De nationella provens betydelse för betygsättningen i grundskolans årskurs 9 skärptes i Skollagen år 2018 genom en formulering om att de ska särskilt beaktas (Skollagen 2010:800, 20a). Denna omformulering har i tidigare forskning visat sig i hur en allt större andel lärare upplever att dessa prov påverkar undervisningen i en hög grad. Med denna studie har vi för avsikt att undersöka hur de nationella proven kan komma att påverka lärares planeringsarbete och genomförande av sin undervisning samt vilken betydelse proven och den förberedande undervisningen har ur ett likvärdighetsperspektiv. Studien har avgränsats till svenskämnet i årskurs 9 och belyser lärares resonemang kring i vilken omfattning de planerar sin undervisning utifrån de nationella proven i svenska samt konsekvenserna som denna riktade undervisning får för likvärdigheten i undervisningen och den slutliga bedömningen.De metoder som har valts för vår undersökning är kvalitativa, semistrukturerade intervjuer med sex respondenter, med ett kompletterande kvantitativt inslag i form av en enkätundersökning med 100 informanter. För oss har urvalet av respondenter varit av största vikt. Vi har därför efterfrågat verksamma behöriga ämneslärare i svenska i årskurs 9 som har arbetat med de nationella proven. I både enkät- och intervjuundersökningen grundar sig frågorna på studiens frågeställningar: hur beskriver medverkande lärare att de nationella proven i svenska styr deras planering, utformning och genomförande av undervisningen i ämnet i årskurs 9, och hur resonerar medverkande svensklärare i berörd årskurs kring omfattningen av direkt förberedande undervisning inför de nationella proven, och dess inverkan på slutbetyg?Resultatet som denna studie har uppnått visar att proven har en stor påverkan på lärarnas planering och genomförande av undervisningen. Lärarna är också medvetna om skollagens skärpta formulering och många av de medverkande lärarna menar att de tar hänsyn till detta som ett led i likvärdighetsarbetet kopplat till bedömning. Slutsatserna är att det finns en tydlig washbackeffekt av de nationella proven i svenska i årskurs 9, men att det även finns en hög grad av medvetenhet kring det faktum att provet inte täcker hela kursinnehållet. Därmed är riskerna för en negativ washback begränsade samtidigt som effektens positiva aspekter kopplade till likvärdighet lyfts.

Syftet med detta examensarbete är att studera några olika lärares underlag för slutbetyg i matematik i grundskolan och hur viktningen av olika delar i detta underlag går till. Undersökningen är baserad på kvalitativa intervjuer med fem matematiklärare vilka analyseras och jämförs med styrdokument och tidigare forskning för att få en bild av hur det ser ut i praktiken och hur det bör se ut i teorin. Utsagorna kategoriseras utifrån olika tillvägagångssätt hos de fem lärarna och diskuteras huruvida de följer styrdokument och Skolverkets föreskrifter eller ej. Vad som framkommer är olika beroende på lärare, men att det över lag är provdominerande underlag de använder sig av vilket oftast inte testar de kunskaper som ska testas enligt styrdokumenten. Några lärare sätter även betyg på delvis fel grunder, genom att till exempel använda nationella provet som en direkt avgörande faktor för betyget.

Vi har i detta arbete undersökt vilka syner på framtiden svenska elever har på integrationen av romer i det svenska samhället. Vi har också undersökt om det finns några skillnader mellan pojkar och flickor. Rent teoretiskt har vi huvudsakligen utgått från Reinhart Kosellecks två begrepp erfarenhetsrum och förväntningshorisont, Jörn Rüsens fyra berättelsetypologier, samt David J. Staleys olika tidssyner. Som metod har vi genomfört en dokumentstudie och innehållsanalys av 63 elevsvar på en fråga från det nationella provet i historia från 2014 som berör begreppen kontinuitet och förändring. I innehållsanalysen kodades elev svarar och analyserades utifrån ett antal narrativa teman som korresponderar med Rüsens berättelsetypologier. Våra resultat visade att de flesta elever hamnade på de traditionella och exemplariska kompetensnivåerna, medan en väldigt liten andel hamnade på den högsta genetiska kompetensnivån. Den lägsta kompetensnivån präglades av en tydlig uppdelning i “vi och dem”, vilket skulle kunna tyda på framtida problem vad gäller jämlikhet och demokratiska värderingar. Vad gäller flickor och pojkar så hamnade fler flickor på den genetiska kompetensnivån, samtidigt som de flesta flickor och pojkar hamnade på någon av de lägre kompetensnivåerna. Våra slutsatser är att många svenska elever har svårt att använda begreppen kontinuitet och förändring för att argumentera för hur integration kan se ut i framtiden.

Syftet med denna empiriskt kvalitativa studie är att undersöka elevers förmåga att skriva enkla texter med läslig handstil, huruvida detta har förändrats över tid och om det är relevant att bedöma läslig handstil i de nationella proven i årskurs 3. Undersökningen fokuserar på att jämföra 40 elevtexter från Skolverkets nationella prov i ämnet svenska i årskurs 3 från 2011 och 2018. För att veta vad läslig handstil innefattar och hur det tolkas analyserades bedömningen av elevtexterna från 2011 utifrån Skolverkets bedömningsanvisningar. Sedan användes samma kriterier i bedömningen av elevtexterna från 2018, då dessa saknade bedömningsanvisningar från Skolverket. Läslig handstil förefaller vara ett odefinierat begrepp där det ges utrymme för tolkning, vilket ger en otydlig bedömningsgrund som kan medföra att en likvärdig bedömning inte säkerställs. Studien visar varför läslig handstil inte längre bedöms, eller bör bedömas, i nationella prov i svenska i årskurs 3.

The purpose of this research is to investigate if test constructors, language examiner and teachers take Swedish L2 students in consideration when creating tests in history. The purpose is also to discover what types of assignments that best evaluate Swedish L2 students’ knowledge and abilities, and examine the teachers view of the Swedish national assessment in the subject history. The first research question is:How do test constructors, language examiner and teachers take Swedish L2 students’ in consideration when creating tests in history? And which are the challenges? The second research question is: What kinds of assignments best evaluate Swedish L2 students’ knowledges and abilities in the subject history according to the classified statistics, test constructors, language examiner and teachers? The third research question is: What are the teachers' views on the Swedish national assessment in grade nine? This research is composed of qualitative interviews with three test constructors who create the national assessment in history and seven teachers from three schools. One of the interviewed teachers is also interviewed for her role as a language examiner. The research is also based on a study of confidential statistics from the SAT history test.The main theoretical concepts of the study address to guidelines in Vygotsky’s theory of proximal development and Drie and Boxtels theoretical framework for historical reasoning. As well as research of the difficulties Swedish L2 students’ meet in the Swedish language. Other central concepts of the study are validity and reliability. The empirical findings suggest that test constructors, language examiner and teachers meet many challenges but they do their best to take all students in consideration and follow criterias when constructing assessment for Swedish L2 learners. The test constructors use a language examiner who scan and rewrite grammatical query constructions, and the teachers use different methods to take all students in consideration. Many teachers are in an agreement that the national assessment in history is well constructed, useful and inspiring. There is a belief among the interviewed participants that L2 students find it easier to respond to open questions. However, this is not verified by the analysis of statistics. The test constructors and the language examiner also consider closed questions to be more secure to measure.The research is concluded by a discussion that all students might improve their skills if teachers were adapting the grammatical rewrites as the test constructors and language examiner do. Another conclusion is also that there are both advantages and disadvantages with open and closed questions. Open questions are preferable for Swedish L2 students, however closed questions are more safe to measure. Finally, many teachers are pleased with the national assessment in history. Although it is discussed if L2 students would benefit from doing the test orally instead of writing.

Tidigare forskning visar att matematikundervisningen i Sverige i stor utsträckning domineras av enskilt arbete i matematikboken där möjligheterna för att eleverna utveckla sin problemlösningsförmåga är begränsade. Problemlösning är en av de fem förmågorna som eleverna ska utveckla och även ta del av i det centrala innehållet i den gällande läroplanen för matematikämnet. Tidigare studier har fokuserat på problemlösning i läroböcker för högstadiet, men inte i läroböcker för mellanstadiet. Studiens syfte är att undersöka om problemlösningsuppgifterna i två vanligt förekommande matematikböcker, Matte Direkt. Borgen 6A och 6B (Carlsson, Liljegren & Picetti, 2013; 2012) och Mattespanarna 6A och 6B (Hernvald, Kryger, Persson & Zetterqvist, 2013), och det nationella provet som utförts år 2013 är tillräckligt underlag för betygssättning i årskurs 6. Med hjälp av en kvantitativ innehållsanalys och kodning granskades materialet utifrån de teoretiska utgångspunkterna ramfaktorteori och läroplansteori. Resultaten visade att problemlösningsuppgifterna i läromedlen och i det nationella provet inte räcker som underlag vid betygssättning i årskurs 6 hänvisat till läroplanens kunskapskrav i årskurs 6. För att betyg ska kunna sättas utifrån kunskapskraven krävs det att läromedlen och det nationella provet kompletteras med problemlösningsuppgifter där eleverna får möjligheten att beskriva tillvägagångssätt, resonera kring svarets rimlighet och ge förslag på alternativa tillvägagångssätt.

AbstraktSyftet med arbetet är att undersöka hur nationella proven upplevs av å ena sidan elever i behov av särskilt stöd samt deras föräldrar, å andra sidan hur proven upplevs av deras lärare. Vidare att undersöka hur och om proven påverkar undervisningen samt om de är förenliga med individuellt lärande/ individuella undervisningsplaner och tankarna kring ”en skola för alla”. Slutligen undersöka hur skolan möter elevernas behov. Undersökningen genomfördes i en skola i Reykjavik. Genom delvis strukturerade intervjuer med elever, föräldrar och pedagoger erhölls det empiriska material som utgör grunden för denna studie. I analysen användes olika angreppssätt för skapande av mening: sammanfattande berättelse, direkta citat och kategorier.Sammanfattningsvis framgår det i resultatet att det finns en inneboende paradox i grundskolans läroplaner, att proven upplevs missgynnande för barn i svårigheter, att de är delvis styrande i undervisningen och att de inte är förenliga med individuellt lärande. Dessutom framgår det att den isländska skolan är för teoretisk inriktad.

Under lärarutbildningen här på Malmö högskola har jag hela tiden påmints om att planera mina matematiklektioner och undervisning efter läroplaner och kursplaner i matematik. Att för mig som nybliven lärare arbeta efter kursplan och läroplan är därför en självklarhet. Skolverket och regeringen har arbetat fram förslag till nya kursplaner i matematik i år 3 som ska börja gälla från och med höstterminen 2008. De har även som mål att införa nationella prov i matematik i år 3 under vårterminen 2009. Syftet med denna studie är att undersöka matematiklärares attityder och inställningar till dessa nya mål att uppnå och de nya nationella proven i matematik i år 3. En enkätundersökning på 46 matematiklärare ligger till grund för svaren på mina frågor. Resultatet av enkätundersökningen visade att en övertygande majoritet av de medverkande lärarna är positivt inställda till införandet av nya mål och nationella prov i matematik i år 3. Lärarna anser även att deras elever kommer att nå upp till målen i matematik i år 3. / During my education, I have always been reminded to plan my mathematic lessons according to the curriculum in mathematics. For me, as a newly graduated teacher, it is obvious that I will have to do just that. The government has developed a new curriculum in mathematics to be used in grade 3 in primary school. It is supposed to start being used in the fall term of 2008. They have also a goal to introduce national exams in mathematics in grade 3 in primary school during spring term in 2009. The purpose with this study is to examine attitudes towards this new curriculum and national exams in mathematics in grade 3. A survey of 46 mathematic teachers is the basis of the answers for my questions. The result of the survey shows that a convincing majority of the participating teachers were positive to the introduction of the new curriculum and national tests in mathematics for grade three. The teachers’ opinion was also that their students would reach up to the level of the curriculum

Sammanfattning/Abstract Sammanfattning/AbstractPaulcén, Viveka och Thuvesson, Johanna (2014) Framgångsfaktorer i matematikundervisningens utvecklingsarbete - Hur skolor arbetar med att vända ett underkänt resultat i åk 3 till ett godkänt betyg på nationella proven i matematik i åk 6 (Success Factors for Developing Mathematical Education)Speciallärarprogrammet - matematikutvecklingSkolutveckling och ledarskapLärande och samhälleMalmö HögskolaProblemområdeVårt arbete undersöker hur läraren, lärmiljön, elevhälsa och skolans styrning påverkar elevens möjligheter från att vara underkänd till att nå målen i matematik.Syfte och preciserade frågeställningarSyftet med vår undersökning var att se om vi kunde hitta mönster gällande framgångsfaktorer i matematikundervisning för elever som i åk 3 varit underkända på nationellt prov i matematik men som i åk 6 minst nådde provbetyget E. Vår frågeställning är: ”Vilka framgångsfaktorer på de tre olika nivåerna; organisation, grupp och individ, har påverkat elevernas förmåga att klara kunskapskraven”.Teoretisk ramTidigare forskning visar att framgångsfaktorer på organisationsnivå innebär tydliga mål för skolutveckling, att kunskap är i ständig fokus och att pedagoger och skolledning utvärderar sin undervisning. Betydande framgångsfaktor på grupp- och individnivå i tidigare forskning är att eleverna har utbildade, kompetenta, engagerade, ämneskompetenta matematiklärare som är insatta i pedagogisk forskning och utgår från elevens förutsättningar och behov, i en inkluderande lärmiljö med varierad undervisning. Vårt arbete är uppbyggt kring en tolkning av systemteori (Öquist, 2003; Svedberg, 2007), vilket innebär att vi har undersökt framgångsfaktorer ur ett helhetsperspektiv.MetodVi har använt oss av en metodtriangulering för att samla in data till vår forskning. Vi har gjort 16 kvalitativa forskningsintervjuer med undervisande lärare, granskat åtgärdsprogram och elevers IUP:er samt gjort dokumentanalys av dokument där det systematiska kvalitetsarbetet beskrivs.Resultat med analysVi har inte hittat någon enskild specifik framgångsfaktor för hur skolor arbetar med elever i behov av särskilt stöd i matematik. Vi har istället funnit en del gemensamma mönster för eleverna vi har studerat. De har alla haft tillgång till utbildade lärare med lång erfarenhet och behörighet i matematik, som har arbetat varierat t.ex. med laborativ undervisning, utomhusmatematik, diskussioner och problemlösning i grupp. Vidare har pedagogerna strävat efter en inkluderade undervisning (Nilholm, 2012; Persson och Persson, 2012). Ett annat mönster som vi har hittat är att rektorerna har satsat på fortbildning inom olika områden i matematik t.ex. kollegialt lärande (Skolverket, 2012).KunskapsbidragVi hittade inte någon enskild specifik framgångsfaktor för hur skolor arbetar med elever i behov av särskilt stöd i matematik. Istället har vi kunnat urskilja olika mönster som indikerar möjliga framgångsfaktorer och vår slutsats är att när utvecklingsarbete i matematik sker systematiskt på alla tre nivåerna verkar det gemensamt bidra till ökad måluppfyllelse för eleverna i matematik.Specialpedagogiska implikationerSom blivande speciallärare i matematikutveckling menar vi att det proaktiva arbetet och helhetssynen är viktig för att utveckla och förändra matematikundervisningen. Genom att driva skolutvecklingsarbete på de tre nivåerna, organisation, grupp och individ med ett gemensamt fokus kan vår profession gynna alla elevers utvecklingspotential i matematik.Nyckelord: framgångsfaktorer, matematikundervisning, matematikutveckling, nationella prov i matematik, speciallärare.

Huvudsyftet med detta arbete är att ta redo på hur bedömningsprocessen ser ut hos de olika lärarna. I den svenska skolan ska det ske en likvärdig bedömning oavsett bedömare. Vidare har vi även tittat närmre på hur samarbetet mellan kollegor har skett. Genom semistrukturerade intervjuer genomförde vi undersökningen. En intervjuguide, med få öppna frågor, upprättades och denna användes i de fyra intervjutillfällena med lärarna. Alla lärare som deltog i intervjuerna är utbildade inom SO- ämnena. Det resultat som intervjuerna gav oss i undersökningen, visade att en stor del av lärarna enbart använder sig av ett summativ arbetssätt i sitt bedömningsarbete. Enbart en av lärarna använde sig av aktiv återkoppling och ingen använde sig av extern hjälp i form av kamratrespons, självbedömning eller kollegor. Tidsaspekten var ett tydligt avtryck i vår undersökning då ingen ansåg att de hinner med återkoppling till eleverna och den lärare som arbetade med aktiv återkoppling arbetade mycket på sin fritid. Det framkom att många lärare arbetade individuellt i bedömningsarbetet. Detta visade sig vara på grund av bristande tilltro till sina kollegors bedömningsförmåga.