Med utgångspunkt i fransk organisationsstruktur och allmänna ideal om planmässighet försöker västerländska staber tillämpa uppdragstaktik som har sitt ursprung i tysk Auftragstaktik. Därför slits militära organisationer i teorin mellan två ideal, å ena sidan självständiga och initiativrika underställda som leds med uppdragstaktik, å andra sidan centralstyrning och planmässighet. Kombinationen kanske är naturlig och ett krav för att leda väpnade styrkor idag. Men huruvida stabens organisationsstruktur verkligen inverkar på uppdragstaktiken som tillämpas är relativt outforskat inom krigsvetenskapen. Studien utforskar hur organisationsstruktur och ledningsmetod inverkar på uppdragstaktik med hjälp av organisationsteori. Forskningsdesignen är en teorikonsumerande explorativ enfallstudie där fallet utgörs av svenska brigadstabens organisationsstruktur och ledningsmetod. Brigadstabens organisation är relevant som studieobjekt eftersom den är uppbyggd utifrån olika organisationsstrukturer som bedöms ha varierande förutsättningar att tillämpa uppdragstaktik. Resultatet visar att organisationsstruktur och ledningsmetod inverkar på möjligheten att tillämpa uppdragstaktik. Denna observation är relevant att reflektera över vid militär ledning och organisering av staber.

Försvarsmaktens perspektivstudie anser det tvunget med en utveckling av obemannade flygsystem för att möta framtidens stridsmiljö. Detta medför en implementering av ett nytt obemannat flygsystem i Försvarsmakten, historien visar dock på utmaningar vid liknande implementeringar, därför är en sådan tidigare implementering relevant att studera.    Syftet med denna fallstudie gällande implementeringen av UAV 03 Örnen på regementet K3, är att bidra med ett bredare synsätt kring forskningen om organisationskultur och implementering. Utifrån studiens syfte genomförs en fallstudie där empiri inhämtas genom kvalitativa intervjuer. Inhämtad empiri analyseras utifrån implementerings- såväl som organisationskulturteori. Studiens resultat visar att implementeringen av UAV 03 på K3 kan förstås tillsammans med jägarstridens grunder om ett flexibelt uppträdande i smågrupper samt den elitism som speglar K3. Studien påvisar att intresset att åka på utlandsmission hos individen är större än att jobba med systemet UAV 03, vilket visar sig vid personalförsörjning.

This study is a case study regarding organizational change within the Swedish police, using the example National Fraud Center (Nationellt bedrägericenter). The study aims to investigate what requirements and expectations are formulated in the government’s steering documents, and how the police handled these requirements when establishing the fraud center. Theoretically, the study is placed within a combination of neo-institutional organizational theory, and a theory of governance that connects the governance perspective with organizational theory. The material consists of appropriation directives, budget bills and a government assignment, as well as three documents from the police describing the police's considerations during the emergence of the center. A qualitative content analysis shows that the police, by establishing a fraud center, could accommodate many of the government's requirements and expectations. This can be explained by the fact that the government's steering of the police had an impact in this specific case.

The security situation in the baltic sea area has worsened following Russia’s overtaking of the Crimea peninsula. Climate change leading to higher temperatures and natural disasters is resulting in more people living exposed around the, which is expected to increase rate of crimes and terrorism at sea. These factors combined makes effectiveness of organizations involved in maritime security of great importance. This thesis aims to examine Sweden and Finland’s maritime security organizations and compare them using Graham Allisons theory on organizational effectivity. Sweden and Finland has acknowledged the worsened security situation in the baltic sea area and formed a cooperative initiative to strengthen the maritime security in the baltic sea, making them suitable objects for analysis in this thesis. Examination of the two countries’ organizations for maritime security concludes that organizational structure for maritime security differs between them. This thesis shows that Finland and Sweden’s organization for maritime security differs on a few points, giving an opportunity for the two countries to learn from each other.

Objective: In this thesis, we assume that the organizations' interests are governing their behavior/positions. It seems possible to draw conclusions about organizations'interests on the basis of the behavior / positions that will appear in the givenopinions on Swedish Public Investigations. The purpose of this thesis is toidentify self-interests of the studied organizations as they appear in their givenopinions. Method: The authors have made a qualitative and quantitative study of the opinions. Theoretical perspective: The basis of the study is the organization theories that focus the self-interest oforganizations. Empiric: Information is taken from four Swedish Public Investigations: the New Company Act, International Accounting for Swedish companies, Abolition of the audit requirement for small and medium sized enterprise and Simplified accounting. Altogether 310 opinions have been given on these, out of which we have studied 59. Furthermore, we have collected information on tasks, activities and objectives from the websites of the opinion giving organizations. Conclusions: In the literature, we found, as mentioned, that organizations havet hree self- interests which we define as general self-interests. They are the interest in survival, resources and power. We have found - what we believe – an additional general self-interest of organizations, namely the interest to avoid accountability and transparency. It was possible to divide the organizations intogroups with high community of interest within each group while the community between the groups was low. This provides an empirical support to Dimaggio’s and Powell’s theory which says that organizations in specific areas are similar. This means that it is possible to study the interest of organizations, without studying the individuals in an organization. We found that the owner's interests expressed in tasks, activities and objectives of the organization are important factors affecting the organization's interest structure. We also found indications - however unclear - that the public interest has an impact on the organizations' self interests. We also found an interest to protect its own market which can be related to the general interest of resource influx under Pfeffers and Salanciks theories of resource dependence.

The public libraries of Sweden are governed as public organizations, that means they obey under municipalities, with their own agendas and policy documents, all while also adhering to the Library Act (SFS 2013:801) of Sweden, a law act that highly empasizes democratic values. The purpose of this bachelor thesis is to discuss and analyze the local municipal library policy documents of Sweden, in an attempt to determine the homogeneity of Swedens public libraries and the goals they strive for, or at least what goals they say they strive for, with emphasis on social sustainability. The following questions were discussed : “How is the concept social sustainability phrased in the public library plans and to what extent is it present in the plans?” Also, “In accordance with the library act, public libraries should strive for the same goals, but under which areas of the library policies do these terms of social sustainability appear?” A combined qualitative and quantitative content analysis was made utilizing public library policies and gathering information about mentions about or regarding social sustainability, democracy and participation. The results indicate that the goals are the same, yet they apear under different parts of the libraries work and services and more often than not they adheir to the library it self and the local community.

Ståhl, Nadja och Öman Dubois, Malin (2020). Åt vilket håll behöver vi färdas? Skolledares, speciallärares och specialpedagogers varierade uppfattningar om specialprofessionernas kompetenser och roller. Speciallärarprogrammet, grav språkstörning, institutionen för skolutveckling och ledarskap, Lärande och samhälle, Malmö universitet, 90 högskolepoäng. / Which way do we need to go?School leaders and Special educators' varied views on the skills and roles of special professions

Sommaren 2014 infördes extra anpassningar i Skollagen (2010:800). Med det ålades skolan krav på tidiga stödinsatser då en elev riskerar att inte uppfylla kunskapskraven i ett eller flera skolämnen. När Skolinspektionen (2016) två år senare granskade skolornas arbete med extra anpassningar ansågs  majoriteten av de undersökta skolorna ha brister. Sandström, Klang och Lindqvist (2019) kopplar skolans oförmåga att ge alla elever det stöd de behöver till bristande samsyn mellan skolans professioner. Syftet med detta arbete var att bidra med kunskap om hur rektorer, specialpedagoger och lärare beskriver sitt arbete med extra anpassningar, tolkat ur ett organisatoriskt perspektiv. Mer specifikt utgjorde rollfördelning, kommunikation och uttalade framgångsfaktorer i arbetet med extra anpassningar fokus för studien. Data inhämtades genom kvalitativa intervjuer i såväl fria som kommunalt styrda grund- och gymnasieskolor. Data analyserades utifrån Thomas Skrtic´s (1991) organisationsteori. I analysen synliggjordes hur rektorerna och en majoritet av specialpedagogerna antog ett maskinbyråkratiskt förhållningssätt. Rektorerna och specialpedagogerna frånkopplade sig därmed från ansvaret för de extra anpassningarna utifrån en på förhand uppgjord fördelning av arbetsuppgifter. Ansvar för utformning och genomförande av stödinsatser förlades till de undervisande lärarna vilket i sin tur medförde att rektorer och specialpedagoger saknade insyn i arbetet med extra anpassningar. Resultatet visar vidare på att enskilda lärare upplever sig ensamma med uppgiften att förverkliga stödinsatsen oavsett vilka övriga förutsättningar som råder. Studien synliggör i sin helhet låg grad av samarbeten mellan skolans professioner då det gäller extra anpassningar. Mycket tyder på att den specialpedagogiska kompetens specialpedagoger besitter inte används när skolorna utformar extra anpassningar. Rektorers distansering till stödinsatsen och stödinsatsens underordnade roll vid resursstyrning riskerar utöver det att begränsa den enskilda lärarens möjligheter att genomföra stödinsatsen. Ytterst är det elever som drabbas genom felaktig, sen, eller utebliven stödinsats, vilket står i strid med skollagens krav på inkluderande och likvärdig utbildning.

Genom att ta utgångspunkt i ett nyinstitutionellt organisationsteoretiskt perspektiv studeras de processer som det kommunala miljömålsarbetet består av. Studien utfördes som en fallstudie av miljömålsarbetet på en kommunal förvaltning och bygger på intervjuer med personer som på något sätt har eller har haft en nyckelroll i förvaltningens miljömålsarbete. Studien syftar till att undersöka: Vilka begränsningar och möjligheter finns för en förvaltning att uppfylla sin kommuns miljömålsprogram? Analysverktygen utgår från det nyinstitutionella organisationsteoretiska perspektivet och består av begreppen: översättning och materialisering, glokalisering, legitimitet, särkopplingar samt hyckleri. Studien visar att det finns en formell struktur i förvaltningen som återspeglar samhällets förväntningar och som upprätthåller förvaltningens legitimitet. Däremot uppstår det särkopplingar mellan den formella strukturen och översättningen och materialiseringen av miljömålen vilket begränsar miljömålsarbetet. Begränsningen döljs av den formella strukturen och ger upphov till hyckleri. Den formella strukturen skapar även möjligheter för att tillföra kunskap, tid och resurser i miljömålsarbetet och som på så vis minskar särkopplingarna mellan den formella strukturen och det faktiska handlandet. Hur miljömålen kan översättas och materialiseras på ett sätt som samtidigt uppfyller andra krav på en organisation är angelägna frågor för kommande studier eftersom det är på den lokala nivån som de globala miljöproblemen behöver lösas. Genom att utgå från det nyinstitutionella organisationsteoretiska ramverket tillför den här studien ett nytt perspektiv på det kommunala miljömålsarbetet inom fältet för miljövetenskap. / Based on a new institutional organizational theoretical perspective, the processes that comprise the municipal environmental goals work are studied. The study was conducted as a case study of the environmental goals work of a municipal administration and is based on interviews with people who in some way have or have had a key role in the administration's environmental goals work. The question that the study seeks to answer is: What are the limitations and opportunities for a municipal administration to fulfill its municipality's environmental goals program? The analysis tools are based on the new institutional organizational theory perspective and consist of the concepts: translation and materialization, glocalization, legitimacy, de-couplings, and hypocrisy. The study shows that there is a formal structure in the administration that reflects society's expectations, and which maintains the legitimacy of the administration. On the other hand, there are de-couplings between the formal structure and the translation and materialization of the environmental goals, which limits the environmental goal work. The restriction is hidden by the formal structure and gives rise to hypocrisy. The formal structure also creates opportunities to add knowledge, time, and resources in the environmental goal work, which in this way reduces the de-couplings between the formal structure and the actual action. How environmental goals can be translated and materialized in a way that simultaneously meets other requirements of an organization are important issues for future studies as it is at the local level that global environmental problems need to be solved. Based on the new institutional organizational theory framework, this study provides a new perspective on the environmental goal work in the field of environmental science.

Syftet med följande fallstudie är att undersöka vilka hinder och/eller möjligheter lärare upplever i det förändrade arbetssätt som redaktionsarbetsformen utgör. Undersökningen beskriver de förändringsprocesser som sker på individ- och gruppnivå, kopplat till sko-lan som organisation. Med hjälp av intervjuer, observationer och teoristudier har jag undersökt och försökt förstå vilka organisatoriska faktorer som utgör hinder och möjligheter i arbetslagets utvecklingsarbete. Resultaten visar på att både organisationsstrukturen och organisationskulturen påverkar förändringsprocessen för att arbeta enligt nya former och utgör även en del av de hinder och möjligheter lärarna upplever.