No description available.

Denna designpedagogiska undersökning baseras på ett empiriskt material som med en etnografisk inspirerad metod med participatory design som grund för deltagandet, undersöker rätten till individens visuella uttryck i det offentliga rummet, sett ur ett maktperspektiv inom det socialkonstruktionistiska fältet. Syftet är att skapa en mötesplats som kan möjliggöra för boende i Orminge att ta plats med visuella avtryck i ett kollektivt skapande. I Orminge, som är en förort till Stockholm, har undersökningen ägt rum i form av en workshop, en aktion och en utställning. Under tre veckor i oktober 2010 kunde biblioteksbesökare till Orminge Bibliotek delta i en öppen workshop. Deltagarna, de boende i Orminge och tillika besökare till Orminge Bibliotek, "målade med tråd" på duk och bestämde sedan platser där den broderade duken skulle placeras ut i det offentliga rummet. En utställning i Orminge Bibliotek skapades utifrån dokumentationen över workshopens process och dukens platstagande i det offentliga rummet (aktionen), vilket lyfte upp deltagarnas arbete och Orminge som plats. Frågeställningen som ställs i undersökningen är: Vilka nya betydelser kan skapas då ett kollektivt broderi tar plats i det offentliga rummet? Jag genomförde en aktion, inspirerad av craftivism, där jag tog ut deltagarnas gemensamma artefakt till deras utvalda platser i det offentliga rummet. Deltagarnas val av platser handlade om att fånga uppmärksamhet, ifrågasätta konsumtion, lämna avtryck i det offentliga rummet, en form av identitetsskapande och symboliska krockar mellan handarbete, reklam och graffiti. Undersökningens resultat visar bland annat att detta projekt kan läsas som en form av motmakt. Som gatukonst bär den broderade duken politisk potential att kunna ifrågasätta den demokratiska aspekten av vem eller vilka som har makten i det offentliga rummet. Deltagarnas platstagande sker via aktionen då deras artefakt utmanar det offentliga rummets strukturer. Inom ramen för designpedagogik kan duken som handarbete i det offentliga rummet härleda till diskussioner om mänsklig närvaro i reklamflödet och ett platstagande av boende i sin egen förort. Hos dessa Ormingebor fann jag en vilja att handarbeta, uttrycka sig och ta plats. Mötesplatsen fångade upp ett behov av att vilja berätta visuellt, med nål och tråd på duk. I en utställning 2011-01-10 till 2011-01-15 på Konstfack (Högskolan för konst, konsthantverk, design och bildpedagogik) gestaltades undersökningen. Fotografier, från när det kollektiva broderiet tog plats och skapade nya betydelser i Orminges offentliga rum, tejpades upp på en yta likt estetiken för olaglig affischering i det offentliga rummet. En större affisch med en bild på duken hängdes på väggen. På affischen hängde trådar och nålar ner mot golvet för att efterlikna workshopens estetik i Orminge Bibliotek. / BI

Högskolan i Halmstad består idag av en uppdelning mellan byggnader och en campusplan har skapats för att bygga om campusområdet med målet att skapa ett campus med mer rörelser på de olika ytorna för att skapa social sammanhållning mellan studenterna. Uppsatsens syfte har varit att skapa sig en förståelse om studenternas uppfattning om de rådande offentliga platserna på Högskolan i Halmstad och deras funktionalitet. Utifrån Rikard som är projektledare för campusområdet och campusplanen 2025 vill vi skapa oss en uppfattning om hur deras vision stämmer överens med studenternas. Forskningsfrågan lyder: Hur upplever studenter på Högskolan i Halmstad att den aktuella utformningen av campusområde påverkar den sociala sammanhållningen bland studenter och vilka förändringar vill studenterna se för att öka sammanhållningen? Tidigare forskning belyser att det är viktigt med de fysiska platserna i staden och dess utformning för att skapa social sammanhållning. Uppsatsen har haft en kvalitativ metod med den hermeneutiska metodansatsen. Resultatdelen har presenterats i sju teman för att kategorisera projektinformantens och studentinformanternas intervjusvar. I resultatet presenteras det att studenterna anser att de offentliga platserna på Högskolan i Halmstad inte har attraktiva mötesplatser och att de saknas en tillhörighet till de andra akademierna på grund av den uppdelningen mellan byggnaderna som råder idag på campusområdet. Resultatet har vidare analyserat med hjälp av teorierna om tillhörighet av Vanessa May, om det offentliga rummet av Rolf Lidskog, om rätten till staden av Don Mitchell och om identitet av Rikard Jenkins. Nyckelord: Offentliga platser, studenter, social sammanhållning, attraktiva mötesplatser, Högskolan i Halmstad

Studien syftar till att studera unga vuxnas upplevelser av välbefinnande vid användning av offentliga platser under covid-19 pandemin. Syftet är även att studera vilka strategier unga vuxna använder sig av för att öka sitt upplevda välbefinnande vid användning av offentliga platser under covid-19 pandemin. Undersökningen genomfördes genom kvalitativa intervjuer av unga vuxna män och kvinnor och genom dolda observationer av utvalda platser. Studien är avgränsad till Uppsala och går genom en kvalitativ metod in på djupet om deltagarnas upplevelser. Resultatet visar att unga vuxnas välbefinnande vid användning av offentliga platser har minskat under covid-19 pandemin. Det har blivit svårare att använda offentliga platser utan att riskera sin trygghet genom risken att bli smittad av viruset och riskera att bli stigmatiserad som smittobärare. Begränsningen har även lett till svårigheter att upprätthålla sociala kontakter vilket i vissa fall lösts genom en närmare relation till djur som inte bedöms vara en smittorisk. För att öka välbefinnandet tilltog samtliga deltagare strategier där den vanligaste strategin var att söka sig till offentliga platser som hade större tillgångar av grönområden eller vatten och naturligt hade färre människor närvarande

Den fysiska planeringen och utformningen av en plats påverkar hur den upplevs av besökaren. Att känna sig trygg i samhället är en demokratisk rättighet och en förutsättning för att kunna vara en aktiv individ, nyttja samhällets olika funktioner och kunna delta i olika aktiviteter. Utmaningen med att planera för trygga och säkra miljöer är att trygghet är en subjektiv känsla som innebär den individuella bedömningen av sin egna säkerhet. En säker plats betyder att brottsligheten är låg och risken för att bli utsatt för brott är liten. Trygghet och säkerhet är två begrepp som har en påtaglig skillnad då en säker plats inte nödvändigtvis behöver upplevas som trygg. Kandidatuppsatsen syftar till att undersöka hur säkerhet och upplevd trygghet på offentliga platser påverkas av den fysiska utformningen. Studien undersöker även om det finns något samband mellan upplevd trygghet och den faktiska säkerheten. En fallstudie har genomförts på Göteborgs centralstation där stationens fysiska aspekter, den upplevda tryggheten på platsen och dess faktiska säkerhet har undersökts. Studien använde sig av metoden textanalys samt observationer baserade på teorin Defensible space. Teorin innehåller metoden CPTED, vilket är en metod baserad på principer i den fysiska miljön som bidrar till säkra och trygga miljöer. Metoderna kompletteras med intervjuer i syfte att få ett perspektiv på hur människor upplever Göteborgs centralstation i ett trygghetsperspektiv. Resultaten från studien har sedan ställts mot brottsstatistiken för Göteborgs centralstation, för att ser hur ett samband mellan upplevd trygghet i den fysiska miljön och säkerhet på en offentlig plats ser ut.  Fallstudien har lett fram till slutsatsen att fysisk planering och utformning av offentliga platser kan påverka den upplevda tryggheten. Platsens utformning och dess koppling till den faktiska säkerheten kan däremot inte fastställas. Säkerhet är ett komplext begrepp som påverkas av flera olika faktorer, inte bara fysisk planering. Studien visar att CPTED- principerna implementeras på Göteborgs centralstation i olika utsträckning på olika delar av stationsområdet. Kandidatuppsatsen avslutas med en diskussion gällande brottsprevention som planeringsideal och vikten av planerarens roll i utformningen av trygga miljöer på offentliga platser.

Denna studie syftar till att öka förståelsen för unga kvinnors upplevda otrygghet på offentliga platser i Örnsköldsvik. Studien synliggör orsaker till att känslan av otrygghet uppstår och belyser dess konsekvenser. Upplevd otrygghet undersöks med hjälp av fyra semistrukturerade fokusgruppintervjuer. Totalt intervjuas tolv unga kvinnor som går andra året på gymnasiet i Örnsköldsviks kommun. Undersökningen utgår från tre forskningsfrågor: Vad är otrygghet? Vad ger upphov till otrygghet på offentliga platser? Hur påverkas unga kvinnors liv av upplevd otrygghet på offentliga platser? Materialet analyseras med en induktiv tematisk analysmetod och diskuteras i förhållande till ett sociokulturellt perspektiv på lärande. Denna studie bekräftar tidigare forskning som visar att känslan av otrygghet är ett komplext område, såväl sociala medier, erfarenheter och miljömässiga faktorer har betydelse för upplevd otrygghet. Resultatet i vår studie visar dock att den huvudsakliga orsaken till att känslan av otrygghet uppstår på offentliga platser är mäns gränslösa beteende, vilket har en negativ påverkan på unga kvinnors livskvalité och välmående. / This study aims to increase understanding of young women´s perception of unsafety in publicplaces in Örnsköldsvik. The study raise knowledge about underlying causes of feeling unsafe inpublic places and possible consequences that follow. To examine this, a qualitative semistructured focus group interview is conducted. The interviewees consist of twelve young womenin upper secondary school. This study is based on tree main research questions: What isunsafety? What gives rise to the feeling of being unsafe in public places? How does perceivedunsafety in public places affect young women lives? The collected data material is analyzedusing an inductive thematic analyze method and is discussed in relation to a socioculturalperspective on learning. The result confirms that perceived unsafety is a complex problemcaused by several influencing factors, such as social media, experiences of victimization andenvironmental factors. However, the main reason for the occurrence of perceived unsafetyamong young women appears to be men and their disrespectful behavior. This in turn has anegative effect on wellbeing and quality of life among young women.

Syftet med uppsatsen är att undersöka hur planeringen av social hållbarhet med fokus på trygghet i den offentliga miljön förändrats i den nya stadsdelen Norra Djurgårdsstaden i Stockholm. Undersökningen har genomförts med en kvalitativ samt en kvantitativ innehållsanalys av två olika planprogram för en hållbar utveckling av Norra Djurgårdsstaden. Planprogrammen är från 2017 och 2021 och har studerats med en jämförande ansats. Uppkomsten av ord har räknats samt en dokumentstudie där olika studier och böcker ligger till grund för de teorier som diskuteras med analysens resultat. Resultatet av studien visar att det finns ett fortsatt arbete för social hållbarhet i stadsutvecklingsprojektet Norra Djurgårdsstaden. Planering som är kopplat till det offentliga rummet visar på hur Norra Djurgårdsstaden har ett starkt fokus på trygghet. Planprogrammet från 2021 har ett trygghetsperspektiv med en starkare koppling till jämställdhet och jämlikhetsfrågor. Det sociala hållbarhetsarbetet har fått ett större fokus på jämställdhet och jämlikhet som är kopplat till Agenda 2030 och FN:s hållbarhetsmål.

I denna studie försöker jag att belysa det offentliga rummet och platsens innebörd i den västerländska postindustriella staden. Uppsatsen tar sig an uppgiften att undersöka hur nyliberalismens påverkan i urban stadsutveckling fungerar tillsammans med grundläggande demokratiska värden. Det görs genom en fallstudie av projektet Nya Drottningtorget i Trollhättan. Staden planerar i skrivande stund om sitt centrala torg och har valt en annorlunda väg, målet är att torget ska bli en plats för alla.   Studiens empiri bygger på en intervju med Trollhättans Stadsbyggnadschef som även är projektledaren i Nya Drottningtorget. Vidare bygger studien på en dokumentanalys över en omfattande medborgardialog. Dialogen bygger på flera olika metoder, så som en husvagnsturné med enkäter, tävling i Minecraft, tankar och idéer från aktiviteter genom skolan med barn och unga. Analysen av studiens empiri och teoretiska bakgrund visar att Trollhättan följer en trend som syftar till att förnya stadens offentliga platser och rum för att skapa en attraktiv stad att bo och vistas i, detta syns inte minst i att stadens torg äntligen planeras om. Tre förslag på Nya Drottningtorget har tagits fram av arkitektbyrån Temagruppen AB under styrning av Trollhättans Stads sex prioriterade funktioner och med inslag av Trollhättebornas tankar och åsikter. De tre förslagen har olika inriktningar och speglar såväl kommunens som medborgarnas visioner. Om Nya Drottningtorget blir en plats för alla återstår att se. Diskussionen om huruvida detta är möjligt eller om det snarare handlar om en utopi behandlas i analysen. Trots den diskussionen, visar Trollhättans tillvägagångssätt i förnyelsen av torget tecken på att vara en bra grund. Torget som offentliga rum och plats har förutsättningarna att bli av god kvalitet. / With this essay, I have attempted to elucidate the meaning of public places and spaces in a Western post-industrial city. The essay looks more closely on how the neoliberal influence on urban planning functions together with democracy. It does so through a case study on the project Nya Drottningtorget in Trollhättan. The city is in the progress of remaking its central square and have chosen a different path, with the purpose to create a square for all.   The empirics of this essay is based on an interview with the city planning director, who is also the manager of the project Nya Drottningtorget. The empirics is also based on analysis of a major civil dialogue. The civil dialogue has been made through out a variety of methods, such as a tour with a caravan, questionnaires, a Minecraft-contest and different activities with school to reach the young citizens of Trollhättan. The analysis of this essays empirics and theoretical foundation shows that Trollhättan is following a global trend which aims to renew public spaces and places in cities. This renewal projects aims to create an attractive city to live and be in.   Three proposals have been designed by the architectural firm, Temagruppen AB, based on the civil dialogue and directions from six prioritized functions made by the politicians in Trollhättan. Those three suggestions on the new square focuses on different things but reflects both the citizens’ opinions and the politicians’ directions. If the new central square will be a place and space for all remains to see. The discussion whether this is possible or a utopic wish is discussed in the analysis of this essay. However, Trollhättans approach and so far progress in this renewal project points in a right direction. This square as a public space and place has all the conditions to be of good quality.

Urbana grönområden blir allt viktigare i det moderna samhället, inte enbart till följd av de hälsofrämjande effekter grönområden visat sig ha, utan även för sociala ändamål. Parker anses därför vara de bäst lämpade platserna för möten mellan människor med olika bakgrund och referensramar och utgör därför en viktig komponent i strävan mot ett minskat främlingskap i världens städer. Urbana parker har historiskt sett gått från att vara en plattform för eliten att visa upp sig till att bli en gemensam mötesplats för alla. Trots att parken framställs som en öppen och välkomnande plats hävdas det att användarna fortfarande utgör en homogen grupp vilket i sin tur omintetgör potentialen att främja social interaktion mellan olika samhällsgrupper. I detta examensarbete har en del av Gävles stadspark, Stadsträdgården, undersökts med avsikt att studera och kartera dess användning, användare och utbud. De metoder som har tillämpats är en enkätstudie samt observationer. Under observationerna har momenten frekvensräkning, mapping, ett kvalitativt experiment och en inventering av parkens befintliga utbud genomförts. I parken återfinns en varierad sammansättning av besökare av varierande ålder, kön och etnicitet. Del av Stadsträdgården är zonindelad utifrån användning och användare och tiden är en avgörande dimension som styr förekomsten av mänskliga möten. Social interaktion sker i mycket liten utsträckning mellan främlingar, och om det äger rum krävs en tredje komponent, exempelvis en händelse eller ett fysiskt objekt som påkallar ett gemensamt intresse. Parken saknar enligt besökarna ett flertal kvaliteter i det befintliga utbudet. I dagsläget är det oklart om någon form av medborgardialog sker vid planering av befintliga parker i Gävle. / Urban green-spaces are considered to be more important today than ever before. Parks arenot only beneficial for their positive effects on human health, but also for their social aspects. Parks are consequently considered to be the most suitable environment for encounters between people with different backgrounds and interests. Urban parks have developed from a place where the city-eliteexpressedtheir power to the public into a common place for all. Even though the parksareconsidered to be an open and welcoming place,users are considered to represent a homogenous group of people, which in turn, eliminates the potential of social interaction between different social groups. In this thesis a part of the urban park, Stadsträdgården, is investigated with the intention to study and map its use, its users and the existing supply. The methods used in this project are a questionnaire and observations. During the observations elements like counting, mapping, a qualitative experiment and an inventory of the park-attributes have been implemented. In the park, a broad composition of visitors consisting of varied age, gender and ethnicity, can be found. The focus area of this case study is divided into zones through the area of use and the users. In parks, time is an important dimension controlling whether different people will meet or not. Social interaction between strangers occurs in a small amount, and when it does, it depends on a third component, an event or a physical object that calls for a common interest. The parklacksnumerous qualities in the existing supply of the parkaccording to the users. However, it is uncertain towhat extent the public influencesthe planning of existing urban parks in Gävle, and thus if their considerations are ever involved in the planning process.

Omvandling av hamnområden och att stärka kopplingen mellan staden och havet är en aktuell planeringssituation i dagens ökande urbanisering i våra städer samtidigt som segregering är ett växande problem på många platser. Hållbar utveckling har sedan länge varit aktuellt i planeringsdebatten men under senare tid har en förskjutning skett från de ekologiska aspekterna av stadsplaneringen till de sociala värdena som skapas av densamma. Det har därför inte skrivits och forskats i lika stor utsträckning som inom den ekologiska och ekonomiska hållbarheten då planering för integration och det sociala livet är under pågående utveckling. Arbetet syftar därmed till att behandla synen på social hållbar utveckling och undersöka hur begreppet förstås, vad det innefattar och hur det definieras samt hur det senare kan komma att praktiseras. Detta görs med utgång i en teoretisk diskussion där hållbar utveckling som huvudbegrepp utreds utifrån dess ursprung, hur det används och förstås utifrån forskning kring ämnet, varpå en liknande redogörelse görs av begreppet social hållbarhet, vilket utgör arbetets huvudfokus. För att bringa klarhet i den sociala hållbarhetens koppling till fysisk planering har samtida forskning i ämnet studerats, vilket utgör arbetets forskningsöversikt. utifrån denna forskningsöversikt, tillsammans med studier av två referensprojekt, utrönas gestaltningsprinciper för hur social hållbarhet kan främjas och praktiskt appliceras i ett gestaltningsförslag. Dessa gestaltningsprinciper tillämpas sedan genom arbetets fallstudie av Trelleborgs sjöstad, som även är föremål för den aktuella arkitekttävlingen Europan 14. I fallstudien studeras planeringsförutsättningarna för Trelleborgs sjöstad utifrån den fördjupade översiktsplanen för området samt utifrån dokument tillhörande tävlingsprogrammet för Europan 14. Arbetet mynnar slutligen ut i ett gestaltningsförslag för en centrumnära del av Trelleborgs sjöstad. Förslaget grundar sig i de principer för socialt hållbar planering som baserats på forskningsöversikten, och det visar sig att det är möjligt att planera socialt hållbart utifrån aktuell forskning och samtida planeringsexempel.