Bakgrund: Fastighetsmäklare är en yrkesroll som förmedlar fastighetstjänster. Som en registrerad fastighetsmäklare är innehas behörig till att förmedla kommersiella lokaler, bostadsrätter, villor och tomträtter. För att bli en registrerad fastighetsmäklare i Sverige krävs en utbildning inom fastigheter om två till tre år samt en praktik på tio veckor. Problemet som den här studien kommer se mer specifikt på är faktumet att det är fastighetsmäklare som väljer att lämna sitt yrke och göra någonting annat, detta trots den tid och ansträngning som krävs för att bli en.  Syfte: Syftet med detta arbete är att kartlägga och utforska vad Kungliga Tekniska Högskolan examinerade studenter inom programmet Fastighetsutveckling med Fastighetsförmedling gör efter examen, om de är fastighetsmäklare i dagsläget eller om de valt att ta en annan riktning. Denna kartläggning görs genom att undersöka dess bakomliggande faktorer. Metod: Med hjälp av intervjuer har kunskap inom de centrala begreppen bearbetats. Dessa intervjuer har gjorts med examinerade studenter från Kungliga Tekniska högskolan.  Teori: Trots att vägen till att bli registrerad fastighetsmäklare är lång och svår tenderar många att lämna tanken om att bli en fastighetsmäklare efter examen. Eventuella orsaker kan vara provisionen eller ohälsa.  Analys: Genom att jämföra teorierna och intervjuerna, om varför en viss person tenderar att lämna yrket som fastighetsmäklare, fann vi att det är mer än provision och ohälsa som är skälen. Uppenbarligen finns det skäl som föräldraledighet, arbetstider och person job fit.  Resultat och slutsats: Som ett resultat fann vi att anledningarna till varför en student lämnar fastighetsmäklaryrket beror främst på provision, ohälsa, föräldraledighet, arbetstid och person job fit. Det är mestadels en kombination av alla dessa snarare än enbart en enstaka. Även om studenten för närvarande inte är en fastighetsmäklare, arbetar denne fortfarande inom fastighets- och finansområdet. Sammanfattningsvis anser vi att det till största del beror på att skolan och fastighetsmäklarens respektive kontor inte förbereder studenten tillräckligt för yrket. / Background: Real estate agents are people who provide real estate services. As a registered real estate agent you can mediate commercial facilities, condominiums, houses and land. To become a real estate agent in Sweden it requires an education within real estates that runs two to three years. The problem that this study is going to look more into is the fact that there are real estate agents who quit their jobs and do something else, regardless of the time and effort they have put into becoming one.  Aim: The purpose of this work is to map and explore what the Royal Institute of Technology students in the program of Real Estate and Agency do after graduation, if they are Real Estate Brokers at present or if they have chosen to take a different path. This mapping is done by examining its underlying factors.  Method: With help from conducted interviews knowledge has been gained within the central themes of the study. This has been made by graduates from the Royal Institute of Technology. Theory: Even though the path to become a registered real estate broker is long and hard, many people tend to leave the idea of becoming a real estate broker after graduation. The reasons might be the commission or ill health.  Analysis: By comparing the theories and the interviews made, of why a certain person tends to leave the profession -real estate broker. We found that it is more than just commission and ill health as reasons, apparently, there are reasons such as parental leave, worktime, person job fit.  Result and Conclusion: As a result, we found that the reasons why a student leaves the profession - real estate broker is mainly because of commission, ill health, parental leave, work times, and person job fit. It is mostly a combination of all these rather than one alone. And even if the student is currently not a real estate broker, he/she is still working in the area of real estate and finance.  In conclusion, we think it mostly is because the school and the respective office of the real estate broker are not preparing the student enough for the profession.

Den evidensbaserade praktiken har blivit en alltmer påtaglig del av socialarbetares praktik. Betoningen på evidensbasering inom socialt arbete i Sverige har implementerats främst genom statliga myndigheter ner i professionen, vilket har bemötts med en generell skepsis av yrkesfältet. HVB-hem för barn och unga är en del av den sociala barnavården som påverkas av den statliga kunskapsstyrningen. Studiens analys fokuserar på hur behandlingspersonal på HVB-hem för barn och unga upplever att den evidensbaserade praktiken påverkar den professionellas möjlighet att bedriva behandlingsvård. Nio semistrukturerade intervjuer har genomförts med behandlingspersonal som arbetar på HVB-hem för barn och unga och som har haft en två-årig eftergymnasial utbildning. Informanternas utsagor har analyserats utifrån professionsteori och symbolisk interaktionism. Resultatet har påvisat att behandlingsarbetet kan innebära en varierande behandlingskontext och att flertalet förutsättningar påverkar yrkesutövningen. Den evidensbaserade praktiken kan däremellan utgöra ett gemensamt yrkesspråk och förhållningssätt på HVB-hem för barn och unga, som kan tolkas och tillämpas olika. Möjligheten att tillämpa evidens kan ses grunda sig i behandlingspersonalens utbildningsbakgrund och yrkesfärdighet. För att kunna arbeta med evidens implicerar det att den professionella kan läsa, förstå och tillämpa evidens inom behandlingsvården. Å ena sidan kan den evidensbaserade praktiken som idé bedömas vara en självklarhet för behandlingspersonal på HVB-hem för barn och unga. Å andra sidan kan definieringen och tillämpningen av den evidensbaserade praktiken bedömas vara oklar och komplicerad i en kontextbunden praktik, som HVB-hem för barn och unga inte sällan är.

Studiens syfte ska ses som ett bidrag till att öka förståelsen för hur socialsekreteraren genom sin professionsroll, upplever och uppfattar möten med hjälpsökande klienter. Studiens frågeställningar omfattar socialsekterarens professionella roll, rollens upplevelse och rollens interaktion som utgör det empiriska fokuset. Studien bottnar i en kvalitativ ansats och datainsamlingsmetoden har genomförts med utgångspunkt genom semistrukturerad intervjumetod. Studien belyser socialsekretarens egna subjektiva upplevelser och deras syn på sin professionella yrkesroll. Studiens fokus riktas mot interaktionen för professionsrollen socialsekreterare i möten med hjälpsökande klienter och då hur socialsekretaren ser på sin roll samt upplevelsen av sin roll. Studiens analysmetod har tagit sin ansats genom en tematisk analys som sammankopplar samband och utifrån det framställs koder och teman.Genom att fokus bär sin riktning mot professionsrollen ”socialsekreteraren” tar studien sin ansats genom det dramaturgiska perspektivet och detta utgör grunden för att de empiriska resultaten från studien analyseras med hjälp av Erving Goffmans dramaturgiska perspektiv. Studiens resultat påvisar att vikten av socialsekreterarens professionsroll är nära sammanlänkat med det relationella perspektivet gentemot den hjälpsökande klienten. Oavsett hur länge eller vad än en hjälpsökande klient ansöker om är det vid denna uppbyggnad som interaktionsprocessen och de sociala handlingarna tar sin början. Interaktionsprocessen och de sociala handlingarna kan exempelvis leda till någonting annat såsom en förändring eller att det inte blir en försämring för den hjälpsökande klienten. Det handlar om att skapa en medvetenhet kring sin professionsroll som socialsekreterare i förhållande till de sociala processer som sker utifrån ett klientperspektiv och i ett organisatoriskt perspektiv. Kärnan är att mötas genom sociala handlingsprocesser där det uppstår interaktion. / The purpose of the study should be seen as a contribution to increasing the understanding of how the social worker, through his professional role, experiences and perceives encounters with help-seeking clients. The study's questions include the socialworker's professional role, the role's experience, and the role's interaction and this constitutes the empirical focus. The study is based on a qualitative approach and the data collection method has been carried out based on semi-structured interviews. The study is based on a qualitative approach interview conducted by the semi-structured interview method. The study highlights the social worker's own subjective experiences and their view of their professional role. The focus of the study is directed towards the interaction for the professional role of social worker in meetings with help-seeking clients and then how the social worker views his role and the experience of his role. The study's analysis method has taken its approach through a thematic analysis, connects connections and based on this, codes and themes are presented. By focusing on the professional role of the "social worker", the study takes its approach through the dramaturgical perspective, and this forms the basis for the empirical results from the study to be analyzed using Erving Goffman's dramaturgical perspective. The results of the study show that the importance of the social worker's professional role is closely linked to the relational perspective towards the help-seeking client. No matter how long or whatever a help-seeking client applies for, it is at this settlement that the interaction process and social actions begin. It can be for something else, such as a change or as if there is no deterioration. It is about creating an awareness of one's professional role as a social worker –in relation to the social processes that take place from a client perspective and in an organizational perspective. The core is to meet through social action processes where interaction occurs.

Titel: Förändring av utbildningskraven för fastighetsmäklare - En djupgående analys av fastighetsbranschens aktörers resonemang bakom högre respektive lägre utbildningskrav i Sverige, Spanien och Polen. Nivå: Kandidatuppsats i ämnet Fastighetsvetenskap Författare: Erik Andersson & Hampus Holmqvist Nilsson Handledare: Sylwia Lindqvist Datum: Juni 2024 Syfte: Syftet med studien är att bidra till en ökad förståelse av de motiv och resonemang som ligger bakom olika länders beslut om striktare eller mildare utbildningskrav för att erhålla licens/registrering inom fastighetsmäklarbranschen. Målet är att identifiera mönster och trender av de förändringar som har skett för att skapa en holistisk bild av fastighetsmäklarutbildningen och yrkesregleringar. Metod: Denna studie har använt sig av en kvalitativ forskningsmetod med induktiv ansats där semistrukturerade intervjuer och sekundärdata är informationsamlings metoderna. Ett målinriktat urval gjordes för att välja intervjupersoner.  Resultat: Resultatet indikerar att anledningen till höjda utbildningskrav kan vara ett starkare konsumentskydd och ökad yrkesstatus, både nationellt och internationellt. Kulturella och strukturella skillnader mellan länder påverkar dock om dessa mål kan uppnås, vilket i sin tur resulterar i att ett universellt system får anses som osannolikt. / Title: Change of educational requirements for real estate agents - An in-depth analysis of real estate industries actors reasoning behind higher and lower educational requirements in Sweden, Spain and Poland Level: Bachelor's Thesis in Real Estate Science Authors: Erik Andersson & Hampus Holmqvist Nilsson Supervisor: Sylwia Lindqvist Date: June 2024 Purpose: The purpose of this study is to contribute to an increased understanding of the motives and reasoning behind different countries' decisions regarding stricter or more lenient educational requirements to obtain a license/registration within the real estate industry. The goal is to identify patterns and trends of the changes that have occurred to create a holistic picture of real estate education and professional regulations. Method: This study has employed a qualitative research method with an inductive approach, with semi-structured interviews and secondary data as the information collection methods. A purposive sampling was used to select interviewees. Results: The results indicate that the reasons for increased educational requirements may be a stronger consumer protection and enhanced professional status, both nationally and internationally. However, cultural and structural differences between countries affect whether these goals can be achieved, which in turn makes a universal system seem unlikely.

Studiens forskningsgap visas genom mångtydigheten som råder kring specialpedagogensuppdrag och arbetsuppgifter, vilket medför och ökar utbytbarheten i den specialpedagogiskayrkesprofessionen. Tidigare forskning visar att ramfaktorer såsom rektorns ledarskap ochkunskap om specialpedagogens uppdrag, påverkar vilka arbetsuppgifter och ansvarsområdensom tillfaller specialpedagoger i grundskolan. Syftet med studien är därmed att synliggöraramfaktorer som styr specialpedagogens ansvarsområden i grundskolans systematiskakvalitetsarbete och på så sätt rama in specialpedagogens profession. För detta användessemistrukturerade intervjuer som datainsamlingsmetod, innefattandes fyra rektorer och femspecialpedagoger från fyra olika grundskolor. Den teoretiska ansatsen i studiens analys utgickfrån professionsteorin. Resultat och analys visar att specialpedagog tillhör benämningsemiprofession utifrån bland annat sin tvärvetenskapliga utbildning och begränsade autonomigenom skolans styrdokument, rektors ledarskap och organisatorisk struktur i grundskolansverksamhet. Analysen visar vidare att specialpedagogens tvärvetenskapliga kunskap möjliggörflexibilitet för hur specialpedagogers kompetens kan prioriteras i det systematiskakvalitetsarbetet samt ökar möjlighet för samsyn i den tvärprofessionella samverkan i detsystematiska kvalitetsarbetet. Studiens slutsats är att de främsta ramfaktorer som styrspecialpedagogens ansvarsområden i grundskolans systematiska kvalitetsarbete ärstyrdokument, ledarskap och organisation i kvalitetsarbetet. Vidare dras slutsats att trotsspecialpedagogens flexibla och mångfacetterade kompetens, skulle professionen gynnas av ettförtydligande av specialpedagogens uppdrag som i sin tur skulle kunna minskaspecialpedagogens utbytbarhet. / This studies research gap is shown by the ambiguity revolving around the special educationneeds coordinators (SENCO) work tasks and assignments, causing, and increasing theinterchangeability of the profession. Prior research has shown that frame factors as the headteachers’ leadership and knowledge of the SENCOs tasks, affects which assignments and areaof responsibility are assigned to SENCOs in primary school. The aim of this study is to visibilizethe frame factors determining the responsibilities of SENCOs in the primary schools’ systematicquality work, and thereby frame the profession of SENCO. The data was collected though semistructuredinterviews including four head teachers and five SENCOs from four differentprimary schools. The studies theoretical approach was based on the theory of profession.Results and analysis show that SENCO belongs to the term semi-profession due to theirinterdisciplinary education and autonomy limited by the schools’ governing documents, thehead teachers’ leadership, and the organizational structure in the primary schools’ activities.The analysis also show that the SENCOs’ interdisciplinary knowledge enables flexibility tohow SENCOs’ expertise can be prioritized in the schools’ systematic quality work. Following,this increases the opportunity for consensus within the interprofessional cooperation in thesystematic quality work. The conclusion of the study is that the most outstanding frame factorsdetermining SENCOs responsibilities in the primary schools’ systematic quality work aregoverning documents, leadership, and the organization of the primary schools’ activities.Furthermore, the study concludes that even if the expertise of SENCO can be described asflexible and versatile, the profession would benefit from a clarification of the tasks which coulddecrease the interchangeability of SENCO.

As financial crime increases, banks face greater challenges in preventing money laundering.Since it is the employees of the Anti-Money Laundering (AML)-departments who play acrucial role in combating money laundering, this study will examine their attitudes andprofessional role. The study uses a qualitative method, where semi-structured interviewswere used for data collection. To continuously revise and further develop, an inductiveexploratory approach has been used. The study's theoretical framework is based oninstitutional theory, profession theory and theory of legitimacy, which together helped tocreate an analysis of the collected data. The results of the study indicate that the AMLdepartment is not only a recipient of external regulations but also plays an active role in thebank's ethical obligations. It also appears that employees' motivation is not primarily drivenby compliance with laws and regulations. Instead, the motivation lies in contributingpositively to society. The contribution to society strengthens the professional identity ofthe professional role. In their day-to-day work, AML-staff face significant challenges relatedto bank secrecy, which limit the possibilities for information exchange between banks andthus make it difficult to effectively combat money laundering.

Biståndshandläggare inom äldreområdet är en profession med hög arbetsbelastning och ett komplext uppdrag att verka i skärningspunkten mellan intentionerna i en målrationell lagstiftning, kommunal budget och den enskildes behov. Genom att låta handläggare besvara en vinjettstudie, där de presenterats för Esther, undersöktes biståndshandläggare som profession utifrån ett cyniskt perspektiv, hur biståndshandläggare hanterar sin arbetssituation utifrån diskretionsteori och om egenskaper hos biståndshandläggaren påverkar utfall i handläggningsprocessen. Studien visar att Esthers ärende handläggs på olika sätt, att handläggare fokuserar på olika behov och gör olika bedömningar av hennes rätt till bistånd i form av särskilt boende enligt 4 kap. 1 § SoL. Vidare undersökning av samband mellan egenskaper hos handläggare och utfall i handläggningsprocessen påvisar inga signifikanta samband som kan förklara utfallet. Resultatet pekar på att egenskaper som ålder, erfarenhet av biståndshandläggning eller annan myndighetsutövning och socionomutbildning inte skapar en mer rättssäker handläggning. Skillnader i biståndshandläggningen tycks i stället orsakas av de strategier som biståndshandläggare använder för att klara sin vardag. / Decision makers in the field of eldercare is a profession with a high workload and a complex assignment while navigating in the intersection between the intentions of a goal-oriented legislation, a municipal budget, and the needs of the individual. By asking decision makers to answer a vignette study, where they were presented to Esther, decision makers as a profession were examined from a cynical perspective. Examining the use of strategies to handle their workload, based on theories of discretion and if characteristics of the decision maker affect outcomes in the needs assessment process. The study shows that Esther’s case was handled in different ways, that decision makers focused on different needs and made different assessment regarding her right to accommodation at a retirement home according to chapter 4 § 1 in the Social Services Act. Further examination of the relationship between characteristics of decision makers and outcomes in the needs assessment process shows no significant relationships that explains the outcome. The results indicate that characteristics such as age, experience in needs assessment and other experience of authority or a degree from higher education in social work does not create a more legally secure process. Instead, the differences in the needs assessment seems to be caused by the strategies that decision makers use to cope with their working situation.

Officiellement, l’Entente entre le Québec et la France en matière de reconnaissance mutuelle des qualifications professionnelles avait pour principal objectif de faciliter la mobilité de la main-d’œuvre qualifiée entre le Québec et la France. Nous avons essayé d’en apprécier l’impact pour une profession particulière : médecin spécialiste en médecine de famille. Nous constatons que l’Entente, étant donné l’objectif de facilitation de la mobilité, a eu une portée somme toute limitée. Cette limitation tient surtout au fait que l’Entente soit subordonnée aux dispositions législatives, règlementaires et administratives internes à chacune des Parties, soit la France et le Québec. C’est donc dire que les principales limites se situent non pas au niveau des relations internationales mais au niveau national.

Des études récentes rapportent des données inquiétantes quant à des signes de détresse psychologique au travail et à des niveaux faibles d'engagement professionnel chez les enseignants du primaire. La documentation permet de croire que plusieurs facteurs contextuels inhérents à la pratique enseignante sont susceptibles d'être en cause dans cet état de fait, mais ceux-ci demeurent peu étudiés en lien avec l'engagement professionnel des enseignants dans le contexte spécifiquement québécois. Le premier objectif de la présente thèse consiste à mesurer auprès d'enseignants du primaire québécois l'intensité des difficultés perçues en rapport avec 15 facteurs contextuels liés à leur profession, afin de faire ressortir ceux qui apparaissent les plus problématiques. En second lieu, cette thèse vise à investiguer la valeur prédictive de ces difficultés sur l'engagement professionnel des enseignants à partir d'un modèle qui distingue trois modes d'engagement (optimal, surengagement, sous-engagement) incluant chacun trois composantes. Pour répondre à ces objectifs, 223 enseignants du primaire ont rempli un questionnaire électronique mesurant leur engagement professionnel ainsi que l'intensité perçue des difficultés se rapportant aux 15 facteurs contextuels à l'étude. Des analyses descriptives ont été effectuées pour répondre au premier objectif et des analyses de régression multiple standard et hiérarchique ont été effectuées afin de répondre au deuxième objectif. Les résultats de l'étude montrent d'abord que le soutien aux élèves en difficulté et que la gestion de classe (hétérogénéité des groupes) apparaissent comme les facteurs contextuels les plus problématiques au sein de la profession aux yeux des enseignants participants. Ensuite, il est démontré que l'engagement optimal et ses composantes sont, au total, prédits négativement par 7 des 15 facteurs contextuels à l'étude, alors que le surengagement et ses composantes sont prédits positivement par 4 facteurs contextuels et que le sous-engagement et ses composantes sont prédits positivement par 10 facteurs contextuels. Finalement, les résultats permettent de dégager que les relations avec les élèves, le soutien aux élèves en difficulté, l'autonomie dans la réalisation des tâches, la stabilité des conditions de travail et les relations avec la direction d'école semblent représenter les facteurs contextuels les plus fortement associés à l'engagement professionnel chez les enseignants du primaire. La discussion aborde la contribution potentielle de l'étude pour guider les acteurs du milieu de l'éducation appelés à jouer un rôle de gestion ou de soutien auprès des enseignants, mais également pour la pratique du psychologue. Notons que cette thèse s'inscrit dans une recherche plus large menée dans le cadre des Actions concertées FQRSC--MELS (programme Persévérance et réussite scolaire phase II).

This paper concerns journalists who work within the private sector and the wideness of struggles in Polish journalism today. The purpose of this paper is to examine the level of professional identity and if it has changed as a result of the recent governmental intervention in national media laws and regulations. Through a qualitative-interviews with ten Polish journalists on four respected newspapers (Gazeta Wyborcza, Rzeczpospolita, Newsweek, Polityka) in Warsaw, we collected answers based on questions about altruism and the current political situation in the country. The study relates to Polish history and the context of media models, in which we have primarily applied the media models developed by the media scientists Hallin and Mancini (2004). Our result suggests that our participants have gained a higher level of altruism since the newly introduced media laws took affect in Poland in January 7th, 2016. It further suggests that the working climate for the interviewees today is challenging and versatile. The interviewed journalists have noticed economic difficulties for Polish journalism and describes a grand polarization between journalists in the private sector.