I ”Översiktsplan Älvkarleby Kommun 2009” framgår att kommunen vill utveckla de demokratiska formerna och underlätta för medborgarnas politiska delaktighet. Tidigare forskning har visat att behovet av medborgardeltagande ökar i den offentliga planeringen och att planerare kan dra flera fördelar av medborgardeltagande i planprocesser. Ett sätt att öka medborgardeltagandet är att integrera digital 3D-visualisering i planprocessen, ett verktyg som Älvkarleby kommun inte använder i framtagandet av dagens detaljplaner.   Syftet med denna studie är att undersöka den digitala 3D-visualiseringens framtid i en liten svensk kommun. Studien kommer att identifiera inställningen till digital 3D-visualisering hos politiker, planerare och medborgare. Slutligen ska studien också undersöka hur mindre kommuner kan använda digital 3D-visualisering i framtida planarbete för att öka det befintliga medborgardeltagandet. Målet med denna studie är att påvisa för Älvkarleby, och andra kommuner där digital 3D-visualisering inte används, hur de med enkla medel och kostnadseffektivt kan använda 3D-visualisering i framtida planprocesser.   För att identifiera synen på digital 3D-visualisering hos ett urval av kommunala tjänstemän och politiker har det genomförts semistrukturerade intervjuer. För att kvantitativt undersöka medborgarnas syn har digitala enkäter skickats ut via det sociala nätverket Facebook. Under studien har det genomförts åtta intervjuer och 99 enkäter har besvarats.   Politiker, planerare och medborgare inom kommunen är överens om att 3D-visualiseringen kan bidra till att effektivisera och förbättra planprocessen för detaljplaner. Studien har också resulterat i identifiering av de hinder som kan uppstå inom planprocesser med digital 3D-visualisering.   Digital 3D-visualisering som en del i planprocessen för detaljplaner kan medföra att medborgardeltagandet i Älvkarleby kommun ökar. Detta eftersom intresset för det kommunala planarbetet och viljan att bidra hos medborgare kan påverkas positivt av digital 3D-visualisering i planprocessen. Utöver medborgardeltagandet kan också digital 3D-visualisering förenkla arbetsgången hos såväl kommunala tjänstemän som politiker.       Nyckelord: Digital 3D-visualisering, Planprocess, Detaljplan, Älvkarleby kommun, Medborgardeltagande. / In “Översiktsplan Älvkarleby Kommun 2009” is it clear that the municipality of Älvkarleby want to develop the democratic forms and facilitate citizens’ political participation. Earlier research shows that the need for citizen participation increases in public planning and believe that planners can draw multiple benefits of citizen participation in planning processes. One way to increase citizen participation is the integration of digital 3D visualization in the planning process, a tool that the municipality of Älvkarleby not using for local plans today. The purpose of this study is to examine the future of digital 3D visualization in small Swedish municipality. The study will identify attitudes to digital 3D visualization of politicians, planners and citizens. Finally, the study will also examine how small municipalities can use digital 3D visualization in the future planning to enhance the existing civic participation. The goal of this study is to demonstrate to Älvkarleby, and other municipalities where the digital 3D visualization is not used, how to by simple means and cost-effective use digital 3D visualization in future planning processes. To identify the perception of 3D digital visualization, a selection of municipal officials and politicians, semi-structural interviews have been carried out. To quantitatively examine the citizens' attitudes, digital questionnaires have been sent out via the social network Facebook. During the study eight interviews and 99 surveys have been answered. Politicians, planners and citizens in the municipality agree that digital 3D visualization can help to streamline and improve the planning processes for local plans. The study has also resulted in identifying the obstacles that digital 3D visualization may lead to in the planning process. Digital 3D visualization as a part of the planning process for the local planning could lead to increased citizen participation in the municipality of Älvkarleby, as the interest in the planning process increases and the desire to participate are positively affected by digital 3D visualization. In addition to civic participation, the digital 3D visualization can also be used to simplify the workflows for both municipal officials and politicians.         Keywords: Digital 3D Visualization, Planning Process, Zoning Plan, Älvkarleby kommun, Public Participation.

Fysisk planering av land och vatten är en viktig del av ett samhälles struktur och utveckling. Samhällsplaneringen är en demokratisk process, reglerad av flertalet lagar och den ska bidra till en hållbar livsmiljö ur ett socialt, ekologiskt och ekonomiskt perspektiv. Trafikverket är den myndighet i Sverige som ansvarar för planering av infrastruktur. Enligt väglagen och lagen om byggande av järnväg ska den som avser att bygga ny infrastruktur upprätta en väg- eller järnvägsplan, vilket ofta är en lång och kostsam process. Den 1 januari 2013 infördes ändringar i lagstiftningen för att undanta små och okomplicerade åtgärder från den formella planprocessen med avsikten att effektivisera infrastrukturplaneringen. De här projekten fick benämningen typfall 1 i Trafikverkets planeringssystem. Syftet med studien är att undersöka hur lagändringarna från 2013 har använts i planläggningsarbetet hos Trafikverket. Studien avser att undersöka vilken typ av projekt lagändringarna applicerats på och hur projekten överensstämmer med avsikterna att de ska vara små och okomplicerade. Den ska även skapa en inblick i hur förändringarna tagits emot och uppfattas av de som arbetar med infrastrukturplanering. De metoder som använts för att besvara frågeställningarna är dokumentstudie och fokuserad intervju. Dokumentstudien inbegriper alla planerade projekt från Region Väst mellan 1 januari 2013 och 31 december 2014. Intervjuerna har genomförts med projektledare och konsulter som alla har erfarenhet av planering av små och okomplicerade projekt. Resultatet visar att Trafikverket främst använder lagändringen för att anlägga busshållplatser, vänstersvängfält och cirkulationsplatser, samt att betydligt fler åtgärder har utförts på väg än på järnväg. Projekten varierar i omfattning då de nya riktlinjerna har blivit tolkade på olika sätt. Slutsatsen är att lagändringarna har bidragit till en effektivare planprocess. Intervjusvaren visar att inställningen till att genomföra mindre projekt utan formell plan huvudsakligen är positiv. De visar även att det krävs tydligare riktlinjer för hur beställningar och bakgrundsmaterial till projekten ska vara utformade. / Spatial planning of land and water is an important part of a community’s structure and development. Community planning is a democratic process, regulated by several laws and it’s contributing to a sustainable living environment from a social, ecological and economic perspective. Trafikverket (The Swedish Transport Agency) is the authority in Sweden which is responsible for infrastructure planning. According to the Swedish Road Law and Railway Law, the one intending to build new infrastructure, must establish a road or railway plan, which often is a long and costly process. In January 1, 2013 changes were introduced in to the law to exclude small and uncomplicated projects from the formal planning process, to create a more effective infrastructure planning system. These small projects were given the name type case 1 (typfall 1), in the planning system of Trafikveket. The purpose of the study is to examine how the changes in the law from 2013 have been used in the planning process by Trafikverket. The study intends to investigate which type of project the law changes has applied on and how they conform with the intentions that they should be small and uncomplicated. It will also investigate how the changes are received and perceived by those involved in infrastructure planning. The methods used to answer the questions is document study and focused interviews. The documents study includes all the planned projects from Region Väst (Western Region) from 1 January 2013 to 31 December 2014. The interviews were conducted with project managers and consultants who all have experience in the planning of small and uncomplicated projects. The results shows that Trafikverket mainly uses the new changes in the law to build bus stops, left fields and roundabouts, and it has been applied to significantly more road projects than railway projects. The projects is varying in size since the new guidelines have been interpreted in different ways. The conclusion is that changes in the law have contributed to a more efficient planning process. The project managers overall have a positive attitude to implement smaller projects without a formal plan, but the guidelines on witch background material needed for a project should be more clear.

Depuis les années 2000, nous observons de plus en plus de pays en développement (PED) hôtes de mégaévénements. En accueillant un mégaévénement en leur sol, les PED espèrent améliorer leur cadre urbain et attirer des investissements étrangers. Ceci étant dit, les retards en termes d’infrastructures et d’équipements que connaissent ces pays et les stricts cadres normatifs imposés par des organismes internationaux comme la FIFA, nous amènent à questionner la possibilité d’intégrer les aménagements mégaévénementiels, à leur contexte local. En ce sens, le processus de planification, dans lequel les cadres normatifs externes et locaux sont négociés, peut être vu comme un moment charnière ayant une incidence sur le potentiel de reconversion. Dans le cadre de ce mémoire, nous avons entamé une réflexion à ce sujet en examinant le processus de planification d’un aménagement mégaévénementiel, le Green Point Urban Park (GPUP) à Cape Town, et son incidence sur son potentiel de reconversion. Plus précisément, nous allons, en premier lieu, décrire le processus de planification du site, nous allons par la suite évaluer son potentiel de reconversion, puis nous allons faire ressortir des liens entre le processus de planification et le potentiel de reconversion des aménagements mégaévénementiels. En somme, notre travail met en évidence une relation entre, d’une part, la prépondérance du cadre normatif imposé par l’organisme international et la dynamique du système d’acteurs au moment de la planification du GPUP et, d’autre part, la difficile reconversion de ce dernier après la Coupe du monde de 2010. / Since the year 2000, there has been an increasing number of developing countries hosting mega-events. By welcoming such events, developing countries have been improving their urban landscape and providing opportunities for foreign investments. That being said, their lack of infrastructure and equipment has shown to be a challenge in the organization of mega-events, events that must abide by strict regulatory frameworks set by international organizations, like FIFA. We believe the planning process, where local and international normative frameworks are negotiated, has an impact on the reconversion of mega-event developments. Through the analysis of Cape Town’s Green Point Urban Park (GPUP), this study aims to evaluate the planning process’ impact on the reconversion phase. To do so, we’ve divided our study in three parts. The first describes the planning process, the second exposes our evaluation of the site’s reconversion potential and the third evaluates the relationship between the GPUP reconversion potential and its planning process. Overall, this study seeks to demonstrate the dominating role played by the international normative framework during the GPUP’s planning process phase and how this has ultimately hindered the site’s potential of reconversion after the 2010 World Cup.

[pt] A presente tese tem por objetivo geral estudar os processos de planejamento dos pólos tecnológicos, envolvendo a articulação da temática específica desses pólos e a perspectiva do planejamento, a busca de elementos que propiciem a melhor compreensão da dinâmica dos processos de planejamento dos pólos e o registro dos resultados da experimentação de introdução de um modo de planejamento apropriado para os pólos, aplicado em um caso específico. Dadas as características da problemática desses pólos, esse objetivo é delimitado, privilegiando- se o enfoque do Planejamento Adaptativo. Nessa perspectiva, ao longo do trabalho articula-se as temáticas dos pólos e do planejamento. Inicialmente, apresenta-se uma contextualização das mudanças estruturais das últimas décadas da economia mundial, as quais são associadas às mudanças organizacionais e ao substancial aumento de cooperação entre agentes, observado a partir da década de oitenta. Assim, os pólos são vistos como uma dessas formas de cooperação. Em seguida, discute-se a experiência internacional mais representativa dos Science Parks, estabelecendo suas origens, seus vários conceitos, sua evolução, seu desempenho e as características comuns e distintivas entre países. Em uma discussão mais ampla, aborda-se a experiência brasileira dos pólos tecnológicos e de modernização, estabelecendo elementos de comparação com a experiência internacional discutida anteriormente. A análise é aprofundada discutindo-se, a partir da perspectiva do planejamento, a problemática envolvida no desenvolvimento dos pólos brasileiros, apontando seus altos níveis de complexidade, conflito e incerteza. O Planejamento Adaptativo é discutido em um capítulo especial, abrangendo a apresentação das suas raízes e das suas tendências, quais sejam o Redesenho Normativo de Sistemas e o Planejamento Não Sinóptico, e as metodologias específicas compreendidas por essas tendências. Discutem-se as implicações para o planejamento dos pólos,que decorrem dessa análise, confirmando-se que as abordagens do Planejamento Adaptativo não Sinóptico são as mais apropriadas para lidar com a problemática dos pólos. Aprofundando essa análise, caracteriza-se o sistema geral que as entidades gestoras dos pólos visam desenvolver, introduz-se o conceito de espaços de intervenção do planejamento e desenvolve-se um arcabouço para a avaliação no espaço interno dessas entidades. O trabalho inclui uma pesquisa exploratória e um estudo de caso, ambos realizados focalizando iniciativas no Estado do Rio de Janeiro. Na pesquisa exploratória, estudam-se as iniciativas conduzidas pela Universidade Federal do Rio de Janeiro e a Pontifícia Universidade Católica do Rio de Janeiro, estabelecendo-se elementos metodológicos para a análise dos processos de planejamento envolvidos nas incubadoras e parques tecnológicos. O estudo de caso é um trabalho mais profundo, visando a introdução da filosofia do Planejamento Adaptativo no desenvolvimento do Parque de Alta Tecnologia do Norte Fluminense. As conclusões da tese apontam que suas principais contribuições decorrem da articulação das temáticas dos pólos e do planejamento, estabelecendo bases para a melhor compreensão da dinâmica dos processos de planejamento dos pólos e fornecendo elementos metodológicos e conceituais para a análise e implementação do Planejamento Adaptativo. / [en] The general objective of this thesis is to study the planning processes in technological poles, involving: 1) the articulation of specific aspects of these poles and the planning perspective; 2) the search of elements for a better understanding of these processes dynamics and 3) the registration of the results, in a specific case,of the introduction of an appropriate planning mode for poles. Given the poles characteristics, the Adaptive Planning approach is adopted. First, the context of the structural changes in the world economy is presented, associated to organizational changes and to the increasing cooperation among agents observed since the eighties.In this sense, the poles are viewed as one form of cooperation.Next, the most representative international experiences of Science Parks are discussed, including their origins, concepts, evolution and performance as well as the common and distinctive characteristics of selected countries. In a broad discussion, the Brazilian experience in modernization and technological poles is analyzed, establishing comparative elements with international experience. Adaptive Planning is presented in a special chapter, including its roots and its tendencies, namely, Normative System Redesign and Non Synoptic Adaptive Planning, with the specific methodologies they encompass. The analysis is deepened with a discussion, from the planning viewpoint, of the problems involved in the development of the Brazilian poles, emphasizing their high degrees of conflict, complexity and uncertainty. The discussion of the analysis`results confirm that the Non Synoptic Adaptive Planning tendency matches with the problems of poles. The general system that the coordinating organization of the pole aims to develop is characterized, the concept of intervention spaces of planning is introduced and a framework for evaluation at the internal space of these organizations is developed. The thesis includes an exploratory research and a case study, both focusing initiatives in Rio de Janeiro State. The exploratory research includes cases of technological poles in the Universidade Federal do Rio de Janeiro and the Pontificia Universidade Católica do Rio de Janeiro,establishing methodological elements for the analysis of the planning processes involved in incubators and technology parks. The case study aimed at introducting the Adaptive Planning philosophy in the development of the Parque de Alta Tecnologia do Norte Fluminense. Finally, the conclusions of the thesis suggest that the major contributions come from the articulation of the poles and planning thematics, establishing a basis for a better understanding of the dynamics in these planning processes and providing methodological and conceptual elements for the analysis and implementation of Adaptive Planning.

The Master's Thesis deals with strategy plan of small family business. Having analysed the actual state of the family business and strategic business unit - hotel, development strategy is proposed in order to increase the firm's competitiveness.

MAdmin / Department of Public and Development Administration / The study focusses on the challenges militating against community participation on the Integrated Development Plan (IDP) process in Thulamela Local Municipality (TLM) and to find strategies to be used to enhance community participation on Integrated Development Plan. The study is based on matters of community participation and IDP in order to find out how community participation in the municipalities can influence the planning process in an integrated manner. The Constitution of the Republic of South Africa, 1996 (Act No. 108 of 1996) mandates local government to encourage the involvement of communities and community organisations in the matters of local government. IDP is the rightful platform to fulfil the aforementioned mandate in the local government. In this study, the researcher made use of a mixed research method where both qualitative and quantitative research methods are used. The research is qualitative in nature, but the quantitative method is also used in data interpretation, because data collected was based on the views and opinions of a large number of respondents and the analysis of results based on statistical significance. The researcher used the non-probability sampling and its subtype purposive sampling method to select the participants in this study. Questionnaires, interviews as well as literature were used to gather data in this research. Two types of data analysis were used when analysing the data. For data collected through interview, the researcher used thematic analysis (Narrative form) and for data collected through questionnaire, the researcher used International Business Machinery (IBM)- Statistical Product in Service Solutions (SPSS) Statistics V25. The researcher followed research ethics before conducting the study. The major findings of the study are: • The study found out that 38 (76%) of the respondents agreed that community members actively participate in IDP process. This is an indication that community members of Thulamela Local Municipality actively participate in IDP process. • The researcher found out that the majority of the respondents at 45 which constitutes 90% agreed that active community participation in IDP process plays an important role in the improvement of the basic service delivery. • The researcher found out that majority of the respondents at 35 which constitutes 70% of the respondents in the study agreed that community members are well informed about different types of participation in IDP process. • The researcher found out that majority of the respondents at 38 which constitutes 76% of the respondents in the study disagreed that there are enough resources to capacitate community members in order to participate actively in IDP process. v The main recommendations are: • The researcher recommends that community members should take a share of responsibility to actively participate in IDP process. Thus, the community members should consider it necessary that they strive to make community participation on IDP process fashionable. • The researcher recommends that there should be active community participation in IDP process because it plays an important role in the improvement of basic service delivery. Community participation in IDP process needs to be active for the basic service delivery to be improved. • The researcher recommends that community members should be well informed about different types of participation on IDP process. It is the responsibility of the municipality to inform community members about different types of community participation that they can use to participate in IDP process. • The researcher recommends that the municipality should make enough resources to capacitate community members in order to participate actively in IDP process available. The municipality should embark on a journey to raise funds either from other government sectors and/or private sectors. / NRF

För att uppnå FN:s hållbarhetsmål krävs en hållbar omställning. Denna omställning kommerkräva stora investeringar inom innovation och äldre industrier. I norra Sverige pågår ett stortarbete med den gröna omställningen vilket har medfört ökad efterfrågan på arbetskraft iregionen vilket även höjt efterfrågan på bostäder. En omfattande underhållsskuld gällandefastigheter inom svenska kommuner visar på behovet av fastighetsinvesteringar i Norrbottenskommun samt övriga i Sverige. Strategiska investeringsbeslut är komplexa med mångapåverkande faktorer. Syftet med studien är därför att beskriva och förklara användandet avstyrmodeller under planeringsprocessen för strategiska investeringsbeslut inomfastighetsbranschen. Studien är kvalitativ med en abduktiv ansats där semitstruktureradeintervjuer genomförts på 6 olika organisationer inom fastighetsbranschen. Insamlad empirivisade på att investeringsbeslut fattas effektivare jämfört med vad planeringsprocessen utgjordeenligt teorin. Alla respondenter i studien uttryckte en stor potential i den hållbara omställningsom sker, gällande ämnet som helhet samt i organisationens perspektiv. Studiens resultat visaratt formell styrning implementeras i ett tidigt skede av planeringsprocessen genom finansiellakalkyler och mått. Det vanligaste måttet på en investering var totalavkastning. Studiens resultatredogör även för att informell styrning i form av erfarenhet och intuition kan påverkainvesteringsbeslut. Till sist resulterar studien i att den kommunala verksamheten till stor delpåverkas av politiska faktorer samt att dess likheter med privata organisationer är få. / To achieve the United Nations sustainability goals the world is required to make extensivechanges. A great number of investments are needed within innovation and outdated industries.In northern Sweden a substantial project of a green conversion is proceeding. These biginvestment leads to an increasing demand of labor which also leads to an increasing demand ofreal estate in the region. An extensive maintenance debt regarding real estate shows the needfor real estate investments in the municipality of Norrbotten and the rest of Sweden. Strategicinvestments are complex with a lot of influencing factors. The purpose of the study is thereforeto describe and explain the use of management control systems during the planning process forstrategic investment decisions in the real estate industry. The research method of this study isqualitative with an abductive approach, semi structured interviews were conducted with 6organizations in the real estate industry. Collected empirical evidence showed that investmentdecisions are made more efficiently compared to the planning process in theory. All respondentsin the study expressed great potential in the sustainable change that is taking place, regardingthe subject as a whole and in the organization's perspective. The results of the study show thatformal management control systems are implemented at an early stage of the planning process,through financial calculations and measures. The most common measure of an investment wastotal return. The results of the study also state that informal management control systems in theform of experience and intuition can influence investment decisions. Finally, the study showsthat municipal activities are being largely influenced by political factors and that its similaritieswith private organizations are few.

Sweden should be internationally leading in taking advantage of the opportunities offered by digitalization. Though several industries report successes, the community-building sector is far behind. The Swedish government has initiated several assignments to enable and push the digitalization of the community-building process forward. The process that has been analogous, time-consuming, fragmented and resulted in a loss of valuable information, shall become digital, uniform, and cohesive, as well as facilitate decision-making, collaboration, information- and knowledge flows. This thesis has been limited to studying the planning and building permit process, a central part of the community-building process, from an innovation ecosystem perspective. The purpose has been to understand how actors collaborate to realize the goal of a digital community-building process. It includes understanding also how actors work and relate to digitalization internally in their organization, how they interact with others, what roles they take, as well as what values, challenges, and success factors they identify. Literature- and document studies have been completed to understand innovation ecosystems, digitalization in the sector and how the innovation ecosystem perspective can be used to understand the digitization of the planning and building permit process. Interviews have been held with eight different actors who in various ways are significant for the digitization of the process. The result clarifies that the actors have reached different digital maturity. While some have taken on a leadership role, are innovative and explore opportunities, others are waiting to see which direction the sector takes and are open to adapting to the results of other actors' exploring and innovations. Moreover, the history of a long collaboration has served as a foundation for the actors' work with digitalization and proved crucial for achieving the goal of a cohesive digital process. The results have also clarified that actors have different knowledge and specializations that consequently established dependence on other actors and affect each actor's capacity for action. Furthermore, several identified challenges of legal, economic, and political character, need to be solved for the process to be digitized. Challenges also relate to some of the digital technology that is implemented neither meets legal requirements nor the requirements of the actors. Simultaneously digitalization requires new working methods and new knowledge among employees. The central identified values are efficiency, and the increased collective understanding and knowledge visual models enable. It can also result in higher quality and consensus on decisions and detailed plans, as well as new opportunities for evaluation, analysis, and optimization, and hopefully enable more sustainable development. / Sverige ska vara bäst i världen på att tillvarata digitaliseringens möjligheter, men trots att flera branscher redovisar framgångar ligger samhällsbyggandssektorn långt efter. För att pådriva och möjliggöra en digitalisering av samhällsbyggnadsprocessen har regeringen initierat en rad uppdrag. Processen som varit analog, tidskrävande, fragmenterad och resulterat i att värdefull information går förlorad, ska bli digital, enhetlig, sammanhållen och underlätta beslutsfattande, samverkan, informations- och kunskapsflöden. Uppsatsen har avgränsats till att studera digitaliseringen av skedena plan- och bygglovsprocessen från ett innovationsekosystemperspektiv. Syftet har varit att förstå hur aktörer samverkar för att realisera målbilden om en digital samhällsbyggnadsprocess. Det har även inneburit att förstå hur aktörerna arbetar och förhåller dig till digitalisering internt, vilka roller de tar, hur de samverkar och vad för värden, utmaningar och framgångsfaktorer de identifierar. Litteratur- och dokumentstudier har genomförts för att skapa en förståelse för innovationsekosystem, digitalisering inom sektorn samt för hur innovationsekosystemperspektivet kan användas för att förstå digitaliseringen av plan- och bygglovsprocessen. Intervjuer har hållits med åtta olika aktörer som på olika sätt är betydande för digitaliseringen av processen. Resultatet har tydliggjort att aktörerna arbetar med digitalisering på olika sätt. Medan vissa tagit på sig en ledartröja, är innovativa och utforskar möjligheter, är andra mer inväntande för att se vilken riktning sektorn tar och är öppna för att anpassa sig till resultaten av andra aktörers utforskande. Den samverkan som länge funnits etablerat har lagt en grund för digitaliseringsarbetet och visat sig vara avgörande för att målbilden om en digital sammanhållen process ska kunna uppnås. Resultatet har även visat att aktörer har olika specialiseringar som skapat ett beroende till andra aktörers kompetenser och utrymme för agerande. Det finns flera identifierade utmaningar som behöver lösas för att processen ska gå att digitalisera. De är av såväl juridisk, ekonomisk och politisk karaktär. Det handlar även om att den digitala teknik som finns inte uppfyller aktörernas krav. Digitaliseringen innebär även nya arbetsmetoder och att anställda behöver nya kunskaper. De främsta identifierade värdena är effektivisering och att man genom visuella modeller får en ökad kollektiv förståelse och kunskap. Det kan även resultera i högre kvalitet och samsyn på beslut och detaljplaner, samt helt nya möjligheter för utvärdering, analys och optimering vilket förhoppningsvis kan möjliggöra en hållbarare utveckling.

I Sverige är behovet av bostäder stort och en utbredd bostadsbrist råder. Av den anledningen behövs det fram till år 2025 uppföras cirka 710 000 bostäder, där det största behovet finns i storstadsregionerna.  En förutsättning för att bostadsbristen ska kunna motverkas är att detaljplaner tas fram, vilka möjliggör ett ökat bostadsbyggande. Detaljplanerna tas fram i form av en detaljplaneprocess, vars syfte är att reglera mark- och vattenanvändningen. Under de senaste åren har denna process fått kritik för att vara ineffektiv och bromsa bostadsbyggandet, där en del av problemet är bristfälligt samarbete mellan kommun och byggherre. Av den anledningen har en undersökning kring relationen mellan parterna utförts i samverkan med Institutionen för Fastigheter och Byggande på KTH.  Denna undersökning syftar till att identifiera framgångsfaktorerna i relationen mellan kommunen och byggherren. Rapporten har avgränsats till detaljplaneläggning av bostäder i Stockholmsregionen, där kommunen och byggherren arbetar i samverkan. Aspekter som har undersökts är samarbete, kommunikation, tillit och lagprestationer.  Inledningsvis utfördes en litteraturstudie av tidigare forskning kring planprocessen och projektledning, där syftet var att skapa översiktlig kunskap kring ämnet samt utgöra underlag för frågemallar till intervjuer. Därefter genomfördes elva djupgående och semistrukturerade intervjuer med sakkunniga representanter från olika kommuner och byggherrar. Målet med intervjuerna var att inhämta empiri för att kunna besvara undersökningens frågeställning: Vilka är de viktigaste framgångsfaktorerna i relationen mellan kommunen och byggherren vad gäller samarbete, kommunikation, tillit och lagprestationer?  Undersökningen påvisar att den enskilt största framgångsfaktorn i relationen mellan parterna är att ett kompetent projektledarskap finns representerat. I en projektledarroll ingår att skapa goda förutsättningar för samarbete, kommunikation, tillit och lagprestationer. Detta gör att relationen mellan parterna kommer att fungera bättre om en kompetent projektledare är ansvarig för processen. Kommunen verkar som planmyndighet och bör därför säkerställa att en kompetent projektledare finns representerad för att leda processen. För ett framgångsrikt samarbete krävs framförallt en gemensam och genomförbar målbild, samt att hålla fast vid det som är överenskommet för att motverka riktningsförändringar i processen vid hög personalomsättning. Dessutom bör parterna inneha förståelse för varandras roller och drivkrafter samt hur respektive organisation styrs, leds och verkar.  För att skapa goda förutsättningar för en bra kommunikation bör parterna sträva mot att ha en så öppen och rak dialog som möjligt, där ställningstaganden och beslut skall motiveras. Dessutom bör parterna vara lyhörda mot varandra och förebygga konflikter genom att i ett tidigt skede diskutera känsliga frågor som exempelvis exploateringsgrad, tidplan och detaljeringsnivå.  De största framgångsfaktorerna för att skapa tillit mellan parterna är att vara så transparenta som möjligt och undvika att dölja angelägenheter för varandra. Dessutom anses det vara viktigt att förvalta det förtroende som den andra parten har gett genom att utföra det som utlovats.  Framgångsfaktorer för att skapa lagprestationer är att involvera lösningsorienterade och engagerade individer, samt som ovan nämnts, involvera en kompetent projektledare. Dessutom bör byggherren bidra med kompetens kring genomförandet för att i ett tidigt skede säkerställa att det som planläggs är möjligt att bygga med en god arbetsmiljö.  Övriga framgångsfaktorer för att skapa en god relation mellan kommunen och byggherren är att tidseffektivisera processen, dock under förutsättningen att kvaliteten inte påverkas negativt av detta. Dessutom bör parterna genomföra en erfarenhetsåterföring efter avslutat projekt, för att dels dra lärdomar och utveckla processen men även för att förbättra relationen mellan varandra.  Om ovan nämnda framgångsfaktorer finns representerade i processen anses förutsättningarna finnas för att skapa en god relation mellan kommunen och byggherren. Detta är viktigt eftersom en god relation med tillfredställande samarbete parterna emellan anses skapa gynnsammare förutsättningar för planläggningen av bostäder. Detta underlättar framtagandet av fler detaljplaner, vilket leder till att fler bostäder kan byggas och motverka bostadsbristen som råder. / In Sweden the need for housing is extensive, with a widespread housing shortage as an outcome. There is a need of approximately 710 000 units to be built until year 2025, where the highest demand is in the metropolitan regions. A precondition for the ability to meet the housing demand is an increased number of detailed development plans, which is needed when developing housing. The detailed development plan’s purpose is to regulate the land and water usage. During the last years the process of developing the plans has been criticized for being ineffective and to decelerate the building of new housing. A part of the problem is an inadequate collaboration between the municipality and the housing developer. Due to this problem, the relationship between the municipality and the housing developer have been closer studied in this thesis in cooperation with the Department of Real Estate and Construction Management at the Royal Institute of Technology KTH.  The purpose of this study is to identify the success factors in the relationship between the municipality and housing developer. The report has been delimited to only include detailed development planning of housing in the Stockholm region, where the municipality and housing developer collaborate. The aspects which are studied closer are collaboration, communication, trust and team performance.  First of all, a literature review of previous research on the detail development planning process and project management was conducted. This to create broad and general knowledge of the subject. The purpose of the literature study was to gain knowledge of the subject and design question templates for upcoming interviews. As a next step, eleven in-depth and semi-structured interviews were conducted with experts from different municipalities and housing development companies. The goal was to collect empirical data in order to answer the research question: What are the most important success factors in the relationship between the municipality and the housing developer in terms of collaboration, communication, trust and team performance?  The findings reveal that the main success factor in the relationship between the parties is the presence of professional project management. The role of a project manager includes creating preconditions for collaboration, communication, trust and team performance. Meaning, that the relationship between the parties will work more adequate if an individual highly competent within these areas is leading the project. The municipality is the planning authority and should therefore ensure that a competent project manager is represented in the process.  For a successful collaboration, there need to be a common and buildable goal. Also, it is important that one sticks to what is agreed upon, especially when there is a change in management due to high staff turnover. Both parties also need to understand each other’s roles and drivers, and how the different organizations are structured. In order to create good conditions for communication, the parties should try to have an open and straightforward dialogue where all decisions are argued for. The parties should be responsive to each other and prevent conflicts by discussing sensitive issues such as the floor space index, schedules and the degree of details at an early stage of the process. Success factors for establishing trust between the parties are transparency and avoiding to hide things from each other. It is also considered of importance to keep the trust by delivering what is promised. Important factors for a good team performance are to involve solution-oriented and dedicated individuals, led by a competent project manager. The housing developer should also contribute with constructability skills in order to ensure that the detailed development plan is buildable with a safe working environment. Other success factors for establishing a good relationship between the municipality and the housing developer is to make the process more time-effective, without compromising the quality. In addition, the parties should implement experience feedback sessions at the end of the project in order to learn from the process and improve the relationship between the parties. If the above-mentioned success factors are taken into account in the process, the conditions for the relationship can be considered as good. A good relationship with satisfactory collaboration between the parties will benefit the planning process of housing. Hopefully this will result in more detailed development plans and increase the construction rate of housing in order to meet the high demands.

Denna studie, genomförd i samarbete med Sweco, syftar till att utveckla en omfattande modell för datadriven och hållbar stadsplanering med fokus på användningen av geografiska informationssystem (GIS). Med utgångspunkt i de 17 målen för hållbar utveckling enligt Agenda 2030, särskilt mål 11 och 13, utforskar studien konsekvenserna av den ökande urbaniseringen och dess påverkan på miljön, infrastrukturen och samhällsutvecklingen i Sverige. Den belyser bland annat den pågående digitaliseringen av samhällsbyggnadsprocessen för att stödja datadriven stadsplanering. Studien adresserar även utmaningarna i att säkerställa öppna data och kvalitet av geografisk data i Sverige, och diskuterar användningen av geografiska informationssystem (GIS) tillsammans med andra metoder, för att stödja hanteringen av de komplexa utmaningarna som städer står inför, vilket är en förutsättning för datadriven planering. Fortsättningsvis, även kartlägga de förutsättningar för planprocessen i tidigt skede enligt PBL och MB för att främja hållbar stadsplanering och vikten av tidig dialog och samarbete mellan intressenter för att effektivisera plan- och bygglovsprocessen. Med hänsyn till de senaste politiska förändringarna i Sverige och en nedgång i bostadsbyggandet, betonas behovet av en integrerad, strategisk metod för samhällsplanering. Studien tar därmed fram en bedömningsmodell för planområdes index (BPI), som tillsammans med GIS sammanställer förutsättningarna för området som samlar data för tidigt skede i planprocessen. Slutligen ger studien insikt i det dynamiska och komplexa systemet av stadsplanering, där geografisk data kompletteras med kvalitativa aspekter för att främja demokrati, och en hållbar samhällsutveckling. Den framhåller vikten av flexibilitet, anpassningsbarhet och medvetenhet om digitala verktyg och andra metoder samt deras utmaningar för att kunna implementeras i den digitala samhällsbyggnadsprocessen. / This study, conducted in collaboration with Sweco, aims to develop a comprehensive model for evidence-based and sustainable urban planning with a focus on the use of geographic information systems (GIS). Based on the 17 Sustainable Development Goals of the 2030 Agenda, especially goals 11 and 13, the study explores the consequences of increasing urbanisation and its impact on the environment, infrastructure and social development in Sweden. Among other things, it highlights the ongoing digitalisation of the spatial planning process to support evidence-based urban planning. The study also addresses the challenges of ensuring open data and quality of spatial data in Sweden, and discusses the use of digital tools such as GIS and AI in addressing the complex challenges facing cities, which is a prerequisite for data-driven planning. Mapping the conditions for the early stage planning process with PBL and MB to promote sustainable urban planning and the importance of early dialogue and cooperation between stakeholders to streamline the planning and building permit process. Given recent policy changes in Sweden and a decline in housing construction, the need for an integrated, strategic approach to urban planning is emphasised. The study develops an assessment model for the planning area index (BPI), which together with the GIS, summarises the area's conditions and collects data for the early stage of the planning process. Finally, the study provides insight into the dynamic and complex system of urban planning, where qualitative aspects complement geographical data to promote democracy and sustainable community development. It emphasises the importance of flexibility, adaptability and awareness of digital tools and other methods and their challenges to be implemented in today's urban planning process.