Made available in DSpace on 2016-04-25T19:20:42Z (GMT). No. of bitstreams: 1 ANDREI VENTURINI MARTINS.pdf: 2454937 bytes, checksum: 904d296ca6e5a924a4227c42ecb0c5a9 (MD5) Previous issue date: 2006-08-09 / Coordenação de Aperfeiçoamento de Pessoal de Nível Superior / In this study we will try to corroborate the general hypothesis that we support, which says that the Adamic sin launches all humanity in a contingency state, which is, however, verified by the effects of the imagination. In the first chapter our concern is historical and, for this reason, we will initiate investigating the beginning of the controversy about the grace in the middle of century V. Saint Augustine will be our object of inquiry: we will deal with some mannering and literal changes of the bishop of Hipona in function of his conversion to the Christianism and his conception of the free will in the discussion with the Manicheans. Later, we will discern the concepts of the original sin and free will in Pelagio and Saint Augustine, in such a way to perceive how the Augustinian conception of the free will changes according to the different contexts that the doctor of grace is inserted. After that we will have a historical jump and will analyze the sprouting of the Jansenism, trying to identify how the discussion about the grace is retaken by the end of century XVI and during century XVII, for soon after that, point out Blaise Pascal, our object of study in this theological complaint, as well as the emergent philosophical quarrel in century XVII. In the second chapter we will analyze in a deeper way the theological aspect of Pascal s work, what will make possible to us to describe the human condition before and after the Adamic sin and to perceive the consequences of the sin for all humanity. One of them is the contingency, characterized by the lack of discernment between the truth and the falseness, so that the human knowledge of the world and about himself is immersed in the contingency, which would, however, reveal in a special way in the imagination, deceitful power that is not a mark of the truth nor of the falseness. Thus we will initiate our third and last chapter, in which we will punctuate the effects of the functioning imagination and will perceive that the reason, joined intrinsically to the imagination, when doing its job discloses the contingency. However, Pascal enhances that some experts in imagination make use of this power to persuade, to construct concepts, to produce laws and to keep the public space reasonably organized. That s the way we understand that the Adamic sin atavistically transmitted to all humanity causes the contingency that manifests itself in the effects of the deceitful power of the imagination / Neste trabalho procuraremos corroborar a hipótese geral que sustentamos, a saber, que o pecado adâmico lança toda humanidade em um estado de contingência, este porém, é verificado pelos efeitos da imaginação. No primeiro capítulo nossa preocupação é histórica e, por este motivo, iniciaremos investigando a raiz da polêmica sobre a graça em meados do século V. Santo Agostinho será nosso objeto de investigação: trataremos de algumas mudanças comportamentais e textuais do bispo de Hipona em função da sua conversão ao cristianismo e a sua concepção de livre arbítrio na discussão com os maniqueus. Depois, trataremos de discernir os conceitos de pecado original e livre arbítrio em Pelágio e Santo Agostinho, de modo que perceberemos como a concepção agostiniana de livre arbítrio muda em função dos diferentes contextos que o doutor da graça esta inserido. Em seguida daremos um salto histórico e analisaremos o surgimento do jansenismo, tentando identificar como a discussão sobre a graça é retomada no fim do século XVI e no século XVII, para logo em seguida situar Blaise Pascal, nosso objeto de estudo nesta querela teológica, assim como a discussão filosófica emergente no século XVII. No segundo capítulo analisaremos de maneira mais aprofundada o aspecto teológico da obra de Pascal, o que nos possibilitará descrever a condição humana antes e depois do pecado adâmico e perceber as conseqüências do pecado para toda humanidade. Uma delas é a contingência, caracterizada pela falta de discernimento entre a verdade e a falsidade, de modo que o conhecimento humano do mundo e de si está imerso na contingência, esta porém, manifestar-se-ia de maneira especial na imaginação, potência enganosa que não é marca da verdade nem da falsidade. Assim iniciaremos nosso terceiro e último capítulo, no qual pontuaremos os efeitos da imaginação em funcionamento e perceberemos que a razão, unida de maneira intrínseca à imaginação, ao realizar seu trabalho revela a contingência. Todavia, Pascal destaca que alguns versados em imaginação usam desta potência para persuadir, construir conceitos, produzir leis e manter o espaço público razoavelmente organizado. É desta maneira que entendemos que o pecado adâmico transmitido atavicamente a toda humanidade causa a contingência que se manifesta nos efeitos da potência enganosa da imaginação

Generalizando para o caso do bidisco hiperbólico as construções em (ANANIN; GROSSI; GUSEVISKII, 2011) e em (GROSSI, 2015), provamos que o fibrado trivial (tangente) sobre superfícies de gênero ≥ 1 (≥ 2) admite geometria modelada no bidisco hiperbólico. (O caso do fibrado trivial sobre o toro é particularmente curioso, pois a curvatura é nula na base e em cada fibra, mas não no fibrado.) Além do seu próprio valor intrínseco, estes exemplos se inserem no contexto da conjectura de Gromov, Lawson e Thurston. Originalmente, a conjectura de Gromov, Lawson e Thurston diz que um fibrado de discos sobre uma superfície conexa fechada orientável de gênero ≥ 2 admite métrica hiperbólica completa de curvatura constante se e só se ΙeΙ ≤ Ι XΙ, onde e é o número de Euler do fibrado e X é a caraterística de Euler da base. Posteriomente, observou-se que esta desigualdade também era válida em todos os fibrados de discos sobre superfícies com estrutura hiperbólica complexa (i.e., uniformizados pela 2-bola holomorfa) conhecidos. Por esta razão, passou-se a acreditar que a conjectura depende apenas de curvatura negativa lato sensu (digamos, à la Alexandrov) e não das especificidades de uma geometria hiperbólica particular. O bidisco hiperbólico é o caso mais simples que nos permite testar tal hipótese, pois está no limite de ser hiperbólico (a curvatura é ≤ 0). Construímos os dois casos extremais: = 0 (fibrado trivial) e ΙeΙ = ΙXΙ (fibrado tangente). Além disso, provamos alguns resultados relacionados à teoria de Teichmüller no contexto de fibrados de discos uniformizados pelo bidisco hiperbólico. / Generalizing the constructions in (ANANIN; GROSSI; GUSEVISKII, 2011) and in (GROSSI, 2015) to the hyperbolic bidisc, we show that the trivial (tangent) bundle over genus ≥ 1 (≥ 2) surfaces admits a geometric structure modelled on the hyperbolic bidisc. (The case of the trivial bundle over the torus is particularly interesting because the curvature vanishes on the base and on every fiber, but is non-null on the bundle.) Aside from their intrinsic value, these examples also play a role in the context of the Gromov, Lawson and Thurston conjecture (GLT conjecture). Originally, the GLT conjecture states that a disc bundle over a connected oriented closed surface of genus ≥ 2 admits a complete hyperbolic metric of constant curvature if and only if ΙeΙ ≤ ΙXΙ, where stands for the Euler number of the bundle and , for the Euler characteristic of the base. Afterwards, it was observed that this inequality also holds for every known example of disc bundles over surfaces equipped with complex hyperbolic structure (i.e., uniformized by the holomoprhic 2-ball). So, one started to believe that the conjecture depends only on negative curvature lato sensu (say, à la Alexandrov) and not on the particularities of an specific hyperbolic geometry. The hyperbolic bidisc is the simplest case allowing us to test such hypothesis since it lies on the frontier of being hyperbolic (curvature is ≥ 0). We construct the two extremal cases: e = 0 (trivial bundle) and ΙeΙ = ΙXΙ (tangent bundle). We also prove a few results related to Teichmüllers theory in the context of disc bundles uniformized by the hyperbolic bidisc.

本研究的主要目的是希望透過女性從原生家庭進入婚姻家庭的歷程，瞭解當前台灣社會中成年期女性的心理依附與分離概況，由於東西方社會家庭結構的差異，在中西方思潮融合交接的此刻，希望能透過研究瞭解文化因素對依附與心理分離的影響性，以及此一歷程中心理依附與分離的關係。 　　研究者以文獻分析所得的理論架構為參考點，採用質性研究方法進行非結構式的深度訪談。受訪對像是十五位成年期女性，年齡在二十五歲到三十四歲之間，為顧及受訪者的口語表達能力，因此選擇專科以上學歷的訪談對象；也因為此研究是一個歷程性的探討，因此訪談了不同婚姻階段的受訪者，婚齡最長不超過六年。 　　綜合研究所得，發現女性在婚姻歷程中心理依附與分離的現象是一個辯證循環的過程，關係會在不斷的變動發展。而就理論的層面來探討，可以發現女性的依附關係雖有西方文獻中所指涉的的內涵和類型，卻也存在著本土的特殊性，可以看到『依附反轉』的現象；另外，若要以西方理論的角度來探討『心理分離』，將會出現窘迫不足之憾；本文提出女性在婚姻歷程的四個困境，透過探討文化對親子關係、夫妻關係、和自我造成的影響，來瞭解當前女性依附與心理分離的概況。 　　另外，也提出一些影響歷程發展的因素，也發現女性在此一歷程中，依附與心理分離的現象具有持續發展和系統性的特色。 / The purpose of this study is to investigate adult females' attachment (or emotional connection) and psychological-separation (or separation-individual; differentiation), via the process of transition from their original families to married families, in current Taiwan society. The researcher hopes to learn more about the females' attachment and psychological-separation in this process of relationships between. Besides, the influence of culture on this process would be discussed. The thesis has the theoretical basis established by reviewing western literature. Moreover, samples including 15 adult females are chosen and qualitatively studied, according to the theory, by a non-constructional interviewing-in-depth method. The samples, ranging from 25- to 34-year-old, are all graduated from college or above. In order to have a longitudinal examination of the transition process, the samples are chosen to distribute in different married stages. None of the samples has married for longer than 6 years. 　　Results show that the attachment of females has some characteristics consistent with those in western literature, while some features reveal the influence of cultural traits. One of the special features absent in western literature is 'reverse-attachment' in the relationship between females and their original families. Thus, the related research results in western literature seem insufficient to explain adult females' psychological-separation in Taiwan. The thesis therefore provides four dilemma in relationship transition. 　　The thesis suggests that the females' attachment and psychological-separation have several developmental characteristics: consistency, mendability, dialectic process, and systematism. In addition, the finding in this study is consistent with family-system theory. That is, the transition process changes continuously and is influenced by the culture and the environment.

<p>Syftet med undersökningen var att, efter en fallstudie genomförd på en svensk högstadieskola, undersöka i vilken omfattning det förekommer otillåten kopiering av källor på Internet och hur detta problematiska fusk hanteras av lärarna på en utvald högstadieskola i Sverige år 2005. För att uppnå syftet genomförde jag en gruppenkät där 34 lärare deltog och valet av gruppenkäten stod på att den ofta är bruklig inom verksamheter som skolan där flera är samlade och lättare kan nås med ett frågeformulär. Enkätens frågor undersökte förekomsten av, misstänkta eller bevisade, fall av otillåten kopiering och användning av Internetkällor där eleven har haft avsikt att fuska åren 2000-2005. Den undersöker vidare om det finns eller har funnits styrdokument som behandlar denna typ av fusk på skolan eller kommunen under samma period, hur lärarnas beredskap för fusket ser ut, hur fallen av fusk har hanterats och om lärarna själva känner sig nöjda med resultatet. Dessutom undersöker enkäten lärarnas förslag på hur fuskhanteringen skulle kunna förbättras, i de fall där de anser att den brustit, inför framtiden. Som referensmaterial hade jag två vetenskapliga undersökningar att ställa mina resultat emot, den ena genomfördes med hjälp av både enkät- och intervjumetoden på ett svenskt Universitet, där 25 lärare och 40 studenter deltog, medan den andra var en enkätundersökning som genomfördes med 1000 högstadie- och gymnasielärare runt om i landet. Mitt val av metod är kvantitativ i och med gruppenkäten och den valdes med flertalet jämförbara svar som vinst, men den är också kvalitativ eftersom enkäten rymmer ett visst antal öppna frågor där jag lämnat, mer eller mindre, fritt för informanten att svara utifrån sin stånds- eller synpunkt. Dessa frågor togs fram för att komma så nära hur lärarna ser på skolans verklighet som möjligt. Resultatet visade bland annat att 31 stycken lärare aldrig hade sett något styrdokument som behandlar denna typ av fusk trots att ganska många av informanterna uttryckte just detta behov, att 32 stycken lärare inte hade genomgått någon utbildning som förberett dem för denna typ av fusk och att de 2 som genomgått utbildningen funnit den användbar samt att 21 stycken lärare under perioden misstänkt att deras elever fuskat på detta sätt. Undersökningen visar vidare att 3 stycken lärare var nöjda, 15 var missnöjda och att 16 inte visste hur fusket hanterades idag samt att 28 stycken lärare kände att deras kunskaper i ämnet var otillräckliga mot 5 som ansåg sig ha tillräckliga kunskaper. Av de som kände att deras kunskaper var otillräckliga saknade en klar majoritet framförallt kunskaper i hur man söker efter originaltexten på Internet och på andra plats efterlystes kunskaper i hur man kan arbeta förebyggande för att undvika fusk av det här slaget. Att varken utbildning eller styrdokument erbjuds lärarna är ganska märkligt när så många informanter efterlyser dem och när fusket verkar vara så omfångsrikt och problematiskt, men vad som är ännu mer märkligt är att av de lärare som kände att deras kunskaper var otillräckliga och som efterlyste kunskaper i hur man eftersöker originalkällor på Internet, tenderade ändå 71 % av dessa att spendera sin tid med att söka just texterna i kampen mot fusket, något som ingen av de informanter som kände att deras kunskaper var tillräckliga tenderade att göra. Detta valde de med otillräckliga kunskaper alltså istället för att arbeta förebyggande genom att välja bort de uppgifter som möjliggör elevers reproducerande av texter. Den tid som avsätts för kontroll av uppgifter borde istället avsättas på att ta fram mer varierande, stimulerande och reflekterande skrivuppgifter för eleverna, anser jag, för vad fusket trots allt gör är ju att blottlägga vår oförmåga att tänka i nya banor som pedagoger.</p>

In reading the literary criticism on Janet Frame's work it soon turns out that Frame was deconstructive before the concept was even invented. Thus, deconstruction is used in this essay to close-read a passage in the title story of her collection of short stories, The Lagoon (1951). The main hierarchical dichotomy of the passage is found to be the one between "the sea" and "the lagoon," in which the sea is proven to hold supremacy. "The sea" is read as an image of the great sea of English literary/cultural reference whereas "the lagoon" is read as an image of the vulnerably interdependent, peripheral pool of it, in the form of New Zealand literary/cultural reference. Through this symbolic and post-colonial reading the hierarchical dichotomy between "the sea" and "the lagoon" is deconstrued and reversed. In the conclusion, a post-colonial trace of Maori influence displaces the oppositional relation between "the sea" and "the lagoon."

Syftet med undersökningen var att, efter en fallstudie genomförd på en svensk högstadieskola, undersöka i vilken omfattning det förekommer otillåten kopiering av källor på Internet och hur detta problematiska fusk hanteras av lärarna på en utvald högstadieskola i Sverige år 2005. För att uppnå syftet genomförde jag en gruppenkät där 34 lärare deltog och valet av gruppenkäten stod på att den ofta är bruklig inom verksamheter som skolan där flera är samlade och lättare kan nås med ett frågeformulär. Enkätens frågor undersökte förekomsten av, misstänkta eller bevisade, fall av otillåten kopiering och användning av Internetkällor där eleven har haft avsikt att fuska åren 2000-2005. Den undersöker vidare om det finns eller har funnits styrdokument som behandlar denna typ av fusk på skolan eller kommunen under samma period, hur lärarnas beredskap för fusket ser ut, hur fallen av fusk har hanterats och om lärarna själva känner sig nöjda med resultatet. Dessutom undersöker enkäten lärarnas förslag på hur fuskhanteringen skulle kunna förbättras, i de fall där de anser att den brustit, inför framtiden. Som referensmaterial hade jag två vetenskapliga undersökningar att ställa mina resultat emot, den ena genomfördes med hjälp av både enkät- och intervjumetoden på ett svenskt Universitet, där 25 lärare och 40 studenter deltog, medan den andra var en enkätundersökning som genomfördes med 1000 högstadie- och gymnasielärare runt om i landet. Mitt val av metod är kvantitativ i och med gruppenkäten och den valdes med flertalet jämförbara svar som vinst, men den är också kvalitativ eftersom enkäten rymmer ett visst antal öppna frågor där jag lämnat, mer eller mindre, fritt för informanten att svara utifrån sin stånds- eller synpunkt. Dessa frågor togs fram för att komma så nära hur lärarna ser på skolans verklighet som möjligt. Resultatet visade bland annat att 31 stycken lärare aldrig hade sett något styrdokument som behandlar denna typ av fusk trots att ganska många av informanterna uttryckte just detta behov, att 32 stycken lärare inte hade genomgått någon utbildning som förberett dem för denna typ av fusk och att de 2 som genomgått utbildningen funnit den användbar samt att 21 stycken lärare under perioden misstänkt att deras elever fuskat på detta sätt. Undersökningen visar vidare att 3 stycken lärare var nöjda, 15 var missnöjda och att 16 inte visste hur fusket hanterades idag samt att 28 stycken lärare kände att deras kunskaper i ämnet var otillräckliga mot 5 som ansåg sig ha tillräckliga kunskaper. Av de som kände att deras kunskaper var otillräckliga saknade en klar majoritet framförallt kunskaper i hur man söker efter originaltexten på Internet och på andra plats efterlystes kunskaper i hur man kan arbeta förebyggande för att undvika fusk av det här slaget. Att varken utbildning eller styrdokument erbjuds lärarna är ganska märkligt när så många informanter efterlyser dem och när fusket verkar vara så omfångsrikt och problematiskt, men vad som är ännu mer märkligt är att av de lärare som kände att deras kunskaper var otillräckliga och som efterlyste kunskaper i hur man eftersöker originalkällor på Internet, tenderade ändå 71 % av dessa att spendera sin tid med att söka just texterna i kampen mot fusket, något som ingen av de informanter som kände att deras kunskaper var tillräckliga tenderade att göra. Detta valde de med otillräckliga kunskaper alltså istället för att arbeta förebyggande genom att välja bort de uppgifter som möjliggör elevers reproducerande av texter. Den tid som avsätts för kontroll av uppgifter borde istället avsättas på att ta fram mer varierande, stimulerande och reflekterande skrivuppgifter för eleverna, anser jag, för vad fusket trots allt gör är ju att blottlägga vår oförmåga att tänka i nya banor som pedagoger.

本文主旨是要說明：就《道德形上學》的論述而言，康德在何種意義上能夠被視為一個契約論思想家。本文將從兩條線索出發來理解康德所提出的契約論，這兩條線索分別是：康德的財產權理論、以及契約論中處理政治權威正當性時所必須面對的統一性問題。 本文認為：康德所提出的作為理念的原初契約，是一種提供給已處身在政治社會之下的個人，去設想當下所面對的法律強制力之正當性的方式。藉由康德在《純粹理性批判》之中對於「理念」的界定，可以將賦予原初契約一個確實的契約作用：人民的同意。儘管是一個被想像的同意，但康德賦予它積極的意義即形塑公民為一個自主、自律的主體，因此，在這個面向上，本文認為康德提出了儘管與霍布斯、洛克、盧梭迥異但卻仍然極富意義的契約論。 / The purpose of this thesis is that Kant should be seen as a theorist of the social contract theory in the discourse of the Metaphysics of Morals. This thesis will perceive the social contract theory provided by Kant in accordance to two clues, including the theory of property and the problem of unity. The main point of the thesis is that the original social contract as an idea of reason is the method providing for the individual existing in the civil society of constructing the legitimacy of the political authority. By definition of “Idea” in Critique of Pure reason, Kant gives the original social contract a meaningful function: the consent of people. Though the consent is a concept imagined by the people, Kant gives it a positive meaning of forming the people to the independent subject in politics. In conclusion, this thesis claims that Kant provided a meaningful social contract theory different from other theorists in the social contract tradition, such as Hobbes, Locke and Rousseau.

Ce mémoire examine le rôle de la diversité dans une conception de la justice. Je débute en considérant l’abstraction de la différence impliquée dans le raisonnement utilisé pour arriver à une conception de la justice. Par la suite j’évalue le rôle des différences des groupes sociaux dans l’application des principes de justice, en considérant si la justice exige des droits individuels ou si les groupes peuvent revendiquer des droits différenciés. Ce mémoire utilise la position originale de John Rawls pour évaluer la première question, et sa conception de la personne et des groupes sociaux pour examiner la deuxième. Je soutiens que nous pouvons et devrions utiliser l’abstraction de la position originale, tant que nous sommes conscients de ses limites. Bien que sa conception politique de la personne soit également utile pour la défense des droits individuels, sa conception du groupe social n’est pas appropriée pour les groupes culturels ou historiquement opprimés, car il repose trop lourdement sur la notion d’association volontaire. J’analyse l’argument de Will Kymlicka concernant les droits minoritaires et j’enrichis la théorie de Rawls en ajoutant l’inégalité entre groupes. Je termine en examinant les problèmes concernant les minorités à l’intérieur des groupes minoritaires et conclue que les droits minoritaires ne sont justifiées que lorsqu’ils sont compatibles avec les droits individuels, et non pas quand ils renforcent une autre inégalité. Par conséquent, même si l’abstraction au niveau théorique est justifiée, les droits des groupes minoritaires exigeront qu’on porte une attention aux différences entres groupes, ainsi qu’à l’intérieur de ceux-ci. / This thesis examines the role of diversity in a conception of justice. I begin by considering the abstraction from difference involved in the reasoning used to arrive at a conception of justice. I then evaluate the role of social group difference in the application of principles of justice, considering whether justice demands principles that are the same for all in the form of individual rights or whether groups can claim differentiated rights. This thesis uses John Rawls’s original position to evaluate the first question, and his account of the self and social group to discuss the second. I argue that we can and should use the abstraction of the original position, so long as we are aware of its limits. While Rawls’s political conception of the self is also useful for defending individual rights, his account of the social group is inappropriate for cultural or historically oppressed groups, as it relies too heavily on the notion of voluntary association. I follow Will Kymlicka’s argument for minority rights and extend Rawls's theory to consider inequality between groups. I close by considering concerns regarding minorities within minorities, and conclude that minority rights are only justified when they are consistent with individual rights, not when they reinforce a different inequality. Therefore, even though the abstraction at the theoretical level is justified, minority rights for groups will require attention to the differences between groups, as well as within them.

Elektroniese kommunikasie en handel is 'n verskynsel wat eksponensieel toegeneem het oar die laaste dekade saammet die ontwikkeling en uitbreiding van die Internet. Ten einde kompeterend te wees in die internasionale arena is dit belangrik dat Suid-Afrika 'n klimaat skep waarin elektroniese handel kan floreer. Daar bestaan egter die perspesie dat die huidige regsbedeling onvanpas en onvoldoende is om die kwessies wat ontstaan as gevolg van elektroniese handel te kan hanteer. In 1996 het die kommissie van die Verenigde Nasies gemoeid met internasionale handel, UNCITRAL die Mode/wet oor Elektroniese Handel gefinaliseer. Sederdien is die Modelwet opgeneem in wetgewing of het wetgewing be"invloed in verskeie Iande. Een van die onderliggende beginsels waarop die Mode/wet gebaseer is, is "funksionele gelykheid" ten einde met snel veranderende tegnologie tred te hou. Hierdie beginsel behels dat in ons soektog na regsoplosssings, papiergebaseerde oplossings nie netso nageboots moet word nie maar dat daar eerder gestreef word na ekwivalente regsoplossings binne die tegnologies raamwerk. Die Wet op Elektroniese Kommunikasie en Transaksies is die SuidAfrikaanse antwoord op hierdie internasionale verwikkelinge. Die oogmerk van hierdie skripsie is om artikels 11 tot 13, 18 en 19 van die Wet te bestudeer en te vergelyk met die Mode/wet. Verder om te ondersoek tot watter mate die doelwitte van die Groenskrif behaal is en in welke mate die Wet die behoeftes van die breer gemeenskap aanspreek, soos dit blyk uit die kommentaar op die Groenskrif. Die Suid-Afrikaanse benadering is gebaseer op internasionale voorbeelde en afwykings daarvan word ook bespreek. Hoewel die persepsie bestaan dat die Suid-Afrikaanse reg nie toegerus is om die veranderings te kan hanteer nie, is dit meerendeels net 'n persepsie. Suid-Afrika beskik oor 'n inherent aanpasbare gemenereg. In my opinie, sou opskrifstelling in 'n elektroniese omgewing nie 'n probleem geskep het binne die gemenereg nie. Dit blyk dat meer onsekerheid oor die aard van handtekeninge bestaan. Dit is waarskynlik dat gevorderde elektroniese handtekeninge (soos in die Wet bespreek) in ieder geval erken sou word. Die nuwe Suid-Afrikaanse Wet oor elektroniese handel ruim egter enige onsekerheid uit die weg. Die Suid-Afrikaanse Wet maak gebruik van verskeie internasionale bronne maar die UNCITRAL Modelwet dien as vertrekpunt. Daar blyk eenstemmigheid in Amerika, die Europese Unie en Australie te wees dat "funksionele gelykheid" die beste manier is om veranderende tegnologie te hanteer. Die beginsel van "funksionele gelykheid" is die goue draad wat deur nie aileen die UNCITRAL Mode/wet maar ook deur die Suid-Afrikaanse wetgewing geweef is. Die Suid-Afrikaanse wetgewing voeg verskeie beskermingsmeganismes ten einde verbruikers te beskerm teen die gevare van 'gesiglose handel'. Elektroniese skrif word as die ekwivalent van skrif op papier erken. SuidAfrikaanse wetgewing identifiseer die volgende basiese funksies van handtekeninge, naamlik: • Om die persoon te identifiseer; en • Om die persoon se goedkeuring van die inligting te kommunikeer. 'n Addisionele vereiste dat elektroniese handtekeninge so betroubaar as wat gepas was onder die omstandighede moet wees, word bygevoeg. Suid-Afrikaanse wetgewing spreek oak die kwessies van notariele parktyk, oorspronklikes, sertifisering en geregistreerde pas aan. In geheel behoort die bepalings rakende vormvereistes positief ontvang te word in die mark aangesien "funksionele gelykheid" behoorlik geimplementeer word en 'n juiste basis is. / Thesis (LL.M. (Import and Export Law))--Potchefstroom University for Christian Higher Education, 2003

Elektroniese kommunikasie en handel is 'n verskynsel wat eksponensieel toegeneem het oar die laaste dekade saammet die ontwikkeling en uitbreiding van die Internet. Ten einde kompeterend te wees in die internasionale arena is dit belangrik dat Suid-Afrika 'n klimaat skep waarin elektroniese handel kan floreer. Daar bestaan egter die perspesie dat die huidige regsbedeling onvanpas en onvoldoende is om die kwessies wat ontstaan as gevolg van elektroniese handel te kan hanteer. In 1996 het die kommissie van die Verenigde Nasies gemoeid met internasionale handel, UNCITRAL die Mode/wet oor Elektroniese Handel gefinaliseer. Sederdien is die Modelwet opgeneem in wetgewing of het wetgewing be"invloed in verskeie Iande. Een van die onderliggende beginsels waarop die Mode/wet gebaseer is, is "funksionele gelykheid" ten einde met snel veranderende tegnologie tred te hou. Hierdie beginsel behels dat in ons soektog na regsoplosssings, papiergebaseerde oplossings nie netso nageboots moet word nie maar dat daar eerder gestreef word na ekwivalente regsoplossings binne die tegnologies raamwerk. Die Wet op Elektroniese Kommunikasie en Transaksies is die SuidAfrikaanse antwoord op hierdie internasionale verwikkelinge. Die oogmerk van hierdie skripsie is om artikels 11 tot 13, 18 en 19 van die Wet te bestudeer en te vergelyk met die Mode/wet. Verder om te ondersoek tot watter mate die doelwitte van die Groenskrif behaal is en in welke mate die Wet die behoeftes van die breer gemeenskap aanspreek, soos dit blyk uit die kommentaar op die Groenskrif. Die Suid-Afrikaanse benadering is gebaseer op internasionale voorbeelde en afwykings daarvan word ook bespreek. Hoewel die persepsie bestaan dat die Suid-Afrikaanse reg nie toegerus is om die veranderings te kan hanteer nie, is dit meerendeels net 'n persepsie. Suid-Afrika beskik oor 'n inherent aanpasbare gemenereg. In my opinie, sou opskrifstelling in 'n elektroniese omgewing nie 'n probleem geskep het binne die gemenereg nie. Dit blyk dat meer onsekerheid oor die aard van handtekeninge bestaan. Dit is waarskynlik dat gevorderde elektroniese handtekeninge (soos in die Wet bespreek) in ieder geval erken sou word. Die nuwe Suid-Afrikaanse Wet oor elektroniese handel ruim egter enige onsekerheid uit die weg. Die Suid-Afrikaanse Wet maak gebruik van verskeie internasionale bronne maar die UNCITRAL Modelwet dien as vertrekpunt. Daar blyk eenstemmigheid in Amerika, die Europese Unie en Australie te wees dat "funksionele gelykheid" die beste manier is om veranderende tegnologie te hanteer. Die beginsel van "funksionele gelykheid" is die goue draad wat deur nie aileen die UNCITRAL Mode/wet maar ook deur die Suid-Afrikaanse wetgewing geweef is. Die Suid-Afrikaanse wetgewing voeg verskeie beskermingsmeganismes ten einde verbruikers te beskerm teen die gevare van 'gesiglose handel'. Elektroniese skrif word as die ekwivalent van skrif op papier erken. SuidAfrikaanse wetgewing identifiseer die volgende basiese funksies van handtekeninge, naamlik: • Om die persoon te identifiseer; en • Om die persoon se goedkeuring van die inligting te kommunikeer. 'n Addisionele vereiste dat elektroniese handtekeninge so betroubaar as wat gepas was onder die omstandighede moet wees, word bygevoeg. Suid-Afrikaanse wetgewing spreek oak die kwessies van notariele parktyk, oorspronklikes, sertifisering en geregistreerde pas aan. In geheel behoort die bepalings rakende vormvereistes positief ontvang te word in die mark aangesien "funksionele gelykheid" behoorlik geimplementeer word en 'n juiste basis is. / Thesis (LL.M. (Import and Export Law))--Potchefstroom University for Christian Higher Education, 2003