Studiens syfte har varit att förklara i vilken utsträckning icke-finansiellt beroende hos revisorer kan uppstå genom revisorernas identifikation med klienter samt undersöka dess effekter på revisorns oberoende och objektivitet. Vidare har vi försökt undersöka hur klientidentifikationen kan påverkas av professionell identifiering och revisorsrotation. Således har vår problemformulering varit ”Hur identifierar revisorerna sig med sina klienter hur detta påverkar revisorns objektivitet? Hur påverkas klientidentifikationen av revisorns profession? Hur kan revisorsrotationen bidra till en minskning av identifikationen med klienten? ”.Det empiriska materialet har samlats in genom en elektronisk enkätundersökning som skickades ut till 1200 godkända och auktoriserade revisorer i Sverige. Bortfallet blev 87 %, den bakomliggande anledningen kan vara att enkäten skickades ut i samband med alla deklarationer. Vidare har den insamlade materialet bearbetats och analyserats i statistikprogrammet (SPSS) med hjälp av olika analysmodeller.Studiens resultat visar att svenska revisorer identifierar sig med sina klienter och att denna identifikation uppstår på grund av den sociala relationen mellan revisorn och klienten. Det icke-finansiella beroendet som uppstår genom identifikationen med klienter visar dock ingen påverkan på revisorns objektiva bedömning, vilket tyder på att revisorn oavsett klientens önskemål gör en korrekt bedömning vid en redovisningstvist. Vidare visar denna studie att48identifikationen med professionen leder till ökad identifikation med klienten. Detta har sin grund i den sociala identitetsteori som antyder att individer kan identifiera sig med olika sociala grupper samtidigt och att den ena identifikationen inte behöver utesluta den andra. Slutligen har vi visat att revisorsrotationen inte kan bidra till en minskning av identifikationen med klienten. Tidigare forskning visar nackdelar med revisorsrotationen, så som merkostnader och förlorad förkunskap, vilket indikerar i att rotera revisorn var sjunde år är ingen korrekt lösning som kan gynna både parterna. / The purpose of this study was to explain the extent to which non-financial dependence of auditors may arise from auditors' identification with clients and examine its effects on the auditor's independence and objectivity. Furthermore, we have attempted to examine how the client identifier can be influenced by professional identification and auditor rotation. Thus, our problem was "how auditors identify themselves with their clients how this affects the auditor's objectivity? How is the client identifier of the auditor's profession? How can the auditor rotation contribute to a decrease in identification with the client? ".The empirical data were collected through an electronic survey sent to 1200 approved and certified public accountants in Sweden. The loss was 87%, the underlying reason may be that the questionnaire was sent out in all declarations. Furthermore, the collected material processed and analyzed in the statistical program (SPSS) using various analytical models.Our results demonstrate that Swedish auditors identify with their clients and that this identification occurs due to the social relationship between the auditor and the client. The non-financial dependency arising from identification with clients, however, shows no effect on the auditor's objective assessment, which indicates that the auditor whether the client wishes make an accurate assessment of an accounting dispute. Furthermore, this study shows that the identification with profession leads to increased identification with the client. This is due to the social identity theory suggests that individuals may identify with different social groups at the same time and that one identification need not exclude the other. Finally, we have shown that auditor rotation can‟t contribute to a decrease in identification with the client. Previous research shows the disadvantages of auditor rotation, so that additional costs and loss of entry, indicating that rotate auditors every seven years is not a proper solution that can benefit both parties.

Sammanfattning Nyckelgården är ett HVB-hem med inriktning på behandling av föräldrar och barn. Den primära anledningen till att familjer placeras är omsorgsbrist hos föräldrarna. Detta innebär vanligen föräldrarnas svårigheter att kontrollera sina egna känslor och frustrationer, vilket har lett till en oförmåga att prioritera barnens känslomässiga behov. Nyckelgården erbjuder kvalificerad behandling i förälder-barnrelationen och arbetar även med svårigheter knutna till självutveckling, social kompetens och nätverk. Syftet med vår studie var att utvärdera Nyckelgården för att arbetet där ska kunna utvecklas och förbättras. Vi har genomgående utgått från ett brukarperspektiv för att förmedla tidigare klienters upplevelse av sin vistelse på behandlingshemmet. De frågeställningar som konkretiserar vårt syfte är; Hur har tidigare klienter upplevt bemötande och möjlighet till delaktighet under sin vistelse på behandlingshemmet? Har tidigare klienter upplevt någon form av förändring i sin livssituation till följd av familjebehandlingen? Vad upplevde tidigare klienter som mest givande under behandlingstiden och vad behöver förbättras? För att uppnå syftet med studien har vi genom kvalitativ metod genomfört intervjuer med fem av Nyckelgårdens tidigare klienter. Resultatet av intervjuerna har analyserats utifrån två teorier; Aaron Antonovsky’s teori om KASAM samt John Bolwby’s anknytningsteori, vilken Kari Killén utgår ifrån i sitt resonemang om professionell-klient relationen. Utvärderingen visar att respondenterna har upplevt delaktighet under sin behandling och att detta i flertalet fall har bidragit till motivation under behandlingsprocessen. Vidare visar resultatet att personalens förmåga att lyssna och visa empati upplevs som viktigt för respondenterna. Det mest givande med behandlingen upplevdes vara att de fick verktyg i form av kunskap för att bättre hantera sin föräldraroll samt hjälp till självhjälp i sin övriga livssituation. Majoriteten av respondenterna uttryckte att de upplevt positiva förändringar till följd av Nyckelgårdens behandling i form av mer fungerande relation och bättre samspel med sina barn. Vår slutsats av resultatet är att Nyckelgården är en väl fungerande verksamhet och att personalen fortsatt bör reflektera över sin förmåga att lyssna, visa empati samt bekräfta klienter i sin föräldraroll. / Abstract Nyckelgården is a treatment home that focuses on family preservation. The primary reason for placing families is care shortage from the parents. This means that parents display difficulties controlling their emotions and frustrations, which have led to an inability to prioritize the emotional needs of the children. Nyckelgården offers qualified treatment of the parent-child relationship and also work with difficulties regarding self-development, social abilities and social networks. The aim of our study was to evaluate Nyckelgården in order to develop and evaluate their work. Throughout our evaluation we originated from a client’s perspective in order to convey former clients experience of their time spent at the treatment home. The questions of issue have been; how have former clients experienced refutation and ability to participate during their stay at the treatment home? Have former clients experienced any kind of change in their life situation related to the family treatment? What did former clients experience to be most rewarding about their stay and what is in need of improvement? In order to attain the aim of the study we have trough qualitative method performed five interviews with former clients of Nyckelgården. The result of the interviews have been analyzed with the help of two theories; Aaron Antonovsky and his theory of KASAM and John Bolwby’s theory of attachment from which Kari Killén have discussed professional- client relationships. The evaluation show that the respondents have experienced participation during their treatment and that in many cases this has led to improved motivation during the treatment process. Further, the result show that professional ́s ability to listen and display empathy proved important to the respondents. Most rewarding in relation to treatment was receiving tools in terms of knowledge to better deal with the parenting role and to experience a sense of empowerment. The majority of the respondents expressed that they experienced positive changes in relation to their treatment at Nyckelgården as well as improved interaction with their children. Our conclusion is that Nyckelgården is a well-functioning organization and that the professionals continuously should reflect on their ability to listen, display empathy and acknowledge clients in regards to their parenting role.

Auditors have a big role in society. The question of auditor independence has been debated frequently after the financial crisis. Long auditor tenure with clients has both advantages and disadvantages so the question is hard to solve. One of the traits that are encouraged with auditors is professional skepticism. An important part of professional skepticism is the personal skepticism of the auditor. The purpose of this dissertation is to investigate if a high professional skepticism can increase auditor independence by increasing profession identification and decreasing client identification. Earlier research in Social Identity Theory has shown that client identification is negatively related to auditor independence and that profession identification is positively related to auditor independence. A quantitative method is used in this dissertation. A survey was sent to 1000 qualified Swedish auditor. 273 of those replied. The material was statistically analyzed to test the different hypothesis in the dissertation. Our survey showed that professional skepticism has no relation to client- and profession identification. There is however a weak positive relation between professional skepticism and auditor independence. The conclusion is that more research is needed to investigate if auditor independence really is affected by the auditor ’s professional skepticism. / Revisorer har en stor roll i dagens samhälle. Efter finanskrisen har frågan om revisorns oberoende diskuterats flitigt. Det finns både för- och nackdelar med att en revisor varit länge på ett företag och därför är frågan svårlöst. En av egenskaperna som uppmuntras hos en revisor är professionell skepticism. En viktig del av den professionella skepticismen är revisorns personliga skepticism. Syftet med den här uppsatsen är att påvisa att en hög professionell skepticism hos revisorer kan motverka vissa oberoenderelaterade problem. Mer specifikt undersöks den professionella skepticismens påverkan på revisorns identifikation med klienten och med den egna professionen. Tidigare forskning inom Social Identity Theory har visat att identifikation med klienten är negativt relaterat till oberoende och att identifikation med den egna professionen är positivt relaterat till oberoende. I uppsatsen används en kvantitativ metod. En enkät skickades till 1000 kvalificerade svenska revisorer varav 273 svarade. Detta material analyserades statistiskt för att pröva hypoteserna i uppsatsen. Undersökning visar att professionell skepticism inte har någon påverkan på klient- och professionsidentifikation hos revisorn. Det finns däremot en svag positiv relation mellan professionell skepticism och revisorns oberoende. Slutsatsen blir därför att mer forskning behövs för att undersöka om revisorns oberoende faktiskt påverkas av revisorns professionella skepticism.

In my thesis I have chosen to examine pre-school from a gender perspective, focusing on the current norms of society that are also influencing pre-school. My thesis is written in the form of an essay, which means that reflections are a substantial part, and writing has become a part of my process of learning. My thesis originates in three different situations that I have experienced during the years I have been working in the pre-school. These situations show how I, as a pre-school educator, unconsciously am a part of creating norms, patterns and gender. The curriculum of the pre-school has been the basis of this thesis, and an important part has been to interpret what the mission of pre-school is in practice. I start by explaining the concepts of sex, gender and norms, and continue by describing how preschool can be viewed as an institution preserving the norms. In the next part of the thesis I have looked more deeply into the three situations, my own gender mistakes. By using literature and my own experiences my objectives have been to find out how I, as an educator, consciously or unconsciously affect the children’s thoughts about gender roles and gender patterns. I reflect upon values, approaches and methods, and what it means to be creative around norms. Work in pre-school is always a tradeoff between being private and being professional, with a personal touch, and my conclusion is that it is not always easy despite the best of intentions. I am influenced by my own situation and the norms around me, and that is the reason why I repeatedly feel that I fail. The only way of creating change is to have an open mind, to be curious, and to dare reflecting upon my own actions. This way I become conscious about my own acting and the consequences it results in. I choose to like my mistakes and make the most of the knowledge that each mistake can give me. / I mitt examensarbete har jag valt att granska förskolan ur ett genusperspektiv, med fokus på de rådande samhällsnormerna som även speglas i förskolan. Jag har skrivit min uppsats i essäform vilket innebär att reflektioner har fått ett stort utrymme och skrivandet har blivit en del av min lärandeprocess. Min uppsats tar avstamp i tre olika händelser som jag varit med om under de år jag arbetat på förskola. Dessa situationer som jag beskriver visar på hur jag som förskolepedagog omedvetet är med och skapar normer, mönster och genus. Förskolans läroplan har varit min utgångspunkt och en viktig del i arbetet med den här uppsatsen har varit att tolka vad förskolans uppdrag innebär i praktiken. Jag inleder med att förklara begreppen; kön, genus och normer, för att sedan beskriva hur förskolan kan ses som en normbevarande praktik. I nästa avsnitt har jag fördjupat mig i de tre händelserna, mina egna genusvurpor. Med hjälp av litteratur och min egen erfarenhetsbaserade kunskap har jag haft som avsikt att ta reda på hur jag som pedagog, medvetet eller omedvetet, påverkar barns tänkande om könsroller och könsmönster. Jag reflekterar kring värdegrundsfrågor, förhållningssätt och metoder och vad det innebär att vara normkreativ. Arbetet på förskola är hela tiden en balansgång mellan att vara privat och att vara professionell med en personlig framtoning och min slutsats är att det inte alltid är så enkelt även om jag har de bästa intentionerna. Jag är färgad av mitt eget bagage och de normer som råder runt omkring mig och det är anledningen till att jag gång efter annan känner att jag misslyckas. Det enda sättet att skapa förändring är att ha ett öppet sinne, vara nyfiken och våga reflektera kring mitt eget handlande. På så vis blir jag medveten om mitt eget agerande och vilka konsekvenser det kan medföra. Jag väljer att gilla mina misstag och ta tillvara på den kunskap som varje vurpa kan ge mig.

Introduktion: Distriktssköterskor som arbetar inom hemsjukvård ställs inför allt mer avancerad vård i hemmet då dagens medicinska utveckling medger denna möjlighet till allt fler patienter. Denna utveckling medför ökade krav på distriktssköterskors kompetens och det innebär även ett ökat behov av kompetensutveckling. Syfte: Att beskriva distriktssköterskors tillvägagångssätt för att utveckla sin professionella kompetens inom hemsjukvården. Metod: Kvalitativ metod med innehållsanalys har använts i studien där semistrukturerade intervjuer utfördes med tio stycken distriktssköterskor arbetandes inom hemsjukvård. Resultat: Studien resulterade i fyra kategorier: Eget sökande efter kunskap, Kollegialt lärande, Kunskap genom andra vårdgivare och Utbildas via arbetsgivaren. Konklusion: Resultatet visar på att distriktssköterskor tar ett stort eget ansvar för sin professionella kompetensutveckling. För att patientsäkerheten inte ska äventyras söker distriktssköterskor kunskap på egen hand, de har ingen särskild tid avsatt för detta under arbetstiden. Distriktssköterskorna behöver mer tid och resurser för professionell kompetensutveckling på arbetstid, en samordning inom professionen krävs för att effektivisera kunskapssökning samt att arbetsgivare behöver få en ökad medvetenhet om distriktssköterskors behov av professionell kompetensutveckling. / Introduction: District nurses who are working in home care are faced with increasingly advanced home care, as the current medical development is allowing more and more opportunities for patients. This development implies increasing demands on district nurses’ skills and as a consequence, the need for further education increases. Aim: To describe district nurses’ approach to developing their skills in home care. Method: The qualitative method content analysis has been applied in the study, where semistructured interviews were made with ten district nurses working in home care. Results: The study resulted in four categories: Searching for knowledge on their own, Collegial Learning, Knowledge through other healthcare providers and Education through the employer. Conclusion: The result shows that district nurses take a large responsibility for their professional competence development. In order to ensure that patient safety is not compromised, district nurses seek knowledge on their own, they have no special time allocated for this during their working hours. District nurses need more time and resources for professional competence development during working hours, coordination within the profession is required to streamline knowledge search and employers need to gain increased awareness of district nurses' need for professional competence development.

Bakgrund: Sjuksköterskor är genom sitt yrke utsatta för risken att drabbas av empatitrötthet, vilket innebär avsaknad av empatiskt engagemang. Den empatiska förmågan ses som en grundläggande del av omvårdnaden, men sjuksköterskor som regelbundet utsätts för situationer där det krävs ett högt empatiskt engagemang kan tillslut utveckla empatitrötthet. Det kan medföra svårigheter, som påverkar sjuksköterskans välbefinnande och förmåga att utföra arbete, och på sikt kan empatitrötthet leda till konsekvenser både för patienten, arbetsplatsen och organisationen i stort.  Syfte: Syftet var att sammanställa faktorer som har visat sig ha en koppling till empatitrötthet hos sjuksköterskor och således skulle kunna minska eller öka risken för utveckling av empatitrötthet.  Metod: En litteraturstudie baserad på 10 vetenskapliga artiklar med kvantitativ ansats, samtliga studier utförda med mätinstrumentet ProQOL 5. Artikelsökning har genomförts i databaserna CINAHL och PubMed. Studierna har genomgått kvalitetsgranskning och evidensgradering. Resultatet har analyserats genom deskriptiv analys. Resultat: Två huvudteman har presenterats i resultatet: Demografiska faktorer samt arbetsplatsrelaterade faktorer, varav fem demografiska faktorer och tre arbetsplatsrelaterade faktorer. I sex av studierna framgick det att sjuksköterskans utbildningsnivå kan påverka utvecklingen av såväl empatisk tillfredsställelse som empatitrötthet. I fem av studierna framgick det att stöd från chef och kollegor är en annan påverkande faktor.  Konklusion: Sjuksköterskor som känner stöd från sin chef och sina kollegor samt sjuksköterskor som vidareutbildar sig och/eller får utbildning på arbetsplatsen löper mindre risk att drabbas av empatitrötthet. Nyckelord: Empati, Empatisk tillfredsställelse, Empatitrötthet, Omvårdnad, Professionell livskvalitet, Sjuksköterska / Background: Through their profession, nurses are exposed to the risk of suffering from compassion fatigue, which means a lack of empathic commitment. The empathic ability is seen as a fundamental part of nursing, but nurses who are regularly exposed to situations where a high level of empathic commitment is required can eventually develop compassion fatigue. It can lead to difficulties which affect the nurse's well-being and ability to perform work-related tasks, and in the long run, compassion fatigue can lead to consequences for the patient, the workplace and the organization. Aim: The aim was to compile factors that have been shown to be linked to compassion fatigue in nurses and thus could reduce or increase the risk of developing compassion fatigue. Method: A literature review based on 10 scientific articles with a quantitative approach, all studies performed with the measuring instrument ProQOL 5. Article searches have been performed in the databases CINAHL and PubMed. The studies have undergone quality review and evidence grading. The result has been analyzed by descriptive analysis. Results: Two main themes have been presented in the results: demographic factors and workplace-related factors, of which five demographic factors and three workplace-related factors. In six of the studies, it was shown that the nurse's educational level can affect the development of both compassion satisfaction and compassion fatigue. Five of the studies showed that support from managers and colleagues is another influencing factor. Conclusion: Nurses who feel supported by their manager and colleagues, as well as nurses who further their education and / or receive training in the workplace, are less likely to suffer from compassion fatigue. Keywords: Compassion fatigue, Compassion satisfaction, Empathy, Nurse, Nursing, Professional quality of life

Syftet med studien är att bidra med kunskap om några förskollärares uppfattningar om professionell relationskompetens och dess betydelse för de yngre barnens (i åldrarna 1–3 år) utveckling och lärande.  Studien ger en översikt av tidigare forskning kring professionell relationskompetens och relationens betydelse för barns utveckling och lärande. Studien innehåller även förskollärares uppfattningar om detta utifrån genomförda intervjuer.   Studiens teoretiska utgångspunkt är Aspelins relationella pedagogik och några av Aspelins centrala begrepp i denna teori.   Studiens resultat visar att begreppet professionell relationskompetens var ett okänt begrepp för förskollärarna. De förmågor som framträder angående professionell relationskompetens är förskollärarnas förmåga att vara lyhörd, förmågan att vara närvarande, förmågan att visa respekt för barnet samt förmågan att ta ansvar för relationen. Förskollärarna uttrycker att de skapar förutsättningar för att utveckla relationer som gynnar barns utveckling och lärande genom att utveckla relationer till föräldrar, skapa det lilla sammanhanget, hitta en balans mellan närhet och distans i relationen till barnet, ge tid, beakta barns delaktighet samt genom att arbeta med struktur och rutiner i förskolans vardag. Förskollärarna beskriver relationens betydelse för de yngre barnens utveckling och lärande genom en relation som bygger på samspel, kommunikation, ett delat gemensamt fokus men även genom att utmana, bekräfta och visa tillit till barnets förmåga.   Specialpedagogiska implikationer utifrån forskning och studiens resultat är hur denna kunskap kring professionell relationskompetens och relationens betydelse för barns utveckling och lärande ska kunna synliggöras och implementeras i förskolan för att möta alla barn. Hur kan barnhälsans olika professioner, där specialpedagogen ingår med sin kompetens, arbeta för att utveckla goda relationer i förskolan som gynnar barns utveckling och lärande? / The aim of the study is to contribute to get a higher knowledge of how the professional relationships of the preschool teachers' and their perceptions of professional relationship competence. Understand how they create conditions to develop relations that benefit to the progress of younger children learning, age 1-3 years old, and how they view the importance of the relationship for the younger children´s development and teaching.  The study gives an overview of previous research on the importance of professional relationship competence and the relationship between children's development and learning. The study also contains interviews of preschool teachers within the area of the study.  The theoretical point of this study is Aspelin's central concepts of his relational pedagogy theory.  The results of the study show that the concept of professional relationship competence was an unknown concept for preschool teachers. The abilities that emerge regarding professional relationship competence are the ability of preschool teachers to be responsive, the ability to be present, the ability to show respect for the children and the ability to take responsibility for the relationship. Preschool teachers express that they create conditions for developing relationships that promote children's development and learning by developing relationships with parents, creating the small context, finding a balance between closeness and distance in the relationship with the children, giving time, considering children's participation and by working with structure and routines in the everyday life of preschool. Preschool teachers describe the importance of the relationship for the development and learning of young children through a relationship based on interaction, communication, a shared common focus but also by challenging, confirming and showing trust in the children’s ability.  Special pedagogical implications based on previous research and our study clearly show the importance of professional relationship competence and children's development and learning should be made visible and implemented. To be able to meet all children needs in preschool. How can the various professions in child health care, which include the special educator with their competence, work to develop good relationships in preschool that benefit to the children's development and learning?

SAMMANFATTNING  Bakgrund: Sjuksköterskors professionella utveckling kan förstås som en del i ett livslångt lärande inom ramen för yrkeslivet och visar positiva effekter för sjuksköterskors arbetstillfredsställelse, önskan att bidra till den verksamhet de arbetar i och för att minska arbetsrelaterad stress. Professionell utveckling är också förenat med positiva effekter för patienternas vård. Inom slutenvårdens vårdavdelningar är vårdenhetschefen sjuksköterskans närmaste chef. Vårdenhetschefen har avgörande betydelse för sjuksköterskans professionella utveckling genom att vara en förebild och skapa en gynnsam miljö för lärande på enheten. Hur vårdenhetschefen uppfattar fenomenet professionell utveckling kan påverka vårdenhetschefens agerande och interagerande med sjuksköterskorna på vårdavdelningen. Syfte: Att beskriva hur vårdenhetschefer inom slutenvården uppfattar innebörden av professionell utveckling för sjuksköterskor på vårdavdelning.  Metod: En intervjustudie med fenomenografisk ansats där 12 vårdenhetschefer intervjuades. Resultat: Tre kvalitativt skilda uppfattningar av professionell utveckling, med olika grad av komplexitet urskiljdes; A) Professionell utveckling är att arbetsgruppen når grundläggande kompetens för sin uppgift, B),Professionell utveckling är en medvetenhet, acceptans och insikt hos den enskilda sjuksköterskan och C)Professionell utveckling är att ta tillvara den enskilda sjuksköterskans förutsättningar och kompetens i verksamheten.  Konklusion: De olika uppfattningarna hänger samman med hur vårdenhetschefen ser på sin egen roll i relation till professionell utveckling och vilka aktiviteter för professionell utveckling de prioriterar. Vårdenhetschefens uppfattning påverkar också dennes ambition och ansvarstagande för sjuksköterskors professionella utveckling. Trots vårdenhetschefens befogenheter var det få som framhöll betydelsen av sin egen roll för sjuksköterskors professionella utveckling. Detta gör att sjuksköterskan står ensam i att hitta utvecklingsvägar för sig själv vilket medför risk att sjuksköterskans kompetens inte utvecklas i enlighet med verksamhetens behov och att kompetens inte tas tillvara i verksamheten. / ABSTRACT Introduction:Nurses’ continuing professional development (CPD) can be understood as part of life-long learning in working life. CPD shows positive effects on nurses’ work satisfaction, on their wish to contribute to their workplace and in reducing work-related stress. In addition, CPD has positive effects on patient care. The nurse manager is the closest manager of the nurse on inpatient wards and has a crucial impact on nurses’ CPD by acting as a role model and creating a learning environment on the ward. How nurse managers understand the meaning of nurses’ CPD affects how they act and interact with nurses on the ward.  Purpose: To describe how nurse managers in inpatient care understand the meaning of CPD for nurses on hospital wards. Method: A phenomenographic interview study was conducted and 12 nurse managers were interviewed. Results: Three qualitatively different perceptions, of varying complexity, were found. A) CPD is when the working group reaches the basic level of knowledge necessary to do their work, B) CPD is the nurses’ awareness, acceptance and insightand C) CPD means to use the nurses’ prerequisites and competence within the organization. Conclusion:These perceptions are connected with how the nurse managers view their role in CPD and which learning activities for CPD are their main priority. Their different perceptions can affect and be affected by the situation on the ward where the nurse manager works. Their perception also affects their ambition and responsibility when it comes to nurses’ professional development. Despite their job description, few nurse managers highlighted their own impact on nurse CPD. This may lead to the nurse standing alone when seeking ways to achieve development. There is a risk that individual nurses’ competences may not be used within their organization.

Bakgrund: Sjuksköterskeyrket är in i sin kärna ett emotionellt arbete, vilket skapar behov av stöd. Professionell grupphandledning är en stödmekanism där reflektionen är en central komponent. Reflektion inom ramen för en professionell handledningsgrupp innebär förutom stöd även en möjlighet till ny kunskap för deltagarna. Syfte: Syftet med studien är att undersöka sjuksköterskors upplevelser av professionell grupphandledning. Metod: En kvalitativ litteraturstudie genomfördes, där materialet bestående av tolv kvalitativa studier analyseras med innehållsanalys. Resultat: Analysen resulterade i tre teman, vardera uppbyggt av två kategorier: Temat grupphandledningens påverkan med kategorierna påverkan på jaget och gruppen samt påverkan på yrket, temat grupphandledningens struktur med kategorierna grupphandledningens innehåll och utförande och gruppens sammansättning samt temat grupphandledningens funktion med kategorierna få stöd och sätta ord på känslor. Både positiva och negativa upplevelser av professionell grupphandledning framkom och dessa diskuteras i relation till Proctors trefunktionsmodell. Konklusion: Resultatet visar att professionell grupphandledning kan, då den är tillräckligt välstrukturerad, vara ett uppskattat stöd för sjuksköterskor. / Background: The nursing profession is into its core an emotional labor, which creates a need for support. Clinical group supervision is a support-mechanism where reflection is a central component. Reflection within the context of a clinical supervision group apart from support also implies an opportunity to new knowledge for its participants. Aim: The aim of the report is to examine nurses' experiences of clinical group supervision. Method: A qualitative literature review was performed, where the material consisting of twelve qualitative studies was analyzed with content analysis. Result: The analysis resulted in three themes, each built up by two categories: The theme implications of the clinical group supervision with the categories implications on the self and the group and implications on work, the theme the structure of clinical group supervision with the categories the content and execution of clinical group supervision and the composition of the group as well as the theme the function of clinical group supervision with the categories get support and put words on emotions. Both positive and negative experiences from clinical group supervision emerged, and these are discussed in relation to Proctor’s three-function model. Conclusion: The result shows that clinical group supervision may, if structured well enough, be an appreciated support for nurses.

Den föreliggande studien syftar till att undersöka hur socialsekreterare inomsektionen barn och familj, enheten för ekonomiskt bistånd upplever följandeaspekter: bemötandet i sig och dess betydelse samt vikten av bemötandet irelationsskapande och samarbete. Vidare syftar studien även till att undersöka ifallbemötandet är något som skiljer sig åt beroende på klient samt vilkaföreställningar det finns om hur ett gott bemötande skapas. Denna studie grundarsig på en kvalitativ ansats där vi i analys och resultat presenterar information somhar inhämtats från totalt 6 semistrukturerade intervjuer. I analysen tolkas deninhämtade informationen utifrån pliktetik, situationsetik och Michael Lipskysteori om vad som definierar en gräsrotsbyråkrat. Resultatet visar på skildaupplevelser kring vad ett gott bemötande är med en framträdande och gemensamupplevelse om att bemötande är något individuellt, och därför bör bemötandetäven anpassas utefter varje klient, situation och ärende. Utgångspunkten ärdäremot att alla klienter skall bemötas med respekt och stå lika inför lag. I studienobserveras även olika föreställningar om hur ett gott bemötande skapas, vilketyttrar sig som olika aspekter som underlättar för att socialsekreteraren skall kunnage ett gott bemötande: erfarenhet, kompetens, en / The aim of this study is to examine how social secretaries in the child and familysection, unit of economic assistance, experience the following aspects of treatmenttoward clients: the concept itself and its meaning in relationships and cooperation.Furthermore the study also aim to examine if the treatment varies on account ofthe client and what concepts there are as to what generates a good treatment. Thisstudy is based on a qualitative approach where the information has been gatheredfrom six semi-structured interviews. The information has been interpreted andanalyzed on the basis of duty ethics, situational ethics and Michael Lipsky’stheory of what defines a street-level bureaucrat. The results shows differentexperiences on what a good treatment is, the most prominent and commonexperience is that treatment is something individual and therefore all clientsshould be treated accordingly. However, the main point is that every client shouldbe treated with respect and stand equally under the law. The study also showsdifferent conceptions on how a good treatment is created and these are:experience, competence, a good relationship and an effective cooperation betweenthe social secretary and the client.