The aim of this essay is to observe how the pre-Christian mythology of Scandinavia, commonly known as Norse mythology, is depicted during the first season of the History Channel TV-series Vikings from 2013, and to analyze how well those depictions correspond with modern day knowledge of that mythology. More specifically this essay studies how the pre-Christian gods, myths and rituals are depicted. To accomplish this the essay uses a modified version of a method called structured observation, a method otherwise associated with observing people. Roland Barthes theory of a primary- and secondary meaning of language is used as the theoretical framework for this essay.  The results show that many Christian themes can be detected in Vikings. For example, in the depictions of the god Odin who sometimes becomes a symbol for the Christian God. This is shown by depicting Odin being able to have decided people’s destinies, he is not tied to a specific task, and is prayed to in a manner that looks like a Christian prayer. Modern norms of equality between genders, a linear perception of time, and a distaste for human sacrifice can be detected in the Series’ depictions of Valhalla, Ragnarök and rituals of sacrifice. The myths depicted in Vikings can be divided into three categories: how humans understand the world, what happens after you die in battle and what will happen during the end of the world. The rituals depicted all happen during one of two ceremonies: funerals and sacrifice.

Vi vuxna känner igen en hel del schablonbilder i Harry Potter-böckerna; vi har stött på namnen och företeelserna förut i myter, religion och i symbolvärlden. Men de yngre läsarna med föga eller ingen tidigare läsvana, som troligtvis aldrig har stött på ”de gamla litterära motiven” tidigare, attraheras ändå av böckerna. Frågan jag därför ställer är om de unga läsarna enbart fascineras av äventyren, spänningen och humorn i böckerna. Eller om det finns något i människans inre som tilltalas av den dolda innebörden i texterna, som förmedlas av symbolerna och myterna i berättelserna. Finns det sålunda något i vårt gemensamma undermedvetna, i enlighet med Jungs teorier och tankemodeller om bl.a. det kollektivt undermedvetna, som tillfredsställs och som därmed kan förklara varför Harry Potter-böckerna gjort sådan succé? Mitt syfte är alltså att försöka upptäcka om det finns något i Jungs sätt att beskriva det mänskliga psyket som kan appliceras på Harry Potter-böckerna och som kan klargöra varför dessa tilltalar så många. Jag kommer fram till att det tydligt framgår hur C. G. Jungs förklaringsmodeller kan tillämpas i analys av Rowlings verk. Jag finner att de arketypiska strukturerna föreligger som grundmönster i romanernas komposition och struktur. De arketypiska tolkningarna bidrar till en ökad förståelse och en fördjupad upplevelse av berättelserna om Harry Potter. Det som från början verkade vara ren underhållning för barn visade sig ha ett psykologiskt djup som har rötter till mytologi, sagor och religion. Jag ställer mig därför tveksam till om Harry Potter-böckerna i själva verket är tänkta som barn och ungdomsböcker, strukturen verkar alltför komplicerad för att så vara fallet. Jag har upptäckt att det finns likheter och samband mellan Rowlings romaner och ett flertal mytologiska och religiösa motiv. Till stor del har alltså Jungs teorier visat sig vara tillämpliga på litteratur som utkommit mycket länge efter hans död, vilket kan bekräfta hans teorier.

The purpose of this study is to examine a brand’s green marketing and its consumers’ perception of it in order to compare these views. The idea is to find a potential gap and what effect it may have on the brand. A case study has therefore been made with the grocery market brand Coop with focus on organic food. The material used consists of texts from Coop’s website to represent their brand. The topic of all texts is organic production and its relation to Coop. To analyze the consumers’ perception of the brand, interviews has been made. Lloyd F. Bitzer’s theory of the rhetorical situation and Roland Barthes’ theory of myths, adapted to rhetoric and argumentation by Eric Bengtson, have been applied. The findings show that there is a gap between Coop and the consumers’ perception of it: Coop has an elaborate myth in all their texts about being the protectors of the Earth, while the consumers only regard the company as somewhat aware of the environment. This stands even though the company and the consumers both believe sustainability to be an important issue.

<p>I dagens sekulariserade Sverige har de religiösa ledarnas auktoritära ställning kommit att ersättas av de politiska ledarnas makt som grundläggande samhällsfaktor. Hur framträder den underliggande ideologin i denna kontext? Vilka bilder av värderande karaktär spelar dagens ledare upp för oss? Utifrån synsättet där myten står som symbol för företeelser i verkligheten, ställer jag mig undrande över:</p><p>Vad lyfts fram och vad hålls undan i det politiska talet?</p>

I dagens sekulariserade Sverige har de religiösa ledarnas auktoritära ställning kommit att ersättas av de politiska ledarnas makt som grundläggande samhällsfaktor. Hur framträder den underliggande ideologin i denna kontext? Vilka bilder av värderande karaktär spelar dagens ledare upp för oss? Utifrån synsättet där myten står som symbol för företeelser i verkligheten, ställer jag mig undrande över: Vad lyfts fram och vad hålls undan i det politiska talet?

The thought behind this bachelor essay regarding gender and rhetorical feminist criticism developed years ago out of the fact that I read just a little too many dirty chick lit-pockets as a teen. Those chick lit-pockets were my first introduction to sex, to gender roles, to how men and women react and are supposed to react to each other and, in some sense, even to feminism. Those chick lit-pockets, later turning into hardcore Harlequin-books, became my benchmark when I started to contemplate the fact that this is a man’s world, produced and reproduced by a male gaze which influences everything from sex, porn, advertising, gender roles, jobs and payment to dirty pockets for teenage girls. The essays aims to show how the male gaze-phenomenon could be to use for the rhetoric discipline: first combined with other rhetorical theories as a way to analyze and understand gender and objectification. The main question asked; How to put the male gaze on a rhetorical leash? This bachelor essay consists of a qualitative literature study focusing on four articles and one book in which five different male gaze-perspective appears. Every article presented will be followed by an explicative chapter in which the articles, specific male gaze- perspective will be combined with relevant rhetorical theories and applied to pop cultural example cases in order to demonstrate its academic potential. The conclusion of this essay establishes that the rhetorical discipline indeed could have great use of the male gaze-perspective while analyzing different kinds of artifacts, if combined with different kinds of methods. It confirms that it is possible to put the male gaze on a rhetorical leash and explains five specific ways to do so.

”If we consume the product as a product, we consume its meaning through advertising” – Jean Baudrillard Syftet med denna studie är att identifiera och analysera bakomliggande myter om lycka i kommersiella reklamfilmer, utifrån ett konstruktionistiskt perspektiv. Analysmodellen, som bygger på semiotik och neoformalism, genererade kunskap om de olika berättarstrukturerna kring lycka i de undersökta reklamfilmerna. Resultaten indikerade framförallt att berättarstrukturerna om lycka grundar sig i myter som är starkt kopplade till den kapitalistiska ideologin. Studien avser därmed att blottlägga och analysera myter om lycka i reklamfilmer ur ett kritiskt konstruktionistiskt perspektiv.

I den här kvalitativa studien har två reklamfilmer granskats och analyserats utifrån en semiotisk analysmetod med denotation, konnotation och myter som huvudfokus. Efter analysen har även en jämförelse mellan reklamfilmerna genomförts. Studiens huvudsakliga teoretiska ramverk är baserat på just semiotiken och tidigare nämnda begrepp, men fokus har även legat på kontext, symboler, ikoner och index. Materialet som har undersökts är producerat av det statliga företaget Svenska Spel. Det är två reklamfilmer och båda gör reklam för samma spel, nämligen Stryktipset. I studien har filmerna undersökts för att dels analysera de manifesta budskapen men även för att lyfta fram de latenta budskap som finns i bakgrunden. Syftet med att göra analysen var att undersöka hur myten om fotbollssupportrar såg ut i reklam för ett spel om pengar med stark koppling till fotbollen. Myten om supportrar som har funnits i de olika reklamfilmerna har sedan jämförts för att se hur den har förändrats mellan åren 2009 och 2017. Eftersom Svenska Spel är ett statligt företag är det viktigt att deras egen policy om att lyfta fram de positiva effekter sporten och deras supportrar har i samhället syns i reklamfilmerna. Studiens resultat visar att myten om fotbollssupportrar som framställs skiljer sig mellan de olika reklamfilmerna. Framför allt ser man skillnad i vart supporterskapet är riktat, mot laget eller mot sporten. Myterna som framställs har likheter och båda passar in i den generella mytbildning som finns kring fotbollssupportrar idag. Det förekommer även tecken som har koppling till huliganism men den har inte en stor roll i reklamfilmerna. / In this study, two commercials have been reviewed and analyzed with a semiotic analysis method, where denotation, connotation and myths have the main focus. After the analysis, the two commercials where compared. The main theoretical framework used in this study is based on semiotics and previously mentioned terms, but focus has also been on context, symbols, icon and index. The two commercials, who have been analyzed, are both produced by the state company Svenska Spel. The commercials both advertise the same product, Stryktipset. In the study the commercials have been reviewed partly to analyze the manifest messages but also to bring forward the hidden messages underneath. The purpose for doing the analysis was to look into how the myth about football supporters was produced in commercials for gambling with a strong connection to football. Later, the myth presented in the different commercials are compared to each other to see how it has changed between 2009 and 2017. Since Svenska Spel is a state company it’s important that their own policy about showing all the good sides that comes with sport and its supporters are noticeable in the commercials. The result of the study shows that the presented myth differs between the two commercials. The main difference is in where the focus of the supporters is, on the team or on the sport itself. The myth presented also have some similarities and they both fit into the general myth about football supporters in society today. There are also signs that are connected to hooliganism but they don’t play a big role in the commercials.

Denna kvalitativa studie ämnar undersöka hur västerländska företag har konstruerat sin varumärkeskommunikation i samband med Black Lives Matter-rörelsen. Utifrån ett teoretiskt ramverk baserat på semiotik, visuell retorik och postkolonialism granskar studien retoriska strategier i reklamfilmer för att utläsa de myter företagen kommunicerar. Genom att respondera på samhälleliga förändringar kan företag skapa positiva associationer till sig själva, vilket utgår från den kulturella kontexten kommunikationen verkar inom. Varumärken har möjligheten att preservera, förvandla och utmana rådande maktstrukturer genom den reklampåverkan de har på mottagaren. Studien belyser således den problematik gällande hur företag kommunicerar värderingar och budskap utifrån en annan kultur. Genom en jämförelse av Gillettes hyllade respektive Pepsis kritiserade reklamfilm möjliggörs även förståelsen för hur mottagarnas reaktioner kan förstås i relation till Black Lives Matter utifrån ett postkolonialt perspektiv.    Analysenheterna granskas genom en kombinerad semiotisk och kritisk visuell analysmetod med relaterade verktyg. Studien visar hur Pepsis myt inte faller naturligt inom den kulturella kontexten, där den verkar förminskande mot Black Lives Matter-rörelsen. Varumärket sätts i centrum, då produkten blir en symbol för myten och tydliga maktrelationer kan avläsas. Gillettes retoriska strategier svarar istället på de kulturella koder som rörelsen utgår från, där varumärket tas ur fokus och reklamfilmen kommunicerar jämlika förhållanden. / This qualitative study intends to examine how western companies have constructed their branding communication in conjunction with the Black Lives Matter movement. From a theoretical framework based on semiotics, visual rhetoric and postcolonialism reviews the studies rhetorical strategies in commercials to read out the myths the companies communicate. By responding to societal changes can companies create positive associations to themselves, which is based on the cultural context the communication operates within. Brands have the opportunity to preserve, transform and challenge the current power structures through the advertising impact they have on the receiver. The study illustrates the issue concerning how companies communicate values and messages from a different culture. By comparing Gillette’s praised, respectively Pepsi’s criticized commercial, makes it possible to understand how the recipient's reaction can be understood in relation to Black Lives Matter from a postcolonial perspective.    The units are examined through a combined semiotic and critical visual analysis method with related tools. The study shows how Pepsi´s myth does not fall naturally within the cultural context, where it has a diminishing effect on the Black Lives Matter movement. The brand is placed in the center, as the product becomes a symbol of the myth and clear power relations can be read. Gillette's rhetorical strategies instead associate with the cultural codes that the movement conveys, where the brand is taken out of focus and the commercial communicates equal conditions.

This thesis takes a closer look at the phenomena of taste in relation to kitsch, art and luxury, analyzing a visual campaign, by the luxury brand Louis Vuitton. The visual campaign is made by Louis Vuitton to promote a collaboration with the postmodern artist Cindy Sherman. In her art Cindy Sherman is stepping away from modern aesthetics turning towards nostalgia and, anti- elitism. In a provocative act she brings in traits of kitsch and other pop cultural references to her art and exposes it to a conflicted art world. Using the well accommodated theoretical framework by sociologist Pierre Bourdieu, I seek to understand the underlying class related aspects of taste occurring in the collaboration between the two. In doing so I investigate the very use of Pierre Bourdieu’s theories it self, and I look to answer how these can help with revelation in a contemporary context. Later the use of Roland Barthes theories on modern myths, will be brought into play, when I shell decode the overall mythical story on taste, that Louis Vuitton, wishes to communicate through the campaign. It shell be concluded that Pierre Bourdieu’s theories, was very helpfull with pointing out the campaigns connection to cultural capital and different classified expressions of taste, that connects it to a growing middelclass, who wants an access to the world of luxury. In the very end I debate the question of taste looking forward, taking into consideration Bourdieu’s critics, to whom the classification of taste is a relic from the past.