. At the same time, people turn to it during crises to share emotions and talk to each other. In the comments section of Gröna Lund's Instagram post, where they communicate after the Jetline accident in 2023, this happens. Through a qualitative social semiotic multimodal text analysis, the case study offers an interpretation and contributes to an understanding of which meaningful elements construct which emotions in the comment field. A theoretical and hypothetical discussion is conducted on the possible importance of emotions for organizational legitimacy. First of all, Gröna Lund's Instagram posts are analyzed qualitatively with a content analysis to highlight the context and the crisis communication strategies used. This case study shows that Gröna Lund communicates during the crisis phase, taking full responsibility and latently communicating feelings of shame and guilt. Using crisis communication strategies, the amusement park acknowledges and confesses the crisis, and then communicates remedial actions. The most common emotion constructed in the comment section is the emotion of anger and sadness. Anger is expressed both towards Gröna Lund and towards other Instagram users. Guilt is constructed latently in the construction of anger. There is also a small number of comments that construct the feeling of happiness. The feeling of anxiety is mainly expressed in the form of questions and great uncertainty. The case study shows that the emotions are often constructed by similar lexical choices, and that different emojis reinforce certain constructions. A very small number of emoticons have been detected. The theoretical and hypothetical discussion shows that emotions such as anger, guilt and anxiety potentially impair Green Lund's three forms of organizational legitimacy. Comments with feelings of happiness and hope show the opposite. Anger, on the other hand, can both enhance and detract from legitimacy, depending on who the anger is directed at. The same applies to legitimacy strategies. Feelings of happiness and hope can provide a theoretical indication that the strategies strengthen legitimacy. Finally, it is of great importance for society as well as the professional world to understand how emotions take shape, especially in media with open comment sections, as these potentially affect the legitimacy of the organization.