Gängkriminaliteten i Sverige växer och innebär stora konsekvenser för individer, grupper och samhället i stort. Tidigare svenska studier har fokuserat på riskfaktorer avseende nyrekrytering, manlighet och anstaltsvistelser. Genom media och rapporter framträder en ensidig bild av kriminaliteten. Ändock är detta även individer som har enormt mycket psykisk ohälsa, som under sin kriminella livsstil utsätts för extremt våld och långvarig stress. Genom semistrukturerade intervjuer med verksamheter som arbetar med avhoppare kunde fem huvudteman identifieras: socialisering, våld, självbild, psykisk ohälsa och exitprocess. Utifrån teorier om stress, sårbarhet och resurser tydliggjordes den psykiska hälsan och självbilden, vilket visat sig utgöra en enorm sårbarhet hos kriminella individer. De huvudteman och delfaktorer som identifierats skapas inom miljöerna och upprätthåller även kriminella identiteter. Dessa fynd utgör ur ett processuellt perspektiv ett upprätthållande av kriminalitet. / Gang crime in Sweden is growing and creating major consequences for individuals, groups, and society at large. Previous Swedish studies has focused on risk factors relating to new recruitment, masculinity ad institutionalization. The media and reports present a one-sided picture of criminality. However, these are also individuals who have an enormous amount of mental illness, who during their criminal lifestyle are exposed to extreme violence and long-term stress. Five main themes were identified through semi-structured interviews with organizations working with defectors: socialization, violence, self-image, mental health and exit process. Based on theories of stress, vulnerability and resources, mental health and self-image were highlighted, which have been shown to be a huge vulnerability for criminal individuals. The main themes and sub-factors identified are created within the environments and also maintain criminal identities. From a processual perspective, these findings constitute a maintenance of criminality.

Våldsbrott i det svenska samhället är ett socialt problem som har ökat markant. Denna uppsats undersöker vad som gör att unga män är mer benägna till att begå våldsbrott än unga kvinnor. Studien grundar sig i åtta olika individers erfarenhet och upplevelser inom områden som innefattar polis, socialtjänst, skola, skyddsjour och tidigare kriminella. I uppsatsen tillämpas hermeneutiken för att förstå deltagarnas levda livsvärld. Uppsatsen utgår från en kvalitativ ansats där semistrukturerade kvalitativa intervjuer agerar underlag. I analysen används teorierna om maskulinitet av Raewyn Connell, sociala band av Thomas Scheff, Thomas Scheff & Suzanne Retzingers teori om emotioner och våld, samt Travis Hirschis sociala bandteori i social kontrollteori. Motivation och drivkrafter till våld som kommer fram i resultatet är bland annat manskonstruktioner, socialiseringsprocesser, diverse känslor och eftersträvan av materiell rikedom. Uppsatsen har stor betydelse för att främja social hållbarhet i samhället. Detta genom att upprätthålla social ordning, trygghet och trivsel. Genom att analysera och förstå de sociala, kulturella och strukturella faktorer som bidrar till unga mäns våldsbrott bidrar uppsatsen till ökad kunskap inom området. / Violent crime in Swedish society is a social problem that has increased significantly. This essay examines what makes young men more likely to commit violent crimes than young women. The study is based on the experience and experiences of eight different individuals in areas that include the police, social services, schools, shelters and former criminals. In the essay, hermeneutics is applied to understand the lived life world of the participants. The essay is based on a qualitative approach where semi-structured qualitative interviews act as a basis. The analysis uses the theories of masculinity by Raewyn Connell, social bonds by Thomas Scheff, Thomas Scheff & Suzanne Retzinger's theory of emotions and violence, and Travis Hirschi's social bond theory in social control theory. Motivation and driving forces for violence that emerge in the result are, among other things, male constructions, socialization processes, various emotions and the pursuit of material wealth. The essay is of great importance for promoting social sustainability in society. This is by maintaining social order, safety and well-being. By analyzing and understanding the social, cultural and structural factors that contribute to young men's violent crime, the essay contributes to increased knowledge in the field.

Den här kvalitativa studien syftar till att undersöka familjebehandlares föreställningar gällande fäder med kriminell bakgrund i behandlande insatser. Studiens resultat bygger på fem semistrukturerade intervjuer med familjebehandlare verksamma inom en kommun i Mellansverige. Det insamlade materialet har bearbetats utifrån en tematisk analysmetod. Tolkning och analys av resultatet har gjorts utifrån rollteori och hegemonisk maskulinitet. Resultatet visade att kriminalitetens art hos fäderna har betydelse för familjebehandlarnas föreställningar. Samtidigt visar resultatet att barnets bästa alltid går i första hand i familjebehandlande insatser, oberoende av kriminalitetens art. Resultatet visar även att familjebehandlarna tenderar att se fadern i sin roll som förälder och därmed se hans kriminella roll som sekundär. Ändå finns det en tydlig syn hos familjebehandlarna på hur en fader med kriminell bakgrund förväntas vara. Studiens slutsatser är att familjebehandlarna beträder olika roller beroende på situation och att rollen har betydelse. Förväntningar finns på såväl familjebehandlares föreställningar som fäders beteende i de behandlande insatserna. För att få till ett bättre möte behöver familjebehandlarna se komplexiteten i fäderna med kriminell bakgrunds multipla roller. / This qualitative study aims to examine family therapists' views ​​regarding fathers with a criminal background in treatment interventions. The results of the study are based on five semi-structured interviews with family therapists active in a municipality in central Sweden. The collected material has been processed based on a thematic analysis method. Interpretation and analysis of the result has been made on the basis of role theory and hegemonic masculinity. The results showed that the nature of crime among fathers is important for the views of family therapists. At the same time, the results show that the child's best interests always come first in family treatment interventions, regardless of the nature of the crime. The results also show that family therapists tend to see the father in his role as a parent and thus see his criminal role as secondary. Nevertheless, there is a clear view among family therapists of what a father with a criminal background is expected to be. The study's conclusions are that family therapists take on different roles depending on the situation and that the role is important. There are expectations of both family therapists views and fathers behavior in the treatment interventions. In order to have a better meeting, the family therapists need to see the complexity of the fathers with multiple roles of criminal background.

The study “social services work against youth criminality” purpose is to develop knowledge about how employees in the social services describe the causes of youth criminality and how to prevent and work against youth criminality. Our data has been collected from five interviews with contributors from the social services. The theories used in the study are stigma, empowerment and Payne ́s three perspectives within social work. The collected data shows that the most important social factors that can prevent and get youngster out of criminality are parents, school and the environment itself. This is what the social services mainly works on with their crime prevention work. The study is based on qualitative interviews, with help from a semistructured interview guide. The main results show that youngsters with poor schooling and parenthood are the reason why they end up in a criminal path. This is also what the social services focus on mostly, in order to prevent youth criminality in collaboration between the social services and youngster's environment, which are primarily the school and the parents. / Syftet med denna studie är att utveckla kunskap om hur medarbetare inomsocialtjänsten beskriver orsaker till ungdomskriminalitet och arbetar med attmotverka och förebygga ungdomskriminalitet. I studien har femsemistrukturerade intervjuer genomförts med medarbetare inomsocialtjänsten. Det empiriska materialet har analyserats med stöd i teorierom stigma, empowerment och Paynes tre perspektiv på socialt arbete.Resultatet visar att de sociala faktorer som har mest betydelse för att hindraoch hjälpa ungdomarna ur kriminalitet är föräldrar, skolan och den närmstaomgivningen. Det är vad socialtjänsten främst fokuserar sinabrottsförebyggande insatser på. Vidare visar studien att ungdomar medstrulig skolgång och där det finns brister i föräldraskapet är orsaker bakomatt de hamnar i en kriminell livsstil. Det är även vad socialtjänsten läggermest fokus på. För att förebygga ungdomskriminalitet så krävs det, enligtintervjupersonerna, en samverkan mellan socialtjänsten och ungdomensomgivning som är främst skolan och föräldrarna.

I den dominerande samhällssynen ses kriminalitet som ett avvikande beteende eftersom det går emot den rådande lagstiftningen och normerna. Det finns alltid människor som inte följer normerna och ses därför som avvikare. Vad är det som får vissa personer att bryta mot lagen? Denna fråga är komplex eftersom alla individer påverkas av yttre faktorer på olika sätt. Författarna är intresserade av hur yttre faktorer kan påverka människor till att begå brottsliga handlingar. Det finns en del tidigare forskning om detta ämne, bland annat om betydelsen av att växa upp i dysfunktionella familjeförhållanden och hur vännerna och skolan påverkar den enskilde individens kriminella beteende. Teoridelen utgår från symbolisk Beckers stämplingsteori om avvikelse samt inlärningsteorin som bland annat berör observationens betydelse för individens inlärning. Utifrån studiens syfte har den kvalitativa metoden valts i form av semistrukturerade intervjuer för att få en djupare förståelse av intervjupersonernas egna upplevelser. Det utfördes åtta intervjuer med före detta kriminella personer vid tre Kris (Kriminellas revansch i samhället) föreningar i Skåne. Resultatet och analysen belyser intervjupersonernas egna upplevelser kring det avvikande beteendet. De nämner bland annat otryggheten och den kärlekslösa uppfostran som en bidragande faktor som lett dem till kriminalitet. I diskussionen förs främst en reflektion kring resultat och analysavsnittet där författarnas egna kritiska funderingar lyftas fram. Det är omgivningens syn som sätter stämpeln på individen som avvikare, därför är det viktigt att studera individens omgivning för att förstå sig på dennes avvikande handlande. / In the dominant society's view crime sees as a deviant behavior because it goes against the prevailing laws and norms. There are always people who do not follow the standards in society and is therefore seen as outliers. What is it that makes some people go against the law? This issue is complex because all individuals respond in different ways when external factors influence them. The authors are interested in how external factors can influence people to commit criminal actions. There is some previous research on this topic that includes the importance of understanding how it is for a child to grow up in a dysfunctional family and how friends and school influence the individual's criminal behavior. The theoretical part is based on symbolic interactionism, Howard Beckers labeling theory about the deviant behavior and the learning theory that includes how observation is relevant to the individual's learning. Based on the purpose of the study the qualitative method is chosen in the form of semi-structured interviews to gain a deeper understanding of the interviewees' own experiences. Eight interviews were performed with former criminals at three different Kris (kriminellas revansch i samhället) organizations in Skåne. The results and analysis highlights the interviewees' own experiences about the deviant behavior. They mention, among other things, that the insecurity and unloving upbringing as a contributing factor that led them to crime. The discussion is primarily a reflection on the results and analysis section where the authors' own critical reflections is highlighted. It is the surrounding environment that put the divergent label on the individual, therefor it is important to study the individual's environment to understand his deviant behavior.

Syftet med den här studien har varit att undersöka hur socialarbetare beskriver sitt arbete med barn och ungdomar som befinner sig i gängkriminella miljöer och hur de uppfattar gynnsamma faktorer och hinder i sitt arbete. Kvalitativa intervjuer med sex socialarbetare har gjorts. Handlingsutrymme, people-processing, people-changing, people-sustaining och social brottsprevention har använts i analysen. Resultatet visade att socialarbetarnas arbete med barn och ungdomar i gängkriminella miljöer innefattar arbete som faller innanför och ett som faller utanför uppdraget. Faktorer som ansågs gynnsamma var bland annat några utbildningar, handböcker, stöd från kollegor och chefer samt individuellt förvärvad kunskap. Hinder i arbetet innefattar bland annat ostrukturerade introduktioner, brist på utbildning, bristande insatser och en allmän kunskapsbrist samt bristen på kunskap och lämpliga insatser för målgruppen. De gynnsamma faktorerna kan även vara hinder såtillvida att även om de har kunskap om målgruppen är den inte tillräcklig, särskilt beträffande insatser vilket var studiens främsta fynd. / The aim of this study was to examine how social workers conduct their work with juveniles and young adults in gang-criminal environments based on their perception of favorable factors and obstacles. The applied method was qualitative interviews with six different social workers where the theoretical perspectives were discretion, people-processing, people-changing, people-sustaining and social crime prevention. The results revealed that their work includes both work within their professional duties, such as investigation and work outside of their duties, for instance supporting roles. In addition, the outcome shows favorable aspects that include training courses, manuals, independently gained knowledge and support from colleagues and supervisors. However, the obstacles were unstructured introductions, a lack of training, general lack of knowledge and efforts suitable for the target group. It became apparent that the success factors were also regarded as challenges and that the lack of knowledge, especially interventions, was the primary finding of the study.

Syftet med vårt examensarbete är att få mer kunskap kring varför kriminalitet har blivit ett alternativ för unga pojkar i vårt samhälle. Vi har valt att använda oss av självbiografier och teorierna strain och anomi för att förstå vilka sociala riskfaktorer som kan leda till ett kriminellt beteende. Genom att få en förståelse för riskfaktorer som inkluderar familj, vänner och miljö kan vi också nå en ökad förståelse varför kriminalitet blir ett alternativ. Det vi funnit är att det inte är enskilda riskfaktorer som bidrar till att unga pojkar väljer kriminalitet som ett alternativ. Det är först när flera riskfaktorer i kombination med varandra som unga människor når en ökad risk att bli involverade i ungdomskriminalitet och kriminellt beteende. De riskfaktorer som självbiografierna hade gemensamt var att samtliga växte upp i socioekonomiskt utsatta bostadsområden, med ensamstående mammor, låg inkomst och svaga skolresultat. Vad gäller riskfaktorerna så fann vi även att många av dessa pojkar hade vänt sig till droganvändning eller försäljning av droger som ett led in i kriminalitet. Vissa unga människor som utsätts för samma riskfaktorer kan likt huvudkaraktärerna i självbiografierna vända sig till kriminalitet. Det gäller dock inte alla eftersom de flesta människor som utsätts för liknande riskfaktorer inte vänder sig till kriminalitet som ett alternativ. Trots att vi inte fokuserade på individuella faktorer såsom karaktärsdrag fick vi en förståelse för att impulsivitet, risktagande och låg självkänsla kunde agera som riskfaktorer för att yngre pojkar rättfärdigar kriminella beteenden. Vår slutsats är att man behöver arbeta med riskfaktorerna för att ha en chans att förebygga att unga pojkar blir involverade i kriminella aktivitet och kriminellt beteende. / The aim of this study is to gain more knowledge about why crime has become an option for young boys in our society. We have chosen to use autobiographies and the theories of strain and anomi to understand which social risk factors can lead to a criminal behavior. By understanding these risk factors that include family, friends, and environment, we also gain an increased understanding of why crime becomes an alternative. What we found is that it is not individual risk factors that contribute to young boys choosing crime as an alternative. It is only when several risk factors are combined with each other that there is an increased risk for young people to be involved in juvenile delinquency or criminal behavior. The risk factors that the autobiographies had in common was that they grew up in a socio-economically vulnerable residential area, with single mothers, low income and with poor school results. As for the risk factors, we also found that many of these boys had turned to drug use or selling drugs as a way into crime. Some young people who are exposed to the same risk factors can, like the main characters in the autobiographies, turn to crime. However, this is not the case for everyone as most people exposed to similar risk factors do not turn to crime as an alternative. Although we did not focus on individual factors such as character traits, we gained an understanding that impulsivity, risk-taking and low self-esteem could act as risk factors for younger boys justifying criminal behavior. Our conclusion is that you need to work with the risk factors to have a chance of preventing young boys from becoming involved in criminal activity and criminal behavior.

Ungdomar med intellektuell funktionsnedsättning [IF] som grupp lever i en mycket ojämlik situation i förhållande till andra grupper i samhället. Många ungdomar med IF lever i ett utanförskap och forskning visar att det finns en ökad risk för normbrytande beteende för gruppen. På så vis är detta en klientgrupp som socialsekreterare möter i sitt arbete. Syftet med denna studie är att undersöka hur socialsekreterare i en medelstor kommun arbetar med kriminella ungdomar som också har en IF. Studiens metod är kvalitativ utifrån semistrukturerade intervjuer med fyra socialsekreterare samt en gruppledare. De vetenskapsteoretiska utgångspunkter studien grundar sig i är professionsteori samt samverkansteori. Intervjupersonerna hade en gemensam uppfattning om att arbetet med målgruppen är utmanande samt komplext. Både faktorer inom den egna verksamheten och utomstående faktorer skapade utmaningar för arbetet. Slutsatser som dras av den genomförda studien är att nuvarande insatser inte är anpassade efter målgruppens behov samt att kunskapen och samverkan kring gruppen behöver öka. Arbetet med målgruppen beskrivs vara komplext samtidigt som forskningen kring gruppen är bristande. Gruppen unga kriminella med intellektuell funktionsnedsättning måste uppmärksammas inom det sociala arbetet och forskningen för att skapa en mer gynnsam framtid både för målgruppen och de professionella som möter den / Juveniles with intellectual disability (ID) as a group live in an unequal situation in relation to other groups in society. Many juveniles with ID lives in isolation and research shows that there is an increased risk of norm-breaking behavior. In this way, it is a client group that social service workers meet in their work. This study aims to examine how social service workers in a medium-sized municipality work with criminal juveniles who have an ID. The method of the study is qualitative on the basis of semi-structured interviews with four social service workers and one group leader. The theoretical approaches of the study are professional theory and interplay theory. The interviewees had a common perception that working with the target group is challenging and complex, partly because of internal factors within the organization but also external factors. Conclusions that are being made are that current efforts are not well adjusted for the target group’s needs, as well as that the knowledge and interplay about the group needs to increase. Working with the target group is being described as complex and the scientific research about the group is lacking. Criminal juveniles with ID need to be acknowledged within social work and scientific research to create a more favorable future for the target group and the professionals who meet them

No description available.

No description available.