<p>The purpose with this essay is to examine how arts and politics integrate to raise urgent messages and call upon social changes. Performance art as an artistic manifestation against the surveillance society has been studied to clarify this integration and through an empirical examination of the anarchistic performance group <i>The Surveillance Camera Players</i>. This group formed in New York City 1996 as a manifestation against the increased use of surveillance cameras in public places in Manhattan. Through performance in front of these cameras, The Surveillance Camera Players are able to express their protest against the surveillance society which, occurring to them, violates citizens constitutionally right to privacy. The development and signification of the surveillance society are examined through theoretical perspective by foremost Michel Foucault, but also by contemporary scientist in that field. Theories about political art have been studied for the understanding of the work of <i>The Surveillance Camera Players</i>.</p> / <p>Uppsatsens syfte är att undersöka hur konst och politik integreras i syfte att föra fram ett budskap och på så sätt försöka påverka till samhällsförändringar. För att tydliggöra detta studeras performancekonst som ett konstnärligt motstånd mot övervakningssamhället och detta exemplifieras genom en empirisk undersökning av den anarkistiska teatergruppen <i>The Surveillance Camera Players, SCP</i>. Denna grupp bildades i New York City 1996, som en manifestation mot det ökande användandet av övervakningskameror på offentliga platser på Manhattan. Genom performance, framför dessa kameror, ger SCP uttryck för sitt motstånd mot övervakningssamhället, som enligt dem, kränker medborgarnas konstitutionella rätt till privatliv. I uppsatsen studeras övervakningssamhällets utveckling och betydelse genom ett teoretiskt perspektiv av framförallt Michel Foucault och även samtida forskare inom området. För förståelsen av <i>The Surveillance Camera Players</i> verksamhet studeras teorier kring politiskt medveten konst. </p>

<p>Syftet med denna uppsats är att undersöka hur Internet fungerar som arena för alternativ offentlighet och för kommunikativa utövningar om mode- och skönhetsideal. Avsikten är att förstå hur Internet, och i synnerhet bloggen, fungerar som en plats där man kan tillämpa alternativa praktiker på.</p><p>Undersökningen fokuserar på svenska modebloggar som skiljer sig från mängden, det vill säga de privata bloggar som innehållsmässigt sticker ut och är nischade. De alternativa modebloggar som väljs ut för studien jämförs med Sofi Fahrmans (Aftonbladet) och Ebba von Sydows (VeckoRevyn) bloggar. Anledningen till att valet kom att falla på just Fahrman och von Sydow är att båda är välkända moderedaktörer som ofta figurerar i svenska medier; i TV, tidningar och på Internet.</p><p>Uppsatsen bygger på såväl beskrivande som komparativa innehållsanalyser av sex modebloggar och kompletteras med en öppen enkät som besvaras av ett antal strategiskt utvalda modebloggare. Syftet är att, genom att skapa en bakgrundsbild kring fenomenet modeblogg, få kunskaper om hur modebloggar upprättade av medieföretag samt privata och alternativa modebloggar skiljer sig åt. Undersökningen handlar inte om att undersöka hela modebloggvärlden, utan enbart en del av den mer ingående, för att se hur Internet utnyttjas som arena, för alternativ offentlighet.</p> / <p>The purpose for this study is to examine how Internet works as a space for alternative publicity and as a communicative practice for fashion and ideal of beauty. The idea is to understand how Internet and especially blogs works as a place to practice alternatives on.</p><p>The study is focused on Swedish fashion blogs that differs from the mass. The alternative fashion blogs that are chosen for the study are compared with two blogs from two famous Swedish fashion reporters, Sofi Fahrman (who is working for Aftonbladet) and Ebba von Sydow (at VeckoRevyn). The reason why these two reporters are picked out is because they are well known and often exposed in Swedish media; in TV as well as magazines and Internet.</p><p>This paper contains both descriptive and comparative content analysis of six fashion blogs as well as a questionnaire study answered by some strategically chosen fashion bloggers. The purpose is to, by giving a background explanation about the phenomenon fashion blogs, get knowledges about how fashion blogs made by media companies and private, alternative fashion blogs are differed. The intention with this study is not to explore the whole fashion blog world, but to tell brief about a part of it more detailed to see how Internet is used as a space for alternative publicity.</p>

Syftet med uppsatsen är att utföra en retoriskanalys på de argument som förs bland medlemmarna på Facebookgrupperna ”Vägra betala Victorias bröllop!” respektive ”Våga betala Victoria och Daniels bröllop”. Grupperna är två intressanta debattforum att studera i syfte att ta reda på vad för typ av dialog som förs liksom gruppmedlemmarnas åsikter kring det kungliga bröllopet såväl som monarkin. Således kommer uppsatsen att fokusera på den medierande offentlighet som skapas i samspel med interaktionen som äger rum på respektive grupp.   Uppsatsens utgår från tre frågeställningar: Förs en kommunikativ dialog i frågan kring för respektive emot det kungliga bröllopet på Facebook? Hur är dialogerna om bröllopet uppbyggda? Vad har medlemmarna för åsikter kring det kungliga bröllopet så väl som monarkin? Genom att fokusera på en för- respektive emotgrupps åsikter på Facebook tangerar uppsatsen olika forskningsfält såsom: forskning om det kungliga bröllopet 2010, det Internetbaserade forumet Facebook men även fältet för retorik och medierad offentlighet. Den kvalitativa forskningsmetoden har använts vid studium av grupperna.   Genom att utföra en kvalitativ studie av respektive Facebookgrupp kan man fastställa att det förs en kommunikativ dialog inom grupperna såtillvida att den är ömsesidig och öppenhjärtig mellan de likasinnade medlemmarna. För emotgruppen ”Vägra betala Victorias bröllop!” saknar det kungliga bröllopet och monarkin nationell betydelse. Mina studier av de många inläggen i forumet för gruppen vittnar om att medlemmarna är emot bröllopet och monarkin i sin helhet. Förgruppen ”Våga betala Victoria och Daniels bröllop!” anser däremot att monarkin har en representativ betydelse och att monarkin symboliserar Sverige som nation. Mina studier visar på att medlemmarna är för bröllopet och bevarandet av monarkin, detta blir synligt genom medlemmarnas positiva tillrop och lyckohälsningar till Kronprinsessan i gruppens forum.   Jag har haft hjälp av James Slevins teori kring medierad offentlighet skapad av Internet; en teori som bygger vidare på John B. Thompsons tankar och idéer kring den medierade offentlighet som var gällande i en tid präglad masskommunikation. Till sist kan jag, med stöd i de analyser jag utfört, konstatera att Facebook snarare främjar en Internetbaserad medierad offentlighet grundad i Slevins utveckling av Thompsons teori än en deliberativ medierad offentlighet.   Det har aldrig tidigare publicerats en uppsats eller vetenskaplig publikation som förenar mina studieobjekt och val av teorier. Av tidsbegränsade själ kommer uppsatsen inte att se till historievetenskaplig forskning i analysen av synen på monarkin och kungafamiljen. Heller inte till tidigare forskning om Facebook.   Nyckelord:      Argumentationsanalys, Det kungliga bröllopet, Ethos, Facebook, Facebookgrupper, Internet, Logos, Medierad offentlighet, Pathos, Retorikanalys, ”Våga betala Victoria och Daniels bröllop!”, ”Vägra betala Victorias bröllop!”.

Syftet med denna uppsats är att undersöka hur Internet fungerar som arena för alternativ offentlighet och för kommunikativa utövningar om mode- och skönhetsideal. Avsikten är att förstå hur Internet, och i synnerhet bloggen, fungerar som en plats där man kan tillämpa alternativa praktiker på. Undersökningen fokuserar på svenska modebloggar som skiljer sig från mängden, det vill säga de privata bloggar som innehållsmässigt sticker ut och är nischade. De alternativa modebloggar som väljs ut för studien jämförs med Sofi Fahrmans (Aftonbladet) och Ebba von Sydows (VeckoRevyn) bloggar. Anledningen till att valet kom att falla på just Fahrman och von Sydow är att båda är välkända moderedaktörer som ofta figurerar i svenska medier; i TV, tidningar och på Internet. Uppsatsen bygger på såväl beskrivande som komparativa innehållsanalyser av sex modebloggar och kompletteras med en öppen enkät som besvaras av ett antal strategiskt utvalda modebloggare. Syftet är att, genom att skapa en bakgrundsbild kring fenomenet modeblogg, få kunskaper om hur modebloggar upprättade av medieföretag samt privata och alternativa modebloggar skiljer sig åt. Undersökningen handlar inte om att undersöka hela modebloggvärlden, utan enbart en del av den mer ingående, för att se hur Internet utnyttjas som arena, för alternativ offentlighet. / The purpose for this study is to examine how Internet works as a space for alternative publicity and as a communicative practice for fashion and ideal of beauty. The idea is to understand how Internet and especially blogs works as a place to practice alternatives on. The study is focused on Swedish fashion blogs that differs from the mass. The alternative fashion blogs that are chosen for the study are compared with two blogs from two famous Swedish fashion reporters, Sofi Fahrman (who is working for Aftonbladet) and Ebba von Sydow (at VeckoRevyn). The reason why these two reporters are picked out is because they are well known and often exposed in Swedish media; in TV as well as magazines and Internet. This paper contains both descriptive and comparative content analysis of six fashion blogs as well as a questionnaire study answered by some strategically chosen fashion bloggers. The purpose is to, by giving a background explanation about the phenomenon fashion blogs, get knowledges about how fashion blogs made by media companies and private, alternative fashion blogs are differed. The intention with this study is not to explore the whole fashion blog world, but to tell brief about a part of it more detailed to see how Internet is used as a space for alternative publicity.

Uppsatsen syftar till att undersöka kulturtidskrifternas roll och status i det svenska samhället idag, bland annat genom intervjuer med verksamma redaktörer på olika kulturtidskrifter. Som problembakgrund presenteras den paradoxala situation som kulturtidskrifterna ställs emot: de anses som viktiga för yttrandefrihet, demokrati och mångfald men blir ändå försummade och underprioriterade inom politik och forskning. Utifrån detta formuleras tre frågeställningar: Hur ser redaktörerna på den politik som drivs kring kulturtidskriften? Vad anser redaktörerna att kulturtidskriften har för roll och status i samhället? Hur kan kulturtidskriftens roll och status tolkas utifrån de intervjuade redaktörernas svar, den rådande kulturpolitiska diskussionen, kulturteorier och tidigare forskning? Dessa frågor analyseras utifrån intervjusvaren, tidigare forskning, Horkheimer och Adornos teoretisering av kulturindustrin, Habermas teorier om det offentliga rummet samt Bourdieus fältteori och teori om ekonomiskt och kulturellt kapital. Uppsatsens metodologiska utgångspunkt är i kvalitativa semistrukturerade intervjuer med tio verksamma redaktörer på olika kulturtidskrifter. I slutsatserna bekräftas den inledande problemformuleringen – kulturtidskrifterna är viktiga men försummade. Statens kulturråd har stor makt över kulturtidskrifterna eftersom de styr över ett årligt tidskriftsbidrag. Få kulturtidskrifter klarar sig enbart på prenumerant- och annonsintäkter, vilket gör det statliga stödet livsviktigt för många. Kulturtidskrifterna har flera viktiga roller i samhället. Framförallt har de som roll att fördjupa och vidareutveckla det offentliga samtalet och bidra till så att obundna, oetablerade och alternativa röster kan komma till tals som inte är påverkade av kommersiella intressen. I förlängningen kan man säga att det leder till en ökad mångfald, yttrandefrihet och demokrati. Kulturtidskrifternas har generellt sett låg status bland allmänheten, vilket leder till att den får låg status i andra sammanhang också, bland annat inom kulturpolitiken. Den låga statusen verkar hänga ihop med uppfattningen om att kulturtidskrifterna är finkulturella och exkluderande snarare än lättillgängliga och kommersiella.

Utmätning är av betydelse för att vi ska kunna ha ett fungerande kreditsamhälle. Genom att tvångsvis förmå någon att utföra en prestation kan ses som ett skydd för parter i ett avtal eller kreditinstitut.   År 2013 tvångsutmättes en fastighet för en skatteskuld på 6 721 kronor. Fallet prövades i Europadomstolen där Sverige förlorade målet. Domstolen riktade kritik mot Sverige och mot systemet som sådant. Utmätningen hade utförts i enlighet med svensk rätt, men stred mot Europakonventionen för de mänskliga rättigheterna. Trots kritiken har den svenska lagstiftningen inte förändrats särskilt mycket.   Vid utmätning är det viktigt att det råder balans mellan borgenärens rätt att få sina fordringar betalda och gäldenärens rättigheter att inte betala inkorrekta skulder. Detta verkar i praktiken vara en mycket svår avvägning för Kronofogden som exekutiv myndighet. Vidare finns det andra brister med utmätningsförfarandet. Värdeförstöringen som sker vid utmätning är ett exempel.   Att svensk lagstiftning kan strida mot Europakonventionen är något som i så fall påverkar rättssäkerheten. Här uppstår emellertid frågan vad rättssäkerhet egentligen innebär. Trots att många rättsvetenskapsmän eller kvinnor och praktiskt verksamma jurister har beskriver ofta rättssäkerhet utifrån samma rättssäkerhetsfaktorer, men någon enhetlig definition av rättssäkerhet verkar således inte existera. / Execution is important in order for us to have a functioning credit market. By obligating someone to complete a performance can be seen as a protection for parties to an agreement or credit institution.  In 2013, a property was executed for a tax debt of 6 721 SEK. The case was tried in the European Court of Justice where Sweden lost the case. The court addressed criticism against Sweden and the system as such. The detention had been in accordance with Swedish law but violated the European Convention and Human Rights. Despite the criticism, Swedish legislation has not changed.  Regarding the execution procedure it is important that there is a balance between the creditor's right to receive his debts and the debtor's rights. In reality, this seems to be a very difficult balance for Kronofogden as an executive authority. Furthermore, there are other problems regarding the execution procedure. For example, the value destruction that occurs in execution procedure.   The fact that Swedish legislation violates the European Convention is something that can affect rule of law. Here, however, the question arises what rule of law really means. Although many lawyers have often described rule of law based on the same legal certainty, but a uniform definition of rule of law does not seem to exist.

The purpose with this essay is to examine how arts and politics integrate to raise urgent messages and call upon social changes. Performance art as an artistic manifestation against the surveillance society has been studied to clarify this integration and through an empirical examination of the anarchistic performance group The Surveillance Camera Players. This group formed in New York City 1996 as a manifestation against the increased use of surveillance cameras in public places in Manhattan. Through performance in front of these cameras, The Surveillance Camera Players are able to express their protest against the surveillance society which, occurring to them, violates citizens constitutionally right to privacy. The development and signification of the surveillance society are examined through theoretical perspective by foremost Michel Foucault, but also by contemporary scientist in that field. Theories about political art have been studied for the understanding of the work of The Surveillance Camera Players. / Uppsatsens syfte är att undersöka hur konst och politik integreras i syfte att föra fram ett budskap och på så sätt försöka påverka till samhällsförändringar. För att tydliggöra detta studeras performancekonst som ett konstnärligt motstånd mot övervakningssamhället och detta exemplifieras genom en empirisk undersökning av den anarkistiska teatergruppen The Surveillance Camera Players, SCP. Denna grupp bildades i New York City 1996, som en manifestation mot det ökande användandet av övervakningskameror på offentliga platser på Manhattan. Genom performance, framför dessa kameror, ger SCP uttryck för sitt motstånd mot övervakningssamhället, som enligt dem, kränker medborgarnas konstitutionella rätt till privatliv. I uppsatsen studeras övervakningssamhällets utveckling och betydelse genom ett teoretiskt perspektiv av framförallt Michel Foucault och även samtida forskare inom området. För förståelsen av The Surveillance Camera Players verksamhet studeras teorier kring politiskt medveten konst.

På sociala medier såsom Facebook, Twitter och Instagram kan både förlag och författare informera om kommande boksläpp, specialerbjudanden och signeringar, och genom att ha en närvaro i dessa medier gör de sig utöver detta tillgängliga och synliga för människorna som köper och läser deras böcker. Författaren har dessutom möjlighet att skapa en relation till sina läsare som sträcker sig bortom böckerna och eventuella intervjuer i traditionella medier. Genom sociala medier kan läsarna följa författaren när hon får sin första recension, går på releasefester och skriver på sitt nya alster. Som följare kan man kommentera bilderna, ibland kan man också skicka direktmeddelanden och eventuellt få ett svar tillbaka. Den här uppsatsen tittar närmare på hur en svensk författare idag – Sara Bergmark Elfgren – förhåller sig till sociala medier i allmänhet och till Instagram i synnerhet i relation till sitt författarskap. Undersökningen behandlar också hur några svenska förlag ser på Instagram som ett sätt att marknadsföra sig och skapa intresse för sin verksamhet genom en närvaro på Instagram. Uppsatsen behandlar även den litterära offentligheten och diskuterar hur den idag sträcker sig längre än till dagstidningarnas kulturdelar och recensioner på teve.

Den här studien har undersökt hur psykisk ohälsa representeras på TikTok. Syftet med undersökningen var att genom netnografi observera hur användarna visar upp och diskuterar ämnet för att få en större förståelse för hur sociala medier kan användas för att sprida kunskap och medvetenhet kring psykisk ohälsa. För att genomföra analysen användes en tematisk analys och materialet analyserades utifrån både tidigare forskning samt de teoretiska perspektiven representation, offentlighetsteori och deltagarkultur. Resultatet visar att innehållet kan delas in i två huvudteman, nämligen ”egna erfarenheter” och ”professionell information”. Delteman som identifierats är ”kunskap, information och medvetenhet”, ”utmana stigmatiseringen”, ”information om behandling” samt ”ge stöd och hopp”. Vidare visade analysen att innehållet ofta visar sådant som traditionellt varit privat och inte hörts eller setts av andra, men som nu lyfts i offentliga sammanhang. Trots att sociala medier möjliggör för allt fler att delta i diskussioner visade även resultatet att det inte är alla som faktiskt deltar lika aktivt men att det ändå förekommer en hel del interaktion. Med utgångspunkt i undersökningens analys och resultat samt tidigare forskning diskuteras även vilken möjlig inverkan innehållet kan ha på stigmatiseringen kopplad till psykisk ohälsa. Diskussionen visade att innehållet, beroende på hur det pratas om, både kan bidra till en ökad eller minskad stigmatisering. / This study has examined mental health representations on TikTok by using a netnographic approach. The aim of the study has been to obtain a deeper understanding of how social media can be used to spread information and advocate for mental health issues. The method used to analyze the results was a thematic analysis. To analyze the results both previous research within the field and theoretical perspectives about representation, the public sphere and participatory culture were applied. The result show that the content can be separated into two main themes, “lived experience” and “professional information”. The subthemes identified were “knowledge, information and awareness”, “challenge stigma”, “information about treatment” and “support and hope”. The analysis showed that the content often revealed things that traditionally have been private and haven’t been seen or heard by others. Despite that social media has lowered the threshold for participation in public discussions the results showed that not everyone is actively participating. However, there was still a lot of interaction between the users that were active. Based on the analysis and result, there is also a discussion about the possible effects the content can have on the stigmatization around mental health. The discussion showed that the content has the possibility to both contribute to the stigma but also challenge it, depending on how it is talked about.

Public service media has a big role in the traditional media in Sweden. Historically, they constructed a shared cultural reference and applied news and facts to people to make it possible for them to be educated citizens. However, public service and other traditional media have a difficulty reaching young people today. At the same time young people are the group that consumes the most amount of media. Therefore, it is relevant to study what they consume and what they discard - and why. Especially why they don’t consume the content provided by Swedish public service media. Because if they don’t consume it now, will they in the future?       This qualitative study aims to examine how young people in Sweden use public service media and whether they value it as a public service. To do this, we conducted four focus groups with a total of twelve 18-year-olds. The result shows that even though few of them choose to consume content from the public service media, most of them have a positive association of it and value it as a public service. Many said that they trust that they follow their assignment to serve the public and that they produce objective and accurate news. However, the knowledge about the way public service media is organized and financed was shallow at best. It appears that the main reason they don’t consume the content is that they don’t come across it where they consume media. The interviewees that did consume public service media content did so on a different platform such as Spotify or YouTube. So the difficulty in reaching the young audience might not be because of the content, but that they don’t even know of its existence.