Syftet med denna studie var att undersöka om Corporate Social Responsibility (CSR) kunde predicera de anställdas organisatoriska engagemang (OC). De tre olika dimensionerna inom CSR; miljö, socialt och ekonomiskt ansvarstagande togs i beaktning för att undersöka vilka av dem som kunde predicera respektive dimension av OC; affektivt engagemang, varaktighet i organisationen och normativt engagemang. Frågeställningarna formulerades således; ”Går det att finna ett samband mellan de tre dimensionerna i organisationernas CSR-arbete och de tre dimensionerna i de anställdas organisatoriska engagemang (OC)?”Vilka av de tre dimensionerna av CSR kan predicera de tre dimensionerna av OC hos de anställda?”. Studien genomfördes efter en kvantitativ design bestående av en webbaserad enkät som besvarades av 98 personer anställda inom privat sektor i Mellansverige. Data analyserades med tre multipla regressionsanalyser. Resultatet visade på att det förelåg ett signifikant samband mellan den sociala aspekten av CSR mot samtliga aspekter inom OC. Resultatet visade även att det inte förelåg något signifikant samband mellan varken den ekonomiska eller miljömässiga aspekten av CSR mot aspekterna inom OC. Slutsatsen av denna undersökning blev att det är av stor vikt att aktivt arbeta med CSR-frågor för att ha ett organisatoriskt engagemang hos de anställda.

I gymnasiets filosofiundervisning blir eleverna bekanta med olika normativa etiska teorier. Föreliggande studie försöker besvara frågan huruvida elevernas möte med dessa teorier – främst utilitarism och pliktetik – medför att deras moraluppfattningar påverkas. Datainsamlingsmetoden bestod av en enkät med två stycken etiska dilemman som eleverna hade att ta ställning till. Enkäten fick de först besvara innan de bekantat sig med de normativa teorierna och sedan efter att de gjort det. De normativa teorierna behandlades i en serie av fyra lektioner. Resultatet visar att deras moraluppfattningar påtagligt förändras i riktning mot ett mer utilitaristiskt sätt att resonera kring rätt och fel. Resultatet gäller sannolikt för liknande skolor och liknande program. Men det går knappast att generalisera till gymnasieelever på andra program och på andra skolor.

Denna kandidatuppsats har som syfte att undersöka hur arbetet med icke-normativ litteratur i bibliotek ser ut och hur begreppet icke-normativ litteratur tolkas av bibliotekarier mot en bakgrund av medieplanering. Detta besvarades med hjälp av de tre forskningsfrågorna: Hur arbetar bibliotekarier med icke-normativ litteratur på bibliotek och hur kan man koppla detta till medieplanering? Vilka utmaningar finns för bibliotekarier när de arbetar med icke-normativ litteratur? Hur ser bibliotekariers tolkning av icke-normativ litteratur ut? Studiens empiriska data samlades in genom kvalitativa intervjuer med fem bibliotekarier. Intervjuerna transkriberades och analyserades genom en tematisk analys, där tre teman identifierades: Normer och det normbrytande arbetet; det personliga engagemanget; samarbete. Studiens resultat visade att bibliotekarierna arbetar med normer och normbrytande genom att lyfta fram litteratur som ses som icke-normativ. Det oftast förekommande exemplet var hbtq, men exempel som serier och mångspråk förekom också. Arbetet med denna litteratur genomförs med personligt engagemang från bibliotekariernas sida, eftersom de utan formellt ansvar ändå engagerade sig i litteraturen. De var dock inte ensamma i sitt arbete med denna litteratur, utan samarbetade med exempelvis både kollegor på biblioteket och på andra bibliotek. Arbetet och samarbetet i enlighet med aspekter från Quicks (2021) tre typer av medieplaner. Slutsatsen som kom fram var att respondenternas arbete med den icke-normativa litteraturen främst tycks ha aspekter från medieplantypen kommuninvånarnas behov. Begreppet icke-normativ litteratur tolkades bland annat som hbtq-litteratur, men även som andra litteraturkategorier av bibliotekarierna som deltog i studien.

Denna studie syftar till att utforska och förstå anställdas upplevelser av ett värderingsstyrt konsultbolag. Fokus ligger på värderingsstyrningens interaktion med organisationskultur och identitet. Genom ett teoretiskt ramverk inom områden som organisationskultur, värderingsstyrning, identitet, samt kontroll- och konformitetsteorier kartlägger studien faktorer som formar och driver den värderingsstyrda arbetsmiljön. Tidigare forskning om implementering av organisationskultur, värderingars roll och funktion i organisationen, samt processerna bakom värderingarnas uppkomst och implementering, vägleder analysen och tolkningen av insamlad data. Datainsamlingen skedde genom personliga intervjuer, vilka ger inblickar i de anställdas upplevelser av företagets styrmodell och kultur. Resultatet tyder på en tydligt definierad företagskultur som genomsyrar organisationens struktur och påverkar de anställdas handlingar och motivation. Denna tydliga kultur utgör en stabil grund för företagets värderingsstyrning, där företagets värderingar i stor utsträckning överensstämmer med respondenternas personliga värderingar och identitet. Studien visar att företaget som studerats skapar en känsla av samhörighet och samarbete, djupt rotad i företagets kultur och styrning. Resultatet indikerar att arbetsmiljön är högpresterande och ibland stressfull för de anställda, med starka känslor av lojalitet och plikt. En överensstämmelse mellan de anställdas och ledningens upplevelser framkommer, med vissa undantag, vilket antyder en effektiv socialiseringsprocess och homogen rekrytering. Studien pekar även på en mycket homogen personalstyrka, där respondenternas upplevelser pekar på bristande mångfald inom företaget, vilket upplevs strida mot en av företagets värderingar. Trots detta uttrycker respondenterna en övervägande positiv bild av företaget, dess kultur och styrmodell, vilket avspeglas i resultatet. Uppsatsen ger insikter i både fördelar och nackdelar med styrmodellen och den starka företagskulturen. Respondenterna betonar trivsel, familjär kultur, kreativitet och frihet som styrkor, medan de framhäver bristande tydlighet i styrningen och en kultur som genererar höga krav och stress som nackdelar. Slutligen strävar denna uppsats inte bara efter att belysa värderingsstyrningen på det studerade företaget, utan också att öppna upp för vidare forskning inom området värderingsstyrning och organisationskultur.

This study intends to gain understanding of how mothers in the two first years postpartum feel about and relate themselves to the ideal of thinness. The empirical material is based on new mothers’ perceptions and experiences. The data is collected through a qualitative method based on interviews.   The study is interpreted by a social constructive perspective and the theoretical framework has been objectification theory and Connell’s theory of gender. Some of the theoretical concepts we have used to understand the mothers’ experiences are “norms”, “normative femininity” and “social stigma”. We also have used the thematic concept “the social body”, which is an understanding of the body as a carrier of social meaning   The results of the study show that new mothers have a problematic relation to their own bodies. This problematic approach to the body arises from the constant presence of the ideal of thinness and comments from the surroundings, as the norms of interpersonal relationships are modified during pregnancy and the postpartum period. The bodies of the new mothers become objectified by the comments from the surroundings and their bodies are therefore under social control.   The ideal of thinness has a big impact on the new mothers’ body perception. We have therefore identified four strategies that the mothers use to manage the ideal: 1. With the help of clothes the new mothers precede the social pressure that the ideal of thinness generates by concealing their bodies that they experience does not comply with the ideal; 2. The new mothers adapt their bodies to the ideal by physical exercise; 3. The new mothers adapt their bodies to the ideal by diet; 4. The new mothers use cognitive strategies to feel more at ease with their postpartum bodies, by thinking kind thoughts about themselves and their own bodies.

Bakgrund: Det är fler och fler personer som upplever arbetsrelaterad stress och som på grund av det får utmattningssyndrom. Många av dem som blir drabbade är unga vuxna som är nya i arbetslivet. Syfte: Att beskriva hur normer och värderingar inom en organisationskultur som är formade utifrån normativ styrning påverkar unga, nyrekryterade organisationsmedlemmar negativt. Därigenom lyfta fram möjliga faktorer inom normativ styrning som kan leda fram till arbetsrelaterad stress hos unga vuxna. Metod: Studien präglas av en kvalitativ metod där primärdata är det som främst har använts, genom samtal med informanter som själva har upplevt arbetsrelaterad stress. En induktiv ansats har tillämpats, där empirin har varit utgångspunkten för att därigenom kunna finna organisatoriska teorier som normativ styrning som ger förklaringar till informanternas upplevelser av stress på arbetet. Slutsatser: Utifrån studien kan konstateras att normativ styrning på flera sätt kan influera att unga, nyrekryterade personer på ett företag upplever arbetsrelaterad stress, främst då genom för hög arbetsbelastning eller brist på gemenskap.

Frågeställning: ​Vilka bakomliggande faktorer är det som gör att temporära arbetsgrupper i evenemangsbranschen fungerar bra? Syfte: ​Syftet med uppsatsen är att identifiera vilka faktorer det är som gör att personer engagerar sig i tillfälliga arbeten inom evenemangsbranschen och vad det är som gör att dessa grupper ofta snabbt kan uppnå ett gott samarbete. Metod: ​Denna uppsats har genomförts med hjälp utav en kvalitativ forskningsstrategi där vi har haft en induktiv ansats. Studien har ett autoetnografiskt tillvägagångssätt där vi redogör våra egna erfarenheter som en del av empirin, utöver de fem semistrukturerade intervjuer som utförts. Slutsats: ​En viktig komponent är att individernas ​personliga drivkraft till att vilja utföra arbetet är grundläggande för att arbetet skall fungera. Att grupperna fungerar bra anses bero på att alla besitter ​liknande mentalitet kring detta, och att kommunikationen fungerar. Detta har vi funnit bero på att många är en del av en större ​branschkultur som fostrar oss i gemensamma värderingar, normer och föreställningar kring arbete, och att organisationer gärna väljer personer som kommunicerar dessa värderingar. Detta kan leda till en likriktning i medarbetarna, vilket kan ses som en faktor för framgång för temporära grupper, då man enklare förstår varandra, vilket minskar konflikter och gynnar ett gott samarbete.

The subject of this Master’s thesis is the process of change in a public library context, the implementation of the Stockholm City Library’s homepage Biblioteket.se. The aim is to examine the factors that influence this particular change and how they affect the process and extent of change in practice. The study designed as a qualitative case study is based primarily on document analysis, and supplemented by an interview. DiMaggio’s and Powell’s three mechanisms of change; coercive, mimetic and normative isomorphism, is applied. In conclusion, the library is adapting through an institutional process of homogenization which takes place in the field where similar organizations exist. The analysis shows that the coercive factors in the form of laws and expectations in society impact the process of change, by demands for increased electronic interactivity in the context of the economic policy developments, which simultaneously leads to a more market oriented approach. Also factors related to the organization affect the library which as an institution, imitates more powerful organizations, but also trends in the field. An important hypothesis put forward is that institutional change takes place only on a symbolic level. Finally, the norms of the librarian profession indirectly act as a motivator for the implementation of the homepage, even though that results in an increase in demand management that is incompatible with public library values. In fact, the librarian profession is itself under the influence of pressure of both the society and the organization’s propensity to imitate successful organizations and other trends in the environment.

I denna uppsats undersöks unga kvinnors förhållningssätt till ideal, utseendepresentation och bekräftelse på Instagram, ett socialt medium för fotodelning. Undersökningen har utförts genom fem kvalitativa intervjuer med kvinnor i åldrarna 16–24 år som har öppna Instagramprofiler där de regelbundet publicerar bilder eller videor föreställande dem själva. Uppsatsen har en abduktiv ansats, som låter forskningen utvecklas med hjälp av såväl teoretisk ram som analys av empirisk data och där respondenternas meningsskapande är centralt. Analysen bygger således på tematisering av intervjusvar, som stärks av Giddens (1999) teori om identiteten som ett reflexivt projekt, Gills (2007), Bartkys (2003) och Ambjörnssons (2003) teorier om kvinnan och det samhälleliga idealet, samt Swanns (1987) teori om individers självbilder och bekräftelsebehov.    Hur respondenterna i undersökningen väljer att presentera sina utseenden påverkas i flera fall av huruvida de får gilla-markeringar och kommentarer från andra Instagramanvändare, något som de själva ofta väljer att tolka som en slags bekräftelse. I analysen framkommer att Instagram är en plattform som likt resten av samhället genomsyras av den femininitet som har högst status, men att det på Instagram också skapas nya utseendetrender som kan påverka samhällets kvinnoideal. Många unga kvinnor använder sig av disciplineringspraktiker på Instagram för att uppnå det samhälleliga kvinnoidealet, som emellertid för de flesta är ouppnåeligt. Detta leder till att många unga kvinnor mår dåligt över sina egna kroppar och utseenden.

<p>Denna uppsats undersöker om högstadieelevers utsatthet för mobbning är en konsekvens av att de avviker från de normativa kategoriska tillhörigheterna, vilka definieras av den kulturellt idealiserade formen av maskulinitet respektive femininitet inom skolkontexten. Som teoretisk utgångspunkt används Messerschmidts structured action theory, som går ut på att individens handlingar och beteenden påverkas av och reproducerar den rådande sociala strukturen. I denna uppsats förstås den sociala strukturen som den ojämlika maktfördelningen mellan elever i skolkontexten, utifrån kön, klass och etnisk bakgrund. I vårt västerländska samhälle är det den vita heterosexuella medelklassmannen som besitter den största makten, och kallas för hegemonisk maskulinitet. Flickor kan nå upp till en normativ femininet som definieras utifrån liknande statusmarkörer. Elever som avviker från normen svensk, man och minst medelklassbakgrund besitter därför minst makt i skolkontexten, och har därmed en större risk att utsättas för mobbning än elever som når upp till hegemonisk maskulinitet och normativ femininitet i skolkontexten.Frågeställningarna i denna uppsats är om elever med få eller inga statusmarkörer har ett lägre självförtroende eller en sämre kamratanknytning, som ökar deras sannolikhet att utsättas för mobbning samt om Dan Olweus uppdelning av ”direkt” (fysisk) och ”indirekt” (psykosocial) mobbning är könsspecifika, men också har störst risk att drabba elever med få eller inga statusmarkörer. Få studier har forskat om dessa ”genusspecifika” former av mobbning även skiljer sig utifrån elevers kategoriska tillhörigheter. Forskare inom mobbningsfältet är vidare överens om att ett högt självförtroende och en stark kamratanknytning bör fungerar som ett vaccin mot mobbning. Dock har de använt sig av tvärsnittsdata som inte kan skönja tidsordningen för dessa samband.För att besvara dessa frågor har statistisk sekundärdata analyserats från ett urval av högstadieelever i Sverige, vilket har insamlats av Alkoholkommittén och Mobilisering mot narkotika. Datan har en longitudinell karaktär, vilket innebär att det går att besvara den första frågeställningen om tidsordningen i sambandet mellan självförtroende/ kamratanknytning och utsatthet för mobbning. I statistikprogrammet SPSS 16.0 används en binär logistisk regression för att analysera sambanden.Resultaten av dessa analyser har visat att elever med få eller inga statusmarkörer och med ett lågt självförtroende eller en svag kamratanknytning inte ökar deras sannolikhet att utsättas för mobbning. Dessutom visar resultaten att kön, klass och etnisk bakgrund inte påverkar risken för att utsättas för direkt eller indirekt mobbning. Omvänt säger resultaten att utsattheten för direkt och indirekt mobbning är könsneutrala, samt att ett högt självförtroende och en stark kamratanknytning inte fungerar som ett vaccin mot mobbning.</p>