Environmental sustainability has in recent years become an increasingly current issue and so also in the urban planning process, which has led to municipalities working on implementing this in their daily work. This study aims to explore how goals for environmental sustainability are taken into consideration in the urban planning process. This is done by studying the practical enforcement of environmental sustainability goals in the urban planning process. The study was conducted through interviews with municipal officials working in Göteborg, Linköping and Norrtälje, as well as analysis of governing documents. The result suggests that municipal ownership of land, clear objectives in governing documents and constructive dialogue with developers are important to provide good conditions for implementing environmental sustainability goals in the urban planning process. However, the municipality's resources can influence to which extent this work can be conducted. / Miljömässig hållbarhet har på senare år blivit en allt mer aktuell fråga och så även i stadsbyggnadsprocessen, vilket har lett till att kommuner försöker hitta sätt att implementera detta i sitt dagliga arbete. Syftet med studien är att undersöka hur mål om miljömässig hållbarhet tas i beaktning i stadsbyggnadsprocessen. Det görs genom att studera den praktiska tillämpningen av miljömässiga hållbarhetsmål i stadsbyggnadsprocessen. Studien är genomförd genom intervjuer med kommunala tjänstepersoner verksamma i Göteborg, Linköping och Norrtälje, samt analys av styrdokument. Resultatet tyder på att kommunalt ägande av mark, tydliga styrdokument och en konstruktiv dialog med byggherrar är viktigt för att skapa goda förutsättningar för implementering av miljömässiga hållbarhetsmål i stadsbyggnadsprocessen. Men att kommunernas resurser kan påverka vilken utsträckning detta arbetet kan genomföras.

As the world's population increase, measures against the climate crisis have not been sufficient to reduce global emissions. Contributing to minimizing climate change is our duty to the earth. As half of our world's population lives in cities, building construction and the process play an important role in urbanization and our society. Therefore, recycling will be a significant contribution, both in the current situation but also for the future. This bachelor thesis explores sustainability within the field of built environment through analysing the recycling process from the perspective of various parties in the construction industry. The aim is to create a deeper understanding for recycling and to gain an insight into its potential for development in the industry. The study uses a qualitative research methods where the data was collected from ten interviews as well as relevant literature searches and reviews. The work provides insight into economic models and concepts such as resilience and theories that discuss raw material shortages and virgin material. Furthermore, the work has highlighted difficulties, development opportunities and developed a theorem for local recycling as a proposal to make recycling easily accessible and aid involved parties in the construction process. It turned out that there was some variation in the view of recycling and that the actors are at different stages of incorporating recycling in their work. The study showed that recycling is in a phase of continuous development where interaction is required from relevant involved parties as well as from the public sector such as municipalities. Recycling is an important part of moving in a positive sustainable direction as it allows us to redistribute our resources rather than extract new material from the earth. / I takt med att världens befolkning ökar har åtgärderna mot klimatkrisen inte varit tillräckliga för att minska de globala utsläppen. Att bidra till att minimera klimatförändringarna är vår skyldighet till jorden. Då hälften av jordens befolkning bor i städer har byggandet och byggprocessen en viktig roll i urbaniseringen och samhället. Där kommer återbruk att vara en betydande insats, både i nuläget men också för vår framtid. Denna kandidatuppsats tar sin utgångspunkt i återbruksprocessen från diverse aktörers perspektiv i byggbranschen och föreslår ett digitalt verktyg för återbruksprocesser. Syftet är att skapa en djupare förståelse för att få en inblick om återbruk och dess utvecklingsmöjligheter i branschen. Studien använder sig av en kvalitativa forskningsmetoder där materialet samlats in från ett tiotal intervjuer samt relevant litteratur och forskningsartiklar. Arbetet ger inblick i ekonomiska modeller, begrepp som resiliens och teorier som diskuterar råvarubrist och jungfruligt material. Vidare har arbetet belyst svårigheter och utvecklingsmöjligheter samt tagit fram ett digitalt verktyg som ett förslag för att lättillgängliggöra återbruk i byggprocessen. Det visade sig att det finns en viss variation på synen av återbruk och att aktörerna är i olika skeden med återbruk i deras arbete. Studien visar att återbruk är i en utveckling där ett samspel krävs från aktörer men också från den offentliga sektorn som kommuner. Att återbruka är en viktig del för att ställa om mot en positiv hållbar riktning eftersom det tillåter att omfördela våra resurser snarare än att utvinna nytt material från jorden.

Background: Over the past years, companies have competed in a globalized and dynamic environment which has forced them to implement various incentives in order to gain cost advantages. Companies have tried to implement Sales and Operations Planning (S&OP) but many have not managed to get the expected results. Coordinating sales and operations remains a crucial challenge because of the multiple differences and conflicts in objectives and responsibilities, referred to as having a silo culture. As many companies have encountered this barrier in conjunction with an S&OP implementation, investigating the S&OP process in a company with functional silos and a complex planning process remains.  Objectives: The objective with this study is to provide a deeper understanding of how to manage the silo culture challenge, in order to achieve a higher S&OP maturity level in a manufacturing with a complex planning process.  Methods: The objective with this study was fulfilled through an in-depth empirical case study research in an Engineering-to-order (ETO) company. Data was collected through semi-structured interviews with employees working in the departments involved in the S&OP process, along with a survey that was used to identify the organizational culture. Moreover, a framework synthesis was carried out in order to identify the most suitable S&OP maturity model for assessing the maturity level.  Results: The results revealed that no written rules or policies govern the organizational activities, but an organization chart and some job descriptions exists. The total work is divided, resulting in a functional organizational design. The results showed that the departments facing supply and demand, have different objectives due to their functional specialization and that no common goals exist between the departments. The results also showed that the prevailing organizational culture appeared as different among the departments. The S&OP diagnosis reveled that the S&OP maturity level was low on most of the dimensions except from the IT dimension. Moreover, it revealed the lack of a shared understanding of the S&OP process among the different departments.  Conclusions: The main findings for managing the silo culture in order to reach a higher S&OP maturity level was to: (1) possess a organizational design that facilitates cross-functional alignments, (2) focus on people by ensuring that the S&OP process is fully understood, (3) define clear job roles and job descriptions, (4) state goals for each department and incorporate common goals along with metrics for all departments, (5) incorporate a strong organizational culture with shared values and beliefs and (6) have a clear decision making process along with moving towards a decentralization in some areas. / Bakgrund: Under de senaste åren har företag konkurrerat i en globaliserad och dynamisk miljö, vilket skapat incitament för att erhålla kostnadsfördelar. Flertalet företag har försökt implementera Sälj- och Verksamhetsplanering (SVP) men få har lyckats erhålla de förväntade resultaten. Koordineringen av försäljning och verksamhet återstår vara en avgörande utmaning på grund av flertalet skillnader och konflikter i mål och ansvarsområden, även kallat för silo kultur. Eftersom många företag stött på detta hinder i samband med en SVP implementering, återstår det att undersöka SVP-processen i ett företag med funktionella områden (avdelningar) och en komplex planeringsprocess.  Syfte: Syftet med denna studie är att ge en djupare förståelse för hur man hanterar silo kultur utmaningen, för att uppnå en högre SVP-mognadsnivå i en tillverkande industri med en komplex planeringsprocess.  Metod: För att uppnå syftet med studien genomförde författarna en djup empirisk fallstudie i ett kundorderstyrt företag. Data samlades in genom semi-strukturerade intervjuer med anställda som tillhör de avdelningar som är involverade i SVP-processen, och genom en enkät som användes för att identifiera organisationskulturen. Dessutom genomfördes en syntes av befintliga SVP-ramverk för att identifiera den mest lämpliga SVP-mognadsmodellen för att bedöma mognadsnivån.  Resultat: Resultaten visade på att inga skriftliga regler eller riktlinjer reglerar organisationsaktiviteterna, men att ett organisationsschema och ett fåtal arbetsbeskrivningar existerar. Det totala arbetet är uppdelat mellan olika avdelningar, vilket resulterar i en funktionell organisationsdesign. Resultaten avslöjade även att de avdelningar som står inför utbud och efterfrågan har olika mål på grund av sin funktionella specialisering och att det inte finns några gemensamma mål mellan avdelningarna. Dessutom visade resultaten att den nuvarande organisationskulturen uppfattas som annorlunda mellan avdelningarna. SVP-diagnosen avslöjade att SVP-mognadsnivån var låg på de flesta dimensioner förutom IT-dimensionen. Vidare avslöjar resultatet bristen på en gemensam förståelse för SVP-processen mellan de olika avdelningarna.  Slutsatser: Huvudresultaten för att hantera silo kulturen för att uppnå en högre SVP-mognadsnivå var att: (1) ha en organisationsdesign som främjar tvärfunktionella anpassningar, (2) fokusera på människorna genom att säkerställa att SVP-processen är fullt förstådd, (3) definiera tydliga arbetsroller och arbetsbeskrivningar, (4) ange mål för varje avdelning och inför gemensamma mål tillsammans med gemensamma mätvärden för alla avdelningar, (5) inför en stark organisationskultur som präglas av gemensamma värderingar och övertygelser och (6) erhåll en tydlig beslutsprocess tillsammans med att gå mot en decentralisering inom vissa områden.

Purpose: It has been established that the lack of good communication in construction projects in Sweden makes the projects about 13% more expensive. The same year that the study was made the 13% equals about SEK 32 billion. The building process goes through several phases which involves actors from different organisations. These actors should then in a project form share information between each other in order to produce a building. Most actors are part of the process for a short period of time and it is therefore important that information and knowledge is passed on correctly. A specifier defines the information received from the client and creates a specification that they forward to the construction planner. It is in this interface that problems often occur that lead to delays and revisions. The objective with this report is to point to possibilities in communication that leads to more effective communication that could result in an economically more profitable construction process. Method: The report is both a qualitative and a quantitative study and selected research methods are literature studies, case study, interviews, polls and risk analysis. Findings: The study concludes that coordination of information is a problem in the business and that three causes is considered to have great risk. The problem is caused by employees that not have a holistic perspective on the process in which they are involved, the problem is caused by projects that are started are not sufficiently prepared, the problem is caused by information that are constantly changing during the project. To avoid this problem and make the communication more effective one should encourage two-step communication and stress the importance of confirmation, one should increase the holistic perspective of the employees and one should give the construction program more time to be completed provided that the construction program is more complete and / or can ensure that an unfinished program work does not affect the following work. Furthermore, routines for the above actions should be created and followed. Implications: The conclusion of the report is that a holistic perspective between construction planners and specifiers is a significant factor for these players since their processes affect each other and that they are dependent on each other to create a successful construction project. Given the fact that the construction process is long and involves a number of actors, it becomes important to prepare their projects properly and not start them before they are completed, as problems that arise in the later stages of the process can be expensive. Since information often change during the process, effective coordination between its actors becomes important. Limitations: The study has only investigated the relationship between specifiers and construction planners. The study did not take into account the company's production organization. Not including production in the study means that answers to inadequate communication can be lost. Nor has the study taken into account the role of the customer. Keywords: Communication, Planning process, Sales process, Suboptimisation, The building trade, Risk analysis / Syfte: Det har fastslagits att bristande kommunikation i byggprojekt i Sverige fördyrar projekten med cirka 13%. Samma år som det konstaterades motsvarade det 32 miljarder kronor. Byggprocessen genomgår flera skeden och involverar aktörer från olika organisationer som i projektform ska dela information mellan varandra för att planera och producera ett byggnadsverk. De flesta aktörer medverkar endast under vissa delar av projektet. Det är därför viktigt att rätt information och kunskap förs vidare mellan de olika skedena i projektet. En säljare kartlägger den information hen mottagit av kunden och skapar en kravspecifikation gällande utformning på det aktuella byggnadsverk som vidarebefordras till projekteringen. Det är i detta gränssnitt som det inte sällan sker missförstånd som i sin tur leder till förseningar och revideringar. Målet med studien är att peka på möjligheter inom kommunikation mellan kravställare och projektörer som kan leda till en effektivare informationskedja som skulle kunna resultera i en ekonomiskt mer lönsam byggprocess. Metod: Studien är av både kvalitativ och kvantitativ art och undersökningsmetoder är fallstudie, intervjuer och enkäter, riskanalys samt litteraturstudier. Resultat: Studien slår fast att samordning av information är ett genomgående problem, tre orsaker till detta problem som anses utgöra störst risk för organisationen är att problemet beror på att medarbetare ej har ett helhetsperspektiv på processen som man är involverad i, problemet beror på att projekten som startas inte är tillräckligt förberedda samt att problemet beror på att uppgifter och information förändras under en process. För att förhindra dessa problem och effektivisera informationsutbyte bör man uppmuntra tvåstegskommunikation och trycka på vikten av bekräftelse, man bör öka helhetsperspektivet hos medarbetarna och man bör ge byggprogrammet mer tid att färdigställas förutsatt att byggprogrammet är mer utförligt och/eller kan säkerställa att ett icke avslutat programarbete inte inverkar negativt på följande arbete. Vidare bör rutiner för hur kommunikation ska föras tas fram, specifikt i avseende för återkoppling. Konsekvenser: I rapporten dras slutsatsen att ett helhetsperspektiv mellan projektörer och kravställare är betydande för dessa aktörer eftersom deras processer påverkar varandra och de är beroende av varandras expertis för att åstadkomma ett lyckat byggnadsprojekt. Med tanke på byggprocessen är lång och involverar ett flertal av aktörer blir det viktigt att förbereda sina projekt ordentligt och inte lansera de innan de är färdigplanerade då problem som framkommer i processens senare skeden kan bli mycket dyra. Eftersom information och uppgifter ofta förändras under processens gång blir en effektiv samordning mellan dess aktörer betydande. Begränsningar: Studien har enbart undersökt förhållanden mellan kravställare samt projektör. Studien har därav inte beaktat företagets produktionsorganisation. Att inte inkludera produktionen i studien gör att svar på brister i kommunikationen kan dölja sig bakom vilken beläggning företaget har produktionsmässigt och hur de ligger till gentemot dess övergripande finansiella mål. Studien har inte heller beaktat kundens roll som inom småhusindustrin får anses vara stor. Nyckelord: Byggbranschen, Kommunikation, Projekteringsprocessen, Säljprocessen, Suboptimering, Riskanalys

This research explores the challenges the Namibian government faces in the planning process when implementing policies for strategic spatial planning (SSP). The study considers the entire Namibian planning process which primarily is governed top-down but has since independence adopted policies to decentralize power. Thus, this process has been slow and resulted in constant changes in governance settings and responsibilities. The aim of the research is, therefore, to assess the evolving nature of the governance structure in Namibia’s SSP system, and to enhance its impact on postcolonial planning strategies against urban sprawl. The rapid development of urban sprawl has been selected because it is one of the major contemporary issues for SSP practices, extending across multiple jurisdictions and demanding stakeholder coordination. The support question focuses on the nature of Namibia's governance structure in SSP and how it has evolved from the colonial to postcolonial eras. The following research questions explore the effectiveness of spatial strategies for urban sprawl and the communication links within the governance system, as well as the impact of statutory plans for SSP. Together they aim to answer if Namibia is facing challenges in the implementation of SSP, and if so, what can be done to improve the situation.  The methods for data collection consist of semi-structured interviews and a document study. The data enables a comprehensive understanding of the Namibian planning system related to the research questions. The results are analyzed through a theoretical framework with three main themes: land use intentions, governance processes, and external conditions. Identifying relevant planning strategies, hierarchies, and power relations. The empirical material consists of 11 interviews. Six of these are made with officials from all planning levels; the national, regional, and local, and the others by key informants. Key informants are experts on Namibia’s planning system and political climate. This is complemented by an analysis of public planning documents used for spatial planning, referred to by the respondents.  The result shows that decentralization from the national to subnational planning levels has taken place to a certain extent, although the autonomy among local and regional planning authorities is limited. This is because of the national government's reluctance to surrender control over the economy as well as due to a local lack of knowledge about strategy-making for land use. Furthermore, the main issues are the lack of strategic plans that coordinates and guides SSP, weak communication links between government levels, and the gap between political initiatives for decentralization and the subnational demand. The lack of communication links affects the governance process between planning levels as well as the coordination inside each government. This prolongs decision-making and connects to the gap between the national intentions for decentralization and the weak local demand for it. Moreover, the partial decentralization has confused stakeholders by delegating responsibility without the actual mandate to act, leading to limited strategies and poor execution of actions against urban sprawl. External pressures from international agencies influencing the governance process also add to the challenges for postcolonial planning. The thesis suggests several improvement opportunities to increase the implementation rate of spatial strategies. These include strengthened support systems from the national to the subnational level, alignment among strategic plans, and stronger communication links to improve governance processes. External pressures could become a more rewarding asset if international involvement began to support local knowledge instead of channeling Western ideals. These understandings matter because they provide theories of the urban with a global south narrative instead of the dominant Western perspective of governance, decentralization, and SSP.

Syftet med den här studien är att undersöka och ge en bild av hur svenska kommuner arbetar med att implementera Barnkonventionen i deras planeringsprocess. Studien genomfördes genom att skicka ut en enkätundersökning till alla Sveriges 290 kommuner för att skapa en uppfattning om vilka metoder och tillvägagångssätt kommuner använder, vilket resulterade i svar från 123 kommuner som studiens resultat baserades på. Det undersöktes även vilket av Boverkets tre definitioner av perspektiv på barn (Barns perspektiv, Barnperspektivet och Barnrättsperspektivet) svenska kommuner använder för att ge barn större inflytande och en ökad delaktighet i deras planeringsprocess. Studien undersökte även om det finns en eventuell skillnad i kommuners arbete beroende på deras befolkningsstorlek, samt vad detta kan bero på och leda till. Chi²-tester användes för att analysera kommunernas svar på enkäten och finna eventuella samband mellan variabler som kommunens befolkningsstorlek och deras svar på enkätfrågor. Ett eventuellt samband visar att det finns en skillnad i kommunens befolkningsstorlek och hur långt i arbetet med barns delaktighet i planeringsprocessen kommunen har kommit. Kommunernas svar kommer även att kategoriseras genom en delaktighetsmodell från UNICEF, vilket visar till vilken grad barn är delaktiga i kommunens planeringsprocess. Resultatet visar att svenska kommuner har kommit olika långt samt arbetar på olika sätt med implementeringen av Barnkonventionen. Via analyser, baserad på tillgängliga data går det att finna ett antal samband mellan kommunernas befolkningsstorlek och hur arbetet med barns delaktighet i planeringsprocessen går till. Befolkningsmässigt större kommuner ger barn i bredare utsträckning en mer delaktig roll i sin planering, då undersökningen visade att det är en större procentandel befolkningsmässigt stora kommuner där barn är delaktiga i planeringsprocessen. Samtidigt använder befolkningsmässigt mindre kommuner sig av metoder som ger barnen en större möjlighet att uttrycka sina åsikter och synpunkter på ett värdefullt sätt, som exempelvis workshops där kommunen kan arbeta närmare barnen tack vare den mindre befolkningsstorleken. Studien visar att majoriteten av de medverkande kommunerna uppnår minimikravet i delaktighetsmodellen, dock finns det förbättringspotential i synsättet på barn som en viktig tillgång i den fysiska planeringen. Om fler kommuner väljer att använda sig av Barns perspektiv kan kommuner ha ett synsätt som ger barn en större chans att vara delaktiga och få sina åsikter hörda, och sedan användas som beslutsunderlag / The purpose of this study is to investigate and provide a picture of how Swedish municipalities are working to implement the Convention on the Rights of the Child (CRC) in their planning process. The study was conductedby sending out a survey to all 290 municipalities in Sweden in order to get an idea of the methods and approaches used by municipalities. The survey resulted in 123 answers which the result of the study then was based on. It was also investigated which of three perspectives on children by the definition of the National Board of Housing, Building and Planning (The Children’s perspective, The Children’s rights perspective, and the Child perspective) Swedish municipalities use to give children more influence and participation in their planning process. The study also investigated whether there is a possible difference in the work of municipalities depending on their population size, and its causes. Chi-square tests were used to analyze the municipalities' responses to the questionnaire and to find possible correlations between variables such as the size of the municipality's population and their answers to the questionnaire questions. A possible correlation would show that there is a difference based on the population of the municipality and their progress to implement the CRC. The responses of the municipalities will also be categorized using a UNICEF participation model, in which the municipalities are placed at different levels in the model based on the level of participation by children in the planning process. The results show that Swedish municipalities have made different progress and are working in different ways with the implementation of the CRC. Analyses based on the available data reveal a number of associations between the size of the municipalities' populations and the way in which children's participation in the planning process is handled. Larger municipalities in terms of population give children a more participatory role in their planning, which were shown by the higher level of percentage of child participation in more populated municipalities. While smaller municipalities in terms of population use methods, such as workshops, that give children a greater opportunity to express their views and opinions in a meaningful way. The study shows that the majority of the participating municipalities meet the minimum requirements of the participation model, but there is room for improvement in the approach to children as an important asset in spatial planning. If more municipalities choose to use the Child perspective, municipalities can have an approach that gives children a greater chance to be involved and have their opinions heard, which would then be used as a basis for decisions.

Fram till år 2025 beräknas mellan 51 000 och 93 000 bostäder behöva byggas i Sverige varje år. Idag byggs inte ens i närheten av så många. Konjunktur är mycket betydande för bostadsbyggande men även detaljplaneprocessens effektivitet och hur fort detaljplaner kan tas fram påverkar hur mycket som byggs. Byggprocessutredningen och Plangenomförandeutredningen är två tidigare utredningar som försökt förbättra planprocessen. Utifrån dessa utredningar har frågan om privat initiativrätt aktualiserats. 2019 har en ny utredning gjorts för att se över behovet och förutsättningarna för detta. Samtidigt gäller kommunalt planmonopol som innebär att den fysiska planeringen av mark och vatten är en kommunal angelägenhet.Syftet med denna uppsats är därav att först jämföra planprocesserna i Sverige, Norge och England särskilt i fråga om den privat initiativrättens utformning. Därefter fokuserar frågorna på hur den svenska planprocessen kan utvecklas tillsammans med en utökad privat initiativrätt, vilka för- och nackdelar som kan finnas och hur intresset ser ut för ett införande från kommuner och byggaktörer. Delar i systemen i Norge och England som har en utmärkande del privata initiativ har studerats speciellt, rättare sagt planeringsunderlag och samråd. Uppsatsen omfattar en fallstudie för plansystemen i Norge och England med syfte att jämföras med den svenska planprocessen. Syftet med två jämförande länder var att kunna använda verkliga fungerande förslag på utvecklingsområden till den svenska processen. Både en dokument- och litteraturstudie har utförts. Detta för att sätta sig in ämnet och förstå grundläggande lagstiftning, bakgrunden till dessa och identifierade konsekvenser av detta idag. Den kvalitativa studien har inneburit 14 intervjuer med kommuner, byggaktörer och branschorganisationer.  Det svenska plansystemet på kommunal nivå innefattar en icke bindande översiktsplan och en bindande detaljplan utifrån vilken bygglov söks. Kommunen har planmonopol och bestämmer när ett planarbete ska påbörjas. För att försöka göra processen snabbare kan byggaktörer sedan 2011 begära planbesked och kommuner sedan 2017 begära planeringsbesked. I Norge har alla kommuner en kommuneplan som innefattar två delar, varav arealdelen är bindande. Områdesregulering och detaljregulering motsvarar den svenska detaljplanen, där detaljreguleringen får utformas av privata planintressenter. I England ansöks byggtillstånd utan detaljplan direkt på en icke bindande översiktlig plan.Intervjuer visade att samarbetet skiljer sig åt beroende på vilka kommuner eller byggaktörer som är inblandade. Utredningar, resurser, kompetens, finansiering och lagstiftning påverkar tidsåtgången. Utvecklingsmöjligheter anses finnas i detaljplanens detaljeringsgrad, samarbetet med bygglovsenheten, avvägningen av riksintressen och avtalsvillkor. Byggaktörerna anger att de vill ta mer ansvar i processen för att kunna påverka tidsåtgången. De delar i processen som utgör myndighetsutövning anses istället inte intressant att lägga på det enskilda. Transparensen, tydlighet och samverkan behöver bli bättre utifrån ett konkurrenssyfte. Hur privat initiativrätt ska fungera i praktiken, och om det är bra, finns det delade meningar om.Tidsfrister för hela planprocessen kan tillsammans med ytterligare utredningsansvar stärka byggaktörens kontroll över tiden. Resursbristen i kommunen bör underlättas när mer ansvar läggs på byggaktören. Mer betydande översiktsplaner anses öka transparensen och minska risken för förgävesplanering. En del av risken bör övergå till kommunen som utövar mest kontroll. Privat initiativrätt ställer högre krav på samarbete mellan kommun och byggaktör. Kunskaper och erfarenheter används bäst när de delas med varandra.Samarbetet och transparensen är viktiga faktorer som måste förbättras för att förbättra planprocessen. Det finns ett behov att privat initiativrätt om det bidrar till att processen går fortare. Det är dock svårt att se hur det ska fungera i praktiken, mycket pga. det kommunala planmonopolet. Fördelarna med privat initiativrätt är högre effektivitet, bättre samarbete, större rådighet över marken samt kontroll över risken för byggaktören. Nackdelarna är att konkurrensen blir sämre, visst merarbete uppstår för kommunen, risken ökar i tidigt skede för byggaktören och det görs intrång i planmonopolet. Privat initiativrätt kan framförallt utökas i utredningsskedet men även vad gäller utformandet av detaljplaner. / Between 51,000 and 93,000 homes need to be built in Sweden every year up until 2025. Today, we’re not even close to that. The business cycle is very important for housing construction, but so are also the efficiency of the detailed planning process and how quickly detailed plans can be developed, which then affect how much is being built. Byggprocessutredningen and Plangenomförandeutredningen are two previous investigations that previously attempted to improve the planning process. Based on these investigations, the issue of private initiative has been raised. In 2019, a new investigation has been carried out to review the need and conditions for this. At the same time, the municipal planning monopoly says that the physical planning of land and water is a municipal matter.The purpose of this thesis is therefore to first compare the planning processes in Sweden, Norway and England especially in terms of the right to private initiative in urban planning. The questions then focus on how the Swedish planning process can be developed through an expanded right of private initiative, what advantages and disadvantages it can lead to and if the municipalities and developers are interested in such an expansion. Parts of the systems in Norway and England, that have a distinctive part of private initiative, have been specifically studied, more precisely planning preparation and consultation. The thesis comprises a case study for the planning systems in Norway and the England with the aim of being compared with the Swedish planning process. The purpose of two comparative countries was to be able to use real, functional proposals on development areas for the Swedish process. Both a document and literature analysis have been performed. This is to get acquainted with the subject and understand basic legislation, the background to these and identified consequences of this today. The qualitative study has resulted in fourteen interviews with municipalities, developers and industry organizations.The Swedish planning system at municipal level includes a guiding overviewing plan and a legally binding detailed plan on which building permit is applied. The municipality has the planning  monopoly and decides when a planning work is to begin. In order to try to make the process more efficient, developers can, since 2011, request planbesked and municipalities can since 2017 request planeringsbesked. In Norway, all municipalities have an overviewing plan that includes two parts, of which one is legally binding. Områdesregulering and detaljregulering correspond to the Swedish detaljplan, where the second one may be designed by private plan stakeholders. In England, an application for planning permission are based directly on a guiding overviewing plan.Interviews showed that the cooperation differs depending on which municipalities and developers that are involved. Investigations, resources, competence, financing and legislation all affect the time schedule. Potentiality are considered to be found in the detailed plan's degree of detail, the cooperation with the building permit unit, the balance of national interests and contract terms. The developers state that they want to take more responsibility in the process simply in order to be able to influence the time spent. The parts of the process that constitute the exercise of authorities are not considered interesting to transfer to an individual party. Transparency, clarity and collaboration need to be improved on the basis of a competitive purpose. However, opinions are split on whether private right of initiative is a good thing, and how it will practically work.Time limits for the entire planning process, together with further investigation responsibility, can strengthen the developer’s control over the time schedule. The resource shortage in the municipality should be facilitated when more responsibility is placed on the developer More significant overviewing plans are considered to increase transparency and reduce the risk of planning in vain. Part of the risk should be transferred to the municipality that exercises the most control. Private right of initiative places greater demands on cooperation between the municipality and the developer. It is stated that knowledge and experience are best used when it is shared.Cooperation and transparency are important factors that must be improved to make the planning process more efficient. There is, in fact, a need for private initiative right if it contributes to efficiency in the planning process. However, it is difficult to see how it will work in practice, much because of the municipal planning monopoly. The advantages of private initiative law are higher efficiency, better cooperation, greater availability of land and control over the risk for the developer. The disadvantages are that competition gets worse, some additional work for the municipality arises, the risk increases at an early stage for the developer and there is an infringement of the planning monopoly. Private right of initiative can in particular be expanded in the investigation phase, but also regarding the design of detailed plans.

Stockholm is today one of the fastest growing regions in Europe and the demand for housing is increasing by the day. In order to achieve the target of becoming Europe's most attractive metropolitan region the city needs highly educated and skilled labour to satisfy the demand of companies today and in the future. However, the housing situation for students in the Stockholm area is at the moment very bleak. Stockholm is at least 7,000 student housings short and the quetime reaches as high as two years. Despite the lack of housing for students, we can’t see any increase in construction. This means that the students have a difficult time finding somewhere to live which results in that they choose to study elsewhere. In 2009 Boverket said that we must examine alternative solutions for resolving shortage of housing for students. In recent years a couple of projects can be seen in which existing buildings have converted its use from office or shops to student housing. An investigation of how the market views this option has been lacking. This essay aims to examine the student housing market in Stockholm in order to investigate whether conversion of existing buildings is an effective supplement when construction of new housing can’t meet the demand. We have furthermore examined a couple of restraining factors, in order to make the process more effective and finished of by drawing a couple of conclusions. The current planning process is considered to be one of the most restraining factors that leads to the fact that conversion can’t be utilized to its full extent. Lead times are said to be long and the fact that the plan is to detailed and precise makes it difficult to convert properties. With the help of more administrators and a more open plan, conversion could be used to its full extent. Building regulations are considered to be another reason why so few projects are being converted. The same rules apply when you build new buildings as when you convert. The market is looking for a change in the presentation of the current rules in order for these to be more applicable and beneficial for the market. Unpredicted expenses are always a risk when converting but with more experience the risk becomes lower. A system where you subsidize a part is not a market request since a lot of the answers suggest that this affects a market negatively in the long run. Rent control is not a factor that is considered to be restraining when converting buildings for student housing. / Stockholm är idag en av de snabbast växande regionerna i Europa och efterfrågan på bostäder i staden blir allt större för varje dag. För att uppnå de mål som finns om att bli Europas mest attraktiva storstadsregion behövs kompetent arbetskraft till staden för att fylla det behov som företagen efterfrågar nu och i framtiden. Den bostadssituation som råder för studenterna i Stockholmsområdet är dock väldigt dyster. Det saknas i dagsläget minst 7000 studentbostäder och kötiden för en studentbostad uppgår i dagsläget till minst två år. Trots detta ser vi inte någon större ökning av nyproducerade studentbostäder. När studenterna har svårt att hitta bostäder tenderar dessa att studera på annan ort och kunskap förloras, vilket hämmar Stockholms utveckling. Boverket kom 2009 med åsikten att man måste utreda alternativa lösningar för att lösa bostadsbristen för studenter. På senare år har man kunnat se projekt där befintliga fastigheter konverterats och ändrat användning från lokaler till studentbostäder. En utredning kring hur marknaden ser på detta alternativ har saknats. Denna rapport syftar till att studera studentbostadsmarknaden i Stockholm för att undersöka om konvertering av befintliga fastigheter är ett slagkraftigt komplement när nyproduktionen inte når upp till de mål som eftersöks. Genom att uppmärksamma ett antal återhållande faktorer har vi kunnat komma fram till ett antal slutsatser. Dagens system för planprocessen anses vara en faktor som gör att detta komplement inte kan utnyttjas till sin fulla grad. Ledtiderna uppges vara för långa och detaljplanens precisa och detaljerade utformning försvårar möjligheten att konvertera fastigheter. Med hjälp av fler handläggare och en mer öppen plan skulle detta komplement kunna tillämpas till sin fulla grad. Byggregler som tillämpas anses vara en annan anledning till att färre projekt genomförs. Samma byggregler som tillämpas för nyproduktion eftersträvas även vid konvertering. Marknaden söker en ändring av utformningen på dagens regler för att dessa ska vara mer tillämpbara och nyttiga för marknaden. Oförutsedda kostnader är en risk som alltid kommer vara ett orosmoln vid konverteringsprojekt men desto mer erfarenhet aktörerna har desto mindre blir risken. Subventionssystem är inte något som eftersträvas då resultatet pekar på att bidrag och investeringsstöd påverkar en marknad negativt i det långa loppet. Att hyresreglering för bostäder existerar anses inte vara en återhållande faktor för att detta komplement ska bli slagkraftigt

My point in this essay has been to look beyond the regulations governing urban develop-ment - this by focusing on how the laws are interpreted and translated into physical action. Is there room for a more effective organization of urban development? By studying how Nacka municipality in Stockholm County has organized its urban con-struction process has three distinct areas with scope for efficiency improvements been identified. The political role in urban development  Increased public dialogue at an early stage in urban development process.  Focus political control towards this vision, the early stages and conceptual planning of urban construction.  Reduce the number of political detail decisions during the planning process. Purify the division of responsibility between management and policy. Urban planning as a process  City development is a process, with several stages. This should be reflected in the planning organization and management.  The vision phase before the formal planning process begins and management stage after the implementation stage ends should be more closely integrated into the ur-ban planning process. Knowledge management in urban development  Ensure that the right conditions are organizationally for a structured experience- reversal work - regarding quality and IT support, resources, incentives, and under-standing of the importance of the individual to the whole. / Min utgångspunkt i denna uppsats har varit att titta bortom regelverken som styr stadsbyg-gandet - detta genom att fokusera på hur lagarna tolkas och omsätts till fysisk handling. Finns det utrymme för en effektivare organisation av stadsbyggandet och dess ingående processer? Genom att studera hur framförallt Nacka kommun har organiserat sin stadsbyggnadspro-cess har tre avgränsade områden med utrymme för effektivisering kunnat utpekas. Den politiska rollen i stadsbyggandet  Ökad medborgardialog i tidiga skeden i stadsbyggandet.  Fokusera den politiska styrningen mot visionen, tidiga skeden och översiktliga pla-nering av stadsbyggandet.  Minska antalet politiska detaljbeslut under planprocessen. Renodla ansvarsfördel-ningen mellan förvaltning och politiken. Stadsbyggandet som en process  Stadsbyggandet är en process, med flera ingående skeden. Detta bör speglas i stadsbyggandes organisation och styrning.  Idéskedet innan den formella planprocessen börjar och förvaltningsskedet efter ge-nomförandeskedets slut, bör i större utsträckning integreras i stadsbyggnadsproces-sen. Erfarenhetsåterföring i stadsbyggandet  Säkerställ att rätt förutsättningar finns organisatoriskt för ett strukturerat erfaren-hetsåterföringsarbete – gällande kvalitets- och IT-stöd, resurser, incitament och för-ståelse av individens betydelse för helheten.

Regional planering tar en allt större plats i den svenska utvecklingen och har bland annat som uppgift att redogöra hur varje län ska utvecklas för att Sverige ska nå de nationella målen. Den regionala planeringen förenar mellankommunala frågor och utgör riktlinjer för både översiktsplaner och detaljplaner i regionen. Region Skåne har länge legat i framkant med sin regionala planering. De valde, vid framtagandet av sin senaste regionala utvecklingsstrategi Det öppna Skåne 2030, att bland annat arbeta med inkludering av medborgardialog tidigt och genomgående i processen. Denna rapport undersöker Region Skånes arbete med medborgardialog i framtagningsprocessen för den regionala utvecklingsstrategin. Resultatet sammanställer Region Skånes metod och utformning av medborgardialogen samt hur den slutgilltiga strategin är uppbyggd och är kopplad till medborgarnas åsikter. Medborgardialogen analyseras med hjälp av Arnsteins stege och SKL:s delaktighetstrappa, för att se hur stort inflytande deltagarna har haft på framtagningsprocessen och strategin. Dessutom analyseras vilket maktinflytande som kan ha påverkat medborgarna under dialogen utifrån Lukes maktdimensioner. Slutsatsen för denna uppsats är att Region Skåne har arbetat väl och genomtänkt med medborgardialog, trots att de valde att inte försäkra deltagarna något inflytande på den slutgiltiga strategin. De har inkluderat medborgarna mycket och genomgående, men då de har valt att använda sig av en urvalsprocess för dialogens deltagare så väljer de också att begränsa medborgardialogen. Medborgarna har dock haft en stor påverkan på den slutgiltiga planen på grund av den valda metoden för dialogen, vilket blir tydligt efter en analys med hjälp av Arnsteins stege och SKL: delaktighetstrappa. Det är också tydligt att ett flertal av Lukes maktdimensioner kan ha utövats under dialogtillfällena, men det är svårt att avgöra utifrån det material som varit tillgängligt. / In order to fulfill the national goals regarding Sweden’s development, the parliament is pressing for a more developed regional planning. The regional planning is supposed to assist the national goals by being more detailed and act as an umbrella strategy for the more local plans. The region Skåne has since long been an advocate for regional planning. They chose to, while producing their latest strategy Det öppna Skåne 2030, to include citizen participation early on and throughout the process. This essay evaluates Region Skåne’s work with the principles behind citizen participation, how they have chosen to methodize the meetings and include the citizens throughout the planning process, as well as how the citizen participation shows in the final development strategy for the region. The citizen participation is analyzed using the models Arnstein’s ladder and SKL:s participation stairs in order to assess the influence the citizens had during the production of and on the final strategy. The essay also examines what influences that could have affected the citizens during the meetings and does this using Lukes power dimensions. This study’s conclusion is that the region of Skåne has worked thoroughly with citizen participation, even though they chose not to promise the participants any influence over the final strategy. They have involved participants plenty and throughout the process; however, not all citizens have been offered the opportunity to participate, which narrowed the dialogue. The citizens have had a big impact on the final strategy and after analysis using Arnstein’s ladder and SKL:s participation stairs, this becomes evident. It is also apparent that a multiple of Lukes power dimensions could have played part during the citizen dialogue, but it is hard to evaluate solely from the documentation available.