Övervikt och fetma är ett växande komplext folkhälsoproblem även hos barn. Följdsjukdomarna som övervikt och fetma orsakar ett lidande för drabbade barn, vilket även är en stor kostnad för vården och samhället. Flera olika yrkeskategorier förutom distriktssköterskor, som läkare, dietist och psykolog möter barn i arbetet kring övervikt och fetma. Syftet med studien är att belysa distriktssköterskors upplevelse av att arbeta i ett tvärprofessionellt team på BVC kring överviktiga barn och deras familjer. Dataanalysen har skett genom en kvalitativ innehållsanalys enligt Elo och Kyngäs (2008) med en induktiv ansats där åtta distriktssköterskor som arbetar på BVC har intervjuats. I resultatet framkommer betydelsen av ett tvärprofessionellt teamarbete. Genom att samarbeta med dietisten får familjen och barnet träffa sedan träffa dietisten som ger stöd kring kost, portionsstorlek och näringsberäkning av måltidsportioner. Dock är distriktssköterskorna inte närvarande under detta möte. Psykologen kan stödja familjen i deras vardag med gränssättning och med dagliga rutiner som kan påverka familjens kost och levnadsvanor. Teamarbetet med läkarna fungerar bra men deras kunskapsnivå kring att vara uppdaterade på rådande riktlinjer och åtgärder anses bristfälliga, vilket påverkar arbetet kring de överviktiga barnen. Samarbetet med både familjecentralen och med pedagogerna på förskolan anses vara betydelsefull i arbetet kring överviktiga barn. För att alla i teamet ska vara uppdaterade på riktlinjer för övervikt och fetma är det en organisatorisk fråga för att tid ska frigöras åt läkarna så att de kan gå på utbildningsdagarna där gemensam kunskap inhämtas. Genom att förenkla processen med att skriva remiss till obesitasmottagningen och genom att öka samarbetet med både familjecentral och pedagoger på förskolan skulle det stödjande och förebyggande arbetet kring överviktiga barn främjas. Det bidrar i sin tur till en förbättrad folkhälsa och minskade samhällsekonomiska kostnader. Genom teamarbete och genom att tillvarata de olika specialistkompetenserna ökar chanserna för distriktssköterskor att kunna hjälpa det överviktiga barnet och familjen. / Overweight and obesity are a growing complex public health problem. The secondary diseases that overweight and obesity cause means suffer for the child and cost the society money. The aim of the study is to elucidate district nurses' experience of teamwork at primary child health care centers with overweight children and their families. The data analysis was done through a qualitative content analysis according to Elo and Kyngäs (2008) with an inductive approach where eight district nurses working at primary child health care centers were interviewed. The result shows the importance of cross-professional teamwork. By working with the dietitian, the family and the child receive support regarding diet, portion size and nutritional calculation of meal portions. The psychologist can support the family in their everyday lives with boundaries and with daily routines that can affect the family's diet and lifestyle. Teamwork with the doctors works well, but their level of knowledge about being updated on prevailing guidelines and measures is considered inadequate, which affects the work of the overweight children. Through teamwork and utilizing the various specialist skills, the chances of being able to help the obese child and the family increases. Collaboration with both the family center and the educators at the preschool is considered to be important in the work on overweight children. For everyone in the team to be up to date on guidelines for overwight and obesity, it is an organizational issue to free time for the doctors so that they can go on training days where common knowledge is obtained. By simplifying the process of writing a referral to the obesity clinic and by increasing cooperation with both family centers and educators at the preschool, the supportive and preventive work on obese children will be promoted. This in turn contributes to increased public health and reduced socio-economic costs.

School-based professional learning communities (PLCs) have become an important means of “building capacity” among teachers in a wide variety of areas, including those with a subject focus. Very often, these PLCs are mandated by administration, and operate under an established structure. This paper describes an attempt by a mathematics coordinator and school level “lead’ teachers to establish relatively informal PLCs in mathematics in an effort to improve mathematics teaching, and thus student learning, in an environment that focused very much on literacy. The four PLCs created are discussed, as are the opportunities and the challenges that go with the relative freedom offered to the teachers. Sustainability is a central challenge to these groups.

Oral health is strongly correlated to systemic health in the United States. Dental professionals play a significant role in addressing the oral health and prevention of disease for populations in the United States. Because many areas in the United States lack access to dental care, the federal government considers dental hygienists part of the solution. It is now paying attention to restrictive dental hygiene scope of practice rules in each state. State dental boards, comprised mainly of dentists, make these rules based on their perception of dental hygienists' lack of education. This study explored fourth-year dental students' perceptions of the dental hygienist's education and scope of practice. This research found that while dental students felt that the dental hygienist would be a positive addition to their future practices, they did not wholly understand the rigors of dental hygiene education. In addition, dental schools may need to educate on the differences between direct and general supervision.

The purpose of this study is to investigate the challenges and opportunities in the communication between software developers and their stakeholders, as well as the impact that the product owners have on the communication. The research was conducted using a case study approach, and data was mainly collected through observations andinterviews with product owners and software developers at the case company Kry. The findings show that the challenges in communication are the technical language of software developers, difficulty for stakeholders to understand the software development process and difficulty for developers to understand the underlying context of a feature request. The opportunities in their communication are that the developers can better understand the reasons of a request and thus feel more engaged in the product and more satisfied towards the company; Good communication can cut development time and cost. The product owner is shown to be almost irreplaceable due to the large impact that they have. They become translators between the developers and stakeholders, enabling them to communicate better. Furthermore, they are the main point of contact for the stakeholders, thus allowing the developers to focus more on doing development work. However, this might sometimes result in that the developers get involved too late in the process, making changes costly when they discover something faulty. As a conclusion, the communication between stakeholders and developers powered by product owners greatly enhance the possibility to build good, maintainable software and lead to a more sustainable work environment for all involved. / Syftet med studien är att undersöka utmaningar och möjligheter i kommunikationen mellan mjukvaruutvecklare och stakeholders, samt den påverkan som produktägare har på kommunikationen. Detta gjordes genom en fallstudie och data är i huvudsak insamlad genom observationer och intervjuer med produktägare och utvecklare på företaget Kry. Resultatet visar att utmaningar i kommunikationen är mjukvaruutvecklarnas tekniska språk, svårigheter för stakeholders att förstå mjukvaruutvecklingsprocessen och för utvecklarna att förstå de bakomliggande anledningarna för en kravändring. Möjligheter i kommunikationen är att utvecklarna bättre kan förstå de här anledningarna och därför bli mer engagerade i produkten och känna sig mer nöjda med företaget; bra kommunikation kan minska utvecklingskostnader och tid. Produktägare visar sig vara nästan oersättliga på grund av den stora påverkan de har. De blir översättare mellan utvecklare och stakeholders, och hjälper dem att kommunicera bättre. De blir också den huvudsakliga kontaktpersonen för stakeholders, vilket ger utvecklarna mer möjligheter att fokusera på deras utvecklingsarbete. Dock kan det resultera i att utvecklarna ibland blir inblandade för sent i processen, vilket gör potentiella behov av förändringar dyra när de upptäcker något som är fel. Sammanfattningsvis, när kommunikationen mellan stakeholder och utvecklare är faciliterad av produktägare så ökar möjligheterna för att bygga bra mjukvaraoch det leder till en mer hållbar arbetsmiljö för alla inblandade.

Den här studien handlar om grundskolans interna samverkan kring elever med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF). Syftet med studien var att belysa hur samverkan mellan olika professioner i grundskolan kan utvecklas för att skapa en tillgänglig lärmiljö för elever med NPF. De frågeställningar som besvaras är: Hur beskriver lärare sin samverkan med andra professioner i grundskolan när det gäller skolsituationen för elever med NPF? Vad behöver enligt lärarna utvecklas när det gäller samverkan kring elever med NPF? Studien utgick från verksamhetsteori som bidrog till att samverkan kunde studeras på ett djupare plan. Sex grundskollärare intervjuades med halvstrukturerade intervjuer. Med tematisk- och verksamhetsteoretisk analys på studiens empiri framkom att samverkan mellan lärare och skolans övriga professioner inte sker i den utsträckning som lärare önskar. Kunskapsmässiga svårigheter är det vanligaste motivet för samverkan mellan lärare och andra professioner i skolan, där stöd av elevers sociala svårigheter och skolans förebyggande arbete får stå tillbaka. Det som enligt lärarna behöver utvecklas är att rektorn blir delaktig i skolans specialpedagogiska processer; Skolors organisatoriska arbete kring elever med NPF behöver förtydligas, både gällande motivet för samverkan, professioners ansvarsområden och att skolor skapar forum och rutiner för skolans professioner att mötas kring elever med NPF. / This study is about the primary school's internal collaboration around pupil with neurodevelopmental disorders (NDD). The aim of this study was to highlight how cooperation between different professions in primary school can be developed to create an accessible learning environment for students with NDD. The questions that the study sets out to answer is: How do teachers describe their collaboration with other professions in elementary school regarding the school situation for students with NDD? According to the teachers, what needs to be developed in terms of collaboration around students with NDD? The study was based on an activity theory, which contributed to the fact that cooperation could be studied on a deeper level. Six primary school teachers were interviewed using semi-structured interviews. With a thematic- and activity theory analysis of the study's empirical data, it emerged that collaboration between teachers and the school´s other professions does not take place to the extent that teachers wish. Knowledge-related difficulties are the most common motive for teachers´collaboration with other professions in the school, here support of students´ social difficulties and the school´s preventive work may take a back seat. According to the teachers, what needs to be developed is for the principal to be involved in the school´s special education processes. Schools´ organizational work around students with NDD needs to be clarified, both regarding the motive for collaboration, professions´ areas of responsibility and that schools create forums and routines for the school´s professions to meet around students with NDD.

Lors de l'intégration d'infirmières nouvellement diplômées, nommées candidates à l'exercice de la profession infirmière (CEPI), ces dernières s’appuient fréquemment sur l’expérience de leurs collègues infirmières afin de les guider dans les soins à offrir (Ballem et McIntosh, 2014 ; Fink, Krugman, Casey, et Goode, 2008). Ce type de collaboration permet de faire un transfert de connaissances (D’Amour, 2002 ; Lavoie-Tremblay, Wright, Desforges, et Drevniok, 2008) et d’augmenter la qualité des soins offerts (Pfaff, Baxter, et Ploeg, 2013). Cependant, cette collaboration peut être plus difficile à initier sur certaines unités de soins (Thrysoe, Hounsgaard, Dohn, et Wagner, 2012). La littérature disponible portant principalement sur l’expérience qu’en ont les infirmières débutantes, l'expérience des infirmières quant à ce phénomène est encore méconnue. Cette étude qualitative exploratoire inspirée de l'approche de théorisation ancrée avait pour but d'explorer l’expérience d’infirmières de l’équipe de soins quant à la collaboration intra professionnelle durant l’intégration de CEPI en centre hospitalier. Des entrevues réalisées auprès de huit infirmières ont été analysées selon la démarche de théorisation ancrée. Les résultats de cette recherche ont mené à la schématisation de l'expérience d'infirmières quant à la collaboration durant l'intégration des CEPI. Cette schématisation souligne l'importance de la collaboration durant les différentes périodes d’intégration des CEPI ainsi que la complémentarité des rôles infirmiers dans l'équipe de soins, incluant l'assistante infirmière-chef, la préceptrice et l'infirmière soignante. Le résultat de cette collaboration est l’autonomie dans la tâche et le fait d’entrer dans l’équipe. En regard de cette schématisation, des recommandations ont été formulées pour la recherche, la formation, la gestion et la pratique. / When integrating newly graduated nurses, titled candidates for the profession of nursing (CPN), beginners frequently rely on the experience of their colleagues to guide them in providing care (Ballem and McIntosh, 2014 ; Benner, 1982; Fink, Krugman, Casey, and Goode, 2008). The establishment of such professional collaboration allows knowledge transfer (D’Amour, 2002 ; Lavoie-Tremblay, Wright, Desforges, and Drevniok, 2008) and increases the quality of care (Pfaff, Baxter, and Ploeg, 2013). However, the establishment of such collaboration may be difficult to initiate in some wards (Thrysoe, Hounsgaard, Dohn, and Wagner, 2012). The available literature focusing mainly on the experience that has novice nurses, nurses' experience of this phenomenon is still unknown. This exploratory qualitative study inspired by a grounded theory approach was aimed to explore nurses' experience of intra professional collaboration during the integration of CPN in medicine and surgery hospital wards. Semi-structured interviews with eight nurses were analyzed using grounded theory approach. The results of this research led to the mapping of the nurses' experiences of collaboration during CPN integration. This mapping emphasizes the importance of collaboration during the various periods of the CPN integration and the complementary of nursing roles in the health care team, including assistant head nurse, preceptor and staff nurse. The result of this collaboration is the autonomy in task for the CPN and entering the team. Next to this mapping, recommendations were made for research, training, management and practice.

Department of Advanced Nursing Science / MCur

Syftet med denna studie är att undersöka socialsekreterares och hälso- och sjukvårdskuratorers upplevelser av samverkan mellan rättspsykiatri och socialtjänst vid utslussning av rättspsykiatriska klienter, sett ur ett maktperspektiv. Studiens empiri grundar sig på åtta semi-strukturerade intervjuer, fyra med varje yrkesgrupp, som sedan analyserats med hjälp av en tematisk analys. Studiens slutsats visar på att samverkan mellan socialtjänst och rättspsykiatri påverkas av organisatoriska, ekonomiska och mellanmänskliga faktorer som är svåra att påverka. Studien bekräftar även tidigare samverkansforskning som visar på svårigheter i samverkan när aktörer har olika förutsättningar, uppdrag och mål. Slutsatserna i denna studie leder oss till att förstå intervjupersonernas upplevelser av samverkan mellan rättspsykiatri och socialtjänst. Dessa går att förstås genom: värdet av kompromisser, förståelsen för varandras villkor och behov, upplevelsen av bristande mandat, maktlöshet samt rollförvirring. / The aim of this study is to examine social workers and health care counsellors experiences of cooperation between forensic psychiatry and social services during discharge of forensic psychiatric clients, seen from a power perspective. The study's empiricism is based on eight semi-structured interviews, four with each professional group, which were analyzed using a thematic analysis. The study's conclusions show that collaboration between social services and forensic psychiatry is affected by organizational, financial and inter personal factors that are difficult to affect. The study confirms previous collaboration research that shows difficulties in collaboration when actors have different conditions, assignments and goals. The conclusions of this study lead us to understand that the interviewees experiences of collaboration between forensic psychiatry and social services can be understood through: the value of compromise, the understanding of each other's conditions and needs, the experience of a lack of mandate, powerlessness and role confusion.