Varje år avslutas tusentals företagskonkurser, dessa leder till konsekvenser för både företaget, intressenter och samhället. Behovet av att kunna upptäcka varningssignaler innan konkursen är ett faktum och behovet att åtminstone mildra de negativa konsekvenserna som kommer till följd av att en verksamhet upphör är stort. Svenska revisorer har enligt lag en skyldighet att bedöma ett företags möjlighet till fortsatt drift samt göra en notering om företaget har en kapitalbrist. Fortlevnadsvarningen är revisorns varningssignal till intressenter och kravet på kontrollbalansräkning vid kapitalbrist är statens varningssignal. Tidigare studier på området har fokuserat på de finansiella varningssignalerna samt orsaker till varför revisorernas träffsäkerhet vid utfärdandet av fortlevnadsvarningen varierar. Denna uppsats fokuserar på fortlevnadsvarningar och notering om kontrollbalansräkning och syftet är att identifiera förekomsten av fortlevnadsvarningarna samt öka insikten kring de icke-finansiella grunderna som kan ligga bakom en fortlevnadsvarning. Studiens metod är av kvantitativ karaktär där de tre sista revisionsberättelserna hos samtliga aktiebolag som avslutade konkursen under 2018 undersöktes. Innehållet i revisionsberättelsen studerades utifrån förekomsten av fortlevandsvarningar och notering om kontrollbalansräkning, dessa data låg sedan som grund för summeringar, beräkningar och analyser. Studiens resultat visar att förekomsten av notering om kontrollbalansräkning är mer vanligt än att företaget får en fortlevnadsvarning av revisorn. De finansiella grunderna bakom en fortlevnadsvarning är mer förekommande än icke-finansiella grunder. Samtliga grunder och notering om kontrollbalansräkning är i vissa fall synliga redan tre år innan verksamheten upphör. / Thousands of business failures end every year, which leads to consequences for both the company itself, stakeholders and society. The need to be able to detect warning signals before the bankruptcy is an actuality and the need to at least bate the negative consequences which follows due to the business ceases is huge. Swedish auditors have, according to the law, an obligation to evaluate a company’s going concern status. They also have the obligation to do a listing in the audit report if the company has a lack of capital. The going concern warning is the auditors warning signal for stakeholders and the governments warning signal is the requirement of balance sheet for liquidation purposes when a company has a lack of capital. Previous studies in the field has focused on financial warning signals and the reasons why the auditors’ accuracy in issuing the going concern warnings varies. This study focuses on going concern warnings and the listing about balance sheet for liquidations purposes. The purpose of the study is to identify the existence of going concern warnings and to increase the insight into the non-financial bases behind a going concern warning. The method of the study is of a quantitative nature and examined the last three audit reports of all companies which business failure ended in 2018. The content in the audit reports were studied to find going-concern warnings and listings about balance sheet for liquidation purposes, this information was later the basis for summaries, calculation and analyses. The study indicates that the presence of a listing regarding balance sheet for liquidation purposes are more frequent than the going-concern warnings from the auditor. The financial reasons behind a going concern warning is more frequent than the non-financial reasons. Going concern warnings and listing of balance sheet for liquidation purposes are in some cases visible as early as three years before the business ceases.

Varje år går tusentals företag i konkurs, vilket innebär förluster för samhället i stort och för de intressenter som på något sätt kan förknippas till företaget. För banken som lånar ut krediter till företag som går i konkurs innebär det kreditförluster om det inte finns säkerheter som täcker lånet. Därför är behovet av tidiga varningssignaler av stor betydelse för intressenter. Syftet med detta arbete är att teoretiskt analysera och empiriskt pröva varningssignaler för konkurser samt förklara signaler om förestående konkurs i kreditbedömning. Studiens resultat visar att risker för konkurser kan upptäckas med hjälp av finansiella och icke-finansiella nyckeltal. Resultatet i denna studie visar att återbetalningsförmåga, vilket består av soliditet och likviditet är den viktigaste varningssignaler bland de finansiella nyckeltalen. Revisionsanmärkningar, bankens egna mätinstrument, erfarenhet och VD:ns ålder är de viktigaste varningssignalerna bland de icke-finansiella nyckeltalen. Resultatet visar även att dessa varningssignaler blir starkare desto närmare konkurs företaget är. / Every year thousands of firms file for bankruptcy, creating considerable loses for the society and stakeholders associated with the firm. A bankruptcy by a firm, that a bank have loaned money to, can also affect the bank considerably if there are not assets enough to cover the outstanding debt. Considering the negative consequences of a bankruptcy it is of paramount interest to be able to spot early warning signals. The study shows that bankruptcy risks can be detected with the help of the firm´s financial and non-financial key assessment indicators.  The purpose of this paper is to theoretically and empirically study warning signals of bankruptcies, in order to identify and explain the signals in the credit assessments before occurrence of the bankruptcy.  The result of this study shows that the refund assessment consisting of solidity and liquidity are the most important warning signals among the financial key assessment indicators. Remarks, the bank´s own measuring instrument, experience, and the CEO´s age are the most important warning signals among non-financial key assessment indicators. Additionally, results show that the warning signals become stronger the closer the company proceeds towards bankruptcy.

<p>Background: Within real estate companies assets according to IFRS/ IAS 40 should be valued at fair value, to compare with previous valuation criteria according to which real estate should valued at cost. Two models can be used within IAS 40, these are value at cost and fair value. When valued at cost the real estate value in the balance sheet should be specified at cost. The method chosen by the company should be used for all real estate within the company except for the premises used by the company. </p><p>Purpose: The purpose of the study is to analyse and evaluate how real estate companies experienced the problems that arose when converting to IAS 40, and to analyse the effects on the companies key ratios as a result of the change of accounting method. Key ratios examined were, return on equity, solvency ratio, P/E-ratio and debt/equity ratio. </p><p>Method: The essay is made on a qualitative effort in the form of four interviews with experts within the chosen subject area. The compilation of key ratio is made in a quantitative form and is made up of secondary data. Conclusions: With the implementing of IAS 40 for real estate accounting, the ability to better compare the accounting between real estate companies increased, even though all companies do not account for their real estate in the same way. It appeared that the regulation requirements need to be adjusted and formed in a way that better matches the reality in which real estate companies act. Valuation with fair value proved to have both advantages and disadvantages. The advantage was that the comparability and the fair picture between real estate companies increased. The disadvantage was that the valuation of the fair value gives an increased risk for the real estate companies to be over- or undervalued. A wrong valuation gives a wrong picture of the real estate companies and effects the key ratios in a volatile manner.</p>

Abstract  Background and problem discussion: Revenues has been an important financial measure in financial reports. During the last decades the revenue accounting has been problematic and some remarkable incidents have occurred. The 1 January 2018 entered the new revenue recognition standard IFRS 15. Transition into IFRS 15 has been expected to have varying results for the companies.  Purpose: The purpose with this study was to review how IFRS 15 affected profitability ratios for companies listed on the Stockholm exchange. The study also intended to discuss how the relationship between companies and investors was affected by a new revenue standard within IFRS.  Method: This study has been based on a quantitative approach when the empirical data was collected. The data were collected mainly from the selected companies annual reports for the fiscal year 2017. To measure the effect of adaption to IFRS 15 for the companies, the key ratios were chosen for gross margin and operating margin.  Result: In this study 18 of a total of 225 companies got a percentage effect on the selected key ratios. Where 16 of these companies got an effect on gross margin and 16 on operating margin. The hypotheses that was created and tested in the study did not show any statistic significant difference on the key ratios. / Sammanfattning  Bakgrund och problemdiskussion: Intäkter har alltid varit en viktig post i företags årsredovisning. Under de senaste decennierna har redovisningen av intäkter varit problematisk och en del uppseendeväckande händelser har skett. Den 1 januari 2018 trädde den nya intäktsredovisningsstandarden IFRS 15 i kraft. Övergången till IFRS 15 har förväntats få varierande utfall för företagen.  Syfte: Syftet med studien var att granska hur IFRS 15 påverkade lönsamhetsnyckeltalen i företag noterade på Stockholmsbörsen samt vad som kännetecknade de med påverkan. Studien ämnade även att diskutera hur relationen mellan företag och investerare påverkats av en ny redovisningsstandard inom IFRS.  Metod: Denna studie har utgått från ett kvantitativt tillvägagångssätt när den empiriska data samlats in. Data samlades främst in från de utvalda företagens årsredovisningar för räkenskapsåret 2017. För att kunna mäta den kvantifierbara påverkan av anpassning till IFRS 15 för företagen så valdes lönsamhetsnyckeltalen bruttomarginal och rörelsemarginal ut.  Resultat: Av totalt 225 studerade företag fick 18 stycken en procentuell påverkan på de utvalda nyckeltalen. Där 16 av dessa företag fick en påverkan på bruttomarginal och 16 stycken på rörelsemarginal. De hypoteser som utformades och testades i studien visade ingen statistiskt signifikant skillnad på nyckeltalen.

Försvarets materielverk (FMV) står inför en omfattande ominriktning av verksamheten med tillhörande omorganisation. Den nya verksamheten innefattar att leverera tjänsten försvarslogistik till Försvarsmakten (FM). Då det inte finns någon entydig definition för vad försvarslogistik är så har detta arbete inriktats att utarbeta ett förslag till en sådan definition. Dessutom har en procedur skapats som identifierar relevanta prestandamått för ett godtyckligt försvarslogistiskt system, s.k. Key Performance Indicators (KPI), som kan användas för att påvisa om försvarslogistiken är effektiv eller inte.   För att skapa en definition, så undersöktes först vad teorin säger om tillvägagångssättet för uppbyggandet av definitioner. Därefter gjordes en större litteratursökning för att se hur och vad andra organisationer, verksamheter och teorier avser med försvarslogistik och använder termen försvarslogistik till. Den metod för definition som bedömts mest lämpad är den s.k. Förbättringsmetoden, vilken med litteratursökningen som underlag har används för att skapa ett definitionsförslag.   Sedan har en procedur skapas som identifierar, för försvarslogistik, relevanta KPI. Det utfördes genom att först genomföra en litteratursökning avseende vilka logistiska mått som finns, därefter för att besvara frågan vad KPI är och hur de används. De logistiska måtten, tillsammans med mått framtagna och härledda från definitionen, bildar en "bruttolista" med möjliga Performance Indicators (PI).   Vid utformandet av proceduren uppenbarade det sig att det inte gick att skapa en generisk metod, för alla möjliga försvarslogistiska system. Därför föreslogs ett vidare arbete som innebär att kategorisera system med liknande egenskaper i olika systemtyper. Med förslagsvis en totalkostnadsanalys och annan empirisk erfarenhet som grund kan PI för varje systemtyp väljas, för att på så sätt skapa "nettolistor" av generiska KPI för varje systemtyp. Är systemägaren intresserad av att ytterligare gallra bland dessa generiska KPI, så har ett frågebatteri skapats som sållar på basis av vad som är intressant att mäta. / The Swedish Defence Materiel (Försvarets Materielverk -FMV) faces a major redirection of its activities with an associated with reorganization. The new business is to deliver Defense Logistics Services to the Swedish Armed Forces (Försvarsmakten - FM). There is no existing Swedish definition for the term Defense Logistics. One purpose of this study has been to provide a proposed definition. FMV also requires a procedure for identifying relevant measurements, Key Performance Indicators (KPI), for arbitrary defense logistics systems, which can indicate whether the Defense Logistics Services delivered are effective or not.   In order to create a definition, the first step in this study is has been to examine what the theory says about methods for crafting definitions. There implied a need for a large literature review, with the purpose of identifying how and what other organizations, business and theories relate to and how they use the term of Defense Logistics. The information from the literature review was used as inspirational input when applying the improvements method, which is one of the methods available when crafting definitions.   The second purpose of this study has been to develop a procedure for identifying KPI:s related to Defense Logistics. This was also solved by a large literature review that identified existing logistical measurements and explained what KPI:s are and how they are used. The above logistical measurements together with measurements developed and derived from the definition were used to form a "comprehensive list" of possible Performance Indicators (PI).   During the design of the procedure it was recognized that it was not feasible to create a generic method for every possible defense logistic system. It was therefore proposed, as future work is, to categorize systems with similar characteristics into system types. With e.g. total cost analysis and other empirical experience as a basis, KPI can be chosen for each system type and thereby forming "net lists" for each generic system type. If the part interested in measuring a defense logistics service is interested in further narrowing the "net list" of KPI, a couple of questions are provided to assist in this, based on the concerns of the interest party.

Hur en verksamhet skall förbättrar sin interna styrning genom användning av kundinformation är ett omdiskuterat ämne. I studien ”Kundinformationen utvecklar den interna styrningen”. Undersöker författarna hur företag som tillämpar användningen av CRM i sin vardagliga verksamhet, har möjlighet att effektivisera för hur de skall nå sin vision. Detta möjliggjordes genom att fråga ett antal verksamheter, hur de ser på vikten av användandet av IT – relaterade verktyg. Skapar ett bättre sätt för verksamheten att kommunicera med kunden och samtidigt underlättar arbetet med den interna styrningen. Detta svarar författarna på när de såg till hur Balanced Scorecard teoretiskt jämfördes med hur det praktiskt tillämpas och vad i insamlingen som är viktigt för verksamheten att ta del av för att nå upp till sin vision. Hur resultatet av den insamling i senare skede går att koppla till verksamhetens interna styrning är i alla högsta grad väsentlig, då en god kommunikation kommer att betyda att en verksamhet tar mer marknadsandelar när relationen till kunden är starkare.Författarna kom fram till att för en verksamhet är kundrelationen guld värd när det gäller att ta marknadsandelar. En verksamhet som varje dag kan analysera kundens efterfrågan kommer i och med detta att kunna forma vilka mål som behövs. Inom ramen för detta är det därför viktigt att verksamheten ser ett icke-finansiellt nyckeltal, utifrån kundperspektivet, som viktigast och värderar de finansiella som tillhörande och hjälpande nyckeltal som kommer att styra upp verksamhetens ekonomi.

<p>Är de svenska storbankernas presentation av finansiella nyckeltal jämförbara? Det är frågan jag ställt mig i syfte att skapa förståelse för omfattningen av skillnaden mellan bankernas jämförande information via finansiella nyckeltal.</p><p>Analysen har utförts genom en fallstudie, där ett systemsynsätt tillämpats, och har visat att vare sig bankernas presentation av finansiella nyckeltal, eller teorier kring nyckeltal, kan anses vara jämförbara. Stora skillnader existerar, både kring vilka nyckeltal som presenteras, vad de kallas och hur de beräknas. Finansiella nyckeltal kan således inte anses vara användbara som analysverktyg, eller bidra till den inre marknadens funktion.</p><p>Resultatet av studien baserar sig på analyser av bankernas presenterade finansiella nyckeltal, resultat- och balansräkningar, ägarstrukturer och börskurser. Grunddata har hämtats från bankernas årsredovisningar under perioden 2004 – 2008, från Finansinspektionen och Stockholmsbörsen. Jag har även intervjuat representanter från bankerna och Finansinspektionen, en analytiker och en ekonomijournalist. Den övergripande bilden och djupa förståelsen har jag fått av Jacob Palmstierna, som haft godheten att dela med sig av sin fyrtioåriga erfarenhet och ovärderliga kunskap om den svenska bankbranschen.</p><p>Uppsatsen innefattar även metodutveckling i form av en konceptuell omvärldsmodell.</p>

<p>Uppdragsgivare för detta examensarbete är Skanska Sverige AB Region Stora Projekt, som arbetar med stora bro- och anläggningsprojekt. Störst behov ligger i att få ökad kunskap om de <em>Allmänna</em>i projekten. Arbetet med anbudskalkyler innebär att förutse projektkostnader och kostnaderna <em>Allmänna kostnader</em> utgör en betydande del av projektets totalkostnad och är svårkalkylerade. Generellt uttryckt utgör denna post de byggkostnader som används gemensamt i projektet. Nyckeltal komprimerar information i syfte att göra den mer lättillgänglig för användaren.</p><p>Syftet med denna rapport är att få fram nyckeltal tänkta att i första hand användas till att kvalitetssäkra kommande anbudsarbeten.</p><p>Det material och data som rapporten baseras på är intern information om referensprojekten och slutrapporter.</p><p>För två av resurserna kan nyckeltal presenteras, samma gäller för en tredje baserat på att referensprojekten har liknande utförande. Det är rimligt för en fjärde. De resterande är för objektsspecifika och det finns för lite underliggande data för att kunna dra någon slutsats. För dessa krävs det fler referensprojekt för att kunna få fram tillförlitlig data.</p> / <p>The taskmaster for this thesis is Skanska Sverige AB Region Stora Projekt, who works with large bridge- and construction projects. Greatest need is to enhance the understanding of the <em>General costs</em> of the projects. Tender calculation means to predict project costs and <em>General costs </em>are a significant part of the project's total cost and is difficult to calculate. This post is, broadly expressed, the construction costs that are used jointly in the project. Ratios compress information in order to make it more accessible to the user.</p><p><p>The purpose of this report is to present ratios primarily intended to be used to quality-assure future tender work.</p><p>The material and data to which the report is based on is internal information about the reference projects and their final reports.</p><p>For two of the resources ratios can be presented, the same applies to a third based on that the reference projects have similar design. It is reasonable for a fourth. The remainder is too object-specific and there is little underlying data to draw any conclusions. For these require more reference projects in order to obtain reliable data.</p></p>

<p>Corporate failures pose a problem for banks, investors, customers, employees andinsurers. With a multivariate discrimination method, the study aims to find the specificfinancial ratios that most accurate reveals a company's financial health, which is ofinterest to all of the above parties. The data consist of 1042 Swedish small enterprisesand 30 different financial ratios between the years 2005‐2007. The result shows thatbankrupt firms three years before bankruptcy have a disadvantaged capital structurewith poor solvency and high debt. The year before bankruptcy, profitability and liquiditydeclined for bankruptcy group, and rates vary considerably in comparison with thesurviving companies. Our model can correctly classify 91,2 % of the total sample one yearbefore bankruptcy.</p> / <p>Företagskonkurser är dyrt för samhället och utgör ett problem för bland annat banker,investerare, kunder, anställda, försäkringsbolag och leverantörer. Studien syftar till attfinna de specifika nyckeltal vilka avslöjar ett företags finansiella hälsa, vilket är av intresseför alla ovanstående parter. Med en kvantitativ multivariat analysmetod har 30 olikanyckeltal från sammanlagt 1042 svenska mindre aktiebolag mellan åren 2005 och 2007studerats.Resultatet visar att konkursföretagen tre år innan konkurs har en missgynnandekapitalstruktur med svag soliditet och hög skuldsättning. Året innan konkurs harlönsamheten och likviditeten minskat för konkursgruppen och talen uppvisar storaskillnader i jämförelse med de överlevande företagen. Modellen klassificerar 91,2 % avföretagen korrekt ett år innan konkurs.</p>

<p> </p><p><strong>ABSTRACT</strong></p><p><strong> </strong></p><p><strong>   Titel:</strong> I vilken utsträckning används ekonomistyrning i praktiken?</p><p> - En studie av fyra företag</p><p><strong> </strong></p><p><strong>Nivå:</strong> C-uppsats i ämnet företagsekonomi (15 hp)</p><p> </p><p><strong>Författare:</strong> Emma Roos och Fanny Wiklander</p><p> </p><p><strong>Handledare:</strong> Mats Ryding</p><p> </p><p><strong>Datum: </strong>2009-05<strong></strong></p><p> </p><p><strong>Syfte:</strong> Syftet med denna uppsats är att få en inblick i hur verkliga företag arbetar med ekonomisk styrning mot bakgrund av vår teoristudie och det vi lärt oss i vår utbildning. Vi har intervjuat fyra företag inom olika branscher för att ta reda på i vilken utsträckning de använder sig av ekonomisk redovisning. Vi har också undersökt om dessa företag använder affärssystem och vilken betydelse dessa har, samt om de påverkats av finanskrisen och därför blivit mer noggranna och försiktiga när de ska ta ekonomiska beslut.</p><p> </p><p><strong>Metod: </strong>Vi har använt oss av den kvalitativa metoden i denna uppsats. I den kvalitativa metoden finns det en fysisk närhet till det forskningsobjekt man studerar då man helst ska möta respondenten ansikte mot ansikte. Detta passar oss bra då vi har haft personliga intervjuer med samtliga respondenter. Vi har även använt oss av en fallstudie. Denna undersökningsmetod innebär att man undersöker "en liten del av ett stort förlopp och med hjälp av fallet beskriver man verkligheten och säger att fallet i fråga får representera verkligheten". Dock har vi varit försiktig i vår analys och inte dragit allt för generella och breda slutsatser, eftersom vi endast baserar vår studie på fyra företag.</p><p> </p><p><strong>Resultat & slutsats: </strong>Det har varit intressant att se hur verkliga företag arbetar med ekonomistyrning. Majoriteten av företagen använder sig i relativt stor utsträckning av ekonomiska hjälpmedel, även om det varierar mellan vilka sorts verktyg som prioriteras. Framförallt ser vi att affärssystemen är ett viktigt hjälpmedel i företagen. Finess är undantaget i denna studie, de använder sig i väldigt lite utsträckning av intern redovisning och har inget ekonomisystem, men har ändå en väl fungerande verksamhet.</p><p> </p><p><strong>Förslag till fortsattforskning:</strong> Vi tycker att det skulle vara intressant att utgå från ett liknande ämne, men istället jämföra företag inom samma bransch. På detta sätt skulle man kunna dra mer generella slutsatser om just den branschen och eventuellt också se om vissa styrmedel är mer effektiva än andra. Ett annat alternativ är att man, för att få en ordentlig överblick i hur företag arbetar, också tittar på vilka organisatoriska och marknadsföringsmässiga styrmedel företag använder sig av.</p><p> </p><p><strong>Uppsatsens bidrag: </strong>Uppsatsen har bidragit till en ökad förståelse för hur faktiska företag använder ekonomiska verktyg för att styra sin verksamhet.  </p><p> </p><p><strong>Nyckelord: </strong>Ekonomistyrning, intern redovisning, budgetering, kalkylering, nyckeltal</p>