Denna uppsats behandlar ämnet internkommunikation. Vi har valt att genomföra en undersökning om Polismyndigheten Värmlands internkommunikation då de innehar ett stort ansvar att bevara trygghet och säkerhet i samhället. Polismyndigheten har även stora krav på sig idag gällande dialog och grad av kommunikation inom organisationen för att effektivisera det polisiära arbetet. Syftet med denna uppsats är att erhålla en insikt om den interna kommunikationens funktion och hur den gestaltas utifrån chefernas och de anställdas perspektiv. I denna uppsats använder vi oss utav relevanta teorier inom organisationskommunikation, internkommunikation, organisationsidentitet, organisationskultur och kommunikationsmodeller. Vårt tillvägagångssätt för att besvara uppsatsens syfte var att använda oss utav två skräddarsydda frågeställningar för att möjliggöra en helhetsbild och en djupare insikt på våra utvalda teoretiska områden. ”Hur upplever cheferna på polismyndigheten Värmland internkommunikationen?” ”Hur upplever de anställda på polismyndigheten Värmland internkommunikationen?” I denna undersökning använde vi oss av kvalitativa samtalsintervjuer och en kvalitativ fokusgrupp. Det resultat vi lyckades utvinna visade att internkommunikationen hos de utvalda cheferna och anställda upplevdes som både positiv och negativ. Polismyndighetens internkommunikation har enligt cheferna genomgått en positiv utveckling. Enligt chefernas utsagor är polismyndigheten en arbetsplats med goda möjligheter för dialog mellan ledning och anställda och klara riktlinjer för hur internkommunikation ska bedrivas. Dock finns det rum för förbättring då det upplevs vara svårt att förmedla information som även filtreras på ett felaktigt sätt och skapar missförstånd. De anställda på polismyndigheten Värmland gav en helt annan bild då det dagliga arbetet präglas av orättvisor, bristfällig internkommunikation som skapar förvirring och svårigheter att överblicka vem som har ansvar för vad inom organisationen. / This bachelor thesis treats the subject of internal communication. We have chosen to carry through a research about the police department of Värmland's internal communication since they have big responsibility to preserve safety and security in society. The police department has these days greater demands regarding how to conduct dialogue and the level of communication within the organization to further the efficiency of police work. The main purpose of this bachelor thesis is to obtain insight about the internal communication functions and how it is presented from the managers as well as the employees perspective. In this thesis we are using relevant theories regarding organizational communication, internal communication, organization identity, organization culture and communication models. Our approach to answer the purpose of this thesis was to use two customized questions to enable us to get a overall view and a deeper insight of our chosen theoretical framework. “How do the managers perceive the internal communication in the police department of Värmland?” “How do the employees perceive the internal communication in the police department of Värmland?” In this study we used qualitative interviews and a qualitative focus group. The result we obtained, showed that, internal communication with the chosen managers and the employees had both positive and negative experiences. The police department of Värmland's internal communication has gone through a positive development according to the managers. According to the managers, the police department of Värmland has a healthy working environment that offers good possibilities for dialogue between management and employees, and also clear guidelines for how the internal communication has to be conducted. However, there is room for improvement, since some experience it to be hard to communicate information that filters wrongly and creates misunderstanding. But the employees gave us a completely different picture since the daily work characterized in injustice, faulty internal communication that creates confusion and difficulties to get an overview about who has what responsibilities in the organization.

Syftet med denna studie har varit att bidra till ökad medvetenhet, förståelse och kunskap om Co-Creation. Genom att fokusera på flygindustrin som är mycket bekant för författaren är syftet med studien och forskningen att bättre förstå hur flygbolagen ser på samverkan och fördelar eller potentiella nackdelar med att använda Co-Creation för att driva ett mer integrerat samarbete mellan kunderna och leverantörer. Datainsamling har skett genom en blandad metoddesign som fångade både kvantitativ och kvalitativ data. Deltagarna i studien är alla från flygindustrin. Totalt deltog 43 studieobjekt i denna studie. Resultaten illustrerar att det för närvarande finns en begränsad nivå av samverkansaktivitet inom flygindustrin, men de flesta deltagarna bedömer att det finns stora fördelar med Co-Creation. Resultatet indikerar att respondenterna anser att Co-Creation är absolut nödvändigt för att driva innovation, skapa en samarbetsmiljö och ett verktyg för leverantörer att bättre förstå både flygbolagens behov och krav samt passagerarnas behov och krav. Denna studie kommer att gynna både leverantör och flygbolag genom att samarbete och partnerskap kan baseras på gemensamma värderingar, överenskommelser och mål. Resultatet kan ytterligare ses representera leverantörsrelationer mer generellt och därigenom gynna alla som bättre vill förstå hur Co-Creation kan användas för att förbättra och expandera leverantörs- och kundengagemang. / Sammanfattning: The purpose of this study has been to contribute to greater awareness, understanding and knowledge on Co-Creation. By focusing on the aviation supply industry which is very familiar to the author, the aim with the study and research is to better understand how airlines view Co-Creation and the benefits or potential drawbacks of using Co-Creation to drive more integrated collaboration between customers and suppliers. This is a study with data collection utilizing a Mixed Method Design Survey that captured both Quantitative as well as Qualitative information and input. The participants in the study are all from the aviation industry. In total 43 study objects participated in this research. The results illustrate that there is currently only a limited level of Co-Creation activity in the aviation supply industry, however the vast majority of participants’ assess that there are significant benefits with Co-Creation. The result indicate that airline respondents believe that Co-Creation is imperative to drive innovation, create a more collaborative environment and a tool for suppliers to better understand both the airlines needs and requirements as well as the needs and requirements of the airlines passengers. This study will benefit both supplier and airlines by collaborating and partnering can be based on common values, understandings and goals. The result can be further extrapolated to represent supplier customer relationships as a whole and further benefit anyone who would like to better understand how Co-Creation can be used in improving and expanding supplier and customer engagement. / <p>2017-08-16</p>

No description available.

Studiens syfte var att undersöka hur anställda hos Polismyndigheten i mellersta Sverige har upplevt omorganisationen fem år efter att den genomfördes. Målet var att ta reda på de anställdas egna erfarenheter av omorganisationen, därav valdes den kvalitativa metoden som undersökningsmetod. Intervjuer utfördes av semistrukturerad karaktär med poliser hos Polismyndigheten. För att få ytterligare bakgrundsunderlag studerades den tidigare forskningen. Relevanta teorier som valdes ut var Sarneckis definition av kontroll, Tankebees analys av Beetham ́s legitimitetsteori samt Lewins modell om förändringsprocesser. Studiens resultat påvisade att de anställda ansåg att omorganisationen hade varit till fördel för deras arbete på en rad punkter. Men ett flertal aspekter åt det negativa hållet identifierades. Slutsatserna som drogs var att förutsättningarna för samarbete har ökat vilket också bidragit till en mer sammanhållen poliskår, men detta är dock inte tillräckligt för att gagna polisens effektivitet, eftersom den hindras av en organisationsstruktur som upplevs svår att arbeta utefter i praktiken. / The purpose of this study was to investigate how employees of the police in central Sweden experienced the reorganization in 2015. The aim was to find out the employees personal experiences, for which we choose to apply an qualitative method. To gain results, we implemented interviews of a semi-structured caracter. For further support we studied earlierrelevant studies. Sarnecki’s definition of control, Tankebee’s analysis of Beetham’s theory of legimicity as well as Lewins model of change, worked as guidelines for our studie.The main results found demonstrated that the employees considered the reorganization as a beneficial aspect regarding the work of the police. But there were a few negative aspects as well. The conclusion was drawn that the police force has become more united of the basis of a better cooperation within the police. This is not sufficiently to gain experienced effectiveness, since the structure of the organization is difficult to maintain in practice.

The aim behind this work was to investigate whether the Police Authority's reorganization in 2015 had any impact on local policing. In order to get an answer to this, 8 local police officers were interviewed in different regions around the country. Due to the current situation with Covid-19, and geographical distances, these semi- structured interviews were conducted over the phone. This was because the interview participants were not willing to meet and also on the recommendation not to travel around Sweden.The results of the interviews showed that the majority of participants were dissatisfied with the reorganization. The implementation of the reorganization led to disappointment and dismissal among police employees, partly due to dissatisfaction with changes that led to the disappearance of important skills. The positive thing, on the other hand, was that communication and flexibility among different police regions had improved.The participants in the interview were the common conclusion that the Police Authority should listen to those who work in the field in order to create as good a authority as possible. / Syftet bakom detta arbete var att undersöka om Polismyndighetens omorganisation år 2015 haft någon påverkan på det lokala polisarbetet. För att få svar på detta intervjuades 8 lokalpoliser i olika regioner runtom i landet. På grund av den rådande situationen med Covid-19, samt geografiska avstånd, genomfördes semistrukturerade intervjuer på telefon. Detta berodde på att intervjudeltagarna inte var villiga att träffas och även på rekommendationen att inte resa runt i Sverige.Resultatet av intervjuerna visade på att majoriteten av deltagarna var missnöjda med omorganisationen. Genomförandet av omorganisationen ledde till besvikelse och uppsägningar bland de polisanställda, bland annat på grund av missnöje kring förändringar som gjorde att viktig kompetens försvann. Det positiva, å andra sidan, var att kommunikationen och flexibiliteten bland olika polisregioner blivit bättre. Intervjudeltagarnas gemensamma slutsats var att Polismyndigheten bör lyssna på de som arbetar ute på fält för att kunna skapa en sån bra myndighet som möjligt.

För att värna om och stärka barns straffrättsliga skydd infördes lagen om barnfridsbrott den 1 juli 2021. Lagstiftningen ämnar att betona barns särskilda utsatthet i samband med bevittnande av våld mellan två omsorgspersoner. Syftet med den aktuella studien är att undersöka hur lagstiftningen fungerar bland praktiker inom Polismyndigheten och socialtjänsten i Malmö stad, detta genom att undersöka deras upplevda förutsättningar och potentiella hinder vad avser möjligheterna att utreda barnfridsbrott. Datainsamlingen består av sju kvalitativa semistrukturerade intervjuer med yrkesverksamma tjänstemän inom de två berörda myndigheterna. Genom en tematisk innehållsanalys identifierades fyra huvudteman. Studiens resultat indikerar att det skett en omfattande kunskapsutveckling på området våld i nära relation och att lagstiftningen upplevs tillvarata barnets rättigheter genom de ökade möjligheterna att höra barn utan vårdnadshavares tillstånd. Respondenterna redogör för utmaningar såsom tidsfristen och den ökade mängden barnförhör. De ger även uttryck för att socioekonomiska faktorer spelar en avgörande roll gällande våld i nära relation. Därtill betonar dessa vikten av ett välfungerande brottsförebyggande arbete som tar avstamp i en effektiv samverkan. Avslutningsvis framhålls vikten av att genomföra fler utvärderingar av lagstiftningens praktiska tillämpning. / In order to safeguard and strengthen children's criminal law protection, the violation of a child’s integrity became Swedish law on the first of July 2021. The legislation intends to emphasize children's vulnerability in regard to witnessing violence between two caregivers. The purpose of the current study is to investigate how practitioners within the Police Authority and the social services in the city of Malmö experience the function of the legislation. This is done by examining their working prerequisites and potential difficulties regarding the possibilities of investigating cases of violation of a child’s integrity. The data collection consists of seven qualitative semi-structured interviews with professionals within the two agencies. Through a thematic content analysis, four main themes were identified. Results indicate that there has been an extensive development of knowledge in the field of intimate partner violence and that the legislation is perceived to safeguard children's rights through the increased ability to interrogate children without caregivers' consent. The respondents describe challenges such as the time limit and the increased number of interrogations. In addition, they express that socio-economic factors play a decisive role regarding intimate partner violence. They also emphasize the importance of a well- functioning crime prevention that is based on cooperation between agencies. Finally, it is regarded as important to conduct further evaluations of the legislations' practical implementation.

Bakgrund: Polismyndighetens mål och budget återfinns i regleringsbrevet som varje år ges ut av regeringen. Genom regleringsbrevet vill regeringen på så sätt styra polisverksamheten. Det kan uppstå ett problem i denna process då politikerna inte alltid innehar den insikt som krävs för att sätta målen på ett verklighetsenigt sätt, vilket innebär att målen inom offentlig sektor ofta ses som otydliga. Syfte: Syftet med denna studie är att förstå hur Polismyndigheten styr utifrån regeringens mål samt vilka problem som kan uppstå. Dessutom ligger fokus på att ge insikt i hur målen hanteras och omvandlas i praktiken samt hur man förstår dem på olika nivåer inom organisationen. Vidare undersöks hur prestationsmätning utförs i praktiken samt vilka problem som uppstår i detta arbete. Metod: Genom en kvalitativ forskningsstrategi och en abduktiv ansats har en enfallstudie med semistrukturerade intervjuer genomförts. Även dokument har studerats som ett komplement till de semistrukturerade intervjuerna. Slutsats: Regleringsbrevet bryts ner till en verksamhetsplan (Strategi 2024) och den operationaliseras sedan ute på de olika avdelningarna och regionerna. Problemen vi fann är en brist i förståelse mellan politiker och Polismyndigheten gällande kunskap samt att myndigheten inte äger hela rättsprocessen då andra myndigheters arbete också spelar in här. En enorm mängd mätningar görs både av kvalitativ och kvantitativ art. Under senare år har ett stort fokus lagts på effekten av insatserna vilket också är en del av problemet då effekter är svåra mäta. Uppföljningen handlar om att se till effekterna som målen ska leda till men det är däremot svårt att veta om ett mål är uppfyllt eller inte då målen är av ökande, minskande eller bibehållande art. Informationen från uppföljningarna används av högre uppsatta chefer för utvärdering samt förbättringar i verksamheten. / Background: The police agencies goals and budgets are given from government directives which are given out each year by the government. Through these directives the government means to manage the police operation. A problem can occur in this process since politicians do not always have the required understanding of needed to set realistic targets, which leads to goals within the public sector often being seen as obscure. Purpose: The purpose of this study is to understand how the Swedish police agency is managed through the governments goals and which problems can occur. The aim is also to provide insight these goals are handled and transformed in practice as well as how these goals are understood on different levels within the organisation. Furthermore, we examine how performance measurement is used in practice as well as which problems occur in the process. Method: Through a qualitative research strategy and an abductive approach, a case study containing semi-structured interviews has been completed. Documents have also been studied as a complement to these semi-structured interviews. Conclusion: The government directives are broken down into a business plan (Strategy 2024) which is further operationalised in the different departments and regions. The problems we found were a lack of understanding between the politicians and police agency regarding knowledge as well as the agency itself does not own the entire legal process, since other agencies also play a part in it. An enormous number of measurements are being performed of both qualitative and quantitative sorts. During the last years, a large focus has been put on the actual effect of their efforts which also is a part of the problem since effects are difficult to measure. Monitoring is about looking at the effects that the goals are intended to provide but it can be difficult to assess whether a goal is attained or not since these goals are set in a way that they must always increase, decrease or be maintained. The information from the monitoring process is used by leaders within the organisation for evaluations as well as for making improvements to the organisation.

Suicide is a worldwide public health issue which has substantial consequences and The World Health Organization (WHO) fears that mental illness will be the largest public health matter in 2030. About 40 times a day Swedish police intervene in suicide cases (polisen.se, 2020) and on Gotland there are both suicide attempts and fulfilled suicide beyond the national average (Public Health Agency, 2020). Since the first quarter of 2020, the education initiative Acute care of suicidal persons" (AOSP) has been conducted in line with a government assignment that the Police Authority has undertaken. This study uses semi-structured interviews to investigate and evaluate the Police Authority's educational efforts and work to prevent suicide on Gotland. Furthermore, the study examines the perceived benefit of the educational initiative AOSP and how the participants experience their self-efficacy to intervene with people who struggle with suicidal behaviour. Previous research shows that qualified and educated police officers will play a crucial role in suicide prevention (Marzano et al., 2016) and police officers' self-efficacy should be strengthened for an effective suicide prevention strategy (Osteen et. Al, 2014). It also appears that factual knowledge combined with practical training generates the best conditions for police officers to handle the encounter with suicidal persons (Isaac et al., 2009). It appears in this study that all interviewees value the education and that the consequences of the education are predominantly good as the participants feel assured in the encounter with mental illness and that in the long run they conduct a better suicide prevention. All informants describe that their self-efficacy to handle the encounter with a suicidal person has been strengthened and that the consequences from the educational initiative in the form of both manifest and latent functions have affected the suicide prevention on Gotland mainly in positive ways.

Polisyrkets karaktär kräver att den anställda kan utföra emotionellt arbete för att uppvisa de känslor som stämmer överens med arbetsrollen. Detta medan både befolkningen och brottsligheten ökar i Sverige vilket leder till en ökad arbetsbelastning samtidigt som det fattas ett tusentals poliser. Syftet med studien är därför att undersöka hur poliser i yttre tjänst upplever och hanterar det emotionella arbete de utför. För att besvara studiens syfte utfördes 10 semistrukturerade intervjuer med poliser som arbetat i yttre tjänst inom olika kommuner i Västra Götalands län. Resultatet delades sedan in i två delar, delen om upplevelser visade på att respondenterna både hade en medvetenhet och en avsaknad av medvetenhet gällande emotionellt arbete i olika situationer. Vidare betonas vikten av kollegorna i det arbete de utför. De beskriver även de förväntningar och känsloregler de dagligen förhåller sig till. Delen om upplevelser avslutas med hur synen på det emotionella arbetet utvecklats från då till nu. Delen om hantering visar sedan på hur de anställda får stöd från chefer, ledning och kollegor i form av debriefing och professionella samtal, om det skulle behövas. Här presenteras även andra strategier såsom träning och att ta på sig masken och gå in i yrkesrollen som polis. / The nature of police work requires its employees to perform emotional labour to display the kind of emotions that are consistent with the demands of the job role. All while experiencing an increased workload due to a growing population and an increasing crime rate in combination with a shortage of police officers. This study, therefore, aims to examine how police officers experience and handle emotional labour. Ten semi-structured interviews were conducted with police officers who work in various municipalities within the Västra Götalandregion. The result was divided into two parts, the first one describing experiences. The respondents showed an understanding of certain parts of emotional labour and a lack of understanding regarding other parts of emotional labour. Furthermore, the importance of colleagues in the work the police perform is emphasised. They also describe the expectations and emotional rules they relate to daily. The part regarding experiences ends with the perceived differences of emotional labour then and now. The second part of the results describes how they manage emotional labour with support from managers and colleagues in the form of debriefing and professional help, if needed. Other strategies such as training and stepping into the police role are also presented here.

Ett allt vanligare fenomen är att civila samhällsaktörer använder drönare i arbetet. En av dem är Polismyndigheten vars förmåga benämns UAS, en akronym för Unmanned Aircraft System. UAS används bland annat för ledning av operativa insatser. Syftet med studien var att undersöka hur användningen av UAS påverkar polisens ledning av insatser. Den polisiära UAS-användningen har för avsikt att höja polisens ledningsförmåga. Enligt tidigare forskning kan detta normativa påstående tolkas som ett designförslag. Med denna utgångspunkt undersökte studien empiriskt hur UAS-användningen påverkar polisens möjligheter att nå önskade effekter av insatser. Undersökningen genomfördes med stöd av Brehmers (2013) designlogik bestående av fem analysnivåer. Designlogiken applicerades på primärt på ledningssystemet i relation till insatssystemet.  Empirin utgjordes av sju individuella och semistrukturerade intervjuer. Intervjuerna analyserades med deduktiv tematisk analys. Resultaten visar att det finns effekthöjande faktorer, effekthämmande faktorer och effektsänkande (risk)faktorer gällande polisens UASanvändning vid insatsledning. Studiens slutsats är att det är hur relationen mellan dessa faktorer ser ut vid varje unik insats som påverkar vilken betydelse UAS-användningen får för ledningsförmågan, och därmed också vilka effekter som kan uppnås med insatsen som helhet. Det finns därmed en riktighet, men inte en garanti, i påståendet att UAS-användning genererar ökad ledningsförmåga vid ledning av operativa insatser. Att UAS-användningen höjer ledningsförmågan förutsätter att omständigheterna är gynnsamma/hanterbara och att de effektsänkande (risk)faktorerna kan undvikas/hanteras. / An increasingly common phenomenon is that civil society actors utilizes drones in work-related situations. Amongst them is the Swedish Police Authority, whose capability entitles UAS, an acronym for Unmanned Aircraft System. One way in which the Swedish police uses UAS is for command and control (C2) of operations. The purpose of the study was to investigate how the UAS-usage affects the management of C2 operations. Through UAS-usage, the Swedish police intends at increasing the police's C2 ability. According to previous research, this normative statement could be interpreted as a design proposal. Following this, the study investigated empirically how the UAS-usage affects the police's ability to achieve desired effects of C2 operations. To conduct the research, the study used Brehmer's (2013) design logic consisting of five levels of analysis. The design logic was applied primarily to the C2-system in relation to the mission respondent system.  The empirics consisted of seven semi-structured interviews, which all took place individually. The interviews were analyzed with deductive thematic analysis. Results are showing that UAS-usage in C2 operations has effect-enhancing factors, effect-inhibiting factors and effect-reducing (risk) factors. The study states that the relationship between these factors in each unique C2 operation affects how UAS-usage influences the C2 ability, and hence which effects the operation as a whole produces. There is thus an accuracy, but not a guarantee, in the claim that UAS-usage generates increased C2 ability. The achievement of increased C2 ability through UAS-usage is dependent on favorable/manageable circumstances and the fact that the effect-reducing (risk) factors can be avoided/managed.