Min uppsats är en textanalytisk studie som undersöker och värderar de anspråk på det estetiska som formulerats i skolans styrdokument under 1990-talets senare hälft och i dokument som formulerats av aktörer på fältet Kultur i skolan vid millennieskiftet. Studiens huvudsyfte är att ta fram och pröva begrepp med vars hjälp man kan undersöka och kvalificera en lärarledd estetisk praktik i förskola, skola eller lärarutbildning. Jag använder mig av Bourdieus fältbegrepp. Det är min hypotes att man kan börja tala om Kultur i skolan som ett fält under 90-talet. De två aktörer på fältet som jag särskilt fokuserar är Statens Kulturråd och Skolverket/Myndigheten för Skolutveckling i deras gemensamma uppdrag Kultur för lust och lärande. Förutom textanalysen bildar personliga erfarenheter från arbete med regeringsuppdragen Skolkommittén, Arbetsgruppen Kultur i skolan samt Kultur och skola (KOS) en bakgrund till hur jag ser på mitt material. Ordet ”anspråk” använder jag för att formulera analyskategorier som också kan användas som tankeredskap för utvecklingsarbete på fältet. ”Anspråken” ska ha bäring på fältet och bli förstådda där, vara rimliga ur mitt aktörsperspektiv och fungera teoretiskt. Jag använde ett raster med sex anspråk som jag kunde urskilja som rimliga i förhållande till undersökningsområdet: 1.perspektivering av sammanhang 2.kvalificering av kunskapssyn3.språk- och begreppsutveckling 4.stöd för barn och unga i deras identitetsutveckling och i utveckling av olika kompetenser 5.utveckling av kulturella och sociala värden och medborgerlig bildning6.utveckling av skolkulturerDe anspråk jag formulerar handlar om kopplingar mellan estetik, kunskap och olika undervisningskulturer. Varje anspråk jag formulerat måste för att kunna användas i vidare studier nyanseras och få följdfrågor som På vilket vis? I vilket syfte? För vem?”Anspråk” har därmed kommit att bli ett viktigt begrepp i min studie. Vid sidan av det begreppet har jag prövat ett antal andra begrepp som hör hemma i en KOS-kontext. Till dessa hör bildningsbegreppet och offentlighetsbegreppet och de tre begreppen radikal estetik, modest estetik och marknadsestetik.Min prövande fältundersökning kommer till slutsatsen att det i dokumenten råder ett underskott på formulerade anspråk på det jag kallar ”perspektivering av sammanhang” och ”kvalificering av kunskap”. De två aktörerna Skolverket/Myndigheten för skolutveckling och Statens Kulturråd ger uttryck för olika ståndpunkter som kan relateras till olika institutionella samman-hang och estetikbegrepp. Skolverket utmärks i huvudsak av ett undervisnings- och omsorgsperspektiv med stöd i läroplaner och kursplaner medan Statens Kulturråd i huvud-sak utmärks av ett distributivt förmedlingsperspektiv med stöd i de generella kulturpolitiska målen. Bilden kompliceras av att Skolverket i sin fokusering på skolans mål och kan ge uttryck för en instrumentell hållning och en modest estetik medan Statens Kulturråd snarare vill bevaka konstens relativa frihet och radikalitet samtidigt som båda gör anspråk på att vilja stödja elevernas identitetsutveckling.Slutligen konstaterar jag att det nu börjat föras gemensamma problematiserande diskussioner kring olika anspråk hos aktörerna på fältet Kultur i skolan.

Denna uppsats undersöker delaktighet och deltagande som begrepp med fokus på tidigare barnskådespelares och produktionsmedarbetares erfarenheter och uppfattningar om att arbeta som och med barnskådespelare. Syftet är att studera produktionsaspekter och etiska aspekter av film-och tv-produktion, samt att lyfta hur skådespelare har uppfattat sin medverkan som barn i produktioner. De frågor som ställs är följande: Hur uppfattar två tidigare barnskådespelare och tre produktionsmedarbetare barnskådespelares deltagande inom film- och tv-produktion i Sverige? Vilka positiva och negativa effekter finns det med att jobba som och med barnskådespelare i Sverige? Finns det motsättningar mellan ett barnperspektiv och ett produktionsperspektiv? Denna studie upplyser om hur olika förhållningsätt kring barns medverkan inom medieproduktion kan påverka ett barns självuppfattning. Detta resultat är relevant då det uppmuntrar till vidare forskning om barnskådespelares självuppfattning i relation till produktion och offentlighet, liksom avvisning vid casting samt att undersöka erfarenheter från tidigare barnskådespelare som valt att inte fortsätta i branschen. Det vore även bra att bra upprätta en arbetsrutin kring motverkande av negativa följder av tidig offentlighet.

I denna uppsats görs en undersökning av Tidöavtalet kring det nya lagförslaget om anmälningsplikt av personer som vistas illegalt i landet. Bakgrunden till uppsatsen baseras på kritik från olika yrkesgrupper som hävdar att lagförslaget strider mot olika regelverk samt yrkesetik. Syftet med uppsatsen har därmed varit att belysa de skillnader som finns mellan olika konventioner och lagar genom att analysera Tidöavtalet och specifikt den del som berör anmälningsplikten. Frågeställningen i uppsatsen har därför lytt enligt följande: på vilket sätt skiljer sig den nuvarande anmälningsplikten från lagförslaget, samt hur förhåller sig svensk lagstiftning och Sveriges internationella förpliktelser till den eventuellt nya anmälningsplikten av papperslösa? Då Tidöavtalet är mycket omfattande, men även konventionerna och lagarna, har fokus därmed legat på de delar som berör anmälningsplikten samt papperslösas rättigheter. Uppsatsen har även utgått från en rättsdogmatisk metod som i korthet handlar om att problematisera gällande rätt. Vad som framgick i resultatet var att lagförslaget som syftar till att ta itu med skuggsamhället skulle kunna tänkas stå i strid med befintlig svensk lagstiftning samt Sveriges internationella åtaganden, särskilt när det gäller integritetsskydd och sekretess inom skolan och hälso-och sjukvården men även enligt FN:s barnkonvention samt ICESCR. Lagförslaget visade sig även skilja sig avsevärt från den nuvarande lagen om anmälningsplikt och markerar således en förändring i inriktningen av anmälningsplikten. / In this thesis, an examination of the Tidö Agreement is conducted in relation to the new legislative proposal regarding the reporting obligation for individuals staying illegally in the country. The background of the essay is based on criticism from various professional groups claiming that the legislative proposal contradicts various regulations and professional ethics. Consequently, the purpose of the essay has been to highlight the differences between various conventions and laws by analyzing the Tidö Agreement, specifically the section related to the reporting obligation. The research question in the essay has thus been formulated as follows: In what way does the current reporting obligation differ from the legislative proposal, and how do Swedish legislation and Sweden's international obligations relate to the potential new reporting obligation for undocumented individuals? Given the extensive nature of the Tidö Agreement, as well as the conventions and laws, the focus has been on the parts related to the reporting obligation and the rights of undocumented individuals. The thesis has also adopted a legal dogmatic method, which briefly involves problematizing existing law. The results indicated that the legislative proposal aimed at addressing the shadow economy could potentially conflict with existing Swedish legislation and Sweden's international commitments, especially regarding privacy protection and confidentiality within education and healthcare. This includes considerations under the UN Convention on the Rights of the Child and ICESCR. The legislative proposal on the reporting obligation also turned out to differ significantly from the current reporting obligation law, thus signaling a change in the direction of the reporting obligation.

<p>"The choreography of fear" is a discourse-analysis study which focus at how young men speaks about fear, threat and violence in the public everyday life. The study adopts socialcontructionism as theoretical approach and also uses theories about gender, hegemony masculinity, fear as a social constructed phenomenon and moral-panic. The study is based on qualitative interview whit young men in age 18-30 and the method is mainly discourse-psychology. The section of Analysis discuss subjects as what and whom the young men consider to be a threat and which areas in the public space they consider to be dangerous and how they choose to handle the menace. The Analysis also focuses on how the informants speak about fear, how they define fear and what they consider arouse fear.</p>

"The choreography of fear" is a discourse-analysis study which focus at how young men speaks about fear, threat and violence in the public everyday life. The study adopts socialcontructionism as theoretical approach and also uses theories about gender, hegemony masculinity, fear as a social constructed phenomenon and moral-panic. The study is based on qualitative interview whit young men in age 18-30 and the method is mainly discourse-psychology. The section of Analysis discuss subjects as what and whom the young men consider to be a threat and which areas in the public space they consider to be dangerous and how they choose to handle the menace. The Analysis also focuses on how the informants speak about fear, how they define fear and what they consider arouse fear.

Sociala nätverk har länge varit ett viktigt forum för Internetanvändare över hela världen, och det nätverk som växer fortast heter Facebook och hade i mars 2009 över 200 miljoner aktiva användare. På Facebook publiceras dagligen mängder av information i form av bilder, filmer och konversationer som visar upp för omvärlden vilka vi är och vilka relationer vi har till andra människor. Jag har i min uppsats talat med sex unga vuxna, tre killar och tre tjejer om hur de upplever och brukar Facebook. Uppsatsen behandlar hur identitet skapas och upprätthålls samt lyfter fram de problem som kan uppstå när bilder och information publiceras offentligt. Jag tittar även på om det framkommer några skillnader i hur de medverkande ser på Facebook och dess funktioner beroende av kön. Genomgående anser intervjupersonerna att det är viktigt att framstå som en person som är utåtriktad och har ett stort socialt liv, något som de tycker att man kan visa upp på Facebook till en viss grad. Det framkommer att bildfunktionen där man kan tagga sig själv och sina vänner är det verktyg som är viktigast för användarna och det är också här som det visar sig att de medverkande kan välja att ”redigera” sin sida genom att ta bort oönskade bilder som publicerats. Killarna och tjejernas åsikter och tankar skiljer sig inte speciellt mycket generellt sett, men det finns ämnen såsom ”vad är en snygg bild” där det framkommer en betydande skillnad i resonemanget som kan härledas till genustillhörighet. / KSM/Magisteråret 2008/2009

Sedan Internet förändrade hur världen kommunicerar har den teknologiska utvecklingen i dess kölvatten och i synnerhet de sociala medierna inneburit ett paradigmskifte i vår vardagliga kommunikativa verklighet. Även organisationer har hakat på utvecklingen. Men för många råder ovisshet om hur sociala medier påverkar deras verksamhet. I synnerhet våra svenska myndigheter som har att förhålla sig till offentlighetsprincip, yttrandefrihet och ett genomgående medborgarperspektiv. Mot denna bakgrund ville vi undersöka hur sociala medier påverkar arbetet med samhällskommunikation inom en kommunal förvaltning. Vi har därför gjort en kvalitativ studie av en kommunal förvaltning inom Kalmar kommun genom att intervjua de som arbetar med Facebook samt deras ledning. Våra huvudteorier är hämtade från Kent Asp, Jürgen Habermas och John B. Thompson. Vi har kommit fram till att Facebook är en samlingsplats för flera olika typer av interaktion med möjlighet till dialogisk masskommunikation genom nätverk. Medieinnehållet är ett konstant flöde av främst fatisk kommunikation men som för en myndighet öppnar för effektiv kriskommunikation. Informatörsrollen blir mer strategisk och medborgardialogen decentraliserad genom ökad kommunikation via Facebook. Sociala medier skapar ett nytt interaktionsfält som förstärker den borgerliga offentligheten och ökar möjligheten till deliberativ demokrati. På så sätt minskar tendensen för en mediekrati och ökar myndighetens makt över massmedierna. / Since Internet changed how the world communicates the technological development that followed and especially the social medias has meant a change of paradigms in our everyday communication. Even organizations have followed the trend, but for many there is an uncertainty about how social media affects their operations. Especially for our Swedish administrative authorities that have to act according to open records, freedom of speech and the citizen perspective. With this in mind we wanted to study how social medias affect the work with communication to society within a municipality. We therefore have made a qualitative study on Kalmar municipality by interviewing the ones who use Facebook as a work tool and their management. Our main theories are from Kent Asp, Jürgen Habermas and John B. Thompson. We have concluded that Facebook is a meeting place for several types of interaction with possibility to have dialogical mass communication through networks. The media content is a constant flow with mainly phatic communication that for an administrative authority opens up for effective crises communication. The public relations officers role becomes more strategic and the dialogue with the citizens becomes decentralized through increased communication through Facebook. Social medias create a new field of interaction that enhances the public sphere and increases the possibilities for a deliberative democracy. In that way the tendencies for a mediacracy decrease and the administrative authorities power over media increase.

Cancel culture is a debated phenomenon both in social and traditional media. The aim of this study is to contribute to the ongoing conversation and discussion regarding cancel culture using semi-structured interviews with informants of the generation millennials. The study depicts the informants’ options of cancel culture including both the positive and the negative consequences. In order to reach a broader sense of understanding and a better insight in how the phenomenon affects society, cancel culture is put in a context of freedom of speech. Keith Tester's theory about the social thought as well as Jürgen Habermas theory regarding public sphere is used in order to fulfil the study's aim and answer related issues. The study’s conclusion demonstrates how the millennials have in general a negative perception of cancel culture and how the phenomenon generates destructive consequences such as hate online. Apositive outcome of cancel culture is the possibility to elucidate and reform structural social problems. Furthermore, knowledge of cancel culture to get a vast understanding of the phenomenon and its effects is established in the discussion of the study. / Cancel culture är ett modernt fenomen som är omdiskuterat både i sociala och traditionella medier. Syftet med studien är att bidra till den pågående diskussionen kring cancel culture genom semistrukturerade intervjuer med informanter ur generationen millennials. Studien skildrar informanternas åsikter kring cancel culture samt dess positiva respektive negativa konsekvenser. Cancel culture sätts även i relation till yttrandefrihet för att få en bredare förståelse av fenomenets inverkan på samhället. Tidigare forskning redovisar olika perspektiv av fenomenet, som använts för att öka förståelsen av denna studie. Keith Testers teori om den sociala frågan och Jürgen Habermas teori om det publika rummet bidrar till att studien uppnår sitt syfte och besvarar frågeställningarna. Slutsatsen visar hur studiens millennials har en generellt negativ uppfattning av cancel culture och hur cancel culture genererar destruktiva konsekvenser i form av hat online. En positiv följd av cancel culture är det ges möjlighet att belysa och förändra strukturella samhällsproblem. Ytterligare kunskaper krävs för att förstå fenomenet och dess effekt i samhället, något som tas upp i diskussionsdelen.

Arbetet redovisar förhållandet mellan belysnings- och fysisk planering och hur dessa två kunskapsfält kan ge upphov till en förbättrad utformning av våra städers offentliga miljöer. Förutom att belysning har såväl rationella och estetiska värden som funktions- och effektbelysning har ny teknik inom belysningsbranschen möjliggjort till en form av ljussättning av platser som tidigare ansågs vara antingen överflödiga, onödiga eller omöjliga. Hållbar utveckling, det offentliga rummet och belysningsplanering utgör således arbetets teoretiska ram där olika begrepp ställs emot varandra och konkretiseras i olika gestaltningsförslag i ett resultatkapitel. I detta kapitel formuleras visioner för olika problemområden i ett geografiskt avgränsat område i Karlskrona, där intentionerna med en ny ljussättning argumenteras och redovisas i ett gestaltande segment. Förutom att arbetet ger ett exempel på tillvägagångssätt för analys av belysning baserat på diverse litterära verk och relevanta handböcker, förankras arbetet med praktiker inom fältet. De ger oss en insikt i vad belysningsplanering anses ha för värde bland kommunerna, ger exempel på ljusdesignerns roll i planeringsprocessen och vad det finns för för- och nackdelar med ett belysningsprogram.

<p>Syftet med uppsatsen är att utföra en retoriskanalys på de argument som förs bland medlemmarna på Facebookgrupperna ”Vägra betala Victorias bröllop!” respektive ”Våga betala Victoria och Daniels bröllop”. Grupperna är två intressanta debattforum att studera i syfte att ta reda på vad för typ av dialog som förs liksom gruppmedlemmarnas åsikter kring det kungliga bröllopet såväl som monarkin. Således kommer uppsatsen att fokusera på den medierande offentlighet som skapas i samspel med interaktionen som äger rum på respektive grupp.</p><p> </p><p>Uppsatsens utgår från tre frågeställningar: Förs en kommunikativ dialog i frågan kring <em>för</em> respektive <em>emot</em> det kungliga bröllopet på Facebook? Hur är dialogerna om bröllopet uppbyggda? Vad har medlemmarna för åsikter kring det kungliga bröllopet så väl som monarkin? Genom att fokusera på en för<strong>- </strong>respektive emotgrupps åsikter på Facebook tangerar uppsatsen olika forskningsfält såsom: forskning om det kungliga bröllopet 2010, det Internetbaserade forumet Facebook men även fältet för retorik och medierad offentlighet. Den kvalitativa forskningsmetoden har använts vid studium av grupperna.</p><p> </p><p>Genom att utföra en kvalitativ studie av respektive Facebookgrupp kan man fastställa att det förs en kommunikativ dialog inom grupperna såtillvida att den är ömsesidig och öppenhjärtig mellan de likasinnade medlemmarna. För emotgruppen ”Vägra betala Victorias bröllop!” saknar det kungliga bröllopet och monarkin nationell betydelse. Mina studier av de många inläggen i forumet för gruppen vittnar om att medlemmarna är <em>emot</em> bröllopet och monarkin i sin helhet. Förgruppen ”Våga betala Victoria och Daniels bröllop!” anser däremot att monarkin har en representativ betydelse och att monarkin symboliserar Sverige som nation. Mina studier visar på att medlemmarna är <em>för</em> bröllopet och bevarandet av monarkin, detta blir synligt genom medlemmarnas positiva tillrop och lyckohälsningar till Kronprinsessan i gruppens forum.</p><p> </p><p>Jag har haft hjälp av James Slevins teori kring medierad offentlighet skapad av Internet; en teori som bygger vidare på John B. Thompsons tankar och idéer kring den medierade offentlighet som var gällande i en tid präglad masskommunikation. Till sist kan jag, med stöd i de analyser jag utfört, konstatera att Facebook snarare främjar en Internetbaserad medierad offentlighet grundad i Slevins utveckling av Thompsons teori än en deliberativ medierad offentlighet.</p><p> </p><p>Det har aldrig tidigare publicerats en uppsats eller vetenskaplig publikation som förenar mina studieobjekt och val av teorier. Av tidsbegränsade själ kommer uppsatsen inte att se till historievetenskaplig forskning i analysen av synen på monarkin och kungafamiljen. Heller inte till tidigare forskning om Facebook.</p><p> </p><p>Nyckelord:      Argumentationsanalys, Det kungliga bröllopet, Ethos, Facebook, Facebookgrupper, Internet, Logos, Medierad offentlighet, Pathos, Retorikanalys, ”Våga betala Victoria och Daniels bröllop!”, ”Vägra betala Victorias bröllop!”.<strong> </strong></p>