Revisorer anses utgöra en profession vilket kännetecknas av bland annat etiska riktlinjer och krav på utbildning och kunskap. Enligt de etiska reglerna, som IFAC och dess oberoende kommittéer sätter för revisorsprofessionen, ska revisorer arbeta för allmänintresset. Innebörden av allmänintresset kan uppfattas otydligt och det finns olika syner på vad det faktiskt innebär. Enligt IFAC innebär allmänintresset att hänsyn ska tas till organisationers samtliga intressegrupper i samhället men inom professionen finns det skillnader i syn beroende på rang. På vägen till och inom professionen sker professionell utveckling genom utbildning, handledning och struktur & bedömningar. Syftet med studien är därför att se hur professionell utveckling påverkar synen på allmänintresset. För att uppfylla syftet har det valts en positivistisk forskningsfilosofi med en deduktiv ansats. En kvantitativ metod i form av webenkäter har använts vilket har förmedlats via mail och sociala medier till revisorer, revisorsassistenter och revisorsstudenter som alla genomgår professionell utveckling. Studien påvisar ingen signifikant skillnad mellan revisorer, revisorsassistenter och revisorsstudenter i deras uppfattning av hur intressegrupperna representerar allmänintresset. Det kan dock visas att professionell utveckling till viss del har en påverkan på i hur stor grad intressegrupper anses representera allmänintresset både som helhet i olika organisationskontext och enskilt generellt sett. På grund av svårigheterna att ställa rätt frågor på rätt sätt för att fånga uppfattningarna kring allmänintresset i en enkät och kunna mäta den professionella utvecklingen på ett tillförlitligt sätt är resultaten inte generaliserbara. Däremot visar studien tecken på att professionell utveckling är en möjlig förklaring till vad som påverkar synen på allmänintresset. Förslag till fortsatt forskning är att begränsa studien till revisorer och revisorsassistenter för minska svårigheterna, att göra jämförbara enkäter vilket har varit ett problem i denna studie. För att erhålla djupare förståelse kring synen på allmänintresset föreslås en kvalitativ studie. / Auditors are considered a profession which is characterized by ethical guidelines and demands of education and knowledge. According to the ethical guidelines, set up for the auditing profession by IFAC and its independent boards, auditors are to work for the public interest. The meaning of public interest could be perceived as vague and there are different views of what it actually means. According to IFAC public interest means to consider organizations all stakeholders in society, but within the profession there are different views depending on rank. On the way to and within the profession professional development occurs through education, mentoring and structure & judgment. The purpose of this study is therefore to see how professional developments affect the view on public interest. A positivistic and deductive approach was chosen in order to fulfil the purpose. A quantitative method of web questionnaires has been used, there have been distributed via e-mail and social media to auditors, audit assistants and audit students who all experience professional development. The study does not show any significant difference between auditors, audit assistants and auditing students in their view of how the interest groups represent the public interest. However, professional development appears to affect how much the interest groups represent the public interest both as a whole in different organizational contexts and individually in general. Because of the difficulties of asking the right questions in the right way to capture the opinions concerning public interest in a questionnaire and to measure the professional development in a reliable way, the results are not able to generalize. However, the study hints that professional development is a possible explanation to what affects the view on public interest. A suggestion for further research is to limit the study to only include auditors and audit assistants in order to reduce the difficulties of making comparable questionnaires which has been an issue in this study. To obtain a deeper understanding concerning the view on public interest a qualitative study is suggested.

The aim of this study was to understand how staff at residential homes for unaccompanied children experiences their professional role. The main focus of the study was on how the staff defines their professional role and how they handle the situation to be close and at the same time keep a distance towards the children in care. Five women and two men were interviewed at five different residential homes for unaccompanied children. By symbolic interactionism we are able to see that the professional roles are shaped through interaction with the children in care as well as in relation to colleagues. The main role for the staff is to build up a relationship with the children. This also includes an emotional aspect which demands ability to closeness at the same time as there is a need to be able to keep a distance. This also marks the interviewee’s definition of how to be professional. How the children’s age defines has also an impact on the staff’s definition of their profession which means that both staff and children are forced to redefining their role in the residential home. We also found that a main purpose in the role as staff was to actively work with integration towards the children in care. Another interesting result that affects the ability to closeness and distance is the fact of being a young woman as staff, because of the cultural differences that exists between staff and the children in care.

Studien avser att genom ett kvalitativt fältarbete få förståelse för hantering av känslor för socialsekreterare inom socialt arbete på en socialförvaltning. Syftet är även att få en inblick i vilka faktorer som eventuellt har en inverkan på denna hantering och vad denna emotionella hantering kan ha för konsekvenser för socialsekreteraren. Det insamlade materialet i studien baseras på intervjuer för att få en detaljrik uppfattning om informanternas arbetssituation. Intervjuerna utfördes med åtta socialsekreterare som utreder ärenden angående barn, unga och familjer inom en specifik kommun. Att de arbetade under en gemensam arbetsstruktur och kultur underlättade ytterligare vår undersökning. Resultatet visar att det som minskar risken för psykisk ohälsa hos socialsekreterarna är social respons och stöd från bl.a. kollegor där de får möjlighet till utrymme och utlopp för sina känslor i en avslappnad miljö. Till följd av att socialsekreterarna är i behov av att bygga en relation med sina klienter, befinner de sig i ett komplext läge i klientmötet där de använder sig av en kombination mellan ett ytligare och djupare agerande. Socialsekreterarna måste således visa sig mänskliga under samtalet för att konstruera en känsla av trygghet, vilket kräver en balans av en viss känslomässig frihet att respondera utan att göra avsteg från rollen som professionell. / The study’s intention is to achieve an understanding for social workers' management of feelings within social work at a social service centre through qualitatively fieldwork. Our intention is also to receive an insight of the components that might have an impact on the feeling management and also what consequences this feeling management might have for the social worker. The gathered material in the study is based on interviews to receive a detailed view of the informants' work situation. The interviews were performed on eight social workers investigating cases concerning children, young adults and families in a specific county, which contributed to a common working structure and culture that have simplified our research. The result shows that what reduces the risk of psychological illness for the social workers is social response and support from, among others, colleagues where they have a chance of space and can express their feelings in a relaxed environment. Because of the need for social workers to build a relationship to their clients, they are in a complex situation in the meeting with the client where they have a combination of a more surfaced acting and a deeper acting. Therefore social workers must show their humanity during the client meetings to construct a feeling of security, which demands a balance between having a certain emotional freedom to express oneself without breaking the role as a professional.

Syfte: Debatten kring revisorers oberoende har pågått länge. Idag är frågan om revisorers oberoende en av de viktigaste frågorna inom redovisning vilket delvis beror på de företagsskandaler som inträffat under senare år. Tidigare studier visar att sociala identifikationer kan utvecklas vid nära relationer vilket både kan ha en positiv och en negativ påverkan på revisorers oberoende. För att utvidga tidigare studier har vi lagt till personlig identifikation för att studera detta på individnivå. Vi har även valt att lägga till en faktor, det karismatiska ledarskapet, för att undersöka om detta påverkar samtliga identifikationer. Studien syftar till att undersöka om klientidentifikation, personlig och professionell identifikation påverkas av ett karismatiskt ledarskap och om dessa identifikationer i sin tur har en påverkan på revisorers oberoende. Metod: Vi har i studien använt oss av enkäter som metod för att samla in primärdata. Data samlades in från auktoriserade och godkända revisorer runtom i Sverige. Insamlad data har sedan bearbetats och analyserats med hjälp av statistikprogrammet SPSS statistics. Resultaten från de statistiska analyserna har sedan redovisats i olika tabeller. Resultat och slutsats: Studiens resultat visade att ett karismatiskt ledarskap har en påverkan på samtliga identifikationer, dock var denna påverkan relativt svag, vilket innebär att det är många andra faktorer som ökar identifikationerna. Vidare visade resultatet att personlig identifikation kan innebära ett större hot mot revisorers oberoende än klientidentifikation. Förslag till fortsatt forskning: För att få mer djup i studien och för att få fram respondenternas egna tankar och åsikter skulle en kvalitativt inriktad studie, med intervjuer som datainsamlingsmetod kunna genomföras. Ytterligare förslag till forskning skulle kunna vara att undersöka andra faktorer som kan tänkas påverka olika identifikationer. Uppsatsens bidrag: Uppsatsen bidrar till fortsatt forskning inom revisorers icke-finansiella beroende, genom att vi undersöker problemet ur ett socialt identitetsperspektiv. Vidare bidrar studien med kunskap om faktorer som påverkar sociala identiteter. / Aim: The debate about the auditor independence has been going on for a long time. Today is the issue of auditor independence one of the most important in accounting which depends on several corporate scandals that have occurred in recent years. Previous studies shows that close relationships explicate social identifications which can have a positive and a negative impact on auditor independence. We have added personal identification in our study at the individual level to expand previous studies. We have also added the charismatic leadership as a factor to investigate whether this affect identifications. The study aims to investigate whether the client identification, personal and professional identification is affected by a charismatic leadership and whether these identifications has an impact on auditor independence. Method: In our study we have used surveys as a method to collect primary data. Data were collected from Swedish authorized and approved auditors. The collected data where then processed and analyzed by the statistical program SPSS statistics. The results of the statistical analyzes are then presented in different tables. Result and conclusions: The results of the study showed that charismatic leadership has an impact on all identifications, however, this effect is relatively weak, which means that there are many other factors that increase these identifications. Furthermore, the result also showed that personal identification can be a greater threat to auditor independence than client identification. Suggestions for future research: To obtain the respondents' own thoughts and opinions, a qualitative focused study with interviews as a data collection method could be implemented. Further implications could be to examine other factors that may affect different identifications. Contribution of the thesis: The study contributes for further research about the auditors' non-financial dependence, in which we examine the problem from a social identity perspective. Furthermore, the study can provide knowledge of the factors that affecting social identities.

Väsentlighet utgör en viktig hörnsten i revisorns bedömning och styr hur omfattande en granskning ska vara och i vilken riktning granskningen ska gå. Syftet med uppsatsen är att undersöka vilka kvalitativa faktorer anses ha en påverkan på revisorns väsentlighetsbedömning. Kvalitativa faktorer som valts att fokusera på är revisorns erfarenhet, byråtillhörighet, revisionsklientens företagsspecifika karaktär samt klientförhållandet. En kvantitativ metod med en deduktiv ansats har använts för att undersöka studiens syfte. En modell konstruerats för att illustrera hur väsentlighetsbedömningen påverkas av de kvalitativa faktorerna. Modellen har utformats utifrån tidigare vetenskapliga artiklar som behandlar ämnet väsentlighet. Vidare har empiri insamlats genom en enkätundersökning som skickades ut till samtliga godkända och auktoriserade revisorer i Sverige varav 154 respondenter gav fullständiga svar. Resultatet visar att signifikanta skillnader i hur väsentlighetsnivån fastställs beroende på hur länge revisorn hade arbetat och även på om revisorn arbetade på en av de större byråerna. Det framkom även att skillnader fanns när hänsyn togs till positiva och negativa faktorer hänförliga till om klienten var börsnoterat eller inte, verksam i en riskfyllt eller stabil bransch samt hur så tog revisorerna även hänsyn till huruvida de arbetade med en ny klient eller en klient de haft erfarenhet av. Vår undersökning indikerar även att revisorer tenderat att reagera starkare på negativa faktorer. Med en godare förståelse för vilka faktorer som påverkar revisorns bedömning föreslår vi framtida studier som undersöker klientförhållandet och dess inverkan på väsentlighetsbedömningen då detta området gav en signifikant skillnad men är i tidigare forskning outforskat. / Materiality is an important cornerstone of the auditor's assessment that governs how extensive an audit should be and which direction the audit should go. The purpose of this paper is to investigate which qualitative factors are considered to have an impact on the auditor's materiality assessment. Qualitative factors such as focus the auditor's experience, audit firm, the audit client's company-specific character and the auditor-client relationship. A quantitative method with a deductive approach has been used where a model was designed to illustrate how materiality assessment is influenced by the qualitative factors. The model has been designed based on previous scientific articles dealing with materiality. In addition, empirical evidence has been collected through a survey sent to all authorized auditors in Sweden, of which 154 respondents gave complete answers. The results shows differences in the level of materiality are determined depending on the auditor’s experience and whether the auditor worked at one of the larger agencies. There were also differences when considering positive and negative factors related to whether the client was listed or not, active in a risky or stable industry, and the auditor’s consideration to  whether they were working with a new client. Auditors tend to react more strongly to negative factors. With a better understanding of which factors affect the auditor's assessment, we propose future studies on the client relationship and its impact on materiality judgement, as this area gave a significant difference, but has been not explored that much in earlier research.

Revisorns fokus har flyttats från att fokusera på granskningen till att skapa mervärde för klienten. Det flyttade fokuset har lett till att revisorn arbetar på en konkurrensutsatt marknad och har ett intresse av att vara finansiellt framgångsrik.     Syftet med studien är att förklara hur mervärdet av revisorn påverkar klientens uppfattade relationstyp med revisorn. Studien kan tänkas bidra med en bättre förståelse över hur mervärdet påverkar relationstypen, vilken har delats in i professionell relation, personliga bekanta och vänskap. Med hjälp av tidigare forskning kring mervärde samt relevanta relationsteorier har en modell utvecklats. Modellen har sedan testats empiriskt genom en enkätundersökning.     Studiens resultat visar att mervärde har en positiv påverkan på samtliga tre relationstyper. Då resultatet visat att mervärdet påverkar i vilken utsträckning revisorn och klienten har en vänskapsrelation är revisorns oberoende en viktig aspekt att ta i beaktning.     Studien kan bidra med information kring vilka mervärden en klient kan förvänta sig få av sin revisor. Då studiens syfte inte blivit beprövat tidigare bidrar studien till såväl revisions- som relationslitteratur och då resultatet inte kan generaliseras är det därmed relevant att studera i framtida forskning. / The auditor's focus has shifted from focusing on the audit to create added value for the client. The shifted focus has led the auditor to work in a competitive market and has an interest in being financially successful.   The purpose of the study is to explain how the added value of the auditor affects the client's perceived relationship with the auditor. The study may contribute to a better understanding of how the added value affects the relationship, which has been divided into professional relationships, personal acquaintances and friendships. In accordance with previous research on added value and relevant relationship theories the model of the study has been developed. The model is then tested empirically through the use of a survey.   The results of the study show that added value has a positive impact on the three types of relations. As the result shows that the added value affects the extent to which the accountant and the client perceive their relationship as friendship, the auditor's independence is an important aspect to take into account.   The study can provide information about the added value a client can expect from his accountant. Since the purpose of this study has not been tested earlier, the study contributes to both audit and relational literature, and as our results can not be generalized it is therefore of relevance to study in future research.

Det är inte mycket i vår vardag som undkommit att påverkas av digitaliseringens framfart. Mycket handel sker idag över internet och våra bankärenden görs idag allt mer frekvent genom mobiltelefonen. Utvecklingen pekar mot att konsumenter av olika produkter och tjänster blir allt mer digitala i sin relation med olika organisationer. När konsumenternas beteenden ändras påverkas även företagen som tillhandahåller de olika produkterna och tjänsterna.Denna trend har kunnat uppmärksammas i redovisningsbranschen. Allt fler digitala tjänster har på senare tid dykt upp på den svenska marknaden i form av bokföringsappar och förenklade program som ska underlätta för företagare att själva sköta sin bokföring. Den här studien syftar därför till att studera fenomenet. Studien uppmärksammar hur olika aktörer i branschen ställer sig till förändringarna genom att belysa vilken strategi och eventuella förändringsprocesser de har gentemot digitaliseringens möjligheter och utmaningar. Redovisningsbranschen tillhör en gren inom affärsprofessionalismen som är en svag form av profession. Därför har forskning kring både maskinbyråkratier och professioner varit av relevans för utformandet av studiens referensram där vi tar upp olika sätt digitaliseringen påverkat dessa typer av organisationer.Studien syftar till att belysa hur redovisningsbranschen reagerar på och väljer att bemöta digitaliseringens utmaningar och hur strategierna skiljer sig åt beroende på hur de ställer sig till utvecklingen. Vi har valt en kvalitativ metod till studien och har genomfört semistrukturerade intervjuer med sju stycken auktoriserade redovisningskonsulter på olika redovisningsbyråer i Västra Götaland. Resultatet av vår studie visar att strategierna för att bemöta digitaliseringen skiljer sig åt mellan byråer och vi har kunnat urskilja tre dominerande strategier som vi redogör för i vår analys. Vi har i studien även kunnat observera att vissa delar hos redovisningsbyråerna skiftar från att vara professionellt strukturerade till att anamma egenskaper från maskinbyråkratin vid förändringsprocesser gentemot digitaliseringen. / It is not much in our everyday lives that escapes to be influenced by the progress of digitization. Much trade is today done over the internet, and our banking errands are being made more frequently through smartphones. The trend indicates that consumers of different products and services are becoming increasingly digital in their relationship with different organizations. But a change in consumer behavior also affects companies that provide the different products and services.This trend has been observed in the accounting profession. Many digital services have recently appeared in the Swedish market in form of apps and simplified programs that will make it easier for business owners to manage their bookkeeping themselves. This study therefore aims to study that phenomenon. The study draws attention to how different actors in the profession adapt to the changes by highlighting the strategy and possible change processes they proceed to face the potentials and challenges of digitization. The accounting profession belongs to a branch of business professionalism, which is a weak form of profession. Therefore, research on both machine bureaucracies and professions has been relevant to the design of the study's reference framework, where we address the different ways digitization influences these types of organizations.The propose of the study is to highlight in which ways the accounting profession reacts and chooses to respond to the challenges of digitization and how the strategies differ depending on their attitude towards the development. We have chosen a qualitative method to our study and have conducted semi-structured interviews with seven certified accounting consultants at various accounting agencies in Västra Götaland, Sweden. The result of our study shows that the strategies for managing the digitization differ between agencies and we have been able to distinguish three dominant strategies that we describe in our analysis. We have also observed that certain parts of the accounting agencies shift from being professionally structured to acquire some characteristics from machine bureaucracies in the change processeses towards the digitization.This study will hereafter be in Swedish.

Uppsatsens syfte var att undersöka processen för hur socionomers professionella yrkesidentitet framträder. Hur identiteten utvecklas i förhållande till professionen, utvecklingen från student och i övergången till yrkeslivet. En narrativ intervjustudie har genomförts där fyra socionomer intervjuats, två socionomstudenter och två yrkesverksamma socionomer. Intervjuerna har sammanställts till narrativ. Det teoretiska ramverket som används är socialkonstruktivistiskt perspektiv, det framträdande jaget och begreppet professionell identitet. Tidigare forskning visar att utvecklingen av den professionella identiteten påbörjas innan utbildningen där utvecklingen fortsätter, det viktigaste inslaget anses vara praktiken. Socionomen har ett brett arbetsfält och den professionella identitetens utveckling har en stark påverkan av kollegor och lagar. Resultatet överensstämmer till stor del med tidigare forskning men visar också på en påverkan av samhällets uppfattning om socionomer. Under studierna skapas en förståelse för den professionella identiteten, den verksamhetsförlagda utbildningen ger studenten tillfälle att testa sin professionella identitet. Tidigare yrkeserfarenhet tolkas ha en roll i förståelsen av professionell identitet och skillnad mellan privat och professionell. I början av yrkeslivet görs en tydlig skillnad mellan professionell och privat identitet men med tiden flyter dessa ihop. De professionella understryker en stark påverkan av lagar och egenskaper som inte förenas med den privata identiteten. Socionomers professionella identitet är en oändlig process. / The purpose of this study was to examine the process of social workers professional identity emerges and its development from education to profession. Narrative interviews were conducted with four informants, two students and two social workers. Tools for analyzing the narratives and the identities are the term professional identity and narrative perspectives which are represented by the social constructivist perspective and prominent self.Previous research shows that the development of the professional identity can begin before and within the education. In the professional life, development of the professional identity has a strong influence dependent on colleagues and laws. The results are largely in line with previous research but also underline an impact on society's perceptions of social workers. During the studies, an understanding is created of the professional identity that students test in their internship. Previous professional experience is interpreted to have a role in understanding professional identity and the difference between private and professional. At the beginning of career, a clear distinction is made between professional and private identity, but over time, these also merge. The professionals emphasize a strong influence of laws that are not associated with private identity. Social workers professional identity is a never-ending process.

In a conservative field as the law industry, where the exercise of profession is that independent that the employee becomes one's own leader and where the professional identity dominates the identity of the organisation, there is a trend to leave the company, either for another company or in order to start ones own business. In this qualitative study, we wanted to increase the understanding of identity and leadership constructed in a company in a professional field. The study was conducted at a micro business in the law industry in a small city, by semi structured interviews of the employees and the owner of the company. The empirical material and analysis has been thematised by the research questions concerning identity and leadership, and sense-making has been knitted together to discuss how these cooperate. The conclusion is that the identity of the organisation cooperates with the identity of the profession, and that is why the employees will relate to this identity, and also construct the owner, who has the ownership of the identity, as a leader. / I en konservativ bransch som juristbranschen, där yrkesutövningen är så pass självständig att den anställde blir sin egna ledare och där den professionella identiteten dominerar organisationens finns det en trend att medarbetare lämnar byrån för att söka sig till andra byråer eller starta eget. Med denna kvalitativa studie ville vi öka förståelsen för identitet och ledarskap som konstruktion hos ett företag i en professionell bransch. Studien utfördes hos ett mikroföretag inom advokatbranschen, på liten ort och genomfördes med semistrukturerade intervjuer av medarbetarna och ägaren av företaget. Det empiriska materialet och analysen har tematiserats utifrån forskningsfrågorna rörande identitet och ledarskap, där meningsskapande har vävts in för att kunna diskutera hur dessa samspelar med varandra. Studiens slutsats blev att identiteten i organisationen samspelar med professionens identitet och att medarbetarna därför kan förhålla sig till denna identitet, och även konstruera ägaren som ledare då denne bland annat har upphovsrätten till identiteten.

The aim of this study was to investigate and analyze how counsellors in palliative care view their role as a counsellor and how they are affected by the emotional labor. The study is based on qualitative interviews with six counsellors that work in palliative care and a thematic analysis was used to analyze the interviews. The study is conducted in order to gain an understanding of how the counsellors view their professional role in the advanced healthcare at the home in palliative care as well as the impact the work has on the counsellors and what methods and support is available. Role theory and Hochschild's theory of emotional labor was used to analyze the result. The result shows that counsellors are secure in their role as a counsellor and that they find support in their colleagues and management. They handle their emotions by separating their personal selves from their professional selves. A big workload was among the things that was seen as a challenge. The things that the counsellors found giving with their work were satisfaction and excitement.