Syftet med denna uppsats har varit att presentera och analysera argumentationen i debatten för och emot vargens rätt till existens i Värmland mellan åren 1965 och 1990. För att besvara forskningsfrågorna i uppsatsen har kvalitativ argumentationsanalytisk metod använts. Denna har applicerats på materialet som har utgjorts av ledare och insändare ifrån de värmländska lokaltidningarna Nya Wermlands-Tidningen och Värmlands Folkblad. Målet har i nästa steg också varit att belysa eventuella motsättningar mellan de som är i direktkontakt med vargen, den så kallade landsortsbefolkningen (periferi), och de som inte bor i områden där vargen uppehåller sig, den så kallade tätortsbefolkningen (centrum). Följande frågor har ställts för att uppnå syftet: (1) Vilka argument läggs fram i Nya Wermlands-Tidningen och Värmlands Folkblad i vargfrågan mellan åren 1965 och 1990? (2) Hur ser beviskraften i argumenten ut? (3) Hur speglar vargdebatten konflikten mellan landsorts- och tätortsbefolkningen i Värmland? Metoden argumentationsanalys går ut på att studera och analysera argumentationer i en text vilket i denna uppsats utgjorts av insändare och ledare. Med hjälp av argumentationsanalys har kritisk analys kunnat hjälpa till att illustrera en strukturerad och tydlig bild av textinnehållet. Argumenten har skisserats upp efter en delvis egen modell där varje arguments hållbarhet och relevans bedömts, i syfte att få fram en sammanlagd beviskraft. Jürgen Habermas idé och tankar om den borgerliga offentligheten har utgjort den teoretiska utgångspunkten. Denna har framförallt använts i ett diskursivt analytiskt ändamål. Den borgerliga offentligheten är det forum som allmänheten använder sig av för att debattera och uttrycka sina åsikter. Habermas ser att det moderna samhället förlorat mycket av den borgerliga offentlighetens beståndsdelar då den övertagits av kommersiella intressen. Denna uppsats har emellertid visat en god återupplivande för den borgerliga offentligheten, åtminstone i den studerade lokalpressen. Den högljudda debatten har gjorts möjlig tack vare en öppenhet från tidningsredaktionerna att presentera alla argument, för och emot, höga som låga, för att vargdebatten skall innefatta många dimensioner och synsätt. Bakgrunden i denna uppsats beskriver vargens historia i Sverige, framförallt i Värmland. Från att vargen varit talrik under 1600- till 1800-talet drevs den allt längre norrut för att mer eller mindre utrotas. Bakgrunden till dess utrotning har varit en kombination av sjukdomar, inavel men framförallt renägande samers avskjutning. Bakgrunden lyfter också fram de omdiskuterade Naturvårdsprojektet "Projekt Varg" som grundades i syfte att freda en svensk vargstam. Bakgrunden fungerar i denna uppsats som ett svar för de argument som läggs fram i resultatet. Med hjälp av solid bakgrundsfakta kan hållbarheten i argumenten lättare bedömas. 48 Den tidigare forskningen innefattar en rad skiljda forskningsarbeten. Först presenteras två undersökningar om inställningen till vargen. Dessa visar hur svenskar i allmänhet blivit allt mer positiva till vargen. Därefter presenteras bakgrunden till det så kallade "Varghatet" som i regel grundar sig på myter, sagor men också det faktum att vargen emellanåt angriper tamboskap. Efterföljande tema härrör konflikten mellan centrum och periferi där renägande samers och värmlänningars misstro till auktoriteter och myndigheter beskrivs. Därpå följer en presentation av tidigare forskning om vargen i massmedia. De uppsatser som där presenteras har i regel ett journalistiskt intresse och är skrivna utifrån medialt synsätt. Uppsatserna ger en god bild av vad som presenterats i massmedia om just vargen, men förklarar mycket lite om bakgrundsorsakerna till vad och varför vissa artiklar presenteras. Resultatet och analysen åskådliggör att argumenten skiljer sig mellan insändare och beroende på vilket syfte insändarskribenterna har haft. Emellertid skiljer sig inte argumenten särskilt mycket över tid. Vargdebatten kan summeras med att den präglats av argument kring fakta om vargen som biologisk och social varelse. Fakta som ibland underbyggs med både sanningar och osanningar, personliga påhopp, hotelser, tillskrivning av åsikter mellan parterna och hårda ordväxlingar mellan de som påstår sig känna vargen kontra de som "bara" vill ventilera åsikter i vargfrågan. Beviskraften i argumenten är mycket varierande. I regel täcker de texter som propagerar för vargen en högre beviskraft då relevansen i de argumenten är betydligt högre än i de texter som propagerar emot vargen. Denna uppsats har starkt kunnat belysa konflikten mellan centrum och periferi på ett tydligt sätt, detta främst med hjälp av den lättöverskådliga metoden. Detta är den största behållningen av uppsatsen. Vi kan se att vargfrågan ofta får stå tillbaka för en debatt om glesbygdsproblematik, oförmågan från myndigheter samt tätortsbor att förstå och uppmärksamma glesbygdens utsatta situation. De flesta insändare som vill bevara vargen har kommit ifrån människor där vargen inte förekommer och vice versa. / The purpose of this essay is to show and analyze the argumentation in the debate concerning the wolf’s claim for existence in the county of Värmland, between the years of 1965 to 1990. To answer the research questions, a method known as argumentation analysis are to be used and applied on leaders and letter to editors commencing the local papers Nya Wermlands-Tidningen and Värmlands Folkblad. The purpose in next step is to elucidate contradictions between the ones who are in direct contact with the wolf, the provincial habitants (the periphery) and the ones who live in districts where the wolf are not an element of the nearby area, the conurbation habitants (the center). The result has shown that the arguments differs depending on the period of time, between writers of the letters to the editor and depending on the purpose of the these texts. The debate of the wolf have contained arguments packed with facts about the wolf (both sociologically and biologically), pounces, threats, attributing the other part opinions, and coarse arguing between the ones who claims to recognize the wolf in opposition to the ones who simply confirm their own position in the debate. The evidential value also differs a lot. Accustomed writers such as journalists and the ones who demonstrate objective and sober arguments do have a higher value of evidence. Texts of those who are pro-wolf often illustrate further relevant arguments in appose to the anti-wolf part. This essay has in many ways illustrated the conflict between provincial habitants and authorities but most of all has this paper penetrated the conflict between provincial habitants and conurbation habitants. The conurbation habitants are often pro-wolf and lives in urban societies such as Karlstad while the provincial habitants place themselves as the anti-wolf part and regularly lives in sparsely populated area such as the surroundings of Torsby or Sysslebäck. The debate often puts the wolf aside and becomes a quarrel regarding to the provincial areas vulnerable situation. The wolf is sometime a substantially symbol for authority and the conurbation habitants way of overlook the sparsely populated areas of northern Värmland.

Detta är en studie av hur ’äldre’ som språklig och social kategori samt åldrande som process konstrueras i tre sammanlänkade offentligheter. Avhandlingens övergripande syfte är att studera och kritiskt granska olika sätt varpå ’äldre’ som kategori förstås och representeras i relation till pågående omförhandlingar av innebörden i den senare delen av livet som livsfas. Valet av material har gjorts utifrån utgångspunkten att medierade offentligheters betydelse för bildandet och upprätthållandet av sociala och kollektiva identiteter, liksom deras roll som platser för diskussion om hur samhället ska organiseras, har ökat. Studien utgår från tre kontrasterande empiriska material; artiklar från dagstidningar, texter från ett pensionärsparti, och en offentlig utredning om den framtida svenska äldrepolitiken. Det studerade materialet är publicerat mellan 2002 och 2004 Genom att materialen analyseras som ingående i en dialog med varandra, ett offentligt samtal, synliggörs relationerna mellan olika konstruktioner. Skillnaderna mellan de olika materialen är betydande. Men analysen visar också på hur samma argument och föreställningar finns närvarande i alla tre offentligheter. Hur ’äldre’ som kategori konstrueras i de olika materialen är relaterat till olika föreställningar både om äldre människor och deras samhälleliga status, men också om samhället och nationen som en föreställd gemenskap. Studien visar bland annat att ’äldre’ är en kategori som det talas om, men inte till. Det är också sällan som ’äldre’ är en position det talas utifrån. I samklang med detta konstrueras kategorin som ett objekt för den nationella gemenskapens ansvar och omsorg. / This is a study of how ‘older people’ as a linguistic and social category, and ageing as a process, is constructed in three interrelated publics. The aim of the thesis is to study and critically investigate the different ways in which ‘older people’ as a category is understood and represented in relation to ongoing negotiations about the meaning of later life as a stage of life. The increased significance of mediated publics for the formation and maintenance of social and collective identities, as well as their role as spaces for deliberation on the organization of society, is a starting point for the study and has bearing on the choice of data. The study is based on three contrastive sets of empirical material; newspaper articles, texts from a pensioner’s party, and a government report on the future old age policy of Sweden. The studied texts were published during the period 2002 – 2004. The publics have been studied as in a dialogical relation with each other. This strategy highlights the relations between different constructions of the category. The differences between the publics are significant. At the same time the analysis also shows overlaps of arguments and in the way that the category is understood between the publics. The ways that ‘older people’ are constructed in the material is related to different notions about older people and their societal status. But also to ideas about society and the nation as an imagined community. The study shows, among other things, that ‘older people’ is a category that is spoken about, rather than to. ‘Older people’ rarely functions as a subject in the studied material. In relation to this, the category is constructed as an object for the care and responsibility of the national community.

No description available.

Genom tiderna har olika rumsteorier vuxit fram och präglat planeringen för enskilda städer. För planeringen av städer har samspelet mellan det offentliga rummet och livet inom det länge varit en utmaning, då upplevelsen av platsen är i högsta grad subjektiv. Det är därmed inte möjligt att utforma offentliga rum som tilltalar alla. Utmaningen ligger i stället i att utforma rum som tilltalar så många olika typer av människor som möjligt. Syftet med denna uppsats är att belysa vilka grundförutsättningar som påverkar attraktiviteten i ett offentligt rum samt varför vissa rum används och andra inte. Vidare är syftet att ta fram förslag på utveckling för särskilt utvalda platser, med grund i erhållen kunskap. Arbetet bestod av två fallstudier där fyra olika offentliga rum i Norrköping och Malmö analyserades och observerades. I arbetet genomförs även en litteraturstudie av den befintliga litteraturen kring forskningsområdet, avsikten är att sammanställa och tolka vad tidigare forskning har kommit fram till. Studien omfattar böcker, artiklar, rapporter, kommunala dokument och material. I resultatet framgår det att det finns ett flertal olika element som har betydelse för hur attraktivt ett offentligt rum upplevs, men även att vissa är mer betydande än de andra. I arbetet diskuteras bland annat sittplatser, grönska, vattenelement och fasader. Det framgår även att det primära inte är att fokusera på att skapa attraktiva miljöer med tilltalande möblering, utan att skapa och möblera en plats för just de människor som platsen är avsedd för. Utan visad hänsyn till människorna som platsen är avsedd för får vi rum i staden som trots deras estetiskt tilltalande utseende, inte används. På samma sätt får vi rum som är trots dess enkla utformning och möblering väl använda, framför allt för att det uppfyller vårt behov men även för att vi lockas dit för att vi vet att det finns andra människor där. I framtiden bör planeringen alltså planera mer utifrån den mänskliga skalan snarare än olika planeringsidelogier och ideal. / Through history, various space theories have emerged and shaped the planning for individual cities. When planning for cities, the interplay between the public space and life within it has long been a challenge as the experience of the place is highly subjective. It is therefore almost impossible to design public spaces that everyone finds appealing. The challenge is henceforth to design rooms that as many different people as possible find appealing. The purpose of this essay has been to find out and further shed light on the basic conditions that affect the attractiveness of a public space as well as the reason behind why some rooms are used and others not. Furthermore, the purpose is to produce a proposal for development for the specially selected places, based on the knowledge obtained. The work consisted of two case studies, where four different public spaces in Norrkoping and Malmo were analyzed and observed. The work also carried out a literature study of the existing literature on the research area, the intention is to compose and interpret what previous research says about the subject. The study included books, articles, reports, municipal documents and materials. The results have shown that there are a number of different elements that affect how attractive a public space is to people, but also that some are more essential than others. The work discusses, among other things: seating, greenery, water elements and façades. It has also become known that the primary purpose is not to solely focus on creating environments with appealing furniture, but to create and furnish a place based on the very people for whom the place is intended. Without giving thought to this there will be spaces in the city that regardless of the aesthetically pleasing appearance, will not be used because it does not fulfill the people's needs. In the same way, we get rooms that, despite their simple design and furnishing, are used, above all because they meet our needs, but also because what’s most interesting for us is to know there are other people there. In conclusion planning must shift its focus to the human scale rather than different planning ideologies and ideals.

Denna studie handlar om lärarens dubbla uppdrag inom gymnasieskolans ekonomiprogram och är ännu en studie som visar på att uppgiftsorienterat/elevaktivt förhållningssätt ger läraren förutsättning att uppfylla Skollagens båda uppdrag, att ge eleverna kunskaper och demokratiska värden, samt känna lust i lärandet samtidigt. Utgångspunkt är Skollagen och Skolverkets texter.  Skollagen initierar att eleverna genom sin utbildning skall erhålla kunskaper och demokratiska värden. Det är detta som är studiens definition av det dubbla uppdraget.   Tanken bakom studien är; Skollagen initierar det dubbla uppdraget, detta realiseras via uppgiftsorienterat/ elevaktivt förhållningssätt vilket ger eleven en dialektisk utveckling. Syftet i studien är att undersöka om eleverna genom arbetssätten uppgiftsorienterat/elevaktivt förhållningssätt utvecklar de medierande metoderna ”förberedelser med informationsintag inför deliberativa samtal” och ”förmåga att delta i deliberativa samtal.”  Om detta skulle visa sig stämma skulle detta vara en användbar modell för att genomföra lärarens dubbla uppdrag samtidigt. Studiens frågeställningar: Utvecklar eleverna bättre översikt eller arbetsplanering av kursen? Upplever eleverna lust i lärandet? Påverkar metoden elevernas kunskapsresultat? Begrepp som är väsentliga för studien är; beslutsprocesser, det deliberativa samtalet, dialektik, elevaktivitet, grundprincipen offentlighet i det deliberativa samtalet, lärarens dubbla uppdrag, medierande metoder, påverka utbildningen till form och innehåll, uppgiftsorienterad pedagogik. Varför det är väsentligt att arbeta med de demokratiska värdena samt ge eleverna arbetssätt för att snabbt ta in information just inom Ekonomiprogrammet? Eleverna inom detta program kommer i sina framtida yrkesroller att delta i beslutsfattande i miljöer som inte präglas av demokratiska värden. Det är därför viktigt att de lär sig demokratiska arbetssätt som det deliberativa samtalet inför sitt yrkesliv. Det handlar om vilka ledare vi skapar inför framtiden. Eleverna måste även kunna arbeta självständigt med informationssökning i sina yrkesroller. Studien är utformad som en enkätstudie där två klasser, EK13 & EK14, som läser marknadsföring parallellt, ombeds utvärdera ett kursmoment (kurs1) som genomförs med ordinarie lärares ”vanliga” arbetssätt. Därefter genomförs ett kursmoment (kurs2) som är utformat i enlighet med uppgiftsorienterat/elaktivt förhållningssätt. Eleverna ombeds utvärdera även denna kurs med samma enkätformulär som för kurs1. Teoretisk referensram för utformning av studien är Egidius, Hansén, Nihlfors, Selberg, Vygotskij med fokus på elevinflytande och hur det kan påverka utveckling av kompetenser i form av kunskaper och demokratiska värden. Undersökningen visar att arbetssätten ger eleverna möjlighet att utveckla medierande metoder för ”förberedelser med informationsintag inför deliberativa samtal” och ”förmåga att delta i deliberativa samtal”. Det finns indikationer på att eleverna utvecklar en bättre arbetsplanering och översikt över kursen. Det finns starka indikationer på att eleverna upplever större lust i lärandet. Resultaten visar även att arbetssätten är effektiva med avseende på elevernas kunskapsutveckling. Därmed konstateras att uppgiftsorienterat/elevaktivt förhållningssätt är en användbar modell för att genomföra lärarens dubbla uppdrag samtidigt inom ekonomiprogrammet. / This study is about the teacher's dual mission in upper secondary school alignment economy and is yet another study showing that the approach joint influence in learning, gives teachers prerequisite to meet the two missions stated in the Education Act, to give students both skills and democratic values, and feel the desire of learning at the same time. Starting point of the study is the texts of the Education Act and the National Agency for Education. The Education Act initiates that the students through their training shall receive skills and democratic values. It is this which is the study's definition of the dual task. The idea behind the study is; The Education Act initiates the dual task, this is then realized through joint influence in learning, giving pupils a dialectical development. The purpose of the study is to investigate whether the students through joint influence in learning, develops the mediating methods "preparation of information intake before the deliberative dialogue 'and' ability to participate in deliberative dialogue." If this proved correct, this would be a useful model for implement teacher's dual mission simultaneously. The study's questions: Does students develop better overview or work planning of the course? Does the students experience desire for learning? Does the method affect the students' academic achievement? Concepts that are essential for the study; decision-making, the deliberative dialogue, dialectic, joint influence in learning, the principle of openness in the deliberative dialogue, the teacher's dual role, mediating practices, influencing the education in form and content, Achievement goal theory. Theoretical framework for the design of the study is Egidius, Hansen, Nihlfors, Selberg, Vygotsky, focusing on joint influence in learning and how this can affect the development of competencies in terms of knowledge and democratic values. Why is it essential to work with democratic values in alignment economy? Students of this program, will in their future professional roles, participate in decision making in environments that are not characterized by democratic values. It is therefore important that they learn democratic functioning as deliberative dialogue before his or hers professional life. It's about what kind of leaders we create for the future. The students must also be able to work independently with different kinds of information in their professional roles. The study is designed as a survey in which two classes, EK13 and EK14, which both read marketing in parallel, are asked to evaluate the course modules (course1) undertaken by the regular teachers 'usual' approach. Then a lesson is conducted (course2) which is designed in accordance with joint influence in learning. Students are asked to evaluate also this course with the same questionnaire as for course1. The survey shows that the working methods in joint influence in learning gives students the opportunity to develop mediating methods of "preparation of information intake before the deliberative dialogue' and 'ability to participate in deliberative dialogue'. There are indications that students develop a better work planning and overview of the course. There are strong indications that students experience a greater desire for learning. The results also show that working methods are efficient in terms of pupil achievement. Thus found that joint influence in learning is a useful model for implementing the teacher's dual mission simultaneously.

Utformningen av våra offentliga miljöer bidrar till att många känner sig otrygga, och oron att utsättas för brott medför att många, speciellt kvinnor, undviker att vistas utomhus. Detta visar att åtgärder som ökar rörligheten och tryggheten för kvinnor i det offentliga rummet är nödvändiga. Detta projekt behandlar ämnet trygghet på offentliga platser, och fokus ligger på offentliga toaletter. Frågan är aktuell och grundar sig i det faktum att det traditionellt sett har byggts fler offentliga toaletter för män än för kvinnor, och att de sällan är utformade för flickor, kvinnor och småbarnsföräldrars behov. Projektets syfte är att förbättra tillgången, utformningen och/eller upplevelsen av offentliga toaletter. Att genom design undersöka hur det offentliga rummet kan bli mer tryggt och tillgängligt för män och kvinnor på lika villkor. / The planning, structure and shape of our urban environments affects our mindsets and perception of safety. The fear of being exposed to crimes causes many, especially women, to avoid certain public places completely. This proves the necessity of increasing and improving the mobility and safety for women in public spaces. This is the topic of this project, and the focus is on public toilets. The issue is relevant and it is based on the fact that cities traditionally have provided more toilets adapted to men (such as urinals), and existing toilets rarely being designed and equipped to fit the needs of women, girls and parents of young children. The purpose of this project is to improve the availability, design and experience of public restrooms. How can one, using design, improve the public space to feel more safe and accessible for men and women on equal terms.