No description available.

Studiens syfte är att bidra med kunskap om hur rektorer resonerar kring fritidslärarnas planeringstid och uppdrag. Ett ytterligare intresseområde i studien är att få en uppfattning av hur rektorer uppfattar hur fritidslärarna kan få förutsättningar till att kunna genomföra sin planeringstid för fritidshemmets uppdrag. Tanken till att utföra denna studie stöds i tidigare forskning och rapporter från Skolinspektionen som visar på brister gällande fritidshemmet och rektorers ledning och styrning av fritidshemmet. Studien analyseras utifrån ramfaktorteorin och maktperspektivet där utgångspunkten är intervjuer med rektorer då det finns forskningsluckor när det kommer till studier med just skolledning. Studiens resultat visar att rektorerna uppfattar sig själva vara insatta i fritidshemmets uppdrag och uppger att deras fritidspersonal har gott med planeringstid för att genomföra kvalificerad undervisning på deras skolors fritidshem. En gemensam syn på planeringstiden och en tydlig utgångspunkt för rektorerna är att planeringstiden ska användas effektivt.

En övervägande del av alla barn i Sverige har varit inskrivna på fritidshemmet under föregående läsår, samtidigt som fritidspersonalen upplever krav på att bedriva undervisning i fritidshemmet, där undervisningen dessutom ska utgå från läroplanens innehåll. Detta samtidigt som tidigare forskning tyder på att fritidshemmet på olika sätt måste samarbeta med skolverksamheten. Föreliggande studie har därmed i syfte att undersöka vilka möjligheter fritidspersonalen har för att planera för denna undervisning. Studien har sin teoretiska ansats i det ramfaktorteoretiska tänkandet, som i denna studie används för att kunna belysa de faktorer som upplevs ha påverkat fritidspersonalens planeringsarbete. För att kunna uppmärksamma personalens upplevelser gällande planeringsarbetet har studien baserats på intervjuer med fritidspersonal. Utifrån en tematisk analys, har tre teman skapats; Planeringstidens tillräcklighet, Göra annat än planeringsarbete under planeringstiden, samt Medvetenhet om läroplanen. Resultatet belyser både positiva och negativa upplevelser gällande samarbetet med ledningen och kollegorna i skolväsendet, samt huruvida fritidspersonalens uttalanden stämmer överens med den tidigare forskningen. I diskussionsdelen tolkas resultatet, samt jämförs exempelvis med tankarna som gav grund för detta arbete. Dessutom reflekteras det över vilken forskning som hade kunnat komplettera denna studie.

Syftet med undersökningen är att ta reda på vad fritidspedagoger vill nå med sitt arbete i halvklass. Vi vill veta vad som styr fritidspedagogernas val av aktiviteter och hur fritidspedagoger och klasslärare samarbetar. Vi vill även ta reda på om utbildningen har någon betydelse när det gäller synen på samverkan och hur fritidspedagogen respektive klassläraren ser på sin yrkesroll.För att få svar på våra frågeställningar har vi skickat ut enkäter till fritidspedagoger och genomfört intervjuer med fritidspedagoger och klasslärare. För att få en större insyn i fritidspedagogernas yrke har vi samlat in vår empiri från fyra olika skolor i olika kommuner. För att analysera empirin och se mönster har vi använt oss av historik kring fritidspedagogyrket, Läroplanen för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet (Lpo 94), lärarens yrkesetik, beskrivningar av yrkesroll och yrkesidentitet, samt några av Bourdieus teoretiska begrepp.Genom undersökningen fick vi fram att det fritidspedagogerna vill nå med sina aktiviteter är att få bra sammanhållning i gruppen och att eleverna ska känna glädje och trygghet i skolan. Vi fick fram att fritidspedagoger saknar planeringstid för arbetet i skolan. Vi kunde även se att fritidspedagogens utbildning hade betydelse för valet av aktiviteter och hur man ser på sin yrkesroll.

Syftet med följande studie är att belysa hur elever kategoriseras i samtal om lärares professionella verksamhet och vad detta kan betyda för det specialpedagogiska fältet. Arbetet visar på hur lärare i samtal om arbetsplanering kategoriserar elever för att göra sitt arbete begripligt. Jag har fått tillgång till ett intervjumaterial som har gjorts delvis i ett annat syfte och anser att jag har fått ett material som i avseendet kategorisering påminner om naturligt tal. Jag har tagit mina teoretiska utgångspunkter från Foucaults tankar om styrningsrationalitet, normalitet, och disciplinär makt. Föreställningen att kategorier lagrar en stor del av mänsklig kunskap men är situerade i särskilda praktiker har haft betydelse för mitt arbete. Resultaten har jag fått fram genom diskursanalys som bygger på analys av talad text i transkriberad form för att hitta mönster i kategorier som redan finns. Några sätt att kategorisera framträder och de är diagnoser, könsrelaterad, kategorisering utifrån kunskapsnivå, kategorisering av större grupper, andra svårigheter som elever beskrivs utifrån och koncentrationsstörningar. De dominerande grupperna av kategorisering är kategorisering efter grupptillhörighet och andra svårigheter som elever beskrivs utifrån. Anmärkningsvärt är att lärare inte använder diagnoser i samma utsträckning som övriga kategoriseringar. Den institutionella diskursen är den dominerande, alltså den som handlar om hur arbetet på skolan bäst ska organiseras.

Syftet med denna studie är att undersöka hur planeringstiden bedrivs i ett antalförskollärares pedagogiska verksamhet, samt vilka möjligheter och utmaningarförskollärarna upplever gällande planeringstiden. Studien har en kvalitativ ansats därenskilda intervjuer har utgjort metoden för datainsamling. Totalt fem yrkesverksammaförskollärare har intervjuats. Studien använder sig av ett verksamhetsteoretiskt perspektiv,vilket innebär att planeringstiden analyseras som ett verksamhetssystem. Resultatet visar attplaneringstid innebär såväl möjligheter som utmaningar. Sammanfattningvis beskrivsplaneringstiden bidra till en ökad måluppfyllelse och högre kvalitet i verksamheten.Samtidigt framkommer en problematik gällande dess organisering, motstridiga synsätt ochförhållningssätt, samt otillräckliga eller olika verktyg och tillvägagångssätt.

Syftet med denna studie är att undersöka arbetet kring sociala relationer i fritidshemmet på verksamhetsnivå och ledningsnivå. Frågeställningarna intresserar sig för att undersöka fritidslärares och rektorers arbeten för att främja sociala relationer i fritidshemmet samt vad rektorer och fritidslärare uppfattar är de viktigaste förutsättningarna för det sociala arbetet i fritidshemmet. Studien är baserad på en kvalitativ design där semistrukturerade intervjuer används som datainsamlingsmetod. Fyra fritidslärare och fyra rektorer har deltagit som informanter i studien. Resultatet förklaras och analyseras utifrån den sociokulturella teorin. I den tematiska analysen av empirin identifierades fem teman. Resultatet visar att det finns arbeten, strategier och verktyg för att främja sociala relationer i fritidshemmet. Fritidslärarna arbetar med bland annat lekgrupper för att elever ska få möjlighet att utveckla sina relationer, träna på sociala förmågor och demokratiska processer. Rektorerna arbetar organisatoriskt för att främja elevers sociala relationer genom att ge fritidslärarna tid för kollegial utveckling på möten. För att arbeta med de sociala relationerna krävs det att det också finns förutsättningar till det. Det som fritidslärare anser är de viktigaste förutsättningarna för att främja elevers sociala relationer är att de har nog tid med elever för att bygga goda relationer till dem samt att arbetslaget har tid med varandra som utgör samsyn. Rektorerna delar delvis uppfattning och anser att den viktigaste förutsättningen är att arbetslaget har samsyn. I och med det är det av vikt att fritidslärarna får tid med varandra för att skapa verktyg och strategier tillsammans genom bland annat gemensam planeringstid.

Denna studie handlar om pedagogers (förskollärare och barnskötare) planeringstid i förskolan. Syftet med denna studie är att undersöka hur pedagoger och rektorer i förskolan förhåller sig till planeringstid, samt om de upplever att den planeringstid som ges är tillräcklig i tid för att sträva mot högre kvalitet i enlighet med läroplanen för förskolan. Vi har undersökt huruvida pedagoger i förskolan får rätt förutsättningar av rektorer för att möjliggöra utveckling och lärande genom en enkät som metod för datainsamling. Enkäten skickades ut i facebookgrupper där både verksamma förskollärare, barnskötare och rektorer fick delta. Vi har använt ramfaktorteorin som analysverktyg för att analysera studiens insamlade data. Denna teori har medfört att resultaten har kunnat tolkas utifrån olika ramar som styr förskolans verksamhet, samt hur detta påverkar planeringstiden och kvaliteten på utbildningen. Studiens resultat visar att mängden planeringstid varierar mellan förskolor. Vidare visar resultatet att samtliga informanter belyser vikten av planeringstid, där majoriteten av informanterna lyfter att de har för lite planeringstid. En konsekvens av detta beskrivs vara att barnens lärande påverkas negativt samt att förskollärare känner sig stressade och otillräckliga. Förutsättningar för att planeringstiden ska bidra till ökad kvalitet beskrivs i studiens resultat vara ett gott samarbete mellan arbetslag och rektorn.

I vår vetenskapliga essä har vi valt att skriva om planeringstiden på förskolan. Anledningen till att vi har undersökt skillnaderna kring disponerandet av planeringstiden är den att vi sett sådana skillnader trots att vi arbetar i samma kommun. Att skriva i par har gett oss möjlighet att på ett mer objektivt sätt belysa våra frågeställningar genom både dialog och reflektion. Med våra enskilda berättelser som utgångspunkt har vi reflekterat över begrepp och teorier som berör hur planeringstiden används i praktiken. Vi har reflekterat över hur vi som blivande förskollärare ska räcka till för barngruppen samt kunna leva upp till läroplanens strävansmål, med den pedagogiska dokumentationen och reflektionen som det innebär. Begrepp som vi fördjupar oss i är praktiskt kunskap, systemteori, kommunikation och samarbete i arbetslagen. / In our scientific essay, we have chosen to write about the disposition of planning time at preschool. The reason we have investigated the differences regarding disposition of the planning time is that we have seen such differences, even though we work in the same municipality. Writing together in pair has given us the ability to provide a more objective or at least multi-perspectival way to highlight our issues through both dialogue and reflection. With our individual stories as a starting point, we have reflected on different concepts and theories that affect how planning time is used in practice. We have reflected on how we as prospective pre-school teachers should be sufficient for the children's group and be able to live up to the curriculum strut goals, with the pedagogical documentation and reflection that it brings. Concepts that we immerse ourselves in is practical knowledge, systems theory, communication and collaboration in teams.

Syftet med denna studie är att undersöka hur förskollärare talar om hur de ser på barns intressen i förhållande till undervisningen, samt vilka faktorer de anser påverkar deras förutsättningar till att planera och utföra undervisning i verksamheten. Detta är relevant för förskolläraryrket eftersom det enligt förskolans läroplan (Lpfö18) är förskolläraren som ansvarar för den pedagogiska undervisningen i förskolan, och att det ska styras av barns intressen. Samtidigt möter förskollärarna olika faktorer som kan påverka tiden till planering och reflektion. Fem förskollärare har intervjuats och empirin har sedan analyserats utifrån Gert Biestas teori om undervisning samt Jonas Aspelins teori om relationell pedagogik. Resultatet visar, liksom tidigare forskning, att förskollärare talar om barns intressen som centralt för deras undervisning, men att det samtidigt finns andra faktorer som väger in och begränsar detta. Resultatet visar även på att relationer och trygghet ses som en grundläggande förutsättning för huruvida planerings- och reflektionstid samt undervisning utifrån läroplansmålen blir av. Nyckelord: Barns intressen, förskolan, förskollärare, läroplan, planeringstid, reflektionstid, trygghet