Nationella prov i matematik har funnits i den svenska skolan sedan mitten av 1900-talet (Skolverket, 2016). Tidigare studier har undersökt provens konstruktion och proven i relation till betygsättning, däremot finns endast ett fåtal studier som belyser uppfattningar om de nationella proven i matematik utifrån ett elevperspektiv. Vidare visar tidigare forskning att lärare arbetar olika i deras förberedande undervisning inför de nationella proven i matematik. Denna studie syftar till att undersöka elever i årskurs 6 uppfattningar om och känslor inför de nationella proven i matematik. Vidare är syftet även att undersöka lärares uppfattningar om elevers känslor och uppfattningar inför proven och hur de arbetar förberedande i sin undervisning inför proven. För att undersöka syftet ställs tre frågeställningar: Vad har elever i årskurs 6 för känslor inför och uppfattningar om de nationella proven i matematik? Hur upplever lärare elevers känslor inför och uppfattningar om de nationella proven i matematik? Hur förbereder matematiklärare i årskurs 6 sina elever inför de nationella proven i matematik? För att samla in data har en mixad metod använts. En kvantitativ metod användes för att samla in data kring elevers uppfattningar om de nationella proven i matematik genom en enkätundersökning med totalt 96 elever i årskurs 6. För att undersöka hur lärare förbereder sina elever inför proven användes en kvalitativ metod genom semistrukturerade intervjuer med fyra matematiklärare. Vidare har studien en teoretisk utgångspunkt i Aaron Antonovskys (1991) teori KASAM. I studiens resultat framkommer det att elever är nervösa inför de nationella proven i matematik och att de är mer nervösa än inför vanliga prov. Eleverna är dessutom rädda för att misslyckas på proven och de har en uppfattning om att proven kan sänka deras betyg i matematik, men främst att betyget kan höjas. Även vissa könsskillnader vad gäller elevers känslor inför proven synliggörs då flickor är mer nervösa, stressade och rädda för att misslyckas. Dessa känslor hos elever framträder även i lärarnas utsagor gällande deras uppfattning av elevers känslor inför proven. Vad gäller lärares förberedande undervisning synliggörs att den främst sker i årskurs 6 och att det är vanligt att använda gamla nationella prov i undervisningen. Vidare sker en repetition av olika områden inom matematiken. Dessutom arbetar vissa lärare förberedande genom ett kontinuerligt trygghetsarbete med eleverna för att stärka deras tilltro till sin förmåga.

De nationella proven som fenomen har på olika sätt och utifrån olika ämnesområden undersökts och utretts i stor utsträckning genom åren. Detsamma kan dock inte sägas när det kommer till lärares yrkesutövning relaterad till de nationella proven, vilket är ett tidigare tämligen icke beforskat område. Med washback-begreppet som teoretiskt perspektiv är därför syftet med denna studie att synliggöra högstadie- och gymnasielärares egna utsagor gällande deras yrkesutövning i samband med det skriftliga nationella provet i svenska. Genom en kombination av kvalitativa semistrukturerade intervjuer med tolv svensklärare samt en kvantitativ och kvalitativ webbaserad enkät med både öppna och slutna frågor som besvarats av 122 svensklärare, besvaras frågor rörande hur svensklärare anser att olika aspekter av deras yrkesutövning kan påverkas i samband med det skriftliga nationella provet. Dessutom undersöks huruvida lärarna anser, och i sådana fall på vilket sätt, att det skriftliga nationella provet kan utvecklas för att bidra till deras profession. Studiens resultat visar att det finns både negativa och positiva påverkansfaktorer, där främst planering, bedömning och texttyper pekas ut som specifika aspekter som på ett eller annat sätt har inverkan på lärarnas yrkesutövning och autonomi i samband med det skriftliga nationella provet. Rörande potentiella utvecklingsområden lyfts central rättning fram, vilket dock görs tillsammans med en oro rörande bland annat hur införandet kommer att påverka lärarnas professionalitet.

De nationella proven har undersökts många gånger tidigare sett till proven som fenomen, men desto mindre när det kommer till hur lärares undervisning, yrkesroll och professionella kunnande påverkas i samband med de nationella proven. Syftet med litteraturstudien är därför att med utgångspunkt i forskningsresultat från bland annat vetenskapliga studier och avhandlingar undersöka hur lärare kan förbereda sina elever inför de nationella proven samtidigt som potentiella möjligheter och hinder sett till förberedelser, genomförande och efterarbete undersöks. Studien belyser även ett internationellt perspektiv på andra höginsatsprov för att undersöka hur lärares yrkesutövning påverkas när höginsatsprovet har en mer avgörande roll än vad de nationella proven för närvarande har i Sverige. Resultaten visar att det både finns möjligheter och hinder i samtliga skeden i sambandet med nationella prov och höginsatsprov, där det mest framträdande hindret rör att proven är tidskrävande medan den mest framträdande möjligheten är att lärare kan utforma sin undervisning utifrån elevers tidigare prestationer på proven.

De nationella proven i svenska är ett obligatoriskt inslag i den svenska skolan som sätter press både på lärare och elever. Skolverket föreslår sambedömning kring de nationella proven som ett sätt att skapa mer likvärdighet kring just bedömning och betygsättning av de nationella proven. Men vad säger den aktuella forskningen när det gäller just sambedömning av de nationella provet i svenska? Vilka fördelar och nackdelar finns det när det handlar om just sambedömning och vilka utmaningar kan man identifiera? Metoden som valts för att besvara syftet i denna studie är en systematisk litteraturstudie. Med denna litteraturstudie vill vi försöka bidra med kunskap kring bedömning och betygsättning av nationella proven i svenska årskurs nio. Vi presenterar även hur synen på kunskap och bedömning har förändrats över tid och hur elevers resultat blivit en allt viktigare del i den politiska agendan. Resultatet av studien visar att lärare tolkar elevprestationer olika och i olika rapporter som jämför lärares bedömningar kan man se att lärare som sambedömer har en högre grad av samstämmighet, med exempelvis Skolinspektionens ombedömare, än de som inte praktiserar sambedömning. Men studien visar även på att sambedömning inte per automatik skapar samstämmighet lärare emellan eller likvärdighet för elever. Studien påvisar att det finns både för- och nackdelar med sambedömning av nationella prov men att de positiva effekterna av sambedömning tycks överväga de negativa. Resultatet påvisar också hur komplext bedömning av nationella prov i svenska är, att det finns många viktiga parametrar att väga in samt att skillnader i resurser på olika skolor spelar roll i arbetet med bedömning av proven.

Den här uppsatsen tar upp vilken praktisk betydelse de nationella proven har haft för undervisningen tidigare år och hur lärare har kompenserat för de inställda nationella proven i årskurs 6, i år, på grund av pandemin Covid-19. Denna uppsats undersökte även hur likvärdighet har försäkrats när en sådan omfattande del av betygsunderlaget försvinner. Många av lärarna var positiva till de inställda nationella proven och ansåg sig kunna genomföra en likvärdig undervisning med hjälp av kompletteringsmaterialet från Skolverket samt det egna materialet som läraren hade samlat in under året. Många lärare var också positiva och såg förändringar som mindre arbetsbörda och firare undervisning på grund av de inställda nationella proven. En grupp av lärarna ansåg det motsatta med högre arbetsbörda och mera stress.

Matematiska kompetenser uttrycker i den moderna svenska skolan vad det är att kunna matematik. Att bättre förstå hur elever använder sig av matematiska kompetenser kan således vägleda en informerad utveckling för hur svensk matematikutbildning ska förbättras. Denna studiens mål är att besvara de två frågeställningarna: “Vilka matematiska kompetenser har gymnasieelever lättast respektive svårast för?” samt “Uppvisar elever som läser kurserna matematik 2b och 2c skillnader i de kompetenser de besitter?”. För att besvara frågeställningarna granskas uppgifter från tidigare givna nationella prov i Matematik 2b och 2c på gymnasiet för att bestämma de matematiska kompetenser som testas. Klassificeringen av kompetenser görs utifrån kompetensramverket Mathematical Competency Research Framework (MCRF). Baserat på uppgifternas lösningsstatistik bestäms för var och en av studiens sex matematiska kompetenser det relativa kompetensvärdet som är ett mått på hur väl eleverna behärskar en given kompetens. I en jämförelse av kompetensernas relativa kompetensvärde för två olika provår, vårterminerna 2013 och 2014, kommer studien fram till att procedurkompetensen är en av de lättare kompetenserna medan problemlösningskompetensen är en av de svåraste. I jämförelsen mellan kurserna 2b och 2c konstaterar studien att problemlösningskompetensen är markant svårare för eleverna som läser Matematik 2b än för 2c. / Mathematical competencies expresses in the modern Swedish school what it is to know mathematics. To better understand how students use mathematical competencies could guide an informed development for the improvement of Swedish mathematics education. The goal of this study is to answer two questions: “Which mathematical competencies does upper secondary school students find to be the easiest and most difficult respectively?”and “Do students who take course 2b and 2c show differences in the competencies they master?”. To answer these questions exercises from previous national tests are studied to determine which mathematical competencies are tested. The classification of the competenciesis made using the competency framework Mathematical Competency Research Framework (MCRF). Based on data of the success rate of the test exercises each competency gets awarded its relative competency value which measures how well students master a given competency. In a comparison of the competencies’ relative competency value for two different test years, spring semester of 2013 and 2014, the study finds that the procedural competency is one of the easier competencies while the problem solving competency is one of the mostdifficult ones. In the comparison between course 2b and 2c the study establishes that the problem solving competency is significantly more difficult for the students taking course 2b than 2c.

Syftet med denna uppsats är att undersöka vilken vikt svensklärare tillmäter resultaten från det nationella provet i svenska i sin betygsättningspraktik samt om det finns något samband mellan svensklärares ämneskonception och hur det nationella provet värderas vid betygsättningen. Metoden som använts för att besvara studiens syfte och frågeställningar är en kvalitativ metod i form av semistrukturerade intervjuer med sju svensklärare. Resultatet visar att det finns olika uppfattningar hos svensklärare om vilken betydelse det nationella provet i svenska ska ha i betygsättningen. Lärarna i studien ger också uttryck för att de olika delproven i det nationella provet har olika hög validitet och därmed värderas de också olika som betygsunderlag. Vad gäller sambandet mellan lärarens ämneskonception och hur lärarens värderar det nationella provet vid betygsättningen går det att urskilja vissa mönster. Underlaget i studien är dock för litet för att kunna dra några generella slutsatser utifrån detta. Lärarna beskriver att de upplever en ganska stark styrning av sin undervisning utifrån det nationella provet, vilket påverkar vilken ämneskonception som kommer till uttryck. De beskriver också att de ägnar mycket tid, speciellt i årskurs 9 till att öva inför det nationella provet.

Bakgrund: Forskning visar att elever upplever provångest under hela skolgången. Få studier studerar elever i årskurs tre och deras känslor, ännu färre studerar deras känslor inför de nationella proven i årskurs tre. Forskning har även visat att provångest kan orsaka negativa effekter längre fram i livet när man upplever det under en längre period. Genom att sätta elevernas känslor och behov i fokus kan vi få en djupare förståelse för hur de nationella proven påverkar dem på en individnivå. Detta kan hjälpa till att identifiera eventuella utmaningar eller problem som eleverna står inför och utveckla mer effektiva strategier för att stödja deras lärande och välbefinnande. Genom att belysa elevernas upplevelser kan vi också öka medvetenheten om vilka åtgärder som behövs för att skapa en mer positiv och stödjande miljö kring de nationella proven. Syfte: Syftet med den här studien är att genom en enkät ta reda på hur elever känner inför de nationella proven i årskurs tre. Vi vill ta reda på i vilken grad eleverna känner sig förberedda inför proven. Även om de anser att de nationella proven är på en högre nivå av highstakes än vad de anser att andra prov är som de genomför under sin skolgång. Metod: Denna studie är en kvantitativ enkätstudie. Enkäten består av 16 frågor med stängda svarsalternativ som belyser elevernas känslor inför de nationella proven. Frågorna i studien är inspirerade av CTAS (children's test anxiety scale). Vi fick sammanlagt in 27 svar med elever från olika bakgrunder och kommuner. Den insamlade datan infördes sedan i SPSS för analys. Resultat: Resultatet av vår studie visar att eleverna i årskurs tre upplever provångest redan innan provperioden påbörjat. Det finns tydliga kopplingar mellan hur förberedda eleverna är inför proven och hur hög deras ångestnivå är. De som upplever att de inte är förberedda är också de som skattar högre ångestnivåer. Vi finner ingen tydlig koppling mellan kön och provångest däremot är antalet böcker i hemmet en betydande faktor. De nationella proven upplevs som viktigare än andra prov och är därmed av high stakes natur. Vi anser att skolväsendet bör aktivt söka efter möjliga preventiva medel för att minska elevernas oro inför dessa standardiserade tester för att öka välmåendet för eleverna i Sverige.

The purpose of this study is to find out more about teachers’ and principals’ perceptions of the Swedish national test in mathematics for the third grade. The study is based on interviews with eight teachers and two principals and focuses the preparation, implementation and consequences of the national test and if it has changed over time. The result shows that preparation is done mostly to prepare and calm the students. Regarding consequences, the teachers say that they use the test to evaluate their work, rather than to evaluate the students. The principals’ highlight possible consequences for the school, as the results from the national test are being used to compare schools with each other. A discourse analysis of the interviews shows that teachers and principals portray the test as big, heavy, a measuring tool, too easy and time consuming.

Syftet med mitt examensarbete är att kartlägga matematiklärares praxis för att bedöma elevers prestationer i termer av betyg, särskilt i relation till hur de hanterar betygssättning i tveksamma fall för betygen E eller F. Kartläggningen baseras på kvalitativa intervjuer med åtta matematiklärare, vilka sedan analyseras och jämförs med tidigare forskning och styrdokument för att få en bild av både praktiken och teorin. Resultaten kategoriseras utifrån de olika förhållningssätt som de åtta lärarna har, och det diskuteras om deras metoder överensstämmer med Skolverkets riktlinjer och föreskrifter. Resultaten visar att lärarna använder liknande metoder för bedömning, där de använder nationella prov som en viktig del i bedömningen av eleverna. Förutom detta försöker de anpassa sin undervisning efter elevernas behov för att säkerställa att varje elev når målet för godkänt. / The purpose of my degree project is to map mathematics teachers 'practice to assess students' performance in terms of grades, especially in the relation with how they handle grading in doubtful cases of grades E or F. The survey is based on qualitative interviews with eight mathematics teachers, which are then analyzed and compared with previous research and steering documents to get a picture of both practice and of the theory. The results are categorized according to the different approaches that the eight teachers have, and it is discussed whether their methods are in line with the National Agency for Education's guidelines and regulations. The results show that teachers use similar methods for assessment, where they use national tests as an important part of the assessment of the students. In addition, they try to adapt their teaching to the students' needs to ensure that each student reaches the grade E.