Att som medarbetare kunna utföra en god vård med rätta förutsättningar är ingen självklarhet. Nå uppsatta mål i en verksamhet, skapa kvalitet och få medarbetarna i rätt riktning kräver goda ledaregenskaper. En ledare har det yttersta ansvaret för en verksamhet och dess personal, även vissa sidouppdrag kan ingå i ledarskapet. Syftet med denna studie var att belysa medarbetarnas upplevelse av ett närvarande ledarskap. 16 vetenskapliga artiklar med kvalitativt, kvantitativt och litterärt forskningsunderlag valdes ut till studien. Fyra huvudteman och nio subteman togs fram. Resultatet visar på vikten av att ha en god arbetsmiljö påverkar medarbetarna på ett positivt sätt. Ur hälsoperspektiv var upplevelsen av distansledarskap både positiv och negativ. Att ha god kunskap om verksamheten och en tydlig kommunikation mellan ledare och medarbetare ansågs avgörande ur ett hälsofrämjande perspektiv. Resultat som framkom från den här studien visade att en optimal lösning var ett ledarskap som är närvarande både fysiskt och digitalt.

Studien syftar till att undersöka innebörden av ett närvarande ledarskap utifrån ett medarbetarperspektiv samt identifiera vilka förväntningar medarbetare har av en närvarande ledare. Innebörden av ett närvarande ledarskap är ett relativt outforskat område. Kvalitativ metod har därmed använts i den här studien, för att kunna analysera det empiriska materialet och besvara undersökningens frågeställningar. För att avgränsa arbetet har fokuset legat på offentliga HVB-verksamheter, därmed består datamaterialet av intervjuer med medarbetare från olika offentliga HVB. Studiens resultat visar att det finns flera viktiga faktorer, såsom fysisk närvaro,  mental närvaro, tillitsfulla relationer, delaktighet, bekräftelse, öppenhet och mottaglighet som är betydande för ett närvarande ledarskap. Innebörden av ett närvarande ledarskap ser olika ut för studiens respondenter, även om en del av dem har liknande uppfattningar. Utifrån en konstruktivistisk teori kan vi dra slutsatsen att medarbetares föreställningar om ett närvarande ledarskap till stor del grundar sig på begreppet ledarskap, som är något varje individ själv konstruerar. Detta leder till att hen skapar egna förväntningar på sin chef och hur chefen ska utöva ledarskapet. / The purpose of this study is to create an understanding of and knowledge about the meaning of a present leadership from an employee perspective and to identify which expectations employees have of a present leader. The meaning of a present leadership is a relatively unexplored area, shown by previous research. Qualitative method has been used in the study, in order to be able to analyze the empirical material and answer the aim and  purpose questions of the study. In order to define the work, the focus has been on public HVB operations, the data material consists of interviews with employees from different public HVB. The results of the study show that there are several important factors, such as physical presence, mental presence, trust and relationships, participation, confirmation, openness and receptivity, that are significant for a present leadership. The meaning of a present leadership differs between the respondents of the study, even if some of them have similar perceptions. Based on a constructivist theory, it can be concluded that employees' ideas about present leadership are based, to a large extent, on the concept of leadership, which is something that is constructed by  each individual by themselves. This leads them to creating their own expectations of their managers and how a manager should exercise leadership.

Syftet med denna undersökning är att bidra med den teoretiska förståelsen av hur chefer inom offentliga organisationer hanterar digitala aggressioner. Studien använder en kvalitativ forskningsstrategi med en abduktiv ansats, där 10 chefer från olika offentliga organisationer har intervjuats för att besvara studiens syfte och frågeställning, vilket även utgör studiens empiriska material. Intervjupersonerna är verksamma inom olika branscher, inklusive skola, socialtjänst, vård och omsorg samt polis. I denna undersökning har vi strävat efter att undersöka vilka strategier cheferna använder för att hantera och eventuellt förebygga de digitala aggressioner de möter. Resultaten från studien visar att cheferna använder både proaktiva och reaktiva strategier vid hanteringen av digitala aggressioner. De proaktiva strategierna innefattar närvaro, relationsbyggande och tydliga gränser. Att vara en närvarande chef innebär antingen fysisk eller psykisk närvaro. Relationsbyggande innebär att cheferna arbetar med att skapa positiva arbets- och professionella relationer med sina medarbetare samt externa parter. Vidare innebär tydliga gränser att sätta och upprätthålla klara gränser mellan privatliv och arbetsliv. En reaktiv strategi som framhölls var det sociala stödet. Detta innebär att cheferna söker stöd från kollegor på samma hierarkiska nivå för att hantera digitala aggressioner och främja välbefinnande på arbetsplatsen. / The purpose of this study is to contribute to the theoretical understanding of how managers in public organizations handle digital aggressions. The study employs a qualitative research strategy with an abductive approach, where 10 managers from various public organizations have been interviewed to address the study's aim and research question, which also constitute the study's empirical material. The interviewees are active in various sectors including education, social services, healthcare, and police. In this study, our aim has been to explore the strategies managers use to manage and potentially prevent the digital aggressions they encounter. The results of the study indicate that managers employ both proactive and reactive strategies in dealing with digital aggressions. Proactive strategies include presence, relationship-building, and setting clear boundaries. Being a present manager involves either physical or psychological presence. Relationship-building entails managers fostering positive work and professional relationships with their employees as well as external contacts. Furthermore, setting clear boundaries involves establishing and maintaining distinct boundaries between personal and professional life. One reactive strategy highlighted was social support. This involves managers seeking support from colleagues at the same hierarchical level to manage digital aggressions and promote well-being in the workplace.

I begin my essay with a story that illustrates how a preschool activity organized on a modular work can be perceived. I describe how the environment has been rebuilt and modified to accommodate one large group of children instead of two smaller groups as before. Management´s justification for the change is that it is carried out to give the children better conditions for their learning, but my understanding is that it also hampers preschool-teachers´ abilities to implement their assignment. I try to understand what benefits module work by examining what well-known researchers believe is important for children´s learning in environmental and preschool teacher´s importance. When I use what I have learned to analyze my story, my opinion is that the change of the preschool activity not have just a positive impact but also entails that preschool teachers find it difficult to be present and in interaction with the children as several well-known researchers notes is important for children´s learning. I discuss how a large and rich environment at the same time can be perceived as incalculable for teachers, which can result in not all of the children being paid attention to in the preschool activity. I also reflect on difficulties that can appear when the environment is not conductive to preschool teachers work with children in small groups. Despite the consequences my opinion is that large teams and module work is perceived as a current way for many preschools to change their activity for the better. My opinion is still that this form of organization is not considered from different perspectives, and I am therefore puzzled why such large changes which are not scientifically valid in its entirety, yet are implemented? The essay therefore concludes with thoughts about how power creates discourses, which are not always carried out for the individual best. Is there a purpose other than improving learning possibilities for children, behind the change process? / Jag inleder min essä med en berättelse som tydliggör hur en förskoleverksamhet som organiserats om till ett modularbete kan uppfattas. Jag beskriver hur miljön byggts om och anpassats för att rymma en stor barngrupp istället för två mindre som innan. Ledningens motivering till förändringen är att den genomförs för att ge barnen bättre förutsättningar för deras lärande, men min uppfattning är det även försvårar pedagogernas möjligheter att genomföra sitt uppdrag. Jag försöker förstå vilka fördelar modularbetet för med sig genom att undersöka vad kända forskare anser är viktigt för barns lärande vad gäller miljö och pedagogernas betydelse. När jag sedan använder det jag lärt mig för att analysera min berättelse, är min uppfattning att verksamhetens förändring inte bara får positiva följder utan medför samtidigt att pedagogerna får svårt att vara närvarande och i samspel med barnen på det sätt flera kända forskare konstaterar är viktigt för barns lärande. Jag diskuterar hur en stor och rik miljö samtidigt kan uppfattas som oöverskådlig för pedagoger, vilket kan resultera i att alla barn inte blir uppmärksammade i verksamheten. Jag reflekterar också över svårigheter som kan uppstå när miljön inte främjar förskollärarnas arbete med barn i små grupper. Trots dessa konsekvenser är min uppfattning att storarbetslag och modularbete uppfattas vara ett aktuellt sätt för många förskolor att förändra verksamheten till det bättre. Jag upplever det ändå som att organisationsformen inte är ifrågasatt ur olika perspektiv och jag ställer mig därför frågande till varför så stora förändringar, som inte är vetenskapligt grundade i sin helhet, ändå genomförs. Essän avslutas därför med tankar kring hur makt skapar diskurser, som inte alltid genomförs för den enskilda individens bästa. Kan det föreligga ett annat syfte än förbättrade möjligheter för barns lärande bakom förändringsarbetet?

Digitalization has made working outside the office easier. When the physical meeting between manager and employee does not exist, another type of leadership is needed. Research has shown that, as the information society has advanced, leadership has evolved from a traditional, hierarchical leadership to a more decentralized coaching leadership. But what happens when a leader must lead and coach an employee that he or she does not physically meet? And does this leadership differ from a physically present leadership? The aim of this study has thus been to understand in what ways physically present and physically absent leadership resembles and differs from each other, based on the manager's perspective. This study is based on a qualitative perspective. The understanding of the perception of the subject has therefore been the starting point. In this study managers in the Stockholm area have been interviewed. Interview data has then been analyzed against theoretical frameworks within leadership and communication. Furthermore, the results of this analysis has been linked to previous research on the subject. The results of this study show that participating managers perceive themselves as being available to their employees, regardless whether they exercise physically present or physically absent leadership. Most of the managers emphasize a good relationship with their employees and the importance of seeing the individual in the employee. Our study shows that the physically distance between manager and employee affects which type of leadership the manager applies. Managers with physically present leadership show a more supervising leadership style compared to managers who exercise physically absent leadership. / Digitaliseringen har lett till att arbete på distans har blivit lättare. När det fysiska mötet mellan chef och anställd uteblir behövs ett ledarskap anpassat till detta. Forskning har visat, i takt med att kunskapssamhället har växt fram, att ledarskapet kommit att utvecklats från ett traditionellt, hierarkiskt ledarskap till ett mer decentraliserat, coachande ledarskap. Men vad händer när en chef ska leda och coacha en anställd som han eller hon inte träffar? och skiljer sig detta ledarskap mot ett fysiskt närvarande ledarskap? Syftet med denna studie har varit att förstå för hur ett fysiskt närvarande och ett fysiskt frånvarande ledarskap liknar och skiljer sig åt, utifrån chefers uppfattning. Studien har utgått från ett kvalitativt perspektiv och förståelsen för personers upplevelse av det studerade ämnet har därför varit utgångspunkten. I denna studie har chefer inom Stockholmsområdet intervjuats. Intervjudata har sedan analyserats mot teoretiska ramverk inom ledarskap och kommunikation. Vidare har analysresultaten kopplats mot tidigare forskning inom ämnet. Resultaten av denna studie visar att medverkande chefer uppfattar sig som tillgängliga för sina anställda, oavsett om de utövar ett fysiskt närvarande eller ett fysiskt frånvarande ledarskap. Merparten av cheferna betonar en god relation med sina anställda och vikten av att se individen i den anställde. Funna skillnader mellan de två ledarskapen är att den fysiska närheten eller distansen påverkar vilken typ av ledarskap som chefen tillämpar. Chefer med ett fysiskt närvarande ledarskap antar en mer övervakande ledarstil jämfört med chefer som utövar ett fysiskt frånvarande ledarskap.

Vården är särskilt drabbad av hög sjukfrånvaro och speciellt dygnet-runt-verksamheter. Ett sätt att minska sjukfrånvaron är att minska antalet underställda medarbetare per chef. Syftet med denna studie är att kartlägga attityder till och effekter av ett förstärkt ledarskap samt se vilka organisatoriska förutsättningar som behövs för att kunna bedriva ett närvarande ledarskap. Denna uppsats är skriven på uppdrag av Umeå kommun och avser att studera det förstärkta ledarskapet på två särskilda boenden inom äldreomsorgen.Studien grundar sig på tidigare forskning inom området samt Karaseks teori om krav, kontroll stöd, friskfaktorer och Arbetsmiljöverkets föreskrift om social och organisatorisk arbetsmiljö (AFS 2015:4). I studien har kvalitativa intervjuer gjorts med chefer, medarbetare och huvudskyddsombud. Resultatet i denna studie visar att de organisatoriska förutsättningar som krävs för att chefer ska kunna bedriva ett närvarande ledarskap avser bland annat chefsstöd, arbetsbelastning, samt är starkt påverkad av övriga förändringar inom organisationen. Det förstärkta ledarskapet upplevs i flera avseenden ha lett till en förbättrad psykosocial arbetsmiljö, både av chefer och medarbetare. De upplever bland annat att trivseln blivit bättre samt att känslan av stöd ökat.

: Lärmiljöer, språkutveckling och den närvarande pedagogen är något som ofta går hand i hand, visar flera studier. Genom att ta vara på barns intressen i skapandet av lärmiljöer och sedan förtydliga dessa med språkfrämjande material utmanas och utvecklas barnens språkliga lärande. Lärandet blir extra tydligt om en pedagog är närvarande. Av dessa anledningar är det relevant att undersöka huruvida pedagoger ser till barnens intressen och behov vid skapandet av lärmiljöer, hur de får in språken i dem samt om den närvarande pedagogen har en positiv effekt. Syftet med vår studie är att undersöka hur pedagogerna i förskolan använder lärmiljöerna i förskolan för att främja barnens språk och därigenom deras språkliga utveckling samt huruvida de är närvarande i lärmiljöerna och vid barnens lek. Vårt intresse av lärmiljöer och språkundervisning är anledningen till att vi valt att göra en undersökning om hur pedagoger i ett urval av elva olika förskolor i fyra kommuner skapar och använder lärmiljöerna i sin språkundervisning. Studien genomfördes med hjälp av en enkät som kvalitativ och kvantitativ metod. Den kvantitativa delen är fokuserad på relevanta bakgrundsfrågor och de kvalitativa frågorna är fokuserade på hur pedagogerna arbetar med språk och lärmiljöer i förskolan. Resultatet visar att respondenterna anser det viktigt att se till barnen intressen och behov vid skapandet av lärmiljöer. I sina lärmiljöer använder respondenterna sig av olika språkutvecklande material, som till exempel böcker, bokstäver och synlig dokumentation. De tycker det är viktigt att en pedagog är närvarande vid barnens lek och det är något de försöker tillgodose eftersom de anser att oftast gynnar både leken och lärandet. / : Learning environments, language development and the teacher present are something that often go hand in hand, several studies show. By taking advantage of children's interests in the creation of learning environments and then clarifying these with language-promoting materials, the children's linguistic learning is challenged and developed. Learning becomes extra clear if a teacher is present. For these reasons, it is relevant to investigate whether pedagogues take into account the children's interests and needs when creating learning environments, how they incorporate the languages into them, and whether the pedagogue present has a positive effect. The aim of our study is to investigate how the pedagogues in the preschool use the learning environments in the preschool to promote the children's language and thereby their linguistic development and whether they are present in the learning environments and at the children's play. Our interest in learning environments and language teaching is the reason why we chose to conduct a survey on how educators in a selection of eleven different preschools in four municipalities create and use the learning environments in their language teaching. The study was carried out using a questionnaire as a qualitative and quantitative method. The quantitative part is focused on relevant background questions and the qualitative questions are focused on how the pedagogues work with language and learning environments in preschool. The results show that the respondents consider it important to look after the children's interests and needs when creating learning environments. In their learning environments, the respondents use different language development materials, such as books, letters and visible documentation. They think it is important that a teacher is present at the children's play, and this is something they try to accommodate because they believe that it usually benefits both the play and the learning.

The aim of the study was to investigate group managers’ experiences of managing employees' mental health issues within an industrial company in Sweden, as well as their thoughts on how to approach hidden mental health problems. A qualitative approach was employed, and ten group managers were interviewed at an industrial site using a semi-structured interview guide. An inductive thematic analysis was conducted to analyze the collected data. The data resulted in three main themes and nine subthemes. The findings revealed that managers’ ability to address mental health issues is influenced by their approach, tools, and the support they receive from their employer. Additionally, the results indicated that present and trustworthy group managers can impact their ability to detect signs of mental health issues in employees. The group managers expressed that a trustworthy and present leader enhances employees' trust in them and reduces stigma by fostering an open work environment. / Syftet med studien var att undersöka gruppchefers upplevelser och erfarenheter av att hantera medarbetares psykiska ohälsa inom ett industriföretag i Sverige samt om de har några tankar om hur de kan närma sig den dolda psykiska ohälsan. En kvalitativ metod användes och tio gruppchefer intervjuades på en industri med hjälp av en semistrukturerad intervjuguide. En induktiv tematisk analys användes för att analysera det insamlade materialet. Det insamlade materialet resulterade i tre huvudteman samt nio underteman. Resultatet visade att chefens förutsättningar att arbeta med psykisk ohälsa påverkas av deras arbetssätt, verktyg samt vilken stöttning de får från deras arbetsgivare. I resultatet framkom det även att gruppchefer som är närvarande och pålitliga kan påverka hur väl de upptäcker signalerna hos en medarbetare som lider av psykisk ohälsa. Gruppcheferna uttryckte att en pålitlig och närvarande chef påverkar medarbetarnas förtroende till chefen samt att stigmatiseringen minskas genom att de främjar ett öppet arbetsklimat.

Sammanfattning/AbstractEriksson, Cristina (2022). Speciallärare med specialisering språk-, skriv- och läsutveckling -en kollega med lite fler verktyg i sin verktygslåda. Specialpedagogprogrammet, Institutionenför skolutveckling och ledarskap, Lärande och samhälle, Malmö Universitet, 90 hp.Förväntat kunskapsbidragDenna studie belyser vikten av pedagogiska samtal och kollegialt lärande. Genom att synliggörainformanternas bild av uppdraget för speciallärare med inriktning språk-, skriv- ochläsutveckling och deras uppfattningar utifrån inkludering, anpassningar och elevers skiftandebehov förväntas studien bidra med förutsättningar för ett gynnsamt och språkutvecklandesamarbete mellan lärare och speciallärare utifrån ett relationellt perspektiv.Syfte och frågeställningarStudien belyser några lärares uppfattningar vad gäller uppdraget för en speciallärare medinriktning språk-, skriv- och läsutveckling och hur de tänker att en sådan kan utveckla ochfördjupa arbetet i verksamheten. Följande preciserade frågeställningar har formulerats för attbehandla studiens syfte:• Hur uppfattas en speciallärare kunna bidra till och komplettera det språkinriktadearbetet i verksamheten?• Vilka uppfattningar gällande inkludering, särskilda anpassningar och elever ibehov av särskilt stöd framträder hos respondenterna?TeoriStudiens teoretiska ramverk grundar sig i systemteoretiskt perspektiv, närmare bestämtBronfenbrenners ekologiska systemteori. Bronfenbrenner (1979), framhåller att elevers lärandeär beroende av omgivningen och argumenterar för att det är viktigt att se barnets utveckling irelation till de olika system som barnet är en del av. Den utvecklingsekologiska modellen bestårav fyra strukturer som Bronfenbrenner benämner mikro-, meso-, exo- och makrosystemet. I