Alla elever i svensk grundskola har rätt till utbildning på lika villkor och det innebär att deras prestationer bör bli bedömda på ett likvärdigt sätt oavsett sociala, ekonomiska eller geografiska förhållanden. Ett försök att uppnå likvärdiga, rättvisa och jämförbara betyg är att använda nationella prov och det överordnade syftet i föreliggande uppsats är bidra med kunskap om det nationella provet i svenska för årskurs 6 ur ett reliabilitetsperspektiv. Studien genomförs med en kombination av kvantitativ och kvalitativ metod. I den kvantitativa delen undersöks samstämmigheten i 15 svensklärares bedömningar av 30 elevtexter från ett tidigare nationellt prov i form av statistiska samstämmighetsmätningar. I den kvalitativa delen av studien analyseras tillämpningen av anvisad bedömningsmatris i sambedömningssamtal. Materialet som används i uppsatsen är skapat inom ramen för projektet Equa, som är en studie där effekten av en specifik bedömarträningsmodell, Rater Identity Development (RID), på reliabiliteten vid bedömning av elevers språkförmåga undersöks. Studiens resultat visar att nivåerna av samstämmighet i bedömargruppen är låga, vilket innebär en variation i bedömningarna med stora konsekvenser för elevernas resultat. Resultaten indikerar vidare att lärarna är skickligare på att rangordna elevtexterna på ett likvärdigt sätt än att vara helt överens om betygssättningen. Analyserna av sambedömningssamtalen visar att bedömningsmatrisen visserligen ger lärarna viss stöttning, men i stor utsträckning skapar densamma även utmaningar i bedömningsprocessen. / Every student in the Swedish school system have the right to equal education which means that their performances should be assessed on an equal basis regardless of social, economic or geographical conditions. As one way to obtain equivalent, fair and comparable grading Sweden has for some time had a system of national tests as a guide for teachers setting final overall grades and the main purpose of this essay is to provide further knowledge about the national test in Swedish for year six in a reliability perspective. The study was carried out using a combination of quantitative and qualitative method. In the quantitative part of the study the reliability of the assessment of 30 student texts from previous national tests done by 15 Swedish teachers is measured. The qualitative part consists of the analysis of the application of the designated rating scale in the recorded collaborative assessment talks. The material in the study is created within the Equa project, which is a study where the effect of a specific rater training model, Rater Identity Development (RID), on the reliability of the assessment of students language performances is studied. The results of the study show low levels of inter-rater reliability, which means that there is a variation in the ratings with large consequences for the students´ results. The findings also indicate that the teachers are more skilled in ranking the students texts in a similar way than to exactly agree on the grading. The analysis of the collaborative assessment talks indicate that although the rating scale may be of some help, it also poses many challenges in the assessment process.

Detta arbete belyser forskning om nationella prov i läsförståelse i årskurs tre. År 2010 infördes obligatoriska nationella prov redan i årskurs tre då svenska elever visat sjunkande resultat i internationella kunskapsmätningar. Nationella prov är de första prov med hög personlig insats elever genomför. Syftet med detta arbete är att belysa forskning om faktorer som påverkar elevers testresultat på nationella prov i svenska i årskurs tre. Ytterligare syfte är att få en djupare förståelse för nationella provs validitet och reliabilitet kopplat till mätning av elevers läsförståelse. Syftet besvaras utifrån frågeställningarna: Hur kan lärare påverka elevers resultat i läsförståelse på nationella prov i svenska årskurs tre? Vilka faktorer kan påverka nationella provs validitet och reliabilitet vid mätning av elevers läsförståelse i årskurs tre? Arbetet tar sin utgångspunkt i motivationsteori med fokus på Expectancy-value theory som handlar om elevers förväntning att lyckas i provsituationer. Material samlades genom sökning i olika databaser och söktjänster. Arbetet innehåller både nationella och internationella artiklar, där främst nationella studier använts. Det insamlade materialet har analyserats i en översiktstabell.  Resultatet visar att lärares kompetens är viktig för elevers prestationer, lärande samt utveckling. Stress, motivation samt lärares provförberedande undervisning är faktorer som kan påverka elevers prestationer i samband med provsituationer. Undervisning i provtagningsförmåga kan leda till minskad provstress, ökad motivation samt förväntan att lyckas med uppgiften på ett framgångsrikt sätt. Resultatet visar även att provtagningsmotivation speglar testresultatet. Vid låg provtagningsmotivation tenderar elever att inte prestera sitt bästa i provtagningssituationer vilket kan påverka provs validitet. Provs reliabilitet kan enligt studiens resultat påverkas av lärares olika introduktioner av uppgifter samt hur prov konstrueras.

Under VFU-perioder uppmärksammades att andraspråkselever har svårigheter lösa matematiska textuppgifter på grund av språket. Syftet med arbetet är därmed att undersöka på vilket sätt verksamma lärare anser att språket på de nationella proven skulle kunna missgynna en elev med svenska som andraspråk. Vad som även har undersökts är att se hur lärare skulle vilja arbeta för att gynna andraspråkselever till att kunna visa sina matematiska kunskaper. För att undersöka vårt syfte har kvalitativa semistrukturerade intervjuer använts som metod. Totalt har intervjuat sex lärare från skribenternas två VFU-skolor. Dels har lärarna intervjuats om allmänna svårigheter, men även ställt frågor om språket på tre textuppgifter från ett gammalt nationellt prov i matematik för årskurs 3. För att analysera resultat har begreppet appropriering, som är en del av den sociokulturella teorin, använts. Ur resultatet tolkas att de flesta lärarna ansåg att de matematiska begreppen såsom omkrets inte var problematiska för eleverna. De lärare som intervjuades var överens om att det var andra vardagliga ord som kunde göra att en andraspråkselev inte kunde lösa uppgiften, eftersom dessa ord var nödvändiga att ha kunskap om för att kunna förstå vad det var som skulle beräknas.

Den här studien har undersökt hur väl problemlösningsförmågan testas i prov. Detta har gjorts med två olika slags prov, nationella prov och lärarhandledningsprov. Syftet med den här studien har varit att undersöka hur väl nationella och lärarhandledningsprov testar elevernas problemlösningsförmåga så att lärare kan ha nytta av provens resultat.Innan undersökningen genomfördes gjordes en forskningsgenomsikt på tidigare forskning inom ämnet, vilket visade att inte mycket forskning genomförts. I min undersökning som jag gjorde med nationella prov respektive lärarhandledningsprov visade det att det var 22,1 procent respektive 10,6 procent av uppgifterna som innehöll problem. I undersökningen användes en kvalitativ metod, där dokumentanalys genomfördes på två sorters prov; nationella prov och lärarhandledningsprov. Proven analyserades genom innehållsanalys, där kategorisering gjordes. Studien undersökte omfattning av problemlösningsuppgifter och deras karaktär.

Syftet med detta examensarbete är att ta reda på hur samhällskunskapslärare på gymnasiet både upplever och arbetar med bedömning. Vi kommer att ta reda på vilken syn lärarna har på bedömning, vilka former för bedömning de använder sig av, vilka skillnader de upplever mellan Lpf 94 och Gy 2011 samt hur de ser på avsaknaden av nationella prov i samhällskunskap. För att ta reda på detta har vi använt oss av och besvarat följande frågeställningar: Vilken syn har samhällskunskapslärare på bedömning; Vilka former för bedömning använder sig lärare i samhällskunskap på gymnasiet av; Hur upplever lärare i samhällskunskap på gymnasiet skillnader mellan Lpf 94 och Gy 2011 gällande betyg och bedömning; Hur ser lärare i samhällskunskap på avsaknaden av nationella prov i deras ämne? Vi har genomfört kvalitativa semistrukturerade intervjuer med fem stycken erfarna samhällskunskapslärare. Slutligen har vi sammanställt ett resultat och gjort en analys av resultatet med hjälp av ramfaktorteorin.Vårt resultat visar att lärarnas syn på bedömning skiljer sig åt men att samtliga lärare är överens om att bedömning är svårt och att det är viktigt att få till en så rättssäker bedömning som möjligt. Vidare kom vi fram till att fyra av fem lärare uppger att de försöker ha varierande bedömningsformer och att samtliga av de intervjuade lärarna jobbar med återkoppling i någon form. Därutöver visar vårt resultat att samtliga lärare upplever läroplanen från 2011 som mer tydlig och genomarbetad än den från 1994 och att alla fem lärare är överens om att kraven har höjts med den nya betygsskalan och de uppskattar att det tillkommit fler steg. Slutligen kom vi fram till att endast en av de intervjuade lärarna ställer sig positiv till ett eventuellt införande av nationellt prov i samhällskunskap medan de andra fyra ställer sig kritiska till det. Sammanfattningsvis skulle det vara intressant att ta del av den generella synen hos en större mängd samhällskunskapslärare gällande bedömning och de ramar som påverkar det dagliga arbetet.

Syftet med denna studie är att genom intervjuer undersöka hur lärare arbetar för att främja en likvärdig bedömning. Vilka metoder använder sig lärare av och hur kan nationella prov bidra till en mer likvärdig bedömning. Teorierna är framförallt hämtade utifrån Alli Klapps bok Bedömning, betyg och lärande samt Anders Jönssons bok Lärande bedömning. Båda skriver mycket om betyg, bedömning, sambedömning och nationella prov som samtliga är beståndsdelar i studien. Metoden jag har använt mig av är en kvalitativ metod med en semistrukturerad intervju som genomförs med fyra verksamma lärare. Två av dem arbetar på ett högstadium och två på ett gymnasium. Resultatet visar på hur lärare arbetar med sambedömning för att främja likvärdig bedömning. Det visar också på hur de använder sig av nationella prov men även varför en skola har valt att inte genomföra proven. Resultatet visar även på samstämmighet vad gäller problemet med att tolka och konkretisera kunskapskraven i historia.

Studieobjektet för denna studie är summativ bedömning av skrivprov på gymnasial nivå. Tidigare forskning har visat att skrivprov är svårbedömda och att bedömarvariation är mer regel än undantag. Syftet med studien är att undersöka svalärares språkliga bedömning av det nationella provets delprov A i gymnasiekursen svenska som andraspråk 3. För att uppfylla syftet formulerades två frågeställningar: Hur tolkar sva-lärarna provets kravnivå och anvisningar gällande delaspekten Språk och stil? Hur betygssätter de delaspekten och hur motiverar de betygssättningen? Utgångspunkterna för studien har varit att bedömningen av delprovet är summativ, att den följer en analytisk bedömningsmodell, och att denna analytiska bedömningsmodell innebär ett fokus på språklig korrekthet i förhållande till begriplighet.  För att svara på frågeställningarna och uppfylla syftet genomfördes en arrangerad bedömning där åtta sva-lärare bedömde en autentisk elevtext. Materialet inhämtades via ett självadministrerat frågeformulär, och för att analysera materialet användes innehållsanalys. Resultatet av studien är att lärarna betygssätter delaspekten olika, och att de bedömer den språkliga korrektheten olika, men att de visar samsyn när det gäller bedömningen av textens begriplighet. Lärarna har också bedömt annat än det som direkt kan relateras till delaspekten, och de bedömer holistiskt, vilket tyder på att en analytisk bedömningsmodell kan vara svår att omsätta i praktiken. Vidare tyder resultatet på att lärarna behåller sin lärarroll även i denna summativa och externa bedömning. De ser bedömningsverktygen som relevanta för bedömningen, och använder dessa som stöd för bedömningen, men baserar också bedömningen på sitt professionella omdöme. Avslutningsvis är denna studie ytterligare en bekräftelse på att skrivprov är svårbedömda.

Ett av skolans syfte är att lära ut kommunikativ kompetens och göra eleverna till goda, retoriska talare med förmåga att tala i olika sammanhang. Den här studien syftar till att undersöka hur elever använder sig av inledning, avslutning samt ickeverbalt språk i inledning och avslutning i det muntliga nationella provet, samt om ett generellt mönster kan utläsas från eleverna med samma betyg. Analysmetoden bygger på ett antal kriterier kring inledning, avslutning och ickeverbalt språk utarbetade från tidigare forskning angående de tre aspekterna. Materialet för studien utgörs av 13 inspelade tal från kurs 1 och 3 i svenska. Resultatet visade att det helhetsbetyg eleverna fått på provet korrelerade med deras förmåga att använda språkliga medel vid aspekterna inledning, avslut och ickeverbalt språk och att eleverna med samma betyg i stort sett använde sig av samma språkliga medel.

I följande studie undersöks gymnasieelevers retoriska utveckling mellan kurserna svenska 1 och svenska 3. Syftet med studien är att få en inblick i huruvida det sker en retorisk och språklig utveckling under gymnasieåren. Analysmaterialet är tio filmade muntliga anföranden från nationella prov vars inledning, avslutning och röstanvändning analyseras med hjälp av metoden innehållsanalys. De muntliga anförandena transkriberas och analyseras med hjälp av analysscheman som tydliggör skillnader och likheter på ett överskådligt sätt.            Enligt forskning rådet det brist på retorisk undervisning i skolan. Det råder även brist på forskning om elevers retoriska färdigheter, framför allt med fokus på retorisk utveckling. Denna ämnesdidaktiska studie ämnar bidra med ny empiri till forskningsfältet. Resultatet i studien visar att eleverna genomgår en retorisk och språklig utveckling mellan kurserna svenska 1 och svenska 3. Både en utveckling i användning av retoriska funktioner och röstanvändning kan urskiljas efter analys av materialet. Slutsatsen är att eleverna utvecklas retoriskt under gymnasietiden. Anledning till utvecklingen kan vara duktiga lärare och mycket övning i muntliga moment vilket elever i svenskämnet behöver.

Studien är en granskning av ett frisläppt nationellt delprov i matematik och ett läromedel för årskurs 6. Uppgifterna som granskas är muntliga uppgifter där eleverna ska diskutera och resonera. De granskas för att se hur muntliga uppgifter från läromedel och nationella prov är utformade samt om de kan främja ett lärande för elever med matematisk fallenhet. Uppgifterna är hämtade från Delprov A 16/ 17 för årskurs 6 och Favoritsidorna i Mera Favorit matematik 6A.För att svara på frågeställningarna användes ett analysverktyg vid granskningen avuppgifterna för att identifiera kriterier som kan främja ett lärande för elever med matematisk fallenhet. Med analysverktyget blev det synligt att det fanns uppgifter som kan främja lärandet för elever med matematisk fallenhet bland de granskade uppgifterna. För att svara på hur uppgifterna var utformade granskades uppgifternas beskrivning i läromedel och delprov.Resultatet av granskningen var att muntliga uppgifter var ofta utformade för en lekfull repetitionsträning i läromedlet och ett redovisande av kunskaper i Delprov A. Det fanns en uppgift i läromedlet och fyra uppgifter i Delprov A som kan främja lärandet för elever med matematisk fallenhet. Alla uppgifter bjöd in till en formativ möjlighet för läraren och för eleverna att träna sin resonemangsförmåga. Läromedlet saknade kriteriet tidigare kunskaper. Om läromedlets uppgifter används vid tillfällen då eleverna inte använt samma räknesätt nyligen uppfyller läromedlet tidigare kunskaper på alla uppgifter. Att använda sig av muntliga uppgifter kan vara en god idé för att variera undervisningsmetoden i klassrummet och främja lärandet för elever med matematisk fallenhet. För att vara säker på det sistnämnda bör uppgifterna granskas innan användning.