The purpose of this study is to develop knowledge about collaborative procurement strategies and how these strategies can contribute with motivation for an effective project performance in smaller municipal infrastructure projects. The study also aims to develop an understanding about how a construction logistics centre is applicable to an infrastructure project. Also, how the procurement strategies can create motivation to obtain an effective utilization of a construction logistic centre. To achieve the purpose with the study, a case study of Stockholm Royal Seaport (Norra Djurgårdsstaden) with focus on two infrastructure projects with a mandatory utilization of a construction logistic centre, has been examined. By an abductive method, in terms of literature studies and semi- structured interviews, this study results in that partnering and the payment form cost reimbursement have been a considerable important strategy for the project success. The main conclusion in this study is that collaborative procurement strategies and its components are applicable to a smaller municipal infrastructure project. Significant components to obtain an effective project performance has also been found. Furthermore, the study has shown that a construction logistics centre, designed as in Stockholm Royal Seaport, is not fully adapted to infrastructure projects with similar conditions as the two studied projects. This makes it difficult to draw general conclusions about how procurement strategies should be formed to create motivations for an effective utilization of a construction logistic centre. However, suggestions are given about how procurement can create motivation to obtain an effective utilization of a construction logistic centre by using literature studies. Conclusions can be drawn that partnering and a focus on long term relationships has created motivations for the actors to work effective. / Studiens syfte är att skapa kunskap kring samarbetsinriktade upphandlingsstrategier och hur dessa kan skapa drivkrafter mot ett effektivt projektgenomförande i mindre kommunala anläggningsprojekt. Studien syftar även till att skapa en förståelse om hur ett bygglogistikcenter förhåller sig till anläggningsprojekt samt hur upphandlingsstrategin kan skapa drivkrafter mot ett effektivt nyttjande av ett bygglogistikcenter. För att uppnå syftet med studien har en fallstudie av Norra Djurgårdsstaden med fokus på två anläggningsprojekt, med ett obligatoriskt nyttjande av ett bygglogistikcenter, undersökts. Genom en abduktiv forskningsmetod, i form av litteraturstudier och semi- strukturerade intervjuer, resulterar denna studie i att samverkan och ersättningsformen löpande räkning har varit en betydande strategi för projektens framgång. En huvudsaklig slutsats i studien är att samarbetsinriktade upphandlingsstrategier passar i mindre kommunala anläggningsprojekt. Betydelsefulla komponenter för att uppnå ett effektivt projektgenomförande har även påträffats. Dessutom har studien visat att ett bygglogistikcenter, utformat som i Norra Djurgårdsstaden, inte är helt anpassat till ett anläggningsprojekt. Detta gör det svårt att dra slutsatser från resultatet kring hur upphandlingsstrategier bör formas för ett effektivt nyttjande av ett bygglogistikcenter. Däremot ger studien förslag på hur entreprenadupphandlingen kan skapa drivkrafter för ett effektivt nyttjande av ett bygglogistikcenter med hjälp av litteraturstudier. Avslutningsvis kan slutsatser dras om att samverkansentreprenader, och ett fokus på långsiktiga relationer, skapar drivkrafter till aktörer att utföra ett effektivt projektgenomförande.

The project explores the possibilities of using additive manufacturing (3d-printing) to build architecture. Through a combination of theoretical research and practical experiments a building system has been developed which has the capabilities to create houses with great geometric flexibilities to a affordable price today. The construction system Perimeter is demonstrated in a pavilion situated at Norra Djurgården in Stockholm. / Projektet undersöker möjligheterna att använda additiv tillverkning (3d-printning) för att bygga arkitekturen. Genom en kombination av teoretisk forskning och praktiska experiment har ett byggsystem utvecklats som har kapacitet att skapa hus med stora geometriska flexibilitet till ett överkomligt pris i dag. Konstruktionssystemet Perimeter demonstreras i en paviljong belägen på Norra Djurgården i Stockholm.

I Norra Djurgårdsstaden i Stockholm pågår ett stort stadsutvecklingsprojekt där det planerats för ungefär 12 000 nya bostäder, 35 000 arbetsplatser och 600 000 kvadratmeter kommersiell yta. För att koordinera alla transporter av byggmaterial in till området, samt hantera avfallstransporter ut ur området, har Stockholms stad etablerat ett bygglogistikcenter vars mål bland annat är att reducera antalet transporter. Syftet med detta examensarbete har varit att ta fram en metod för utvärdering av potentiella miljöeffekter med bygglogistikcentret i Norra Djurgårdsstaden. Examensarbetet har tittat på byggtransportlogistik ur ett livscykelperspektiv för jämförelse mellan två olika scenarion, då ett bygglogistikcenter finns (scenario 1) respektive då ett sådant inte finns (scenario 2). De parametrar som ingått är partiklar och energianvändning samt CO2, NOx och SO2. Två olika beräkningsverktyg har jämförts och valet föll på ett verktyg från NTM, Nätverket för Transporter och Miljön. En genomgång av vilken information som erfordras för att göra beräkningar har gjorts och för att undersöka tillgången till dessa data har ett antal intervjuer samt en workshop genomförts med olika aktörer, både inom Norra Djurgårdsstaden men också utifrån. Andra saker som diskuterades var aktörernas syn på bygglogistikcentret, vad som kan förbättras med det samt hur själva utfallet av en utvärdering skulle kunna förbättras, exempelvis genom styrning i upphandlingsprocessen. Intervjuer och workshop har också varit viktiga i syfte att förankra den föreslagna utvärderingsmetoden hos aktörerna själva. Under intervjuer och workshop har det bland annat framkommit en del konstateranden och några förslag till förbättringar. Exempelvis sades att logistikfrågor lyfts upp enbart genom att bygglogistikcentret finns och att den största förbättringen med bygglogistikcentret anses vara att framkomligheten är mycket bättre än vad den annars hade varit. En annan sak som de flesta var eniga om var att krav i upphandling bör ställas så tidigt som möjligt för att de ska kunna få så stor effekt som möjligt. För att göra en utvärdering krävs data om alla olika transporter och för varje transporttyp behövs information inom tre olika kategorier: fordonet, lasten samt själva körvägen. Eftersom alla data inte finns tillgängliga idag kommer en del antaganden att behöva göras, hur många beror på när i tiden utvärderingen ska göras och hur noggrann den ska vara. Om en utvärdering ska göras snarast rekommenderas att ett antal manuella mätningar genomförs men för att utvärderingar ska kunna göras kontinuerligt föreslås att en del åtgärder vidtas för att automatisera insamlingen av data. Det rekommenderas också att en känslighetsanalys av erhållna mätvärden görs för bedömning av vilka data som är i störst behov av ökad noggrannhet för att utvärderingens tillförlitlighet ska öka. Beroende på vad en sådan analys visar ges förslag på några olika åtgärder som kan vidtas, såsom att montera kameror vid grindpassager för information om passerande fordon eller att installera datorer i vissa fordon för att få information om körbeteende. / In the eastern part of Stockholm a major urban development project is taking place. It is called Stockholm Royal Seaport and until the year 2030 approximately 12,000 new homes, 35,000 workplaces and 600,000 square meters of commercial areas will be added to the area. The project has been given a very ambitious environmental action program and as a part of that the City of Stockholm has established a logistics center in the area. The logistics center is supposed to coordinate all transports of building material and handle the waste during the construction phase. One objective with the logistics center is to reduce the amount of transports and thereby also the generated emissions and the use of energy. The aim of this thesis has been to develop a methodology for evaluating the potential environmental impacts related to the logistics center in the Stockholm Royal Seaport. The evaluation method is able to compare the effect, from a life cycle perspective, from construction transports in two different scenarios, scenario 1 where there is a logistics center and scenario 2 where there is not. The chosen parameters are CO2, NOx, SO2, particulate matter and energy usage. Two different tools for computing values for the chosen parameters have been compared and the selected one is developed by NTM, the Network for Transport Measures. After the selection an investigation of input data required to use the tool was performed. A number of interviews were conducted and a workshop was organized with various representatives, mainly people working with construction or transportation in the Stockholm Royal Seaport. The things discussed during the interviews and the workshop were, among other things, the availability of required data, the interviewees opinions about the logistics center and their suggestions for improvements that can be done, both at the center itself, but also for example in the procurement process. Another purpose for the interviews and the workshop was to anchor the methodology with the various representatives. A direct result from the interviews and the workshop has been some proposals for improvement, for example that requirements in the procurement process should be presented at an early stage to be able to be as effective as possible. Some of the interviewees pointed out that logistic issues are highlighted simply by the existence of the logistics center. There are a couple of different transport routes within the area, as some deliveries are allowed directly into the construction sites, whereas some have to pass the logistics center to unload the freight, all depending on the amount of freight to a specific site. Staff at the logistics center will then consolidate the deliveries to the construction sites into one vehicle. They also collect the generated waste, which they handle at the center before it is transported to an external retrieval plant. The logistics center also utilizes a vehicle used for inspections of the traffic and deliveries within the area. All of the above mentioned types of transportations are included in the thesis. An evaluation of the effects of the logistics center requires data about all types of transportation, within three different categories: the vehicle, the load and the actual route. Since all required data is not available today some assumptions have to be made, how many and which depends on the requested accuracy of the evaluation and when it is to be performed. If an evaluation is to be performed given the current conditions it is recommended that a number of manual measurements are carried out to collect data which was not available at the time being, however, if evaluations are to be done continuously it is suggested that the retrieval of data is as automated as possible. It is also recommended to do a sensitivity analysis of the data retrieved from the measurements to assess the impact from certain data on the chosen parameters. The amount of impact helps determine which data to refine in order to increase the accuracy of the evaluation. Depending on what the analysis shows the thesis gives suggestions for actions such as installing cameras at gates to the construction sites and/or the logistics center or to install computers in vehicles to obtain data on driving behavior.

The Farm is a speculative proposal for a self sustainable city block where as much food is produces as is consumed by it’s inhabitants. It is utilising the potential that arise when the greenery of farming is brought in to the cities in creating a new hybrid that blends with the city fabric with the aim of contributing to the areas multiplicity and vibrant life. The aim of the project has been that through architecture design; study the possibility to go from a throughput society, where everything we consume is produced outside of the community, to a society that produces what it consumes within the community in a cyclical integrated sustainable way. Can we produce what we consume with in a city and what happens when the production, which in this case is the cultivation of crops and plants, merge with the existing city fabric? What happens if the cultivation is combined with a traditional apartment program and what does it  become? Can the programs thrive together in symbiosis or will one of the programs become a parasite of the other? How does the vast open spaces required for farming relate to the small intimate spaces suitable for living spaces? What is their interrelationship, how do they effect each other?

Syftet med detta examensarbete är att undersöka och få fram underhållsparametrar för LCC-analysen (LivsCykelKostnad) av de nya inklädda tunnlarna. För arbetet har elektroniska källor använts samt intervjuer med tre yrkesverksamma från Trafikverket gällande bergtunnlar och de inklädda tunnlarna. Arbetet undersökte inte skillnaden mellan olika typer av tunnlar samt inkluderar inte utforskandet av andra länders LCC-analys parameterval. Trafikverket är en Svensk myndighet vars uppgift är att ansvara för och upprätthålla Sveriges transportsystem. Trafikverket har verksamhet inom sex områden: planering, trafik, underhåll, investering, stora projekt samt informations- och kommunikationsteknik. Huvudsakligen finns det två inklädnadssystem, fullinklädd, i vilket används antingen prefabricerad betong eller plastingjuten betong som inklädnad runt tunnel, samt halvinklädd, då en duk/membran med- eller utan sprutbetong används. Dessa inklädnadsystem har i uppgift att ta hand om vattenläckage och isbildning i tunneln. Fullinklädnad kan också användas som bärande element. En lättinklädd tunnel kan bestå av följande delar: duk/membranet, brandskydd, täckande nät, infästningsbultar och mindre delar. En fullinklädd tunnel består av antingen prefabricerad betong eller plastingjuten betong. Underhåll görs för att säkerställa den fortlöpande användningen av tunneln/anläggningen genom att åtgärda skador och fel som har uppkommit. En tunnel kan få skador på själva berget eller materialet. Underhåll av tunnlar består av flera steg. Först ut är tillståndsmätning, sedan objektplanering och sist åtgärd. En viktig del av åtgärd är trafikupphållet som uppstår när den utförs, kostnaden som uppstår påverkas av var tunneln är och hur länge det tar att åtgärda felet. LCC-analys är ett system som ger ett mått på ett objekts totalkostnad under dess hela livstid. LCC används på systemnivå för analys av tunnlarna och för att jämföra olika investeringsmetoder. För att utföra LCC-analys på systemnivå måste gränser för analysen sättas upp, LCC-modell och indata väljas. LCC-metoden som redovisas i rapporten använder investeringskostnaden och nuvärdet av underhållet- samt driftstoppskostnaden för att få fram LCC-värdet av underhållet för en komponent. Utifrån källorna och intervjuerna har det framgått att de avgörande parametrarna för LLC-analysen är följande: bergets tillstånd, materialets/konstruktionens tillstånd, kostnader för avstängning samt kostnaden för att ta ner inklädnaden.

Planeten blir allt varmare, luften mer förorenad och städerna trängre, men trots en överväldigande enighet kring att samhället måste förändras går arbetet trögt. Beslutsfattare på både lokal och nationell nivå sätter ständigt upp nya hållbarhetsmål, men det är tydligt att de förorenande och platsineffektiva bilarna fortsatt tar en central roll i det urbana landskapet. Hur kommer det sig att man, trots en medvetenhet om att bilismen måste minska, fortsatt planerar städer där parkering får ta upp värdefull yta på bekostnad av människan, naturen och klimatet? Arbetet syftar till att undersöka dagens parkeringsplanering med fokus på att identifiera och förstå de hinder som motverkar en hållbar stadsutveckling. Rapporten utforskar via intervjuer med planerare och forskare samt en fallstudie varför man idag planerar med relativt höga parkeringstal i samhället och specifikt i stadsdelen Norra Djurgårdsstaden, Stockholm. Resultatet vägs mot nutida teorier kring beteende, klimatförändringar och hållbarhet för att belysa de problem som dagens parkeringsplanering orsakar samt de hinder som gör att planeringen inte bidrar till att miljö- och hållbarhetsmål uppfylls. Resultatet visar att det bland planerare finns en vilja att utforma hållbara lösningar, men de goda intentionerna hindras till följd av tre huvudsakliga systemfel. Till att börja med är regelverket föråldrat och möjliggör en ohållbar planering, vidare är planeringsansvaret utspritt och decentraliserat vilket hindrar bra helhetslösningar och slutligen finns det en rädsla bland beslutsfattare för att bli kritiserad av stadens medborgare. Avslutningsvis kan man konstatera att planeringen idag fokuserar på att tillfredsställa ett upplevt bilbehov, snarare än att fokusera på hållbara mobilitetstjänster som inte påverkar klimatet lika negativt. / The planet is getting warmer, the air more polluted and our cities are becoming more crowded but despite a broad consensus regarding the need for change, development is slow. Politicians and decision-makers are continuously setting targets for sustainability, but it is evident that polluting and space-inefficient cars still take a central role in the urban landscape. How is it that, despite the awareness of a needed reduction in car use, urban planning still revolves around constructing parking spaces and giving cars a central place in people’s lives? This thesis aims at exploring the parking planning of today, with a focus on identifying and understanding obstacles to sustainable urban development. The report examines why high parking norms are still used, through interviews with both planners and researchers and a case study of Stockholm Royal Seaport. The results of the study are analysed and compared to contemporary theories on behaviour, climate change, and sustainability to highlight the problems that exist within today's system and the obstacles that hinder the achievement of the sustainability goals. The result of the thesis acknowledges an existing will among planners to design sustainably but also shows that good intentions often are obstructed by three systematic problems. Firstly, old and dated regulation enables the overexploitation of parking spaces, secondly, a decentralised process hinders complete all-around solutions and lastly a political fear of being criticised by residents waters down sustainable measures. One can conclude that today's planning focuses on satisfying a perceived need for parking rather than offering attractive and sustainable mobility solutions that are better for the planet.

Today our city cores are being transformed. Not only have they been transformed from a place of production to a place of consumption, but more recently also the city core as a place of work are being challenged by increasing land prices and the desire to live centrally and urban. An urban lifestyle has in some ways become an exclusive benefit for the most wealthy, and the tall residential towers symbolizes this new urban, transnational elite, that wants the qualities of a living city center but prefers to live high up in the sky. Though this elite sometimes never lives there, since they only see the apartments as investments, as a “money deposit”. These buildings increase gentrification and segregation since they push up the housing prices of the city cores and provide no public functions, we get excluding cities rather than including. In my thesis project I speculate how we can prevent our city centers from becoming an excluding and exclusive gated community, and I develop a general redesign strategy for the exclusive residential tower typology. I have searched for a collective rather than individualistic approach, that considers both environmental and social sustainability.

Norra Sorgenfri är ett gammalt industriområde i östra Malmö som står inför en gedigen omvandlingsprocess för att bli en del av Malmös innerstad. Utvecklingen ska ske successivt under ett antal år och drivas av Malmö stad i samverkan med områdets privata fastighetsägare och verksamma aktörer, vilket gör processen väldigt komplex. Malmö stad har storslagna visioner för området och vill i ett tidigt skede utveckla Industrigatan, områdets “ryggrad”, till ett intressant och attraktivt stråk. Med detta vill Malmö stad föregå med gott exempel och inspirera till den vidare utvecklingen av hela Norra Sorgenfri. Utmaningen är att skapa ett attraktivt gaturum som inte blir en barriär och att dessutom lyckas genomföra omvandlingen tillsammans med aktörerna. Denna studie avser därför identifiera viktiga aspekter och kvaliteter som skapar attraktiva urbana gaturum. Vidare avser studien ge förslag på hur Gatukontoret i Malmö stad kan planera och skapa förutsättningar för att göra Industrigatan till ett sådant attraktivt urbant rum för att gynna den fortsatta utvecklingen av Norra Sorgenfri. Sedan genomfördes en hållbarhetsanalys av de olika styrdokumenten för Industrigatans omvandling. Resultaten visar att den fysiska utformningen av gatan är hållbar och har goda förutsättningar att bli ett attraktivt gaturum. Vad som dock kan utvecklas är samverkans- och deltagandemetoder samt vilka typer av arrangemang, attraktioner och aktiviteter som ska ge gatan ett rikt folkliv. Studien föreslår att Gatukontoret bör arbeta med metoder som “cultural planning”, “sensemaking” och “open-ended infrastructuring”. Som en del i detta arbete leder denna studie till en projektidé bestående av en serie workshops som avser behandla frågan “hur lockar vi folk till Industrigatan redan idag?”. / Norra Sorgenfri is an old industrial area located in the eastern parts of Malmö that are the subject for an extensive transformation process to become a part of the city center. The development should be done gradually and be operated by the City of Malmö in cooperation with the private property owners and stakeholders in the area. The City of Malmö has grand visions for Norra Sorgenfri and plans to develop Industrigatan, the “backbone” in the area, in an early stage to be an interesting and attractive linear space. By doing this the City of Malmö wish to inspire the rest of the development process. The challenge is to create an attractive street space, not a barrier, and furthermore to successfully complete the transformation together with the stakeholders. This study aims to identify important aspects and qualities that make attractive urban street spaces. Further, this study aims to give suggestions about how the Traffic Department in the City of Malmö can plan and create the conditions to make Industrigatan an attractive urban space to promote the continuing development of Norra Sorgenfri. After that, a sustainability analysis was conducted of the policy documents concerning the transformation of Industrigatan. The result shows that the physical design of the street is sustainable and has good potential to become an attractive streetscape. However, what can be developed is the methods for cooperation and participation and what types of arrangements, attractions and activities that will contribute to a rich street life. The study therefore suggests that the Traffic Department should work with methods like cultural planning, sensemaking and open-ended infrastructuring. As a part of this work the study leads to a project concept consisting of a series of workshops that should address the issue “how do we attract people to Industrigatan today?”.

This essay aims to contextualize the placement of deviant and atypical graves within the landscape of Västerbotten county in Sweden, in relation to the contemporary Christian cemeteries from the Middle Ages to the year 1960. To understand the need and reasoning for deviant and atypical graves from a religious standpoint several medieval laws are studied, such as the Cannon law of the Catholic church, the Swedish medieval landscape laws, and the Norwegian medieval regional laws. The revision and the annulment of the medieval laws are also taken into consideration to understand how the regulations surrounding deviant and atypical graves changes over time in Sweden and Norway. To build an understanding how deviant and atypical graves has been utilized in Västerbotten county throughout history, ethnographic and historical literature is studied. Geographical and historical contexts are also considered to contextualize the placement of the graves within the landscape. The placement of Churches and cemeteries within the landscape over time is also studied to understand how the need for atypical graves changed over time.

This subject of interest in this paper is the ideas expressed and formulated in the making andinauguration of the Branting-monument at Norra Bantorget in Stockholm. The initiative for a monument honoring the late Social Democratic leader Hjalmar Brantingwas taken at the Swedish Social Democratic Party Congress in 1928. In 1935 the party board decided to give the task of designing the monument to the much renowned artist Carl Eldh. A national fund-raising campaign for the monument was also initiated. In1942 the model of the monument was completed, but because of the war it was stored in a shelter. On June 2, 1952 the monument was inaugurated with great ceremony. Old working movement songs and anthems were played and sung and speeches were made by the Prime Minister Tage Erlander, Stockholm City Council President Carl Albert Andersson, and three foreign guests: Salomon Grumbach, Camille Huysmans and Paul LöbeIn the Social Democratic daily press reporting on the inauguration and in the speeches from the inauguration one can track several important recurring themes. It is clear that they were eager to define Branting as a prudent reformist and anti-communist. It also points out that both Branting was a big Swede that the whole nation stood behind, but also a great European and internationalist. But it also adds time to let different people describe Branting on a personal level, thus both strengthening the heroic image of Branting and making the image of Branting more personal. Even liberal newspapers adopted much of this rhetoric. The only newspaper that in the true sense took a fairly critical stance in relationship to the inauguration was the communist Ny Dag.