En France, au cours du processus de réforme de la médecine du travail, qui s’étend sur la première décennie des années 2000, la « pluridisciplinarité » s’impose comme une solution à une situation de crise que traverse le domaine de la prévention des risques professionnels. Elle doit remédier à la fois au déficit démographique de médecins du travail et à l’étroitesse du modèle français de prévention, jugé trop « médico-centré ». À partir du cas d’un service de santé au travail, cette recherche éclaire les enjeux de mise en œuvre d’une diversification de la main-d’œuvre des services. Elle analyse en particulier les « luttes juridictionnelles » (Abbott, 1988) qui opposent les médecins du travail aux groupes professionnels introduits au titre de la « pluridisciplinarité ». Des infirmières, des assistantes spécialisées dans la santé au travail, et des « intervenants en prévention des risques professionnels » (IPRP) viennent en effet à la fois assister le médecin sur des tâches qu’il n’a plus le temps d’accomplir et élargir son action à des domaines jusque-là peu investis par les services de santé au travail, repoussant ainsi les frontières de l’activité de ces organisations. Le dispositif « pluridisciplinaire » ne se présente pas comme un simple redéploiement de moyens mais redéfinit le contenu de l’activité de chacun. Ainsi, l’analyse des conflits occasionnés par la division du travail de prévention des « risques psychosociaux » fera apparaître, au-delà de clivages interprofessionnels, différentes conceptions de la santé au travail et de la mission de prévention. / Throughout the reform of the French occupational medical system in the first decade of the 2000s, "multidisciplinarianism" imposed itself as a solution to the ongoing crisis of professional risk prevention. It addressed both the demographic deficit of occupational doctors and the narrowness of the French prevention model, deemed too "medico-centered". Through the case of a specific occupational health service, the « SST1 », this research brings to light the stakes involved in carrying out a new policy based on workforce diversification. Namely, it analyses the « jurisdictional conflicts » (Abbott 1988) opposing occupational doctors from the newly introduced professional groups: nurses, assistants, professional risks specialists from different disciplines (ergonomists, psychologists, toxicologists…). Theses new groups both assist doctors on tasks they no longer have time to complete and enlarge their action to fields that were until then not dealt with in occupational health services, thus redefining the borders of their activity. Spreading itself beyond a simple reassignment of means, the "multidisciplinary" system reshapes the content of everyone’s activity. Therefore, an analysis of the conflicts incurred by the prevention of "psychosocial risks" will help put forward different conceptions of occupational health, and of the prevention mission, that can look further than the discrepancies between professional groups.

Det är inte mycket i vår vardag som undkommit att påverkas av digitaliseringens framfart. Mycket handel sker idag över internet och våra bankärenden görs idag allt mer frekvent genom mobiltelefonen. Utvecklingen pekar mot att konsumenter av olika produkter och tjänster blir allt mer digitala i sin relation med olika organisationer. När konsumenternas beteenden ändras påverkas även företagen som tillhandahåller de olika produkterna och tjänsterna.Denna trend har kunnat uppmärksammas i redovisningsbranschen. Allt fler digitala tjänster har på senare tid dykt upp på den svenska marknaden i form av bokföringsappar och förenklade program som ska underlätta för företagare att själva sköta sin bokföring. Den här studien syftar därför till att studera fenomenet. Studien uppmärksammar hur olika aktörer i branschen ställer sig till förändringarna genom att belysa vilken strategi och eventuella förändringsprocesser de har gentemot digitaliseringens möjligheter och utmaningar. Redovisningsbranschen tillhör en gren inom affärsprofessionalismen som är en svag form av profession. Därför har forskning kring både maskinbyråkratier och professioner varit av relevans för utformandet av studiens referensram där vi tar upp olika sätt digitaliseringen påverkat dessa typer av organisationer.Studien syftar till att belysa hur redovisningsbranschen reagerar på och väljer att bemöta digitaliseringens utmaningar och hur strategierna skiljer sig åt beroende på hur de ställer sig till utvecklingen. Vi har valt en kvalitativ metod till studien och har genomfört semistrukturerade intervjuer med sju stycken auktoriserade redovisningskonsulter på olika redovisningsbyråer i Västra Götaland. Resultatet av vår studie visar att strategierna för att bemöta digitaliseringen skiljer sig åt mellan byråer och vi har kunnat urskilja tre dominerande strategier som vi redogör för i vår analys. Vi har i studien även kunnat observera att vissa delar hos redovisningsbyråerna skiftar från att vara professionellt strukturerade till att anamma egenskaper från maskinbyråkratin vid förändringsprocesser gentemot digitaliseringen. / It is not much in our everyday lives that escapes to be influenced by the progress of digitization. Much trade is today done over the internet, and our banking errands are being made more frequently through smartphones. The trend indicates that consumers of different products and services are becoming increasingly digital in their relationship with different organizations. But a change in consumer behavior also affects companies that provide the different products and services.This trend has been observed in the accounting profession. Many digital services have recently appeared in the Swedish market in form of apps and simplified programs that will make it easier for business owners to manage their bookkeeping themselves. This study therefore aims to study that phenomenon. The study draws attention to how different actors in the profession adapt to the changes by highlighting the strategy and possible change processes they proceed to face the potentials and challenges of digitization. The accounting profession belongs to a branch of business professionalism, which is a weak form of profession. Therefore, research on both machine bureaucracies and professions has been relevant to the design of the study's reference framework, where we address the different ways digitization influences these types of organizations.The propose of the study is to highlight in which ways the accounting profession reacts and chooses to respond to the challenges of digitization and how the strategies differ depending on their attitude towards the development. We have chosen a qualitative method to our study and have conducted semi-structured interviews with seven certified accounting consultants at various accounting agencies in Västra Götaland, Sweden. The result of our study shows that the strategies for managing the digitization differ between agencies and we have been able to distinguish three dominant strategies that we describe in our analysis. We have also observed that certain parts of the accounting agencies shift from being professionally structured to acquire some characteristics from machine bureaucracies in the change processeses towards the digitization.This study will hereafter be in Swedish.

Bakgrund I begreppet arbetsmiljö ingår de fysiska, psykiska och sociala upplevelser som en individ har i sitt arbete. Distriktssköterskans arbetsplats kan vara stressig på flera sätt vilket kan påverka den psykosociala arbetsmiljön negativt. Tillfredsställelse och motivation i arbetslivet är grundläggande för god psykosocial arbetsmiljö och för en individs goda hälsa. Syfte Att undersöka distriktsköterskors erfarenheter av psykosocial arbetsmiljö i primärvården. Metod Föreliggande studie har genomförts som en kvantitativ enkätstudie med deskriptiv design. Resultat 55,5 procent av informanterna upplevde stress i sitt arbete men ansåg ändå att de har rimligt med tid avsatt till patienterna. Informanterna hade övervägande goda erfarenheter av sociala relationer/samspel på arbetsplatserna, dock visade det sig att två informanter hade tydliga erfarenheter av utanförskap och hade känt sig utfrysta. Resultatet visade att informanterna sammantaget kände sig glada, förnöjda och att de är nöjda med sin arbetsmiljö över lag. Konklusion Författarna till föreliggande studie befarar att stressen som distriktssköterskor utsätts för i sitt yrke påverkar den psykosociala arbetsmiljön negativt. Effekten av detta torde vara att grunden i distriktssköterskans profession, det vill säga kärnkompetenserna och ICN:s etiska kod, blir svåra att bevara och detta kan i slutändan påverka patientsäkerheten negativt. / Background The term work environment includes physical, mental and social experiences that an individual has in his work. The district nurse's workplace may be stressful in several ways, which may adversely affect the psychosocial work environment. Satisfaction and motivation in working life is fundamental to a good psychosocial work environment and for an individual's good health. Aim To investigate district nurses' experiences of psychosocial work environment in primary health care. Method The survey has been conducted as a quantitative survey with descriptive design. Results 55.5 percent of the informants experienced stress in their work, they felt that they had reasonable time allocated to patients. The informants had predominantly good experiences of social relations / interaction at the workplace, however, it appeared that three informants had clear experiences of exclusion and had felt unfitted. The result showed that the informants overall felt happiness, satisfaction and were satisfied with their working environment overall. Conclusion The authors of the present study fear that the stress posed by district nurses in their occupation adversely affects the psychosocial work environment. The effect of this could be that the foundation of the district nurse's profession, core competencies and ICN's code of ethics, becomes difficult to preserve and this can ultimately affect patient safety.

Le Sénégal est un pays en développement marqué par des ressources budgétaires très faibles et qui plus est, avec une démographie galopante (42,1% de la population ont moins de 15 ans) qui induit une forte population en âge d’aller à l’école. Face à cette équation, les autorités étatiques ont trouvé comme solution une contractualisation des enseignants qui permettrait d’atteindre la Scolarisation Primaire Universelle (SPU). Une politique conjoncturelle instaurée depuis 1995 qui est devenue structurelle aujourd’hui car elle demeure l’unique voie pour devenir enseignant à l’élémentaire comme dans le secondaire. De ce fait, dans les écoles élémentaires sénégalaises officient, actuellement, des titulaires qui sont des fonctionnaires et des contractuels qui n’ont ni le même mode de recrutement encore moins la même formation (si elle existe) et sont deux à trois fois moins rémunérés. Cette recherche porte sur ces enseignants de type nouveau et vise plus particulièrement à la compréhension du rapport qui les lie au métier enseignant qu’ils exercent dans des conditions particulières. Notre cadre théorique a permis de relever les déterminants du rapport au métier (le statut, l’image sociale, l’identité professionnelle et le rapport au savoir), et d’étudier le cas des contractuels à travers leur choix du métier, leur formation académique et professionnelle, et enfin leurs représentations du métier enseignant. Une recherche qualitative et interprétative qui s’est effectuée à MBacké dans la région de Diourbel dont la particularité est d’être la 3eme région la plus peuplée du Sénégal après Dakar la capitale, et Thiès, et pourtant la moins scolarisée du pays avec un Taux Brut d’Accès (TBA) de 79,9% au moment où il frôle 113,0% au niveau national. Cette recherche est basée sur une analyse sociohistorique d’évènements marquants du système éducatif sénégalais doublée d’une interprétation d’entretiens semi-directifs réalisés sur un échantillon de 25 interviewés composé d’inspecteurs de l’éducation, de directeurs d’école, de titulaires, de contractuels et de parents d’élèves. / Senegal is a developing country marked by very low budgetary resources and a rapid population growth (42.1% of the population are under 15 years) which indicates that a large primary school-aged population. To deal with this concern, state authorities have decided to recruit contractual teachers that would achieve Universal Primary Education (UPE-SPU). An economic policy implemented since 1995 has now become structural as being the only way to become a teacher at the elementary and secondary level. Therefore, classes teachers who are officials and contractual teachers are presently officiated at present in Senegalese elementary schools and do not benefit from the same recruitment method much less the same training (if any) and are two to three times lower paid.This work focuses on the type of new teachers and more particularly to the understanding of the relationship that binds them to the teaching profession they exercise under specific conditions. Our theoretical framework focus on the determinants of the relationship to work (status, social image, professional identity and the relationship to knowledge) and to study the case of contractual teachers through their job choice of, their academic and professional training and finally their representations of the teaching profession. A qualitative and interpretive research that is done in Mbacke, Diourbel whose particularity is to be Senegalese’s 3rd most populated region after the capital Dakar and Thiès, and yet the least educated in the country with a Gross Access Rate (GTR -TBA) 79.9% when it is near 113.0% nationally. This research is based on a socio historical milestone of the Senegalese education system coupled with an interpretation of semi-structured interviews with a sample of 25 respondents composed of inspectors of education, principals, owners, contractors and parents.

A la croisée de la sociologie des professions, du genre et des présences sociales, cette thèse propose une lecture sociologique d’un métier peu observé. Par une enquête quantitative et qualitative, elle éclaire le métier de CPE sous différents angles, et appréhende sa dimension sexuée. Comptant 72 % de femmes aujourd’hui, cet ancien bastion masculin s’est féminisé dès sa création en 1970, mais l’analyse de cette massive progression féminine dévoile des mécanismes complexes. Un corpus inédit de rapports de jury du concours a permis d’étudier les procédés de recrutement du CPE et d’établir son portrait idéal attendu par l’institution.Remontant aux origines du métier par le biais d’une analyse sociohistorique, et s’attardant sur la compréhension des ressorts d’activités de son ancêtre professionnel le Surveillant Général, l’étude révèle la persistance de sa dimension autoritaire, et, dans une moindre mesure sa dimension éducative apparue au tournant du XXème siècle puis s’étant étoffée jusqu’à l’arrivée du CPE. Progressivement, l’accroissement de ses missions lui a donné une image polyvalente. Quoi qu'on puisse traditionnellement associer le care au féminin, tandis que l'autorité relèverait du masculin, le fait que chaque CPE doive disposer de ce socle multiple de compétences, car les exigences de son territoire d’action l’impose et parce qu'il est la plupart du temps le seul de son établissement à occuper la tâche, rend difficile une analyse strictement genrée, et invite plutôt à envisager l’analyse des processus de (dé-)sexuation des activités professionnelles. / This doctoral thesis is a sociological exploration of an occupation very little studied. It aims at examining the job of French CPE from many various angles and approaches, as well as qualitative and quantitative methods so as to better encompass the gendered dimension of this job. In its inception in 1970, this occupation used to be a male stronghold, but it has undergone a growing process of feminization since 72% of CPE today are women. Our analysis must account for the mechanisms underlying such a significant increase. The in-depth analysis of the selection committee’s recent reports sheds new light on the recruitment process of the future CPE and gives a clear picture of the ideal candidate and of what is expected from the institution. The analysis of socio-historical background and origin of the job will help trace back the evolution of the job’s required skills, with a particular focus on the forebear of the CPE (the ‘Surveillant Général’, a stern Dean of Discipline) and chart the evolution of the professional role from a former more authoritative nature to a more educational one. The job has over the years grown in scope and the CPE have been assigned a greater number of tasks and missions that they’ve been endowed with an image of all-purpose, multi-skilled employees. While authority has traditionally been seen as male, and care as more female, the fact that every CPE should have at their disposal such a wide range of skills, because they’re required by their work environment and because most of the time they’re the only ones in the school to tackle such tasks, it makes a purely gendered analysis much more difficult and invites a broader approach of the (de-)gendering of professional activities.

This dissertation is concerned with the learning of occupational identities in health care and medical services. The aim is to increase the knowledge of what characterizes occupational identities how these are learnt, and what potential driving forces exist that can contribute to the development of both occupational identities and health care activities. Learning is seen as a continuous process of participation in everyday social practices, in which occupational identities are formed, maintained and developed. Both occupational identities and social practices are context-bound. In order to shed light on the forming, maintaining and developing character of learning I have started from three different models; a social-interactionist, an institutional and a contextual. The dissertation is based on case studies of three care units. A health-care centre, a medical clinic and an anaesthesia clinic. The study comprises two data-collection phases. The first phase includes interviews with personnel and management at the three care units. The second phase includes self-observation studies in the form of diaries kept by personnel at the medical and anaesthesia clinic. It appears from the results that there are both similarities and differences between occupational groups and the activities in which they work. There also exist certain differences that have to do with the individuals' experience, career paths and length of employment. On this basis, occoupational identities can he analyzed on a occupational-related, an activity-related and an individual-related level. Learning can also from this point of view be seen as an interplay between those three levels.

Bakgrund: Under 1980-talet uppdagades en problematik kring att den offentliga sjukvårdens verksamhetsstyrning var för kostsam och där förtroendet för professionella yrkesgrupper gavs för stort utrymme. Detta resulterade i en ny verksamhetsstyrning i form av New Public Management som bidrog till ökad kontroll inom den offentliga sjukvården där målstyrning och ekonomisk granskning fick större utrymme. Innan New Public Management byggde kontroll- och arbetsregimer på ett förtroende men genom den nya verksamhetsstyrningen förändrades kontrollregimerna i syfte att styra och kontrollera de professionella.  Syfte: Studiens syfte är att få en djupare förståelse för hur offentligt anställda sjuksköterskor upplever att en verksamhetsstyrning byggd på New Public Management påverkar deras profession och yrkesidentitet i den vardagliga praktiken.  Metod: Studiens tillvägagångssätt har varit en kvalitativ fallstudie. Det empiriska materialet har inhämtats genom fem semistrukturerade intervjuer med sjuksköterskor inom den offentliga sjukvården på Gotland. Slutsatser: Studien visar att införandet av en verksamhetsstyrning byggd på New Public Management förändrat kontrollregimen genom olika kontrollsystem vilket har medfört en förändring i sjuksköterskornas arbetsregim. Vi kan se att kontrollregimer påverkar och organiserar arbetsregimerna och därmed sätter ramarna och villkoren för sjuksköterskornas profession och yrkesidentitet i det vardagliga arbetet. / Background: During the 1980s a problem was discovered that the public healthcare operations management was too costly and where the trust for the professionals was given too much space. This resulted in a new form of governance in the form of New Public Management, which contributed to increased control in the public healthcare where goal management and financial auditing were given more space. Before New Public Management control and work regimes were based on trust, but through the new operations management, the control regimes were changed in order to regulate and control the professionals. Purpose: The purpose of the study is to gain a deeper understanding of how public sector nurses experience that operations management based on New Public Management affects their profession and professional identity in everyday practice. Methodology: The study's approach has been a qualitative case study. The empirical material has been obtained through five semi-structured interviews with nurses in public healthcare in Gotland. Conclusions: The study shows that the introduction of an operations management based on New Public Management changed the control regime through different control systems, which has changed the nurses work regime. The study's result shows that control regimes influence and organize the work regimes, thereby setting the framework and conditions for the nurses profession and professional identity in everyday work.

Att påvisa vad skolbibliotekarier bidrar med är ett mål som finns inom biblioteksforskning. Idag finns det ingen fråga om att skolbibliotekarier har en del i elevers utveckling tack vare flertal studier som påvisar hur bemanning, arbetstimmar och utbildad personal har en positiv inverkan på elevresultat. Men att peka ut att utbildade skolbibliotekarier är en del av ökad måluppfyllelse och att peka ut vad utbildade skolbibliotekarier faktiskt kan och gör för att öka måluppfyllelse är två olika forskningsingångar. Det är i det sistnämnda området som den här uppsatsen kliver in. Syftet har varit att undersöka vilka kompetenser som utbildade skolbibliotekarier anser att de besitter och som urval har sju stycken gymnasiebibliotekarier intervjuats. Som det uppdagas är informationskompetens, källkritik, användarkunskaper samt viss dokumenthantering, delar som specifikt kopplas till en skolbibliotekaries utbildningsbakgrund. På grund av den korrelationen kan slutsatser tas om att de kompetenserna är en del av pusslet som ligger bakom utbildade skolbibliotekaries bidrag i måluppfyllelse. / To state what school librarians contribute within school systems is one objective within library science. As of today, there is no doubt that school librarians are a part of students’ development due to several studies which show that staffing, work hours and qualified staff has a positive influence over student achievement. But to present how educated school librarians are a part of student achievement and to present what educated school librarians actually know and do to achieve higher student scores are two separate research themes. It is in the latter area this paper commences. The aim has been to study which competencies educated school librarians themselves think they possess and as sampling seven upper secondary school librarians were interviewed. As the results show information literacy, critical thinking, user knowledge and specific record management, are competencies which are thought to originate in the school librarians’ educational background. Due to this correlation conclusions can be made to say that these competencies are a part of the puzzle that explains why educated school librarians have an impact on student achievement.

Teckenspråkstolkar hanterar till vardags olika typer av tolkuppdrag, till exempel möten på arbetsplatser, offentliga uppdrag på scen, i utbildningssammanhang eller hos tandläkaren. Syftet är alltid detsamma, nämligen att möjliggöra kommunikation mellan personer som inte delar samma språk. Situationernavarierar dock och kan äga rum i alla tänkbara kontexter i livet, från vaggan till graven. Det ingår i tolkensprofession att anpassa sig till situationen. Det handlar både om en språklig och kulturell anpassning och en anpassning av sitt yttre för att inte vara ett störningsmoment för de närvarande parterna under uppdraget. Kläderna är en viktig del inom tolkning eftersom teckenspråket är visuellt baserat och mottagaren uppfattar språket via synen. Den här studien fokuserar på yrkesverksamma teckenspråkstolkars uppfattning om klädkoden inom professionen samt hur klädvalet anpassas efter uppdragen. I uppsatsen genomfördes sju kvalitativa forskningsintervjuer för detta ändamål. Analysen visar att det förekommer anpassningar ifråga om vad tolkar väljer att ta på sig beroende på vilken typ av uppdrag som står på agendan. Det kan handla både om att vara praktiskt klädd inför uppdrag och att signalera professionalitet till omgivningen. Klädkoden inom tolkkåren är en oskriven regel som alla känner till och följer, men som inte är specifikt uttalad när man väl är klar med utbildningen. Samtidigt uppger flera tolkar om att de inom ramen för den rådande klädkoden ändå på kreativa sätt kan variera sin klädsel och markera sin personliga identitet. / Sign language interpreters handle different types of interpreting assignments with regards to work-related situations such as meetings at workplaces, public assignments on stage, in educational contexts, or at the dentist. The purpose is always the same, to enable communication between people who do not share a language. Situations, however, vary greatly and can occur in all conceivable contexts in life from the cradle to the grave. A part of the interpreter's profession is to adapt to these situations. It includes linguistic and cultural adaptation, as well as adaptation of the interpreter’s appearance in order to not interfere with the parties involved in the assignment. Clothing is an important part of interpretation as the sign language is visual and the recipients understand the language through signs. This study focuses on the professional sign language interpreter’s perception of the dress code in the profession and how the choice of clothing is adapted to the assignments. The study conducted seven qualitative research interviews for this purpose. The analysis shows that there are adjustments in terms of what interpreters choose to wear, which depend on the type of assignment, to be both practically dressed and to signal professionalism in the environment. This dress code within the interpreting corps is an unwritten rule that everyone knows and follows, but which is not specifically stated once the education is completed. At the same time, several interpreters state that within the framework of the prevailing dress code, they can still creatively vary their attire and mark their personal identity.

The purpose of the study was to investigate wheter a feminization process is taking place in the Swedish school profession in Södertälje during the 1920s. This is a turbulent period for women in Sweden in terms of their human rights and in connection whit this, a change is taking place in the Swedish “småskolan”, where most of the female teachers work. An integration between the “folkskolan” and the “småskolan” takes place, which results in that the “småskolan” profession disapears. It is Christina Florin and her theories of feminization that underlie the work. It is Florin´s previous research on feminization in the “småskolan” that took place 50 years earlier that helps lay the theory of the essay. The questions from which the survey was based on is: 1. What was the gender distribution in recruitment to “folkskolllärar” positions in Södertälje 1920-1925? 2. What were the backgrounds of those recruited to “folkskollärar” positions in Södertälje during the time period? 3. How does the feminization manifest in “folkskollärar” positions in Södertälje? Is there a clear feminization process? The source material that has been used to answer the questions has come from Södertäje stadsarkiv and Södertälje föreningsarkiv. It is information in the form of protocols and journals written by, among others, skolverket that has been analyzed and presented in a case study from a micro historical perspective. What the study ends up showing is that there is a form of a feminization process within the “folkskola” in Södertälje during the 1920s. A majority of men leave the profession and at the same time as more women come in. The women in this profession receive a higher salary and a higher status thanks to the new professional title they now hold. / Syftet med studien som har gjorts var att undersöka om det sker en feminiseringsprocess i folkskolläraryrket i Södertälje under 1920-talet. Detta är en turbulent period för kvinnor i Sverige när det gäller deras mänskliga rättigheter och i samband med detta så sker en förändring inom småskolan där till största del kvinnor jobbar. En integrering mellan folkskolan och småskolan sker vilket gör att småskollärarprofessionen försvinner och det blir en gemensam yrkeskår. Det är Christina Florin och hennes teorier gällande feminisering som ligger i grund för arbetet. Det är Florins tidigare forskning gällande feminisering inom småskolan som skedde 50 år tidigare som hjälper att lägga en teoribildning. Frågeställningen som undersökningen har utgått ifrån är: 4. Hur såg den könsmässiga fördelningen i rekryteringen till folkskollärarbefattningar ut i Södertälje 1920–1925? 5. Vilken bakgrund hade de som rekryterades till folkskollärarbefattningar i Södertälje under perioden? 6. Hur visar sig feminiseringen i folkskollärarbefattningar i Södertälje? Finns det en tydlig feminiseringsprocess? Källmaterialet som har används för att besvara på frågeställningen har kommit från Södertälje stadsarkiv och Södertäljes föreningsarkiv. Det är information i form av protokoll och journaler som skrivits av bland annat skolverkat som ur ett mikrohistorisktperspektiv analyserats och framställs i en fallstudie. Undersökningen visar i slutändan är att det sker en form av feminiseringsprocess inom folkskolan i Södertälje under 1920-talet. En majoritet män försvinner från professionen samtidigt som fler kvinnor kommer in. Kvinnorna inom denna profession får en högre lön och en högre status tack vare den nya yrkestiteln de innehar.