Bakgrund: En ökande äldre befolkning innebär stigande krav på hälso- och sjukvården och ökade samhällskostnader vilket gör det högst aktuellt att fokusera på hälsofrämjande och förebyggande vård av äldre. Skörhet är ett komplext och multidimensionellt syndrom vilket kännetecknas av funktionsnedgång och förminskad motståndskraft. Skörhet är förknippat med hög risk för stort vårdbehov eller dödlighet. Forskning visar att utveckling av skörhet kan förhindras genom tidig identifiering av riskpatienter och tillämpning av förebyggande omvårdnadsåtgärder. Detta faller inom sjuksköterskans ansvarsområde.Syfte: Syftet var att beskriva omvårdnadsåtgärder för att förebygga skörhet hos äldre.Metod: Studien genomfördes som en litteraturöversikt baserad på 21 vetenskapliga artiklar med både kvalitativ (n=2) och kvantitativ (n=19) ansats som söktes fram i databaserna CINAHL och PubMed.Resultat: Analysen av artiklarna ledde fram till fyra huvudkategorier: riskbedömning,aktivitet, nutritionsanpassning och stödåtgärder. Ett helhetsperspektiv skapas genom identifiering av skörhetsgraden och en multidimensionell riskbedömning. Information och undervisning skapar förståelse för omvårdnadsåtgärder som fysisk aktivitet, nutritionsanpassning och kognitiv träning. Praktiska och psykosociala omvårdnadsåtgärder som komplement ökar egenvårdsförmåga och motivation hos de äldre.Slutsats: Skörhet hos äldre kan förebyggas genom en personcentrerad helhetsbedömning samt individanpassade omvårdnadsåtgärder. Fysisk och kognitiv aktivitet, kostomställning samt praktiskt och psykosocialt stöd minskar undernäring, inaktivitet och muskelnedbrytning samt ökar motivation och egenvårdsförmåga. / Background: An increase in the elderly population means higher pressure on health care, and rising societal costs, making it urgent to move focus to health promotion and preventive care. Frailty is a complex, multidimensional syndrome characterized by disability and a decline of resistance associated with high risk for a greater need for health care or mortality. Research shows how frailty can be prevented through early detection of at-risk patients, and, from a holistic perspective, applying nursing measures with the purpose of preventing, which is the nurse's responsibility.Aim: The aim was to describe nursing measures to prevent frailty of older people.Method: This study was conducted as a literature review based on 21 scientific articles with both qualitative (n = 2) and quantitative (n = 19) approaches that were searched in the databases CINAHL and PubMed.Result: The analysis of the articles led till four main categories: risk assessment, activity, nutrition and support measures. A holistic perspective is created by identifying frailty and a multidimensional risk assessment. Information and teaching create an understanding of nursning measures such as physical activity, dietary change and cognitive training. Practical and psychosocial support as a complement increase the self-care capacity and motivation of the elderly.Conclusion: Frailty in the elderly can be prevented through personcentered and holistic assessment as well as individualized nursing measures. Physical and cognitive activity, dietary change and practical and psychosocial support reduce malnutrition, inactivity and muscle loss as well as they increase motivation and self-care.

Bakgrund: Hjärt- och kärlsjukdom är ett folkhälsoproblem som leder till försämrad livskvalitet. Antalet människor som insjuknar ökar och det leder till hög belastning på sjukvården och stora kostnader för samhället. I det hälsofrämjande omvårdnadsarbetet fokuserar sjuksköterskor på hälsa och välbefinnande genom livsstilsförändringar. Syfte: Syftet med litteraturöversikten var att belysa sjuksköterskors omvårdnadsåtgärder för att förebygga hjärt- och kärlsjukdom hos patienter. Metod: En litteraturöversikt som utförts strukturerat med inslag av den metodologi som används vid systematisk litteraturöversikt baserad på resultatet från 14 vetenskapliga artiklar som är inhämtade från PubMed och CINAHL. Resultat: I resultatet presenteras huvudkategorierna Fysisk aktivitet, Kost och Patientutbildning som belyser sjuksköterskors omvårdnadsåtgärder för att förebygga hjärt- och kärlsjukdom. Underkategorierna beskriver metoder och verktyg för att främja förebyggande omvårdnadsåtgärder och effekterna av dessa. Underkategorierna beskriver även sjuksköterskors roll och insatser i det förebyggande arbetet av hjärt- och kärlsjukdom. Slutsats: Det finns olika typer av omvårdnadsåtgärder som sjuksköterskor kan utföra för att förebygga hjärt- och kärlsjukdom. Sjuksköterskor har en central roll i det hälsofrämjande arbetet vilket innebär att motivera, informera och följa upp livsstilsförändringar. Sjuksköterskors kompetens, kommunikation, respekt och relation med patienter ökar patienters följsamhet till en hälsosammare livsstil. Därmed främjas förutsättningarna för sjuksköterskor att utföra omvårdnadsåtgärder för att förebygga hjärt- och kärlsjukdom. / Background: Cardiovascular disease is a public health problem that leads to a reduced quality of life. The number of people who fall ill is increasing, and this leads to a high burden on the healthcare system and large costs for society. In health-promoting nursing work, nurses focus on health and well-being through lifestyle changes. Aim: The purpose of the literature review was to illuminate nurses nursing measures to prevent cardiovascular disease in patients. Method: A literature review carried out structured with elements of the methodology used in systematic literature reviews based on the results from 14 scientific articles obtained from PubMed and CINAHL. Results: The results present the main categories Physical activity, Diet and Patient education, which highlight nurses nursing measures to prevent cardiovascular disease. The subcategories describe methods and tools to promote preventive nursing measures and their effects. The subcategories also describe the role and efforts of nurses in the preventive work of cardiovascular disease. Conclusions: There are different types of nursing measures that nurses can perform to prevent cardiovascular disease. Nurses have a central role in the health promotion work, which means motivating, informing and following up on lifestyle changes. Nurses competence, communication, respect and relationship with patients increase patients adherence to a healthier lifestyle. This promotes the conditions for nurses to carry out nursing measures to prevent cardiovascular disease.

Bakgrund: Anhöriga har ofta en central roll när personer med Parkinson vårdas i hemmet. När anhöriga blir informella vårdgivare kan de uppleva en börda som kallas caregiver burden, vilket kan visa sig i form av ångest eller depression. Anhörigas psykiska och emotionella hälsa kan påverkas negativt när en närstående drabbas av Parkinsons sjukdom. Syfte: Att beskriva hur sjuksköterskan kan främja hälsa hos anhöriga till personer med Parkinsons sjukdom. Metod: Litteraturöversikt med induktiv ansats, där tio artiklar inkluderades och analyserades enligt kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Resultatet presenterades i fyra olika övergripande kategorier: inta en stödjande roll, stärka kontakten med vården, främja egenvård samt bidra till kunskap. Varje övergripande kategori presenterades sedan med respektive underkategorier. Resultatet visade på olika omvårdnadsåtgärder som är viktiga för att främja anhörigas hälsa. Konklusion: Sjuksköterskan har en central roll att främja anhörigas hälsa genom olika omvårdnadsåtgärder. Eftersom anhöriga ofta upplever en ständig oro och stress på grund av deras begränsade kunskap behöver de stöd i form av exempelvis emotionellt och professionellt stöd. Genom att sjuksköterskan främjar anhörigas hälsa bidrar det till att personen med Parkinson erhåller en god livskvalitet. / Background: Relatives often have a central role when people with Parkinson's are cared for at home. When relatives become informal caregivers, they may experience a burden called caregiver burden, which can manifest itself in the form of anxiety or depression. The mental and emotional health of relatives can be negatively affected when a close relative suffers from Parkinson's disease. Aim: To describe how the nurse can promote the health of relatives of people with Parkinson's disease. Method: Literature overview with an inductive approach, where ten result articles were included. Results: The results were presented in four different overall categories: take on a supportive role, strengthen contact with care, promote self-care and contribute to knowledge. Each overall category was then presented with the respective subcategories. The results showed various nursing measures that are important for promoting the health of relatives. Conclusion: The nurse has a central role in promoting the health of relatives through various nursing measures. Because relatives often experience constant anxiety and stress due to their lack of knowledge, they need support in the form of, for example, emotional and professional support. By promoting the health of relatives, the nurse contributes to the person with Parkinson's obtaining a good quality of life.

Bakgrund: Sjuksköterskan har ett ansvar att förebygga ohälsa och förhindra vårdskador. Trycksår är den vanligaste vårdskadan och tidig identifiering krävs för att förhindra livshotande komplikationer. Trycksår förekommer mer frekvent hos patienter med svart hud på grund av svårigheten att identifiera trycksår i ett tidigt skede. Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskans särskilda omvårdnadsåtgärder för att identifiera trycksår i ett tidigt stadie hos patienter med svart hud. Metod: Studien genomfördes som en litteraturstudie. Sökningar i omvårdnadsinriktade databaser resulterade i åtta artiklar som analyserades genom latent innehållsanalys. Resultat: Tre kategorier identifierades: 1) Bedömning av hudfärg, 2) Bedömning av blanchering och hyperpigmentation, 3) Bedömning av hudtemperatur. Användning av Munsell Color Chart tillät en objektiv bedömning av patientens hudfärg. Bristen på kliniska bedömningsverktyg ledde till ett ökat behov av tydliga rutiner gällande hudbedömning. Alternativ ljuskälla och infraröd termometer samt palpering möjliggjorde trycksårsidentifiering innan visuella tecken uppstod. Slutsats: Litteraturstudien visade att sjuksköterskan behöver ökad kunskap och medvetenhet gällande trycksårsidentifiering på patienter med svart hud. Fortsatt forskning behövs för att utveckla specifika bedömningsverktyg anpassade för svart hud och möjliggöra tidig identifiering. / Background: Nurses have a responsibility to prevent illness and avoid care injuries. Pressure injuries are the most common care injury and early identification is needed to prevent complications. Pressure injuries occur in higher frequency in patients with black skin due to the difficulties in identification in an early stage. Aim: The aim was to describe specific nursing measures to help identify pressure injuries in an early stage in patients with black skin. Method: The study was conducted as a literature review. Searching in nurse-oriented databases resulted in eight articles that were analyzed through latent content analysis. Results: Three categories were identified: 1) Evaluation of skin color, 2) Evaluation of blanching and hyperpigmentation, 3) Evaluation of skin temperature. The use of the Munsell Color Chart allowed an objective assessment of the patient’s skin color. The lack of clinical assessment tools lead to an increased need for clear procedures regarding skin assessment. An alternative light source, infrared thermography and palpation allowed pressure injury identification before visual signs appeared. Conclusion: The literature review showed that nurses need increased knowledge and awareness regarding pressure injury identification in patients with black skin. Further research is needed to develop specific assessment tools adapted for black skin and enable early identification.

Bakgrund: Depression betraktas som den mest förekommande psykiska sjukdomen globalt och påverkar både mental och fysisk hälsa negativt. Äldre individer löper högre risk av att drabbas av depression, och övergången till pension kan ha negativ inverkan på den psykiska hälsan. Individer som lider av depression i äldre ålder är ofta i behov av kommunal vård i form av äldreboende eller stöd med medicinutdelning. Det är avgörande med tillräckligt kvalificerad omvårdnadspersonal för att säkerställa de äldres trygghet och främja högsta möjliga fysiska och mentala välmående. Syfte: Syftet var att kartlägga och utvärdera effekter av omvårdnadsåtgärder vid depression hos äldre på äldreboende. Metod: En litteraturöversikt med 12 vetenskapliga artiklar med kvantitativ design. Artikelsökningar genomfördes i databaserna Cinahl, Pubmed samt genom manuell sökning. Kvalitetsgranskning genomfördes med hjälp av Jönköping Universitys granskningsprotokoll för kvantitativa artiklar. Data analyserades med stöd av Fribergs (2017b) trestegsanalys. Resultat: Resultaten visar att olika omvårdnadsåtgärder har en positiv inverkan för att minska depressiva symtom hos äldre. Förbättring av Sömn: Ljusterapibehandling och sjuksköterskeledda sömnprogram. Terapeutisk Underhållning: Humorprogram, hundbesök, gruppmusikprogram, skrattterapi och individuellt valda aktiviteter. Välbefinnande i Vardagen: Fysisk aktivitet, muskelcensoriska stimuleringsmetoder, grönt te, akupunktur och reminiscens. Slutsats: Implementering av olika omvårdnadsåtgärder spelar en betydelsefull roll i att hantera och minska depressiva symtom hos äldre. Inkludering av sömnfrämjande strategier, terapeutisk underhållning som skrattterapi, och omvårdnadsåtgärder för välbefinnande visade positiva effekter. Resultaten understryker behovet av att skräddarsy vården för att inkludera aktiviteter som främjar positiva upplevelser och välbefinnande. Dessa insikter bör integreras i klinisk praxis för att optimera äldres psykiska och fysiska hälsa. / Background: Depression is considered the most prevalent mental illness globally, adversely affecting both mental and physical health. Older individuals are at a higher risk of experiencing depression, and the transition to retirement can have a negative impact on mental health. Those suffering from depression in later years often require community care in the form of elderly housing or assistance with medication distribution. It is crucial to have adequately qualified nursing staff to ensure the safety of the elderly and promote their highest possible physical and mental well-being. Aim: This study aimed to describe and evaluate the effects of nursing interventions for depression in older individuals in nursing homes. Method: A literature review with 12 scientific articles with a quantitative design. Article searches were conducted in Cinahl and Pubmed, as well as through manual searches. Quality assessment was carried out using the Jönköping University of Healthreview protocol for quantitative articles. Data were analyzed with the support of Friberg´s (2017b) three-step analysis. Results: The results show that various nursing interventions have a positive impact on reducing depressive symptoms in the elderly. Improvement of Sleep: Light therapy and nurse-led sleep programs. Therapeutic Entertainment: Humor programs, dog visits, group music programs, laughter therapy, and individually chosen activities. Well-being in Daily Life: Physical activity, sensory-motor stimulation methods, green tea, acupuncture, and reminiscence. Conclusion: The implementation of various nursing interventions plays a significant role in managing and reducing depressive symptoms in the elderly. Inclusion of sleep-promoting strategies, therapeutic entertainment such as laughter therapy, and well-being nursing measures demonstrated positive effects. The results emphasize the need to tailor care to include activities that promote positive experiences and well-being. These insights should be integrated into clinical practice to optimize the mental and physical health of the elderly.

Bakgrund: Arbetet kring vaccinationer utgör en stor del av skolsköterskans yrkesutövande, liksom är en viktig faktor i att främja barns hälsa på lång sikt. Stickrädsla är vanligt förekommande och kan påverka såväl barnets upplevelse av vaccinationen som följsamheten till det allmänna barnvaccinationsprogrammet. Skolsköterskan kan tillämpa omvårdnadsåtgärder i syfte att underlätta vaccinationen för barn med stickrädsla. Syfte: Att beskriva skolsköterskors erfarenheter av omvårdnadsåtgärder i samband med vaccination av barn med stickrädsla. Metod: Studien genomfördes med en kvalitativ induktiv ansats genom datorstödda intervjuer vilka analyserades genom innehållsanalys. Resultat: Analysen resulterade i tre kategorier och sju underkategorier. Kategorierna utgjordes av Att förbereda inför vaccination, Att optimera vaccinationssituationen samt Att samverka kring elever i samband med vaccination. Konklusion: Skolsköterskor kan genom att anta ett barncentrerat förhållningssätt, med en flexibilitet utifrån barnets behov, i många fall genomföra vaccinationer av elever med stickrädsla. Samverkan med vårdnadshavare kan fungera som en trygghet och skulle potentiellt kunna vara förebyggande för framtida stickrädsla. / Background: Vaccination constitutes a significant part of the school nurse's professional practice and is crucial for promoting children's long-term health. It is common children have a fear of needles which may affect both the child’s vaccination experience and adherence to the childhood immunisation programme. School nurses can apply nursing measures to facilitate vaccinations for children with fear of needles. Aim: To describe school nurses' experiences of nursing measures during vaccination of children with fear of needles. Method: The study was performed with a qualitative inductive approach through computer-assisted interviews analyzed using content analysis. Findings: Analysis yielded three categories and seven subcategories, the categories consisted of To prepare for vaccination, To optimize the vaccination situation and To collaborate around pupils during vaccination. Conclusion: By adopting a child-centered approach and being flexible according to a child's needs, school nurses can often carry out vaccinations for students with a fear of needles. Collaboration with parents or other safe adults can provide security and potentially prevent future fear of needles.

Bakgrund: Smärta är en subjektiv upplevelse och ett flerdimensionellt begrepp som berör fysiska, psykiska, psykosociala och existentiella dimensioner av människan. Inom den palliativa vården är smärta ett vanligt förekommande symtom. För att uppnå en individanpassad smärtlindring bör sjuksköterskor ta hänsyn till smärtans olika dimensioner. Smärtlindring i palliativ vård anses som otillräcklig och berör främst åtgärder i ett medicinskt perspektiv. Sjuksköterskor kan bemöta patienterna som lider av smärta med icke- farmakologiska omvårdnadsåtgärder. Syfte: Att belysa icke- farmakologiska omvårdnadsåtgärder och dess betydelse i relation till smärta inom palliativ vård. Metod: Litteraturöversikten är grundad i tio vårdvetenskapliga artiklar; två kvalitativa, fyra kvantitativa och tre med mixad metod. Artiklarnas innehåll granskades och analyserades utifrån Katie Erikssons omvårdnadsbegrepp ansa, leka och lära. Resultat: Utifrån de tre begreppen visade resultatet från ansa att icke- farmakologiska omvårdnadsåtgärder som innefattades av fysisk beröring gav upphov till smärtlindring. Resultatet från kategorin leka visade att icke- farmakologiska omvårdnadsåtgärder berörde den psykiska dimensionen av patienternas smärta där sociala sammanhang kan påverka smärtlindringen. I kategorin lära påvisades att sjuksköterskors och patienters attityder samt förhållningssättet till icke- farmakologiska omvårdnadsåtgärder kan påverka smärtlindringen positivt och negativt. Diskussion: Resultatdiskussionen knyts an till Katie Erikssons omvårdnadsteori kring ansa, leka och lära. I diskussionen stärker och kritiserar författarna sitt resultat kopplat till sjuksköterskans kompetensbeskrivning. / Background: Pain is a subjective experience and a multi-dimensional concept based on physical, psychological, psychosocial and existential dimensions. Within palliative care, pain is a symptom that is regularly occurring. To achieve pain relief that is individually adapted, the nurses should have the different dimensions of pain in regard. Pain relief in palliative care is seen as inadequate and touches mostly on actions from a medical perspective. The nurses can respond to patients with non-pharmacological nursing measures to treat symptoms of pain. Aim: To illuminate non-pharmacological nursing measures and its meaning with pain in palliative care. Method: The literature review is based on ten articles in nursing science; two qualitative, four quantitative and three articles based on both methods. The content of the articles has been reviewed and analyzed with Katie Erikssons nursing theory by categories tend to, play and learn. Results: From these three concepts the results from the category tend to demonstrated that the non-pharmacological nursing measures which included physical touch gave rise to pain relief. Results from the category play demonstrated that non-pharmacological nursing measures affected the psychological aspect of the patients' pain where social interactions can affect pain relief. From the category learn it was shown that nurses and patients attitudes and approach to non-pharmacological nursing measures can affect the pain relief both positively and negatively. Discussion: The result is discussed and linked to Katie Erikssons theory of nursing tend to, play and learn. The writers also reinforces and critiques the result tied to the nursing skills description

Psykisk ohälsa har ökat bland barn och unga i samhället. Huvudvärk kan vara ett psykosomatiskt symtom som indikerar psykisk ohälsa. Skolsköterskans hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbete har en avgörande betydelse för att uppmärksamma de elever som söker för återkommande huvudvärk. Syftet med studien var att beskriva vilka omvårdnadsåtgärder skolsköterskan utför till elever som söker för återkommande huvudvärk. Metoden som användes var en kvalitativ innehållsanalys med induktiv ansats. Intervjuer genomfördes med åtta skolsköterskor från fyra olika kommuner. Resultatet presenterades med tre kategorier med tillhörande underkategorier: Övergripande hälsobedömning, Arbeta elev fokuserat, och Samarbete inom elevhälsan och med vårdnadshavare. I mötet med eleven gjorde skolsköterskorna en bedömning av elevens hälsosituation, såväl de fysiska, psykiska som de sociala aspekterna. Eleven var i fokus för skolsköterskorna. Samarbetet med vårdnadshavare och elevhälsa kunde hjälpa skolsköterskorna att få en helhetsbild av elevens situation. Olika behandlingsmetoder användes för att lindra huvudvärken. Omvårdnadsåtgärderna syftade till att öka elevens välbefinnande samt minska elevens skolfrånvaro för att på sikt få en friskare befolkning. Sambandet mellan huvudvärksproblematik och psykisk ohälsa är av stor vikt för skolsköterskan att ha kunskap om. Det är önskvärt med forskning kring en nationell handlingsplan över vilka omvårdnadsåtgärder som tidigt kan sättas in för elever med huvudvärksproblematik. / Mental illness has increased among children and adolescents in society. Headaches can be a psychosomatic symptom indicating mental illness. The school nurse's work on health promotion and disease prevention is crucial for giving attention to students with recurrent headaches. The aim of this study was to describe what nursing measures the school nurse performed for those students who sought care for recurrent headaches. The method used was a qualitative content analysis with an inductive approach. Interviews were made with eight school nurses from four different municipalities. The results were presented in four main themes with these following associated sub-themes: Overall Health Assessment, Student Focused Work and Collaboration within Student Health Care and with Parents or Legal Guardians. When meeting with the student, the school nurses assessed the student's health situation; both physical, mental and social aspects. The student was in focus for the school nurses. Collaboration with parents or legal guardians and student health care could help the school nurses get an overall picture of the student's situation. Different treatments were used to relieve headache. The nursing measures taken were aimed at increasing the well-being of the student and reducing the student’s absence from school to eventually gain a healthier population. The connection between problems with headaches and mental illness is of great importance for the school nurse to have knowledge of. Research on a national plan of action is desirable, stating which nursing measures to take on an early stage for students with headache problems.

Bakgrund: När barn besöker sjukhus är det vanligt att nålrelaterade procedurer genomförs. Barn kan uppleva procedurerna obehagliga och smärtsamma. Det finns olika metoder för att minskaobehaget och smärtan, exempelvis med hjälp av trygghetsfaktorer, distraktionsmetoder och lokalsmärtlindring. Syfte: Syftet med studien var att studera effekter av omvårdnadsåtgärder i samband mednålprocedurer för att lindra procedurrelaterad smärta hos barn. Metod: En litteraturstudie där åtta kvantitativa experimentella studier med kontrollgruppundersöktes. Sökningar gjordes i databaserna Cinahl och Pubmed. Effektmåttet beskrevs medCohen’s d. Resultat: Samtliga åtta studier visade god effekt gällande distraktionsmetoder. Såpbubblor,distraktionskort samt kyla kombinerat med vibration hade hög effekt medan lokalbedövandekräm och föräldrars närvaro hade medelhög effekt. Konklusion: Ett effektivt sätt att förebygga smärta var med lokalbedövande kräm, kyla kombineratmed vibration samt distraktionsmetoder. Föräldrars närvaro och sjuksköterskans information införproceduren underlättade situationen. / Background: Children visiting hospital are often undergoing various procedures including needles. Children may experience the procedures as painful and unpleasant. There are differenttypes of measures to relieve the pain and discomfort. With topical anesthesia, safety factors anddistraction methods the pain can be relief. Aim: The aim of the study was to investigate the effects of nursing measures in relation withneedle procedures to relieve procedural pain in children. Methods: A literature study in which eight quantitative experimental studies with a controlgroupwere examined. Searches were performed in Cinahl and Pubmed. The power measure wasdescribed with Cohen’s d. Results: All eight studies showed a good effect regarding distraction methods. Soap bubbles,distractioncards and cold combined with vibration had a high effect, while local anesthetic creamand parents' presence had a medium effect. Conclusion: An effective way to reduce procedural pain was to use local anesthetic cream, coldcombined with vibration and distraction methods. Parents’ presence and information from the nursebefore the procedure facilitated the situation.

Bakgrund: Demens är ett samlingsnamn på flera sjukdomar som påverkar hjärnans kognitiva funktion och drabbar främst äldre personer. Sömnsvårigheter är vanligt förkommande hos personer med demens. Sömnen är ett sätt för kroppen att koppla av och återhämta sig. Det finns olika faktorer som kan påverka sömnen och orsaka sömnsvårigheter hos den drabbade personen. Miljöfaktorer, smärta och substansanvändning kan påverka sömnen negativt. Syfte: Syftet var att kartlägga omvårdnadsåtgärder som kan främja sömnen hos personer med demenssjukdom. Metod: En litteraturöversikt enligt Friberg bestående av 12 artiklar varav 10 kvantitativa studier och två kvalitativa studier. Resultat: I resultatet lyfter olika omvårdnadsåtgärder upp som kan främja sömnen hos personer med demens. Analysen av artiklarna utmynnade i kategorierna: betydelsen av miljön, betydelsen av beröring och betydelsen av meningsfulla aktiviteter. Slutsats: Omvårdnadsåtgärderna i de olika kategorierna kan utifrån det som redovisas i resultatet användas för att främja sömnen hos personer med demens. Genom en personcentrerad och individanpassad vård kan sjuksköterskor tillgodose patienternas behov och önskemål. / Bakgrund: Demens är ett samlingssubstantiv för flera sjukdomar som påverkar hjärnans kognitiva funktion och främst drabbar äldre. Sömnstörningar är vanliga hos personer med demens. Sömn är ett av kroppens sätt att slappna av och återhämta sig. Det finns olika faktorer som kan påverka sömnen och orsaka sömnstörningar hos personer med demens. Miljöfaktorer, smärta och droganvändning kan påverka sömnen negativt. Syfte: Syftet med denna studie var att kartlägga omvårdnadsåtgärder som kan främja sömn hos personer med demens. Metod: En litteraturöversikt genomfördes enligt Friberg bestående av tolv artiklar: tio kvantitativa studier och två kvalitativa studier. Resultat: Resultaten presenterar olika åtgärder som kan främja sömn hos personer med demens. Resultaten innehåller följande kategorier: miljöns betydelse, vikten av fysisk kontakt och betydelsen av meningsfulla aktiviteter. Slutsats: Omvårdnadsåtgärder kan användas för att främja sömn hos personer med demens. Sjuksköterskor kan möta patienters behov och önskemål genom en personcentrerad och individanpassad vård.