Ideologisk motiverad våldsbejakande extremism är ett resultat av en radikaliseringsprocess. Detta är ett stort problem och skolan har ett ansvar att arbeta preventivt mot detta problem. Syftet är att göra en systematisk litteraturstudie om hur skolan och lärare kan arbete på ett framgångsrikt sätt i syfte att minska riskerna för radikalisering. För att göra detta är det viktigt att ha koll på vilka faktorer som kan leda till radikalisering, vilka arbetsmetoder som har en preventiv effekt. Detta arbete är viktigt eftersom den svenska skolan har en central uppgift att fostra aktiva och demokratiska samhällsmedborgare. Detta är ett stort område och aktiva forskare har olika synsätt på radikaliseringsprocessen vilka presenteras i form av ett analysschema. Radikalisering sker till följd av att en individ utsätts för riskfaktorer sprungna ur psykiska och sociala problem. Det kan exempelvis handla om mental ohälsa, polarisering eller uppfostran. För att arbeta preventivt mot att elever radikaliseras har ett antal olika program som utformats. Exempel på sådana program är British prevent och Toleransprojektet. Dessa program innehåller framgångsfaktorer, detta innebär att vissa sätt att arbeta på eller vissa områden att arbeta kring har en preventiv effekt mot radikalisering. Framgångsfaktorerna kan bland annat innefatta värdegrundsarbete, relationskompetens hos lärare eller ökad tolerans bland eleverna.

Introduktion: Den psykiska ohälsan bland unga vuxna har ökat under de senaste tio åren och är en av Sveriges största folkhälsoutmaningar. Globalt sett är 322 miljoner människor drabbade av depression och 264 miljoner är drabbade av ångestsjukdom. Ett delmål bland de globala hållbarhetsmålen är att den mentala hälsan skall beaktas och främjas med preventiva insatser. Ytterligare ett steg för att uppnå en god och jämlik hälsa är den av Sverige antagna Vision e-hälsa 2025 som innebär att Sverige skall bli världsledande i att tillvarata möjligheterna med digitalisering. Informations- och kommunikationsteknologin [IKT] och sociala medier ökar möjligheten till interaktion, oberoende av tid och rum. Syfte: Att beskriva hälsofrämjande effekter som sociala medier och IKT-verktyg kan ha för att minska den psykiska ohälsan bland unga vuxna. Metod: En strukturerad litteraturstudie baserad på 20 vetenskapliga originalartiklar som inhämtats från databaserna Pubmed och Cinahl. Artiklarna har analyserats med en tematisk analys. Resultat: Sex teman med främjande effekt på den psykiska hälsan urskildes och grupperades i tre kategorier. Kategorierna var kunskapsutveckling, psykologiska aspekter och användbara verktyg. Teman var personlig utveckling och förändring, ökad kunskap och förmåga, trygghet och anonymitet, motivation och engagemang, social tillhörighet och socialt stöd samt lättillgänglighet och användarvänlighet. Slutsats: Resultatet visar att det finns hälsofrämjande effekter inom det digitala området. Teknikanvändningen kan bidra till implementering av digitala hälsofrämjande insatser i syfte att minska den mentala ohälsan hos unga vuxna. Dock  finns lite forskning inom området och fler studier behövs för att få full effekt av digitaliseringens möjligheter. / Introduction: The mental ill-health of young adults has increased over the past ten years and is one of Sweden's largest public health challenges. Globally, 322 million people are suffering from depression and 264 million are suffering from anxiety disorder. One of the global sustainability goals is that mental health must be considered and promoted with preventive measures. Another step to achieve good and equal health is Vision e-health 2025, in which Sweden is aiming to become a world leader in utilizing the opportunities of digitalisation. Information and communication technology [ICT] and social media increase the possibility of interaction, regardless of time and space. Aim: To describe health-promoting effects that social media and ICT tools can have to alliviate the mental ill-health of young adults. Method: A structured literature study based on 20 scientific original articles obtained from the PubMed and CINAHL databases. The articles have been analyzed with a thematic analysis. Results: Six themes with a promoting effect on mental health were identified and grouped into three categories. The categories were knowledge development, psychological aspects, and useful tools. The themes were personal development and change, increased knowledge and ability, security and anonymity, motivation and engagement, social belonging, and social support, as well as easy accessibility and user-friendliness. Conclusion: The result shows that health-promoting effects are evident in the digital field. The use of technology can contribute to the implementation of digital health promotion efforts aimed at alleviating the mental ill-health of young adults. However, research in the field is limited and more studies are needed to achieve the full effect of the opportunities of digitisation.

Syfte: Syftet med denna studie är att beskriva organisationers hur bakomliggande motiv påverkar införandet av hälsofrämjande aktiviteter och åtgärder. Metod: Kvalitativ studie med en induktiv ansats. Det empiriska materialet samlades in genom semistrukturerade intervjuer med elva informanter. Slutsats: Vi kan med denna studie konstatera att det är svårt att säga hur organisationers bakomliggande motiv påverkar införandet av hälsofrämjande arbete, främst på grund av den variation och bredd som ryms i begreppet. När organisationer erbjuder en för stor variation av hälsofrämjande aktiviteter och åtgärder, kan vi inte med säkerhet identifiera vilka motiv som påverkar vilka aktiviteter och åtgärder. / Purpose: The purpose of this study is to describe how underlying motives influence the implementation of health-promoting activities and measures. Method: Qualitative study with an inductive approach. The empirical material was col-lected through semi-structured interviews with eleven informants. Conclusion: This study shows that it is difficult to say how organizations underlying motives influence the implementation of health-promoting activities and measures, mainly because of the variety and width of the concept. When organizations offer too much variety in health-promoting activities and measures, it is not possible for us to iden-tify with certainty which motives influence which of the activities and measures.

In December of 2019, the city of Wuhan in China reported an outbreak of a high number of pneumoniacases (Bassareo, 2020). The SARS-CoV-2 Virus (severe acute respiratory syndrome coronavirus 2)started to cause disturbance in societal functions, eventually leading to anomalous infection controlmeasures. Covid-19 was believed to have appeared in Sweden on 31st January and on the 9th ofMarch, it was confirmed in the Stockholm Region (Roden, 2020). Historically, pandemics have struckhumanity numerous times before, yet the virus proved that the modern world was still not prepared. Patients had to be accommodated in hospital corridors, general wards, and makeshift hospitals.Currently, the way of dealing with the virus is to admit patients into negative pressure isolation rooms.Negative pressure isolation rooms eliminate the airborne infectious particles, unlike regular emergencyrooms. Thus isolation rooms within alternative arrangements could offer a bigger space capacitywithout placing the burden on a municipality. Our thesis sheds light on disadvantages within temporary health facility solutions used during theCoronavirus pandemic. The project proposes an alternate strategy for dealing with sudden massdemand of hospital patient beds for quarantine units. This strategy involves a permanent buildingplanning, which is prepared in advance to limit the time for shifting space. In addition, multiple interiorfittings are prefabricated, easy to install as well as transport. By proposing a building with a floor planfor a primary office usage, the building could be transformed for a secondary usage as an infectiousdisease clinic in case of serious health threats to the modern welfare society. / I december 2019 rapporterade staden Wuhan i Kina ett utbrott av ett stort antal lunginflammationfall (Bassareo, 2020). SARS-CoV-2-viruset (allvarligt akut respiratoriskt syndrom-coronavirus 2) börjadeorsaka störningar i samhällsfunktionerna och ledde så småningom till avvikande åtgärder förinfektionskontroll. Covid-19 tros ha dykt upp i Sverige den 31 januari och den 9 mars bekräftades det iStockholmsregionen (Roden, 2020). Historiskt sett har pandemier drabbat mänskligheten flera gångertidigare, ändå bevisade viruset att den moderna världen fortfarande inte var beredd. Patienterna fick bo på sjukhuskorridorer, allmänna avdelningar och provisoriska sjukhus. För närvarandeär sättet att hantera viruset på att ta in patienter i negativ tryck isoleringsrum. Isoleringsrum med negativttryck eliminerar de luftburna smittsamma partiklarna, till skillnad från vanliga akutrum. Således kanisoleringsrum inom alternativa arrangemang erbjuda en större utrymmes kapacitet utan att belastaen kommun. Vår avhandling belyser nackdelar med tillfälliga sjukvårds lösningar som används under Coronaviruspandemin. Projektet föreslår en alternativ strategi för att hantera plötslig mass efterfrågan på sjukhuspatientsängar för karantän avdelningar. Denna strategi innebär en permanent byggnadsplanering,som är förberett i förväg för att limitera tiden det tar att skifta ett utrymme. Dessutom är flerainredningsdetaljer prefabricerade, lätta att installera och transportera. Genom att föreslå enbyggnad med en planlösning för en primär kontorsanvändning kan byggnaden omvandlas till ensekundär användning som är en infektionsklinik, i händelse av allvarliga hälsorisker mot det modernavälfärdssamhället.

Background: Previous research has recently focused on the relationship between teachers and students in the classroom and what significance it has for students' well-being and schooling. Research shows that the relationship is important for students, not least to facilitate schooling and achieve the knowledge goals. Overall, it is important for students' well-being and success. However, many studies focus on what happens in the classroom, this study instead highlights the importance of the relationship between teacher and student in a broader perspective.Aim: The purpose was to study how teachers and students view their relationship outside the classroom and what significance it has from a health-promoting perspective. Method: A qualitative study was conducted in the spring of 2020, with a structured sample consisting of three 15-year-old students and three teachers, who were interviewed from a semistructured interview guide. The interviews were transcribed and analyzed with qualitative content analysis. Result: The study resulted in two categories of social support and communication as well as the physical environment that is important for creating a good relationship between teachers and students outside the classroom to increase a health-promoting school climate. The analysis revealed two categories and eight subcategories that are important for students and teachers from a health-promoting perspective. Conclusion: A good relationship between students and teachers is important for both parties, by giving and receiving social support, where social interaction is a central factor and having a personal commitment to create and maintain the relationship. The physical environment in the corridors is also important in order to be able to promote health, for example teachers are more often in the corridor to build and maintain relationships. / Bakgrund: Tidigare forskning har senaste tiden fokuserat på relationen mellan lärare och elever i klassrummet och vilken betydelse det har för elevers välmående och skolgång. Forskningen visar på att relationen är viktig för elever, inte minst för att underlätta skolgången och klara kunskapsmålen. Sammantaget är det av vikt för elevers välbefinnande och framgång. Många studier fokuserar dock på det som sker i klassrummet, den här studien lyfter istället betydelsen av relationen mellan lärare och elev i ett vidare perspektiv. Syfte: Syftet var att studera hur lärare och elever ser på deras relation utanför klassrummet och vilken betydelse det har ur ett hälsofrämjande perspektiv. Metod: En kvalitativ studie har genomförts våren 2020, med ett strukturerat urval som utgjordes av tre elever och tre lärare, vilka intervjuades från en semistrukturerad intervjuguide. Intervjuerna transkriberades och analyserades med kvalitativ innehållsanalys.Resultat: Studien resulterade i två kategorier socialt stöd och kommunikation samt den fysiska miljön som är viktig för att skapa en bra relation mellan lärare och elever utanför klassrummet för att öka ett hälsofrämjande skolklimat. Av analysen framkom två kategorier och åtta subkategorier som är betydelsefulla för elever och lärare ur ett hälsofrämjande perspektiv. Slutsats: En god relation mellan elever och lärare är viktig för båda parter, detta genom att ge och få socialt stöd, där det sociala samspelet är en central faktor och att ha ett personligt engagemang för att skapa och bibehålla relationen. Även den fysiska miljön i korridorerna är viktigt för att kunna främja hälsan, att exempelvis lärare befinner sig oftare i korridoren för att bygga och bibehålla relationer.

El objetivo de la investigación es explorar la resiliencia en personas diagnosticadas con epilepsia idiopática. Para tal fin, se desarrolló un estudio cualitativo de diseño fenomenológico, aplicando la técnica de la entrevista semiestructurada a una muestra de 10 participantes, 6 mujeres y 4 hombres, cuyas edades se situaron en el rango de 20 a 29 años. Los principales resultados muestran que los sesgos personales, la estigmatización, el desconocimiento de la sociedad sobre la enfermedad, la falta de reconocimiento de los participantes sobre la participación en actividades riesgosas y la aversión a la adherencia al tratamiento y su relación con los recordatorios familiares, representan amenazas significativas. Por otro lado, como principales competencias se encuentran el apoyo familiar y el proceso de adaptación a la enfermedad. Las principales conclusiones son: (1) Se comprende que existen riesgos significativos para su autonomía, (2) se identifican factores que representan una protección frente a los posibles riesgos, (3) cuentan con factores protectores que facilitan el crecimiento personal. / The aim of the research is to explore resilience in people diagnosed with idiopathic epilepsy. For this purpose, a qualitative study of phenomenological design was developed, applying the semi-structured interview technique to a sample of 10 participants, 6 women and 4 men, whose ages ranged between 20 to 29 years. The main results show that personal biases, stigmatization, unawareness by society about the disease, lack of recognition by participants about participation in risky activities and aversion to adherence to treatment and its relationship with family reminders represent significant threats. On the other hand, the main competences are family support and the process of adaptation to the disease. As conclusions: (1) It is understood that there are significant risks to their autonomy, (2) they have factors that represent a protection against possible risks, (3) they have protective factors that facilitate personal growth. / Tesis

Introduktion: Hästunderstödd terapi (HUT) är ett växande kunskapsområde där studier visat välgörande effekter i flertalet patientgrupper. Att beskriva HUT generellt har försvårats av metodologiska orsaker. Eftersom HUT i klinisk praxis används som komplement till grundprofessioner, vill denna studie fördjupa kunskapen utifrån fysioterapeutiskt perspektiv. Därigenom kan HUT beskrivas med en tydlig koppling till klinisk användbarhet.  Syfte: Att undersöka OHI-certifierade fysioterapeuters erfarenheter av att arbeta med HUT utifrån ett perspektiv av rörelse. Metod: Kvalitativ studie med semistrukturerade intervjuer med elva OHI-certifierade fysioterapeuter. Materialet analyserades med kvalitativ innehållsanalys av Graneheim och Lundman. Som teoretiskt ramverk användes ”The movement continuum Theory of Physical Therapy”. Resultat: Temat ”Hästen och dess miljö berikar det fysioterapeutiska arbetssättet” byggs av fyra subteman och nio sub-subteman. HUT har potential att berika fysioterapeutiskt arbetssätt  genom inverkan på flera nivåer av rörelse samtidigt. Ridmomentet kan ge externa förutsättningar som verkar rörelsefrämjande, men innebär också ett professionellt omdöme i avvägningen mellan nytta och riskmomentet. Genom HUT upplevs resurser att stimulera interna faktorer såsom motivation och engagemang samt sociala faktorer i alliansen. HUT upplevs stötta ett resursfokuserat förhållningssätt till rörelse, där kropp, sinne och känsla har en given plats.   Slutsats: Hur HUT berikar professionen beror på fysioterapeutens val utifrån syfte, yrkeskunskap och personliga kompetens. Det breda användningsområdet ger möjligheter att använda HUT i mötet med olika målgrupper. När arbetssättet i HUT beskrivs i sammanhanget av fysioterapi kan komplexiteten i HUT förstås, och termer som evidensbaserad praktik kommer inom räckhåll. / Introduction: The knowledge of Equine Assisted Therapy (EAT) is growing, and studies describe beneficial effects in various groups of patients. Describing EAT in general has been difficult due to methodological reasons. Since EAT in clinical practice serves as a complement to professions, this study wants to deepen the knowledge from a physiotherapeutic perspective. EAT can thereby be described with a clear connection to clinical applicability. Aims: Investigate OHI-certified physiotherapists' experiences of working with EAT from a perspective of movement. Methods: Qualitative study with semi-structured interviews with eleven OHI-certified physiotherapists, using qualitative content analysis by Graneheim and Lundman. As theoretical framework "The movement continuum Theory of Physical Therapy" was used.. Results: The theme ”The horse and its environment enriches the physiotherapeutic practice” is based on four sub themes and nine sub-sub themes. EAT has potential to enrich physiotherapeutic practice by influencing several levels of movement simultaneously. Riding can provide external conditions promoting movement, also involving professional judgment between benefits and elements of risk.  Resources to stimulate internal factors as motivation, commitment, and social factors in the alliance were experienced. EAT is perceived to support a resource-focused approach to movement, where body, mind and emotion are involved.  Conclusion: How EAT enriches the profession depends on the physiotherapist's decisions based on purpose, professional knowledge, and personal competence. The versatility provides opportunities to use EAT with different populations. When clinical practice of EAT are described in context of physiotherapy, the complexity of EAT can be understood, and terms as evidence-based practice come within reach.

Syfte: Syftet med studien är att öka förståelsen för om hög arbetsbelastning bidrar till ohälsa ochsjukfrånvaro bland anställda inom vård och omsorg i hemmet. Vidare kommer olika faktorersinverkan på arbetsbelastning och hälsa att kartläggas för att åstadkomma förslag som kan inverkapositivt på medarbetarnas upplevda hälsa. Metod: Studien har utgått från en kvantitativ metod med en deduktiv forskningsansats. Empiriskdata har samlats in med hjälp av två olika frågeformulär där det ena riktar sig till enhetscheferoch det andra till anställda inom vård och omsorg i hemmet. Den teoretiska referensramen utgårfrån vetenskapliga artiklar och litterära källor. Slutsats: I studien konstaterades det att hög arbetsbelastning delvis har negativ inverkan påmedarbetarnas hälsa. Vidare framgick det att obalans mellan krav och kontroll samt avsaknad avhälsofrämjande åtgärder påverkar medarbetarnas upplevda arbetsbelastning samt hälsa i negativ aspekt.

The school counselor is the person who works with social work in the school. A school counselor's assignment is multifaceted, with duties playing a central role in health promotion and prevention work against for example mental illness, bullying and abusive treatment. The aim of this study has been to increase understanding of how school counselors and principals perceive the school counselor's assignment and the limitations that affect it. Our study emanates from eight semistructured qualitative interviews with school counselors and principals which were analyzed using sentence concentration. The results show that the assignment is perceived as vague where job descriptions are unclear. This in turn affects the school counselors' discretion. School counselors feel that their role is "fuzzy" and that there are unreasonable expectations from other professions. Furthermore, the results show that the main factors that control and limit the assignment are laws, regulations, guidelines, lack of resources such as time and finances, and the expectations of the principal and other professionals. Our conclusion is that school counselors need a clearer job description in order to clarify their assignment and their role at school. The school counselors described a desire to be able to devote more time to preventive work in order to be able to work more proactively than reactively.

Superfoods – exotische und einheimische mit überdurchschnittlich hoher Nährstoffdichte, folglich gesundheitsförderndem Wirkversprechen, erfreuen sich stetiger Beliebtheit. Insbesondere deren sekundäre Pflanzenstoffe, antioxidative Eigenschaften und Vitamine zielen gesundheitsfördernd auf den menschlichen Organismus ab. Superfoods leben vom diskursiven Austausch. Demzufolge lassen sich Menschen durch Meinungen und Erfahrungsberichte beeinflussen. Vor diesem Hintergrund wird vorhandenes Bewusstsein in der gesunden Bevölkerung um den gesundheitsfördernden Nutzen untersucht. Quantitativ, mittels standardisierter online-Befragung, wird zum Konsum, ernährungsphysiologischen Hintergründen sowie Beweggründen zu Gesundheitszuschreibung und Ernährung, befragt. Das resultieren-de Meinungsbild zeigt Bewusstsein zum gesundheitsfördernden Nutzten von Superfood. Auseinandersetzungen zu Verzehrmengen und Risikobewertungen sind jedoch gering vorhanden. Das Potenzial optimaler Anwendung wird nicht ausgeschöpft, um Superfoods gesundheits- und nährstoffbezogen aktiv in das Ernährungsverhalten einzubinden. „Wohlbefinden“ und „Geschmack“ stehen im Fokus. Die Forschungsergebnisse leisten einen grundlegenden Beitrag zur Gesundheitszuschreibung. Das Meinungsbild wird theoriebasierend vergleichend diskutiert, weiterführende Forschungsbedarfe abgeleitet, um künftig umfangreiches Bewusstsein zu generieren sowie Auswirkungen auf Gesundheit und zielgerichteten Konsum näher zu hinterfragen.:Abkürzungsverzeichnis V Abbildungsverzeichnis VI Tabellenverzeichnis VIII 1 Einleitung 1 2 Superfood 2 2.1 Begriffsbestimmung und Entstehung des Superfood-Trends 2 2.2 Beweggründe zum Superfood-Verzehr 4 2.3 Gesetzliche Grundlagen nährstoff- und gesundheitsbezogener Angaben 5 2.4 Inhaltsstoffe und Wirkungsfelder 7 2.4.1 Begriffsbestimmung sekundäre Pflanzenstoffe 7 2.4.2 Phenolische und polyphenolische Verbindungen 8 2.4.3 Antioxidative Eigenschaften 10 2.5. Wirkung von Superfood auf den menschlichen Organismus 10 2.5.1 Acaibeere (Euterpe oleracea) 10 2.5.2 Gojibeeren (Lycium barbarum) 12 2.5.3 Waldheidelbeeren (Vaccinium myrtillus) 14 2.5.4 Hagebutte (Rosae pseudofructus) 16 2.5.5 Kerne des Steirischen Ölkürbisses (Cucurbita pepo var. Styriaca semen) 17 2.6 Zusammenfassung 19 2.7 Herleitung Forschungsfrage, Hypothesen und Zielsetzung 20 3 Empirische Untersuchung zu Superfood 22 3.1 Methodenauswahl 22 3.2 Untersuchungsdurchführung 23 3.2.1 Festlegung des Materials 23 3.2.2 Analyse der Entstehungssituation und formale Charakteristika des Materials 24 3.2.3 Theoriegeleitete Festlegung der Strukturierungsdimension 24 3.3 Gütekriterien quantitativer Forschung 26 4 Ergebnisse und Diskussion 27 4.1. Darstellung der Stichprobe 27 4.2 Themenbereich 1: Allgemeines Verständnis zum Lebensmittel Superfood 29 4.3 Themenbereich 2: Subjektives Gesundheitsempfinden und bevorzugtes Ernährungsverhalten 32 4.4 Themenbereich 3: Beweggründe zum Konsum 34 4.5 Themenbereich 4: Bewusstsein zu ernährungsphysiologischen Hintergründen 38 4.6 Themenbereich 5: Persönlicher Nutzen zum Konsum 40 4.7 Themenbereich 6: Bewusstsein zum nährstoffbezogenen Vergleich exotischer und einheimischer Superfoods 42 4.8 Zusammenfassung der Ergebnisse und Ansätze zur Förderung von Bewusstsein zu Gesundheitszuschreibung Superfood in der gesunden Bevölkerung 43 5 Beantwortung der Forschungsfrage und Verifizierung der Hypothesen 44 6 Darstellung des Meinungsbildes 45 7 Schlussfolgerung 48 Literaturverzeichnis . X Anhang XXVI