Med en kvalitativ ansats och semistrukturerade intervjuer har fem lärareintervjuats för att ta reda på deras inställning och arbetssätt inom NO-ämnena.Materialet har transkriberats och tolkats. Resultat lyfter fram två saker som ärviktiga för att nå framgång i NO-undervisnings strävan att nå målen i kursplanen.Positiv inställning till naturen finns hos lärarna samtidigt som det krävs ettvarierande arbetssätt. Slutsatsen på studien visar på att lärarna har förståelse förde didaktiska aspekterna av undervisningen. Läroplanen som är en styrandefaktor för planeringen lyfter dessvärre inte var undervisningen ska ske, vilketbidrar till det resultat som finns i denna studie.

I denna forskningsöversikt har vi fokuserat på No-ämnena, särskilt biologi, i relation till utomhuspedagogik för elever i årskurs 4–6. Syftet med denna litteraturstudie är att ta reda på fördelar med utomhuspedagogiken inom lärande och elevers hälsa. Denna forskningsöversikt är utförd genom en kvalitativ metod där de olika publikationerna är refereegranskade. Publikationerna som analyserats är både nationella och internationella, detta för att beskriva en helhetssyn. Resultaten visar att när eleverna erbjuds utomhuspedagogik minskar stress hos eleverna och därmed främjas lärande. Det är genom att eleverna undervisas med utomhuspedagogik som metod som de får uppleva innehållet i undervisningen i lämplig kontext och får erfara förstahandsupplevelser. Utomhusmiljön skapar motivation hos elever och ger en naturlig återhämtning för eleverna. Via utomhuspedagogik ges eleverna möjlighet att använda flera sinnen i sitt lärande och arbeta med konkret material och därmed bidrar aktiviteten till ökad motivation och lärande. Utomhuspedagogiken öppnar upp för ett sociokulturellt arbetssätt och ger eleverna större möjlighet till att kommunicera och delge tankar och idéer. Elever och lärare ser utomhuspedagogiken som ett positivt sätt att lära genom att man är i direkt kontakt med naturen och eleverna får utforska oväntade händelser. Eleverna känner sig inte begränsade utomhus utan med utomhuspedagogiken väcks nyfikenhet och intresse till innehållet i undervisningen.

Vårt syfte i denna läromedelsanalys är att analysera om, och i så fall hur, ett aktuellt läromedel inom fysik och kemi stödjer elevers utvecklande av läsförståelse. Detta har undersökts genom att kritiskt granska ett utvalt läromedel inom NO-ämnena. Vi har använt oss av kvantitativ analysmetod samt kvalitativ analysmetod. Utifrån dessa två analysmetoder har vi kunnat analysera om och hur ofta exempelvis frågor till läsaren förekommer samt på vilket sätt frågor till läsaren möjliggör utveckling av läsförståelseförmågan. Även då vi ser flera fördelar i hur läromedlet lockar och uppmanar till användande av lässtrategier, ser vi också hur vissa delar riskerar att försvåra för läsaren. En sådan del exemplifierar hur fetmarkerade begrepp blandas med kursiverade begrepp inom samma område. Utifrån våra inledande frågeställningar blir alltså slutsatsen att läromedlet innehåller flertalet delar som aktivt främjar läsutveckling men att det innehåller ett antal utvecklingsområden för att främja läsning.

Arbetets syfte är att undersöka vilket stöd som finns i lärarhandledningar. För att ta reda på det har vi analyserat två lärarhandledningar. Analysen gjordes med hjälp av en innehållsanalys baserad på det Elo och Kyngäs beskriver i sin artikel. Elo och Kyngäs analysmetod användes både vid insamlingen av data samt vid bearbetningen av data, vid dessa moment användes även Bryman som referensmaterial. Vi hittade två kategorier som var: Syfte och Förslag på Laborativt arbete. Inom dessa fanns det underkategorier som elevexperiment och kopplingar till läroplanen. Vår slutsats är att dessa lärarhandledningar stödjer lärare i olika stor grad inom dessa områden, genom att koppla till läroplanen, ha många uppgifter, ge syfte, instruktioner, stöd vid konkretisering samt förklaringar till läraren.

Inom grundlärarprogrammet lyfts det fram att gjorda erfarenheter och upptäckter är viktiga komplement till elevers lärande. Utomhuspedagogik är ett pedagogiskt förhållningssätt som grundar sig i Deweys pragmatiska teori. Utomhuspedagogik bidrar till en varierad lärandemiljö, såväl utomhus i naturen, som på biblioteket eller på ett museum. Utomhuspedagogik öppnar upp dörrarna för utomhusundervisning som är en undervisningsmetod där en del eller hela lektionsinnehållet sker utomhus. Syftet med studien är därför att undersöka vilken inställning elever i årskurs 6 har till undervisning utomhus i de naturorienterande ämnena. Syftet avgränsas till följande frågeställningar: Vilken inställning har eleverna till undervisningen utomhus i de naturorienterande ämnena? och Vilka möjligheter respektive hinder anser elever finns för lärandet i de naturorienterande ämnena med undervisning utomhus? För att besvara studiens frågeställningar genomfördes en observation och semistrukturerade intervjuer med nio elever i årskurs 6. Insamlat material analyserades med ett tematiskt analysverktyg.   Resultatet visade på en positiv inställning till utomhusundervisningen, men att variation mellan inom- och utomhusundervisning är tillfredsställande. Eleverna vill utforska ute i naturen och ser möjligheter med att undervisningen tar plats i en autentisk miljö. Dessutom upplever eleverna att utomhusundervisningen ökar deras intresse för de naturorienterande ämnena. En del elever upplever att det finns hinder som till exempel dåligt väder och att lärare inte har tillräckligt med resurser. Eleverna menar att tid, extra personal och erfarenhet av utomhuspedagogik hindrar lärare från att inkludera utomhusundervisning i någon större utsträckning. Sist konstateras att elever upplever utomhusundervisning som redskap för en hälsosammare livsstil genom ökad fysisk aktivitet.

Syftet med denna undersökning är att undersöka hur undervisningen om partikelmodellen bedrivs i årskurserna 4–6 och hur undervisningen utformas. Studien genomfördes med hjälp av kvalitativt inriktade intervjuer med fem olika lärare som undervisar inom No-ämnena i de aktuella årskurserna. Resultatet visar att alla fem lärarna undervisar om fasövergångar och materians byggstenar, men att lärarna fördjupar sig inom olika delar av dessa områden.  Lärarna i undersökningen väljer olika undervisningsmetoder när de undervisar om partikelmodellen: Traditionell undervisning, hypoteser, datoranimeringar, laborationer, dramatiseringar och användning av konkret material. / The purpose with this paper has been to examine how the education about the particle model in grades 4–6 is conducted and how the education is carried out. The study was carried out with the help of qualitatively directed interviews with five teachers that teach in the science subjects in the grades in question. The results show that all five teachers teach about, phase transitions and the building blocks of matter, but choose to immerse in different parts of these subjects. The teachers choose different teaching methods to teach about the particle model: Traditional teaching, hypotheses, computer animations, laboratory, dramatization and use of concrete materials.

<p>Vi har i detta arbete undersökt om det går att använda datorn som ett pedagogiskt hjälpmedel i NO-ämnena, år 4-9, utan att ha specialprogram. Vi har utgått från Microsoft Office 97 och studerat följande frågeställningar: Hur kan det utnyttjas? Är det möjligt att hinna sätta sig in i det inom en vanlig lärartjänst? Går det att skapa en pedagogisk resurs av datorerna utan specialprogram? För att få svar på våra frågeställningar har vi studerat litteratur för att se vad som menas med en pedagogisk resurs. Vi har läst om olika inlärningsteorier och om hur datorn används idag. Vi har dessutom gjort 6 applikationer i programmen Access, Excel och PowerPoint och skrivit en lärarhandledning till dessa för att intresserade ska kunna göra dem själva. Resultatet av arbetet visar att det är möjligt att inom en vanlig lärartjänst utnyttja Microsoft Office 97 till en pedagogisk resurs om det finns möjlighet att utnyttja t ex sin kompetensutvecklingstid till detta.</p>

Vi har i detta arbete undersökt om det går att använda datorn som ett pedagogiskt hjälpmedel i NO-ämnena, år 4-9, utan att ha specialprogram. Vi har utgått från Microsoft Office 97 och studerat följande frågeställningar: Hur kan det utnyttjas? Är det möjligt att hinna sätta sig in i det inom en vanlig lärartjänst? Går det att skapa en pedagogisk resurs av datorerna utan specialprogram? För att få svar på våra frågeställningar har vi studerat litteratur för att se vad som menas med en pedagogisk resurs. Vi har läst om olika inlärningsteorier och om hur datorn används idag. Vi har dessutom gjort 6 applikationer i programmen Access, Excel och PowerPoint och skrivit en lärarhandledning till dessa för att intresserade ska kunna göra dem själva. Resultatet av arbetet visar att det är möjligt att inom en vanlig lärartjänst utnyttja Microsoft Office 97 till en pedagogisk resurs om det finns möjlighet att utnyttja t ex sin kompetensutvecklingstid till detta.

Syftet med denna studie är att undersöka några lärares erfarenheter av att undervisa elever med språkstörning/språklig sårbarhet samt deras erfarenheter vad gäller möjligheter och hinder inom ramen för specifikt SO- och NO- ämnena. Syftet är även att undersöka likheter/skillnader vad gäller undervisning och stödinsatser på låg- och mellanstadiet i SO och NO-ämnena. Forskning kring språkstörning specifikt inom ramen för undervisning i SO och NO saknas och därför blir denna studie viktig inom detta område. Sammanfattningsvis visar resultatet att de flesta lärarna har kunskap om språkstörning/språklig sårbarhet och hur svårigheterna kan yttra sig. I resultatet framkommer det att lärare i studien önskar mer kunskap om arbetsmetoder och anpassningar som de kan använda i undervisningen för att möjliggöra för dessa elever att nå målen. Lärarna efterlyste även mer adekvat fortbildning inom området för språkstörning/språklig sårbarhet samt efterfrågade mer stöd från andra yrkesprofessioner såsom speciallärare, EHT och talpedagog. Samtliga lärare lyfte fram tidsbrist som ett stort hinder vad gäller möjligheter att ge dessa elever adekvat stöd. Likheterna vad gäller undervisning, anpassningar och stödåtgärder i SO och NO på låg- och mellanstadiet visar sig vara fler än skillnaderna. På mellanstadiet lyfter lärarna fram digitala verktyg i större utsträckning medan lärarna på lågstadiet menar att repetition med fler olika arbetsmetoder är en framgångsfaktor för dessa elever. Resultaten från de semistrukturerade intervjuerna diskuterades mot bakgrund av tidigare forskning, didaktiska undervisningsmetoder, Lgr 22 samt det sociokulturella perspektivet.

Denna studie innefattar en enkätundersökning där mellanstadieelevers inställning till utomhusundervisning undersöks samt hur arbetsmetoden kan bidra till ett ökat intresse och motivation för NO-ämnena. I studien presenteras även vilken undervisningsmiljö som eleverna föredrar samt hur miljön bidrar till att stärka deras NO-relaterade kunskapsinhämtning. Metodiken består av insamling av statistiska data via en digital enkät som författats i Google Forms. Det statistiska underlaget har sedan omvandlats till grafisk statistik i form av cirkeldiagram, stapeldiagram och tabeller. För tydlighetens skull har vi delat upp statistiken i en tematisk analys med olika kategorier som motsvarar våra frågeställningar. Studiens teoretiska perspektiv utgår från den sociokulturella teorin och pragmatismen. Vårt resultat visar att majoriteten av respondenterna är positivt inställda till utomhusundervisning och att arbetsmetoden bidrar till ett ökat intresse och motivation för NO-ämnena.