This study examines the debates that were held in the LIBE committee between 2018 - 2020 in relation to Polands judicial reforms. EU claims that the reforms are incompliant with the treaty of the european union but Poland have so far not backed down. The situation have exposed problems in how the EU should act when a member state won’t act according to the treaty. And also exposed problems with the practical implementation of article 7. The study utilizes an inductive argumentation analysis and seeks to weigh the evidence, sustainability and relevence of the arguments made by the participants in those debates. The results from this initial analysis will then be analysed from two theoretical standpoints. On Arguments put forward from the EU:s standpoint the theory of normative power will be used. The theory has its focus on EU as a normative power who spreads their values by other means than force or threat of military force. Rather through trade and legally binding agreements that often include human rights commitments. The arguments from Polands standpoint will be analysed using the theory of neoclassical realism. Which goes beyond traditional realism by seeking to explain irrational behavior that don’t correlate with simple utility maximizing theories. The analysis shows that both standpoints of the debate corralates to a large degree with the theories used to analyse them. In doing so it pinpoints a growing problem inside the EU when the big bang expansion of 2004 together with the growing presence of populist opinion makes for a more diversified union compared to the earlier more homogenous one deeply roted in liberal values.

Syftet med studien är att skapa en ökad förståelse kring chefsrollen och hur ledarskapet ter sig på det aktivitetsbaserade kontoret. De frågeställningar vi har berör är hur chefsrollen framställs i det aktivitetsbaserade kontoret och kraven som ställs. Kontoret skapar förändringar i sättet att styra på hos ledarskapet, vilket vi benar ut i denna studie. Detta görs i förhållande till följande teman tillgänglighet, synlighet, kommunikation och självledarskap har de undersökts de nya kraven. I studien tillämpas kvalitativ innehållsanalys där intervjuer och textdokument används som insamlingsmetod. Vi har analyserat vårt material med hjälp av Foucaults teori om disciplin, övervakning och rummet och normativa styrning och självledarskapet. Resultatet visar att nya krav ställs på chefernas då de behöver visa vägen för sina anställda eftersom självledarskapet ökar hos de anställda. Dessutom krävs det tillit och mod i ledarskapet till de som leder sig själva. Nya arbetssätt har applicerats i deras roll som rör tillgängligheten, eftersom att alla sitter spritt i kontoret utvecklas nya arbetssätt för att öka tillgängligheten. Chefsrollen effektiviseras i sitt arbete och sparar tid genom att kommunikationen förändras i det aktivitetsbaserade kontoret genom de spontana interaktionerna som kontoret främjar.

Denna studie syftar till att genom en diskursanalys studera hur svenska media konstruerar och upprätthåller bilden av gärningskvinnan samt hur det i sin tur främjar upprätthållandet av samhällets rådande makt- och genusordning. Studien är av kvalitativ karaktär och innehåller ett socialkonstruktivistiskt förhållningssätt gentemot omvärlden. Medias rapportering av tre svenska mordfall där en kvinna mördat en eller flera personer har studerats och analyserats i förhållande till befintliga teorier. I analysen av det insamlade materialet har tre huvuddiskurser upptäckts; gärningskvinnan som offer, gärningskvinnan som psykiskt sjuk, och gärningskvinnan som ond. Inom ramen för dessa huvuddiskurser har ett flertal underdiskurser identifierats. Studiens resultat har kunnat påvisa att kvinnlighet och kriminalitet i media framställs som två motsägande och oförenliga begrepp. Därav tenderar media bortförklara grovt kriminella kvinnors handlande genom att beskriva dem som något annan än ”vanliga” kvinnor – exempelvis som offer, psykiskt sjuka eller omänskligt onda. Detta sätt att kategorisera kriminella kvinnor som något annat än kvinnor gör att samhället slipper ifrågasätta de traditionella föreställningar som finns om kvinnlighet vilket riskerar understödja upprätthållandet av rådande makt – och genusordning. Studien har således bidragit till en ökad förståelse för gärningskvinnan som medialt konstruerad i förhållande till den normativa femininiteten.

Denna kvalitativa studie har syfte att belysa hur kreatörer på Only Fans resonerar kring plattformen och kreatörsrollen kopplat till normer kring femininitet och stigma. För att besvara syftet har tre frågeställningar ställts om hur dels roller och framträdandet skapas på Only Fans, hur kreatörerna resonerar och förhåller sig till normativ femininitet samt hur kreatörerna upplever stigma och hur det hanteras. Frågeställningarna besvarades genom semistrukturerade intervjuer med sju kvinnor. Studiens teoretiska ramverk grundar sig i Goffman’s teorier kring dramaturgi och stigma samt Fanny Ambjörnssons perspektiv om normativ femininitet. Intervjumaterialet analyserades genom en tematisk analys och sattes sedan i kontext till studiens teorier och tidigare forskning. Resultatet kan sammanfattas med att studiens empiri visar att kreatörsrollen på Only Fans är kommodifierad, konkurrenspräglad, anonymiserad, stigmatiserad och präglad av normer om femininitet. Flera av kreatörerna berättar att de inte nödvändigtvis är någon annan på plattformen, men de ändrar sitt beteende lite ut efter vad som är önskvärd från kundens sida. Dessa roller motiveras av både av vad som säljer, men det är också ett sätt för dem att hantera stigma från samhället och öka deras personliga säkerhet. Den andra frågeställningen om normativ femininitet visade att kvinnorna är medvetna om de förväntningar som finns på kvinnor i samhället. Många av de har direkt erfarenhet av konsekvenserna som sker ifall man som kvinna inte följer samhällets normer om exempelvis sexuell passivitet. Det berättas om motreaktioner som riktats som menar att Only Fans är skadligt eller farligt. Angående frågeställningen om stigma så framkom det att intervjupersonerna upplevde stigmatisering i viss mån. Genom att ha nära kontakt med andra kreatörer på Only Fans med liknande erfarenheter samt vänner de litar på ansågs detta som en strategi för att minska stigmat och göra det mer lätthanterligt. Materialet visade att kreatörerna finner stöd och förståelse genom att vara i nära kontakt med andra personer, vilket gjorde att de kan bearbeta samt hantera stigmat enklare. Slutsatsen av denna studie är att de analysteman som studien grundas i samverkar med varandra. Det tycks finnas en rollsättning på Only Fans som formas efter olika aspekter, bland annat stigma och normativ femininitet. Studiens material påvisar att det finns ett stigma kring kreatörsrollen på grund av normer om femininitet.

Denna kvalitativa intervjustudie syftar till att beskriva och analysera hur ledarskap inom förskolans arbetslag konstrueras genom diskurser, men även diskutera positioneringar och ledarskap som möjliggörs och omöjliggörs för arbetslagets pedagoger. Med feministisk poststrukturalism som ett teoretiskt ramverk och med fokus på begreppen diskurs, språk, subjektivitet och positionering genomför vi en diskursanalys. I vår konstruerade empiri identifierar vi tre teman: Det osynliga ledarskapet, Mötestid som arena för ledarskap och Delat eller delande ledarskap inom vilka vi synliggör olika diskurser. En diskurs som dominerar är den som på olika sätt handlar om att ledarskapet är gemensamt och att alla pedagoger i arbetslaget får vara med och bestämma. Parallellt råder andra diskurser. Till exempel en som beskriver ledarskap och beslutsfattande processer som något som inte talas om, eller en annan om idén om rutiner och strukturer som kan reglera arbetslagen. Vår slutsats av studien är att ledarskap i form av ett ledande lärande i förskolans arbetslag är ett sätt att möjliggöra ett ledarskap som både gynnar kvaliteten i verksamheten och tar hänsyn till olika kompetenser i arbetslaget.

<p>The purpose with this essay was to examine how the European Union is working totransfer norms to states they signed an agreement with and provide support for inframe of the Barcelona process and the Tacis programme. The theory which weused was Ian Manners (PhD in Political Science) theory of "the EU as a uniquenormative power". The aim was to examine whether the EU - which Manners mean- has had a normative power to influence states to change. We used a qualitativeapproach through the use of a multiple case study and qualitative text and contentanalysis. The States which formed the basis of our study were within the BarcelonaProcess; Morocco and Tunisia as well as Azerbaijan and Armenia funded by theTacis programme. To this end, we were to answer the following questions: Can weidentify transfer of norms in the written bilateral agreements with these states, andare there any normative demands? Can we on the basis of our study answerwhether the EU holds a normative power to influence these countries to change, inaccordance with the normative theory? The agreements that we studied was thebilateral agreements that the EU signed with these States. In order to makeManners five norms (peace, freedom, democracy, rule of law and human rights),which he argues that EU is based on measurable; we used the Freedom Housefreedom index, and also by a historical study the development of the country. Theresults we found were the following; in all the studied bilateral agreements wefound clear - but to varying degrees - the transfer of norms. Although it differs indegree of regulatory requirements and also in the formulation of how the country iscommitted to abide by and comply with the normative requirements differaccording to the agreements, we can find the so-called "carrot and stickrelationship" that Manners believes that the EU use in the transfer of norms. Threeof the states that we investigated under the Freedom House freedom index did notdeveloped in a democratic way did, and the positive steps taken cannot be directlytraced back to the EU's efforts. It may also be due to other States or other forcesinfluence. We can’t, through our study confirm that Manners is right in these statesbut we can’t either rule out the possibility that the EU through the writtenagreements has changed the norms of the state in question, although progressseems to go very slowly.</p> / <p>Vi ämnade med denna uppsats undersöka hur den Europeiska Unionen arbetar för att överföranormer till stater man slutit avtal med och ger stöd till inom ramen för Barcelonaprocessenoch Tacis-programmet. Den teori som vi använde var Ian Manners teori om "EU som en uniknormativ makt". Syftet var att undersöka om EU - som Manner menar - har haft en normativmakt att påverka stater till normativ förändring. Vi använde ett kvalitativt angreppssätt medhjälp av en multipel fallstudie och kvalitativ text- och innehållsanalys. De stater som utgjordegrunden för vår studie var inom Barcelonaprocessen; Marocko och Tunisien samtAzerbajdzjan och Armenien inom Tacis-programmet. Följande frågeställningar skullebesvaras; Kan vi se överföring av normer i de skrivna avtalen med dessa stater, ställs detnormativa krav på länderna? Kan vi utifrån vår undersökning ge svar på huruvida EU inneharen normativ makt att påverka dessa länder till förändring? De avtal som vi studerat var debilaterala avtal som EU tecknat med dessa stater mellan 1995 och 1996. För att göra Mannersfem normer, (fred, frihet, demokrati, rättsstat och mänskliga rättigheter) som han menar attEU grundar sig på, mätbara, så använde vi å ena sidan Freedom House frihetsindex, menockså en historisk studie av landets utveckling. De resultat vi kom fram till var att vi i alla destuderade bilaterala avtalen fann tydliga - men i varierande grad - överföringar av normer frånEU till länderna. Vi kan i avtalen se att man ställer krav på att länderna ska utvecklasdemokratiskt och verka för mänskliga rättigheter, fred och rättssamhället. Vi kan även finnaspår av det s.k. "piska och morot förhållande" som Manners menar att EU använder sig av irelationen med andra stater.Tunisien, Armenien och Azerbajdzjan har enligt Freedom House frihetsindex inte utvecklasmot en demokratisk riktning till 2006. I Marocko fann vi att en viss positiv förändring skett ienlighet med EU:s normer och att vi även kan se en marginell utveckling mot demokratiskaprinciper. Resultatet visar även att vi inte kan härleda de få positiva steg som tagits, till EU:sBarcelonaprocess och Tacis-program. Den positiva utveckling vi kan se kan också bero på attandra aktörer eller krafter haft påverkan på landet i fråga. Det vi kan säga är att EU inomramen för Barcelonaprocessen och Tacis-programmet är benägna att verka normativt mot defyra staterna, då de ställer krav på normativ förändring genom de undersökta avtalen. Vad vidäremot inte kunnat bekräfta genom vår studie, är att EU - i enlighet med Manners normativateori - verkligen kunnat förändra normer i de stater vi studerat.</p>

Formål: Læring og udvikling i arbejdslivet betragtes alment som positivt for individet når de beskrives i de dominerende læringsteorier. Denne artikel retter et kritisk blik på dette område ved at belyse og udforske vilkår og krav om udvikling, som møder ansatte i en vidensintensiv virksomhed.   Studiets design, metode og tilgang: Artiklen er baseret på kvalitativt design med åbne metoder, indeholdende interviews af både ansatte og ledelse, indsamling af skriftlige materialer samt deltagelse i virksomhedens konferencer. Analyserne er foretaget ud fra en naturalistisk tilgang.   Resultat: Det fremkommer, at den centrale styring her, udgøres af en strategi baseret på et normativt og ideologisk ideal om at være udviklingsorienteret, som de ansatte ikke blot må acceptere, men selv være en aktiv del af. Artiklen diskuterer afslutningsvis om en sådan strategi kun kan være gældende i særlige typer af organisationer, eller om hvorvidt strategien kan ses i en bredere del af arbejdslivet.   Originalitet og værdi: Gennem en analyse af læringsprocesser, identitetsudvikling og anvendte ledelsesstrategier, argumenteres der i denne artikel for, at læring og udviklingsprocesser kan forstås som vigtig del af kontrollen over ansatte i post-bureaukratiske organisationer.

Syfte: Syftet med denna studie är att belysa hur företag kan använda normativ styrning för att styra självgående medarbetare. För att uppnå detta syfte studeras självgående medarbetare inom revisionsbranschen. Metod: Studien är av kvalitativ art med semistrukturerade intervjuer där vi utgår från ett hermeneutiskt tolkningssätt. Intervjuerna utfördes i november 2013 och spelades in så att vi noggrant kunnat analysera aktörernas svar. Resultat och slutsats: Syftet med denna studie är att skapa förståelse för hur normativ styrning kan användas och det har påvisats att det finns en del gemensamma mönster när det gäller rekrytering, identitet och kultur. Vi fann tydliga gemensamma värderingar och normer inom varje företag, både uttalade och outtalade. De tydligaste gemensamma värderingar och normer som förekommer är inriktning på företaget, viktiga personliga egenskaper, klädkod, samt hur aktörerna bör agera inom företaget. Studien har även identifierat vissa mönster när det gäller den mer övervakande delen. Det har visat sig att varje aktör inom företaget är styrda av regelverk, aktörerna hade dock inte reflekterat vidare mycket över om det skett någon styrning genom kontroll av arbetet.

This study aims to examine the EU’s normative power through the Common Commercial Policy (CCP) before and after the Treaty of Lisbon entered into force. The study is a comparative study and was carried out through a document study of official documents and treaties. To pursue the aim the following questions were asked: What are the differences and similarities within the EU's common trade policy before and after the introduction of the Treaty of Lisbon and does the Treaty of Lisbon increased the normative ambition of the EU?   In this study Ian Manners theory Normative Power Europe has been categorized into direct normative actions and indirect normative actions. The empirical material is based on literature, primary document, Official Journal of the European Union and EU: s webpage.   The conclusions of this study show that the Treaty of Lisbon has changed the constitutional basis for the common commercial policy in several ways. The CCP has more room after the Treaty of Lisbon to develop and take on direct normative actions. The major difference is that the CCP now endorse all the Union’s objectives, principles and values which give the CCP more opportunities to set normative requirements and gain normative power.

The normative moral code is considered to be such that it applies universally to all or at least to all who can understand and govern their behavior by it. All or almost all common folk think of and use their own moral codes as them being normative in that for example there simply seem to them to exist “oughts” that apply to all and that there simply, straightforwardly are “things” that are right and wrong, good and bad. Gert Bernard and Gert Joshua have written an article on the topic of defining morality, with the title of “The Definition of Morality”. The authors suggest that the terms ‘normative morality’ refer to a code of conduct that, given some specified conditions, would be put forward by all rational persons. The authors take this formulation as entailing true and important definitional features of what normative morality is, although the authors think of this basic definition, conception as not being complete and that some additional feature hence is lacking but that any such candidate addendum to the definitional basic schema that they surveyed within the article seemed to be controversial, contested. Normative morality seems apt to investigate by creating thought-experiments wherein the participants are for example, envisioned choosing to endorse, put forward or act in accordance with a moral code. Within this large investigative project into normative morality with the help of thought-experiments it seemed to me that there was an under-representation of thought-experiments exhibiting some worthwhile and relevant features and I felt that it was a warranted project to create a thought-experiment which concurrently exhibited these features. Such an experiment could be thought of as an unusual “puzzle-piece” which could be valuable in contributing to furthering the completion of the “puzzle”, i.e. what normative morality is and its moral code. These three features were: i) a high degree of aptness for investigating a major part of or the complete normative moral code and ii) a high degree of freedom pertaining to the participants, e.g. their actions, thoughts etc., as well as iii) a high degree of confidence or warrant concerning what the participants would do, think, feel etc. within the thought-experiment. A thought-experiment, the Normative Moral Codes Workshop (NMCW) was hence created, which was aimed at investigating normative morality and its code and which exhibited these features. It is a thought-experiment mimicking an actual empirical study wherein the participants are given the task to together put forward the moral code for them, that would apply to them and that would cover a major or complete part of what they consider their moral codes to entail. The participants employed within my run of the NMCW thought-experiment were all currently living adult persons who I knew well. The core or main aim of this essay was to investigate whether it would or would not be the case that most or all participants within my run of the thought-experiment the NMCW would decide to put forward the code together with the chosen formulation of the thesis being, that it would not be the case that most or all participants would put forward the code within my run of the NMCW thought-experiment. Part of the core aim was also to elucidate why the thesis was supported or not supported as well as how strong the support was for the outcome of the experiment, i.e. the outcome of a code being put forward or not. The essay also has some minor aims which radiate out from the core aim (see below). As the thought-experimenter, I then reported on the events that I envisioned as happening within my run the NMCW thought-experiment as my selected participants grappled with the task and their decision to put or not put forward the code together that would apply to them. The finding was that the thesis was supported and that the support was robust in that I could identify several reasons the participants had against putting forward the code and I found very little in terms of reasons among the participants for putting forward the code. The essay also had some minor aims to selectively discuss a few further relevant and interesting issues radiating out from the core aim. These minor aims revolved around discussing some selected salient features of the NMCW including how they could relate to the outcome. One such selected salient feature was the feature of the employed participant sample of my run of the NMCW. I for example, discussed the potential extension of it not being the case that most or all participants would decide to put forward the code, if the participant sample would have been modified but still employed currently living5adults and I ended up being of the opinion that pertaining to most potential samples a similar outcome as the one envisioned within my run of the NMCW would be expected. I also wanted to discuss some further selected salient features of the NMCW within the context of addressing whether the NMCW, given its features ought to be considered an unsound, inapt experiment for investigating normative morality, given Gert’s and Gert’s conception of normative morality, since if this was the case the outcome of the experiment ought to be disregarded, given no weight. Although, I did find potential targets for criticism of the NMCW experimental design I did not find any reasons strong enough to disqualify the NMCW experiment as an experiment inapt, unsound for investigating normative morality, given the features of normative morality entailed within the suggested basic definition provided by Gert and Gert. Finally, I also aimed to selectively discuss some aspects of what it could mean pertaining to the conception of normative morality, according to Gert and Gert, that the thesis was supported. For example, given one interpretation the outcome could be taken to provide support for the non-existence of a normative moral code, but given another be taken to mean that addenda has to be identified and added to the basic conception of normative morality and that such addenda would be such that they would disqualify the NMCW (and its outcome) as a sound and apt thought-experiment to be employed in investigating normative morality. I also attempted to briefly illustrate how the NMCW thought-experiment could be used as a substratum facilitating the identification and clarification of such potential addenda to the basic conception of normative morality, suggested by Gert and Gert, and I also suggest some potential candidate features of the NMCW that further potential specifications added to the basic conception of morality ought to be able to disqualify, exclude as acceptable features of experiments aimed at investigating normative morality. In this way, an unusual, under-represented kind of thought-experiment, “puzzle-piece” when it comes to the large investigative project of employing experiments in order to acquire further insight into normative morality, i.e. “the puzzle”, can regardless of whether it seems to fit or does not seem to fit the “puzzle”, still be employed in such a way as to potentially provide further insight into “the puzzle”. This since even when a “puzzle-piece” does not seem to fit the “puzzle”, “seeing” and understanding how and why could provide us with information about the “puzzle”. / Den normativa moraliska koden anses vara sådan att den gäller universellt för alla eller åtminstone för alla som kan förstå den och reglera sitt beteende i enlighet med den. Alla eller nästan alla vanliga människor tänker och använder sig av sina moraliska koder som om dessa koder vore normativa, normerande genom att det t. ex. för dem helt enkelt verkar finnas ”måsten” som gäller alla och att det ”rakt upp och ner” verkar finnas ”saker” som helt enkelt är rätt och fel, gott och ont. Gert Bernard och Gert Joshua har skrivit en artikel kring ämnet hur man kan definiera moralen med titeln “The Definition of Morality” (sv. ”Moralens Definition”). Författarna föreslår att termen ’normativ moral’ (eller den ’normativa moralen’ i bestämd form) gäller en kod som reglerar hur man bör uppföra sig som givet vissa specificerade förhållanden är sådan att alla rationella personer skulle omfamna och förespråka den. Författarna anser att denna formulering innehåller viktiga och sanna egenskaper hos definitionen kring vad normativ moral är, även om författarna anser att denna basala, grundläggande definition, konception inte är fullständig och att därför vissa ytterligare definitions egenskaper, specifikationer saknas men att alla granskade kandidat-tillägg till denna basala definition som undersöktes inom artikeln verkade vara kontroversiella, enligt författarna. Normativ moral verkar lämplig för att undersökas genom att skapa tankeexperiment inom vilka deltagarna tex kan föreställas stödja, lägga fram eller agera i enlighet med en moralisk kod. Inom detta stora undersökande projekt av normativ moral med hjälp av tankeexperiment så verkade det enligt mig som om det fanns en under-representation av tankeexperiment som uppvisade vissa värdefulla och relevanta egenskaper och jag ansåg att det var ett rättfärdigat projekt att skapa ett tankeexperiment som uppvisade dessa värdefulla och relevanta egenskaper. Ett dylikt experiment kunde anses vara en ovanlig ”pusselbit” som kunde vara ett värdefullt bidrag till slutförandet av ”pusslet”, dvs vad normativ moral är och dess kod. De tre under-representerade egenskaperna var i) en hög grad av lämplighet för att undersöka en stor del av den normativa moraliska koden6eller den kompletta koden och ii) en hög grad av deltagarfrihet, exempelvis avseende deltagarnas handlingar, tankar osv samt iii) en hög grad av förtroende eller rättfärdigande avseende vad deltagarna skulle göra, tänka, känna osv inom tankeexperimentet. Tankeexperimentet, den Normativa Moraliska Kods Workshoppen (NMKW) skapades därför med målsättningen att undersöka den normativa moralen, dess kod samt att experimentet då skulle uppvisa de ovan nämnda egenskaperna. Det är ett tankeexperiment som liknar, ”speglar” en riktig empirisk studie inom vilka deltagarna ges uppgiften att tillsammans stödja och lägga fram den moraliska kod som skulle gälla för dem, reglera deras uppförande och som till en stor del eller fullständigt skulle täcka, innehålla det som de ansåg att deras moraliska koder innehöll. Deltagarna som användes inom min körning av tankeexperimentet var alla nu levande vuxna person som jag ansåg att jag kände väl. Kärn- eller huvudmålsättningen med uppsatsen var att undersöka huruvida det skulle eller inte skulle vara fallet att de flesta eller alla deltagare inom min körning av NMKW tankeexperimentet skulle bestämma sig för att tillsammans lägga fram och stödja en kod, med den valda formuleringen för tesen enligt, det skulle inte vara fallet att de flesta eller alla deltagare skulle lägga fram och stödja koden inom min körning av NMKW experimentet. Som en del av kärnmålsättningen var det att utreda varför tesen var eller inte var stödd samt utreda hur starkt stödet var för utfallet av experimentet, dvs utfallet att en kod lades fram eller inte lades fram. Uppsatsen har även mindre eller bi-målsättningar som strålar ut från uppsatsens huvudmålsättning (se nedan). I min roll som tanke-experimenteraren så rapporterade jag sedan kring vilka händelser som jag föreställde mig, som jag ”såg” uppträda inom tanke-experimentet NMKW då mina valda deltagare tog sig an uppgiften som de ombads att utföra, dvs att tillsammans lägga fram och stödja den kod som skulle komma att gälla dom själva, att appliceras på dom själva. Fyndet var att tesen stöddes och att detta stöd var robust eftersom jag kunde identifiera flera skäl hos deltagarna mot att lägga fram koden medan jag fann mycket litet i form av skäl hos deltagarna för att lägga fram koden. Uppsatsen hade även en del mindre målsättningar att selektivt diskutera några ytterligare relevanta och intressanta spörsmål som strålade ut från uppsatsens huvud-målsättning. Dessa mindre målsättningar kretsade kring att diskutera vissa valda tydliga, centrala egenskaper hos NMKW experimentet samt hur dessa kunde tänkas vara relaterade till experimentets utfall. En sådan egenskap vara den specifika deltagargruppen som användes vid min körning av experimentet. Jag diskuterade till exempel, den potentiella extensionen av utfallet att det inte var fallet att de flesta eller alla deltagare valde att lägga fram koden, ifall deltagargruppen modifierades men fortfarande bestod enbart av nu levande vuxna människor och min värdering var att ett liknande utfall, som vid min körningen av NMKW, verkade troligt för de flesta potentiella grupper av deltagare. Jag ville också diskutera vissa valda tydliga, centrala egenskaper hos NMKW experimentet inom kontexten kring huruvida NMKW experimentet givet dessa egenskaper, borde anses vara ett osunt, olämpligt experiment för att undersöka den normativa moralen, givet Gerts och Gerts konception av denna. Detta, eftersom om detta vore fallet så borde utfallet av experimentet förkastas och inte ges någon vikt. Trots att jag hittade potentiella saker att kritisera hos den experimentella designen hos NMKW så hittade jag inte några tillräckligt starka skäl för att diskvalificera NMKW experimentet som ett olämpligt, osunt experiment för att undersöka den normativa moralen, givet den normativa moralens egenskaper beskrivna, täckta inom Gerts och Gerts föreslagna basala, grundläggande definition av denna. Slutligen så ville jag även selektivt diskutera vissa aspekter kring vad det kunde betyda för konceptionen av den normativa moralen, enligt Gert och Gert, att tesen stöddes. Exempelvis, så givet en tolkning så kunde utfallet ses som ett stöd för icke-existensen hos den normativa moraliska koden, medan givet en annan tolkning så kunde utfallet anses betyda att ytterligare addenda till den basala definitionen av den normativa moralen måste identifieras och adderas till definitionen och att dylika addenda skulle komma att vara sådana att de skulle diskvalificera NMKW experimentet och dess utfall som ett sunt och lämpligt experiment att användas för att studera den normativa moralen, nu med dess extenderade specifikation. Jag försökte sedan att illustrera hur NMKW tankeexperimentet kunde användas som ett substrat för att underlätta identifieringen och förtydligandet av dylika potentiella tillägg till den basala konceptionen av den normativa moralen enligt Gerts och Gerts förslag, och jag föreslog även vissa potentiella kandidat egenskaper hos NMKW experimentet som dylika ytterligare tillägg till den basala konceptionen borde kunna diskvalificera, exkludera som acceptabla egenskaper hos experiment designade för att undersöka den7normativa moralen. På detta sätt så kan en ovanlig, underrepresenterad typ av tankeexperiment, ”pusselbit” när det gäller det stora undersökningsprojektet som använder sig av experiment för att erhålla ytterligare insikter inom den normative moralen, dvs ”pusslet”, oberoende om det verkar passa eller inte passa in i ”pusslet”, ändå användas på ett sådant sätt så att det potentiellt kan leda till ytterligare insikter kring ”pusslet”. Detta eftersom även när en ”pusselbit” inte verkar passa in i ”pusslet” så kan ”seendet”, förtydligandet och förståelsen kring hur och varför, ändå potentiellt förse oss med information om ”pusslet”.