This study focuses on trying to understand the attitudes of people born in the 1940’s concerning their view on social media. This 1940’s group has been growing on the social networks such as Facebook, but their usage is not active. Therefore, the purpose of this report is to understand in what way they are affected by the using of these platforms. The theories that have been applied to this report is Habermas theory of the Public sphere and democracy, McLuhan's theory of Medium is the message and the theory of the Digital divide. These theories have been used to create an understanding of the results that emerged during the study.  A Qualitative method was used to collect information, and through this Qualitative interviews were used. The interviews resulted in three themes, which was democracy in social media, risks and possibilities in the social and the digital divide. The result showed that the group felt left out because of their lack of skills when it comes to technology. It also showed that the lack of skills has caused a negative effect since the users rather seek information than sharing their own, which was a result of their lacking skills. This result was linked to the theory of the Digital divide and McLuhan's theory of Medium is the message. When the democracy aspect was analysed, it showed that they did not trust information shared on social media.   The risks that were detected by the interviewed group was for example identity theft and stress related illness that were caused by social media. The possibilities were for example the fact that it is possible to talk to someone in another country on social media despite time differences and borders and to maintain relationships with distant relatives. These results were used to analyze the consequences further and to have a deeper discussion about the subject. For example the lack of skills lead to that this group do not have the possibility to share their thoughts and counteract stereotypes. / Denna studie har fokuserat på att försöka förstå attityderna hos de människor som är födda på 1940-talet. Gruppen ifråga har vuxit starkt på sociala medier så som Facebook och syftet med denna studie är att förstå på vilket sätt de påverkas när de använder dessa plattformar. De teorier som har använts i studien är Habermas om borgerlig offentlighet och demokrati, McLuhans teori om att mediet är budskapet och teorin om den digitala klyftan. Dessa teorier har använts för att skapa en förståelse för de resultat som framkommit under studien.   Kvalitativa intervjuer har använts för att samla in information där kön och bakgrund blandats hos de olika individerna som har intervjuats. Intervjuerna resulterade i tre teman vilka var demokrati på sociala medier, risker och möjligheter i sociala medier och den digitala klyftan. Resultaten visade att gruppen kände sig utanför på grund av sin bristande skicklighet när det gäller teknologi. De visade också att bristen på skicklighet hade negativa effekter eftersom användarna hellre sökte information än att dela med sig av sin egen, vilket var resultatet av deras bristande skicklighet.   Den digitala klyftan användes för att användarna var en del av klyftan och mediet är budskapet användes för att de inte använde alla funktioner som sociala medier erbjöd, eftersom de inte hade färdigheten. När den demokratiska aspekten analyserades framkom det att de inte litade på informationen på sociala medier. Riskerna som framkom under intervjuerna var exempelvis identitetskapningar och stressrelaterade sjukdomar, som orsakades av sjukdomar. Möjligheterna var exempelvis att man kan prata med någon i ett annat land på sociala medier, oberoende av tidsskillnader och nationsgränser samt att bibehålla relationer med avlägsna släktingar. Dessa resultat användes för att analysera konsekvenserna ännu ett steg, för att ha en djupare diskussion om ämnet. Exempelvis leder bristande på kunskapen till att gruppen inte har möjlighet att dela med sig av sina tankar och att motverka stereotyper.Carls

Sedan 1700-talet har läsarnas medverkan varit en väsentlig del i tidningarnas produktion. Utan deras deltagande har det inte heller blivit någon tidning. En förändring på området skedde när professionaliseringen av publicistrollen blev ett faktum och läsarnas medverkan ifrågasattes. Samhällsförändringar och tekniska utvecklingar har sedan lett fram till det vi har idag: ett samhälle där medieorganisationerna är i allt större behov av att läsarna återigen deltar i olika former. Syftet med studien är därför att undersöka hur journalister och ledning på tre olika lokaltidningar resonerar kring och förhåller sig till användargenererat material, samt vilka möjligheter användarna har att delta. Genom semistrukturerade intervjuer med lokaltidningarnas ansvariga utgivare och två journalister på respektive redaktion har vi fått fram att tidningarna generellt har ett positivt förhållningssätt till användargenererat material. De anser att teknikens utveckling både har hämmat och främjat relationen till läsarna i takt med att olika plattformer har utökat tidningarnas grundläggande publiceringskanal, det vill säga papperstidningen. Informanterna tror på ett ökat samarbete mellan yrkesverksamma journalister och användare i framtiden. De hävdar samtidigt att användarnas material inte får ta allt för stor plats och på så sätt konkurrera ut redaktionsmaterialet. Vidare menar de att yrkesprofessionen och de kunskaper som den omfattar är en av grundpelarna i tidningens funktion och så bör det förbli. I diskussionen använder vi oss av begrepp som offentlighet och deltagande samt resonemang kring det förändrade mediesammanhanget och den journalistiska yrkesprofessionen. / Since the eighteenth century user contribution has been a crucial part of newspaper production. Without the participation from the public there hasn’t been a newspaper at all. The professionalization of the publicist role became the starting point who changed how people valued user contribution. Societal change and the technical development has then led to the society we have today – a place where media organizations find themselves in a greater need for user participation to survive. The purpose of this study is therefore to examine how three local news papers reason about and react to user generated content and also to find out what possibilities the users have to participate. Thru semi structured interviews with the legally responsible publisher for each news paper and two journalists from each editorial staff our result shows that the news papers have a positive attitude towards user generated content in general. The informants say that the technological development have been both an improvement and inhibitory in the relationship to the readers. They believe in an increased cooperation in the future but at the same time emphasize the fact that user generated content can’t be allowed to take too much place and become a rival to the journalistic material. The informants also say that the knowledge they posses thru their journalistic education is the main core in their work as well as in the idea and function of the news paper. That is the way it should remain. We use terms and theories about the public sphere, participation, media convergence and the journalistic profession in our discussion.

<p>With this essay we have had the intention of observing Linköping University as an example of a public authority undergoing change. In the information society of today, the increasing competition and internationalization affects, not only companies and organizations, but also the public sector. After having been concerned with neutral information spread only, according to"the third mandate", employees at the Department of Information at Linköping University has also started dealing with marketing, so as to increase the recruitment of students. As a result of this, the work team has been divided into an editorial staff and a department with emphasis on market issues. To strengthen the trademark of Linköping University one has chosen to mediate certain values representative for the university - an interdisciplinary and innovative approach and an entrepreneurial spirit. The technical developments of today have also influenced information related activities at the university, due to increasing usage of the Internet. Our essay deals with the complex of problems which can arise when a traditonal organization faces increased competition and new technical conditions.</p> / <p>Med denna uppsats har vi haft för avsikt att uppmärksamma Linköpings universitet som ett exempel på en samhällsinstitution i förändring. I dagens informationssamhälle påverkar en ökande konkurrens och internationalisering inte bara företag och organisationer utan även den offentliga sektorn. Från att enbart ha arbetat med neutral informationsspridning enligt"det tredje uppdraget", har man på informationsavdelningen vid Linköpings universitet även kommit att arbeta med marknadsföring, bland annat i syfte att öka studentrekryteringen. Detta har resulterat i en uppdelning av arbetet i en journalistisk redaktion och en mer marknadskommunikativt inriktad avdelning. För att stärka varumärket Linköpings universitet har man valt att förmedla vissa kärnvärden som ska vara representativa för verksamheten – tvärvetenskap, nytänkande och entreprenörsanda. Även dagens teknikutveckling har påverkat arbetet med information vid universitetet, då man de senaste åren även arbetar med Internet som informationskanal. Vår uppsats behandlar den problematik som kan uppstå då en traditionell organisation möter ett ökat marknadstryck och nya tekniska förutsättningar. </p>

Diss. Umeå : Umeå universitetet, 2005. / Recension: RIG, 2006:3, s. 161-163.

With this essay we have had the intention of observing Linköping University as an example of a public authority undergoing change. In the information society of today, the increasing competition and internationalization affects, not only companies and organizations, but also the public sector. After having been concerned with neutral information spread only, according to"the third mandate", employees at the Department of Information at Linköping University has also started dealing with marketing, so as to increase the recruitment of students. As a result of this, the work team has been divided into an editorial staff and a department with emphasis on market issues. To strengthen the trademark of Linköping University one has chosen to mediate certain values representative for the university - an interdisciplinary and innovative approach and an entrepreneurial spirit. The technical developments of today have also influenced information related activities at the university, due to increasing usage of the Internet. Our essay deals with the complex of problems which can arise when a traditonal organization faces increased competition and new technical conditions. / Med denna uppsats har vi haft för avsikt att uppmärksamma Linköpings universitet som ett exempel på en samhällsinstitution i förändring. I dagens informationssamhälle påverkar en ökande konkurrens och internationalisering inte bara företag och organisationer utan även den offentliga sektorn. Från att enbart ha arbetat med neutral informationsspridning enligt"det tredje uppdraget", har man på informationsavdelningen vid Linköpings universitet även kommit att arbeta med marknadsföring, bland annat i syfte att öka studentrekryteringen. Detta har resulterat i en uppdelning av arbetet i en journalistisk redaktion och en mer marknadskommunikativt inriktad avdelning. För att stärka varumärket Linköpings universitet har man valt att förmedla vissa kärnvärden som ska vara representativa för verksamheten – tvärvetenskap, nytänkande och entreprenörsanda. Även dagens teknikutveckling har påverkat arbetet med information vid universitetet, då man de senaste åren även arbetar med Internet som informationskanal. Vår uppsats behandlar den problematik som kan uppstå då en traditionell organisation möter ett ökat marknadstryck och nya tekniska förutsättningar.

The profile the individual creates on social media can be likened to a digital panopticon. How this profilicity has developed is examined by reviewing seven texts concerning the creation of identity. After this, five paradigms emerge that map how profilicity has developed through history and how the profile has become a digital panopticon in a post-political society. The profile thus becomes a tool for strengthening the hegemony that prevails in society. / Profilen individen skapat på sociala medier kan liknas vid ett digitalt panoptikon. Hur denna profilicitet växt fram undersöks genom att sju källor rörande identitetens skapande gås igenom. Efter detta träder fem paradigm fram som kartlägger hur profiliciteten växt fram genom historien och hur profilen kommit att bli ett digitalt panoptikon i det postpolitiska samhället. Profilen blir således ett verktyg för att förstärka den hegemoni som råder i samhället.

Problemformulering och syfte: Bibliotekets styrning präglas av spänningar mellan ett demokratiskt uppdrag och en ekonomisk förvaltning. Syftet med uppsatsen är att studera motsättningen av folkbibliotekets styrning utifrån denna ideologiska spänning. Metod och teori: Genom kritisk ideologianalys analyseras tre kommuners biblioteksförvaltning; Nacka, Botkyrka och Stockholm, för att därefter belysas utifrån Chantal Mouffes politiska agonism och Jürgen Habermas borgerliga offentlighet.  Material och resultat: Genom studier av kommunernas biblioteksplaner samt dokument för bemötandepolicy framkom det att Nacka kommun främst betonade en ekonomisk förvaltning, medan Botkyrka kommun främst betonade det demokratiska uppdraget och Stockholms stad placerade sig mellan dessa ytterligheter. Kommunernas ideologiska profilering kan betraktas utifrån politisk agonism och borgerlig offentlighet. Slutsatser: Kommunernas ideologiska styrning av biblioteken skiljde sig åt i termer av demokratiskt ansvar, ekonomisk förvaltning samt användarinteraktionen. Samtliga kommuner upprätthåller den liberala konsensusmodellen i olika hög grad vilket sammanfaller med deras koppling till NPM. Fler studier behövs för att utröna kommunala styrdokuments inverkan på biblioteksverksamheten. / Purpose: Library management is influenced by the opposition between democratic values and economic efficency. The purpose of this paper is to examine how the public library is influenced ideologically by this rift. Methodology and theory: Three municipalities, Nacka, Botkyrka and Stockholm are analyzed through critical ideological analysis, and then compared to Chantal Mouffe’s political agonism and Jürgen Habermas bourgeois public sphere. Materials and findings: Through library plans and treatment policys the outcome is that Nacka prioritizes financial stability, Botkyrka democratic values and Stockholm is situated somwhere inbetween. The municipalities ideologies can also be illuminated by theories of political agonism and public sphere by their perception of the public conversation. Implications: The municipal library administrations were separated through their ideological understanding of democratic values, user treatment, and financial management. The municipalities maintained the liberal consensus model to varying degrees, which coincides with their connection to NPM. More research is however needed for understanding the local government and its impact on the public library.

Polulärvetenskaplig sammanfattning Uppsatsens undersökning är en kartläggning av lagstiftning och reglering gällande gaturummen i Stockholm 1650-1750. Syftet är att se på hur myndigheterna försökte komma tillrätta med nattliga ordningsproblem, samt vilka ideal och motiv som låg bakom reglerna. Källmaterialet består av förordningar och kungörelser utgivna av Kungl. Maj:t och Stockholms magistrat i det tidigmoderna Stockholm 1650-1750. Metoden till analysen består av diskursanalys, där fasta tas på samhälleliga diskurser som kan avläsas i källmaterialet, och då utifrån kategorier som kön, klass och makt. Undersökningens resultat visar på en kristlig ideal av ordning för de offentliga miljöerna och nattlivet. Lagstiftningen följer även den internationella utvecklingen för tidigmoderna städer, med gatuplanering, införandet av gatubelysning och en förskjutning av dygnsrytmen. Det materiella ordnandet, samt idealen av ordningsamma goda kristliga medborgare sammanfaller även med Sveriges stormaktsideal. I källmaterialet finns även spår av förhandling mellan myndigheter och medborgare. Lagstiftningen anpassas utifrån medborgarnas klagomål och påtryckningar, det sker en förhandling av statens våldsmonopol och medborgarnas individuella rättssäkerhet. I det tidigmoderna Stockholm är individuell rättssäkerhet kopplat till samhällsställning.       Undersökningen visar även på att medborgarna fungerar som lagens förlängda arm, med en angivarkultur som uppmuntras. De ur högre stånd hade traditionellt fungerat som förmyndare och beskyddare för de med lägre samhällelig ställning, och i och med införandet av stadsvakten bestående av medborgare ur de lägre ständerna, ställs denna ordning ur spel - vilket resulterar i en del konflikter.

<p>Anne Charlotte Leffler, Victoria Benedictsson and Frida Stéenhoff were all part of the Modern Breakthrough in Swedish literature. By utilizing Jürgen Habermas theoretical works on communicative action, and Nancy Fraser’s supplementary reading of his theory, this essay makes clear that the authors’ struggle for an understanding and a rethinking of social norms in their plays <em>Skådespelerskan </em>(1873), <em>Romeos Julia </em>(1888) and <em>Lejonets unge </em>(1896) can be read as a contribution to the public debate. Dialogue has a key function for female authors during the Modern Breakthrough. Women and mens’ possibilities to take part in conversation and argument as equals, requires the professional woman’s transgression and access to the privileges of both public (State) administration – “system”, and world of everyday life – “lifeworld”. As oppositional authors, Leffler, Benedictsson and Stéenhoff took advantage of the literary public domain, in this case the theatre. The theatre as public sphere had a more effective capacity to affect its audience than fiction. The plays were written and staged in a cultural period that, compared with the present one, in a greater sense influenced public opinion. The theatre was a powerful part of the public debate, and this debate involved parties from both on-stage and off-stage positions.</p><p>At the theatre Leffler, Benedictsson and Stéenhoff turned the private into politics. Their powerful contribution to the public debate were directed specifically towards the bourgeois audience. They carried on a controversy concerning the notion of the bourgeois family by showing scenarios that raised objection to its idealistic point of view. The bourgeois living room was exposed on stage. Conflicts related to the private sphere were brought up as a theme in a public sphere and by so means were incorporated into the public debate, which at that time was dominated by men. The plays mirrored the audience and the authors’ strategies were based upon the remodeling power inherent in conversation and argumentation. Thereby, the audience were confronted with an alternated reflection of themselves. This reflection should be read as a problematic representation of the writing of history. The alternate mirroring brought in itself forward an argument that emphasized why a new reflection was necessary.</p><p><em>Skådespelerskan</em>, <em>Romeos Julia </em>and <em>Lejonets unge</em> examine female artists in a bourgeois environment. Through the artist the structures that maintain bourgeois ideals are exposed and questioned, but first and foremost the artist show that communicative action between men and women was insufficient. The androcentric order did not acknowledge women and men as equals, in accordance with that, the possibility of conversation, in the sense of Habermas, came to nothing. Under such circumstances an understanding between men and women could not be reached. Love within the institution of marriage also suffered since it could not be founded in acknowledgement as long as the structure maintained. Saga and Adil, the main characters in <em>Lejonets unge</em>, personify, on the other hand, Stéenhoffs ideas of what is being needed to change the androcentric structure. They are citizens of the future.</p><p>My focus is on human action (in an Aristotelian sense) in the plays, the way characters stage themselves and bring the plot forward, shed light upon their possibilities and limitations in proportion to each other as men and women. My analysis thereby contrasts with the greater part of earlier research. I give prominence to the connection between psychological conflict and social position/role. In <em>Skådespelerskan</em>, <em>Romeos Julia</em> and <em>Lejonets unge</em> all of the characters’ psychological conflicts are based in gender issues, the consequences of being a man or woman in the 18th century, rather than explicit existential matters.</p>

Anne Charlotte Leffler, Victoria Benedictsson and Frida Stéenhoff were all part of the Modern Breakthrough in Swedish literature. By utilizing Jürgen Habermas theoretical works on communicative action, and Nancy Fraser’s supplementary reading of his theory, this essay makes clear that the authors’ struggle for an understanding and a rethinking of social norms in their plays Skådespelerskan (1873), Romeos Julia (1888) and Lejonets unge (1896) can be read as a contribution to the public debate. Dialogue has a key function for female authors during the Modern Breakthrough. Women and mens’ possibilities to take part in conversation and argument as equals, requires the professional woman’s transgression and access to the privileges of both public (State) administration – “system”, and world of everyday life – “lifeworld”. As oppositional authors, Leffler, Benedictsson and Stéenhoff took advantage of the literary public domain, in this case the theatre. The theatre as public sphere had a more effective capacity to affect its audience than fiction. The plays were written and staged in a cultural period that, compared with the present one, in a greater sense influenced public opinion. The theatre was a powerful part of the public debate, and this debate involved parties from both on-stage and off-stage positions. At the theatre Leffler, Benedictsson and Stéenhoff turned the private into politics. Their powerful contribution to the public debate were directed specifically towards the bourgeois audience. They carried on a controversy concerning the notion of the bourgeois family by showing scenarios that raised objection to its idealistic point of view. The bourgeois living room was exposed on stage. Conflicts related to the private sphere were brought up as a theme in a public sphere and by so means were incorporated into the public debate, which at that time was dominated by men. The plays mirrored the audience and the authors’ strategies were based upon the remodeling power inherent in conversation and argumentation. Thereby, the audience were confronted with an alternated reflection of themselves. This reflection should be read as a problematic representation of the writing of history. The alternate mirroring brought in itself forward an argument that emphasized why a new reflection was necessary. Skådespelerskan, Romeos Julia and Lejonets unge examine female artists in a bourgeois environment. Through the artist the structures that maintain bourgeois ideals are exposed and questioned, but first and foremost the artist show that communicative action between men and women was insufficient. The androcentric order did not acknowledge women and men as equals, in accordance with that, the possibility of conversation, in the sense of Habermas, came to nothing. Under such circumstances an understanding between men and women could not be reached. Love within the institution of marriage also suffered since it could not be founded in acknowledgement as long as the structure maintained. Saga and Adil, the main characters in Lejonets unge, personify, on the other hand, Stéenhoffs ideas of what is being needed to change the androcentric structure. They are citizens of the future. My focus is on human action (in an Aristotelian sense) in the plays, the way characters stage themselves and bring the plot forward, shed light upon their possibilities and limitations in proportion to each other as men and women. My analysis thereby contrasts with the greater part of earlier research. I give prominence to the connection between psychological conflict and social position/role. In Skådespelerskan, Romeos Julia and Lejonets unge all of the characters’ psychological conflicts are based in gender issues, the consequences of being a man or woman in the 18th century, rather than explicit existential matters.