The overall purpose of this licentiate dissertation is to advance our understanding of the auditor by creating a concept of the auditor through focusing on auditors' own perceptions and understandings of their work in relation to boundary-setting forces. The audit profession, the audit firm, the client, society, regulations, and the market are all boundary-setting forces that influence the work of auditors and how auditors perceive and understand their work. The concept of the auditor consists of who the auditor is and what the auditor does; this concept is shaped interactively by the boundary-setting forces, that exist in the auditors’ environment and by the auditors themselves, through the view auditors have of themselves and their environment. The boundary-setting forces have in recent decades undergone significant and rapid changes; for example, increased commercialization as well as significant regulatory changes, which are expected to have influenced the concept of the auditor. The concept of the auditor therefor needs to be explored to understand who today’s auditor is and what today's auditor does. This licentiate dissertation consists of three appended papers and a comprehensive summary. The appended papers constitute the basis for discussing who the auditor is and what the auditor does, thereby contributing to the concept of the auditor. This dissertation uses boundaries in exploring the concept of the auditor, since it is when the auditor encounters the boundaries of being an auditor that the auditor’s conception of an auditor becomes clear. This dissertation has a mixed-methods design based on survey and interview data. The results of this dissertation show that there are several characteristics that define who the auditor is. The auditor: is highly driven by professional values is less driven by business values is genuinely interested in auditor work is resistant to stress, heavy workload, and work–life balance issues is admiring the audit profession and perceiving it as highly professional is perceiving professional values in adding value to the client, i.e., in the business activities is enjoying adding value to the client is more motivated by contributing to the client than to society has high social skills and broad knowledge The results of this dissertation also show that the work of the auditor in the "grey area" between auditing and consulting comprises several activities. The auditor: adds value to the client by being available and engaged, by providing mental support and family mediation, by informing and discussing, by giving tips, advice, and suggestions, by explaining, answering questions, raising questions, and questioning, and by customizing, operating, developing, and contributing expertise to the client conducts a wide range of services, also related to the private and personal matters of the client has counselling, pedagogical, coaching and/or developmental roles / Det övergripande syftet med denna licentiatavhandling är att främja vår förståelse för revisorn genom att skapa ett begrepp för revisorn baserat på revisorers egna uppfattningar och förståelser av deras arbete i förhållande till gränssättande krafter. Revisorsprofessionen, revisionsbyrån, klienten, samhället, regleringar och marknaden är alla gränssättande krafter som påverkar revisorers arbete och hur revisorer uppfattar och förstår sitt arbete. Revisorsbegreppet består av vem revisorn är och vad revisorn gör, och formas interaktivt av de gränssättande krafter som finns i revisorernas omgivning och av revisorer själva genom deras syn på sig själva och sin omgivning. De gränssättande krafterna har under de senaste decennierna genomgått betydande och snabba förändringar, med till exempel ökad kommersialisering samt betydande regleringsändringar, vilket förväntas ha påverkat revisorsbegreppet. Således måste begreppet för revisorn utforskas för att förstå vem dagens revisor är och vad dagens revisor gör. Denna licentiatavhandling består av tre artiklar och en kappa. De bifogade artiklarna utgör grunden för diskussionen om vem revisorn är och vad revisorn gör, och bidrar därmed till begreppet för revisorn. Denna avhandling använder gränser för att utforska revisorsbegreppet, eftersom det är när revisorn möter gränsen för att vara revisor, som revisorns uppfattning om en revisor blir tydlig. En design med blandad metod används och det empiriska materialet består av enkät- och intervjudata. Resultaten av denna avhandling visar att det finns flera faktorer som definierar vem revisorn är. Revisorn: är starkt driven av professionella värden är mindre driven av affärsvärden är genuint intresserad av arbetet som revisor är motståndskraftig mot stress, arbetsbelastning och obalans mellan arbete och privatliv beundrar professionen och uppfattar revisionsyrket som mycket professionellt ser professionella värden i att skapa mervärde till klienter tycker om att skapa mervärde till klienten är mer motiverad av att bidra till klienten än samhället har höga sociala färdigheter och bred kunskap Resultaten av denna avhandling visar också att revisorns arbete i den gråa zonen mellan revision och konsultation omfattar flera aktiviteter. Revisorn: tillför mervärde för klienten genom att vara tillgänglig, engagerad, ett mentalt stöd och en familjemedlare och genom att informera, diskutera, ge tips, råd och förslag, förklara, svara på frågor, ställa frågor och ifrågasätta, klientanpassa, agera, utveckla, och bidra med expertis till kunden. bedriver ett brett utbud av tjänster, även relaterade till klientens privata och personliga frågor. kan ha en terapeutisk, pedagogisk, coachande och/eller utvecklande roll

Genom historien har den svenska idrottsrörelsen kännetecknats som en folkrörelse. På senare tid har fotbollsföreningar i Sverige övergått från att vara en del av den organiserade demokratiska folkrörelsen vars främsta syfte är att främja folkhälsan till att idag bedrivas som företag med syftet att tjäna pengar. För att kunna bedriva elitidrottsverksamhet har organisationerna blivit allt mer professionella och kommersiella i sättet att införskaffa och säkerställa ekonomiska resurser. Den här studien ämnar undersöka om organisationsformen hos svenska fotbollsklubbar ger upphov till olika resursberoenden och hur de säkerställer resurser. Den teoretiska referensramen utgörs av resursberoendeteorin för att bland annat fältidentifiera värdefulla resurser och institutionell teori för att skapa en bredare bild för hur det svenska fotbollsfältet utvecklats. Studien är en kvalitativ fallstudie genomförd med hjälp av semistrukturerade intervjuer. Resultatet visar att organisationerna liknar varandra både vad gäller resursberoende men även i säkerställande av resurser där legitimitet var av stor betydelse. Studiens slutsats konstaterar att organisationsformerna inte har någon påverkan på vare sig resursberoende eller säkerställande av resurser. Resultatet pekar istället på att det är fältet som påverkar organisationerna. / Throughout history, the Swedish sports movement has been characterized as a popular movement. Recently, Swedish football organizations have transitioned from being part of the organized democratic popular movement whose main purpose is to promote public health to today being run as a company with the aim of making money. In order to operate an elite sport organization, organizations have become increasingly professional and commercial in the way of acquiring and securing financial resources. The theoretical framework for this study consists of Resource Dependence Theory to identify, among other things, valuable resources and Institutional Theory to create a broader picture of how the Swedish football field has developed. The study is a qualitative case study conducted with the help of semi-structured interviews. The result shows that the organizations are similar to each other in terms of resource dependency as well in securing resources where legitimacy was of great importance. The study's conclusion states that the organizational forms have no effect on either resource dependency or the securing of resources. The result, instead, indicates that it is the field that affects the organizations.

Stronger financial pressures are currently challenging previously unopposed ways of directing work within professional organizations, where strong groups characterized by power, prestige and autonomy play a major role. As a result of increased scrutiny of professions from the outside, resistance to change emerges in these settings. Earlier applied frameworks for understanding change mechanisms in a professional setting are however rather limited in their understanding of how change dynamically occurs. By designing a novel, more dynamic framework for organizational change, we aim in this thesis to develop an increased understanding for challenges to change initiatives in professional organizations. Through observational studies and open interviews at a Swedish hospital working with process development based on lean principles, we were able to identify the five discursive practices of “Shielding the Profession”, “Exempting Exceptions”, “Positioning Subjects”, “Casting the Other” and “Engaging” as being typical for professional organizations. By understanding the dynamics of discursive interplay, we could then explain how these practices contributed to three major challenges to change initiatives within professional organizations; “The challenge of novel concepts”, “The challenge of achieving managerial influence” and “The challenge of distance”. Our results should provide a foundation for further studies wanting to explore how change processes strategically can be managed, but could also be used as a tool for managers in professional organizations wanting to understand why change initiatives do not result in desired outcomes. / Dagens ekonomiska klimat sätter press på tidigare sätt att organisera arbete inom professionella organisationer, där starka grupper som karakteriseras av makt, prestige och autonomi har ett stort inflytande. Till följd av en ökad insyn i det professionella arbetet uppstår i denna kontext ett motstånd till förändring. Tidigare studier av förändring inom professionella organisationer uppvisar dock begränsningar i sitt sätt att förstå fenomenet. Genom att designa ett nytt, mer dynamiskt ramverk för undersökande av förändringsprocessen syftar vi med denna rapport till att utöka förståelsen kring utmaningar kopplade till förändringsinitiativ i professionella organisationer. Genom observationsstudier och öppna intervjuer på ett stort svenskt sjukhus där ett leaninspirerat arbetssätt håller på att implementeras identifierade vi de fem diskursiva beteendena: “Shielding the Profession”, “Exempting Exceptions”, “Positioning Subjects”, “Casting the Other” och “Engaging” som kunde anses vara typiska för professionella organisationer generellt. Genom att förstå dynamiken mellan olika diskurser kunde vi sedan förklara hur dessa fem beteenden bidrog till tre huvudsakliga utmaningar kopplade till förändringsinitiativ i professionella organisationer: “The challenge of novel concepts”, “The challenge of achieving managerial influence” och “The challenge of distance”. Våra resultat kan anses utgöra en grund för vidare studier som vill utforska hur förändringsprocesser strategiskt kan påverkas men de kan också användas som ett verktyg av ledare i professionella organisationer som upplever svårigheter att nå önskade resultat av förändringsinitiativ.

Affärsstrategin direct-to-consumer (DTC) innebär en direkt försäljnings- och distributionskanal från företag till slutkund. Medskapande och engagemang på sociala medier är betydelsefulla faktorer för att förädla de fördelar som DTC ger upphov till. Studiens syfte är därför att härleda en modell för hur DTC-företag kan engagera samt involvera kunder. Det empiriska materialet erhålls genom en kvalitativ metoddesign med semistrukturerade intervjuer för att skildra svenska DTC-företags arbetssätt. De företag som undersöks är följande: Geggamoja, Pinky Pine, So Typical Me, Ciszere, Rapunzel of Sweden och Maya Delorez. För att framkalla engagemang på sociala medier arbetar DTC-företagen kontrollerat med att skapa ett autentiskt innehåll som återspeglar varumärkesidentiteten. Innehållet bygger således på ett återkommande språkbruk och social interaktion. Språkbruket anpassas dock beroende på mottagare och delas upp i professionell samt inkluderande tonalitet. För att nå ut med innehållet till kunderna kombinerar DTC-företagen olika relevanta plattformar baserat på om innehållets syfte är att vara informativt eller underhållande. Ett företags community visar sig även stärka kundengagemanget och kan byggas utifrån två strukturer, intresse- samt produkt-fokuserat. Oavsett struktur kan företaget strategiskt arbeta för att styra sitt community i önskad riktning allt eftersom communityt grundar sig i vänskapliga relationer och känslomässiga band. För att framkalla ytterligare engagemang arbetar DTC-företagen med att involvera kunderna i medskapande genom en insamling av både idé- och preferens-fokuserad feedback. SoMe-engagemanget och medskapandet har slutligen en positiv effekt på varandra genom en ökad mängd feedback och mer engagerade följare.

Titel: Fastighetsmäklare som profession - En studie om yrkets professionskategorisering Nivå: Kandidatuppsats i ämnet Fastighetsvetenskap Författare: Jesper Arnshed Handledare: Karin Staffansson Pauli Datum: Maj 2021 Syfte: Med utgångspunkt i de fördelar som tillkommer av att nå en högre profession, är syftet med denna studie att undersöka fastighetsmäklarbranschens syn på kategoriseringen av mäklarprofessionen Metod: Denna studie har applicerat en kvalitativ forskningsmetodik. Med hjälp av semistrukturerade intervjuer har empirisk data kopplats till den teoretiska bakgrunden, om de bakomliggande aspekterna som bidrar till fastighetsmäklarens professionskategorisering. Resultat & Slutsats: Resultatet visar att mäklarens strävan mot högre profession delvis försvåras till följd av glappet mellan teori och praktik, samt de odefinierade regel- och ramverk som mäklare har att förhålla sig till. Om den nya lagändringen istället hade varit förankrad i de reella utmaningar och faktorer som påverkar förtroendet och yrkesintegriteten för mäklaren, finns där stora möjligheter för yrkesgruppen att nå en högre profession. Uppsatsens bidrag till ämnet: Studien har bidragit med ytterligare förståelse för mäklarens profession och vad som förhindrar en högre kategorisering. Förslag till framtida forskning: Efterhand som lagändringen har blivit implementerad vore det intressant att studera vilka förändringar som fått genomslag i branschen och för mäklaren. / Title: Real Estate Agent as a profession - A study about the occupation´s professional categorization Level: Bachelor's thesis within Real Estate Science  Author: Jesper Arnshed Supervisor: Karin Staffansson Pauli Date: May 2021 Aim: Based on the benefits of reaching a higher profession, the aim of this study is to examine the real estate industry's view on the categorization of the broker´s profession. Method: This study has applied a qualitative research methodology. With the help of semi-structured interviews, additional dimensions have supplemented the theoretical background, about the underlying aspects that are derived from the real estate agent's professional classification. Result & Conclusions: The result shows that the brokers´ aim towards a higher profession is partly prevented due to the gap between theory and practice, and the undefined rules and regulations that brokers must deal with. If the new law change had instead been rooted in the real challenges and aspects that affect the trust and professional integrity among brokers, there are great opportunities for the occupational group to reach a higher profession.  Contribution of the thesis: The study contributed with additional understanding to the broker´s profession and what prevents a higher categorization. Suggestions for future research: As the changes in the law are implemented, it would be interesting to study what changes have had an impact in the industry and for the broker.

Bakgrund: Samband mellan motorisk utveckling, fysisk aktivitet och lärande finns väl dokumenterade. Processer för att utveckla implementeringen av fysisk aktivitet i skolan har påbörjats bland annat genom fysioterapi som en del av elevhälsan, ett relativt nytt verksamhetsområde. För fysioterapeuter innebär detta en etableringsprocess där samverkan i nya teamkonstellationer utvecklas. Syfte: Syftet med studien var att undersöka hur skolfysioterapeuter upplever sin professionella roll och teamarbetet inom elevhälsan. Metod: Tre semistrukturerade intervjuer utfördes via zoom eller telefon med skolfysioterapeuter som arbetade inom elevhälsan. Intervjuerna spelades in och materialet transkriberades för att sedan analyseras med hjälp av en kvalitativ innehållsanalys enligt Graneheim & Lundman. Resultat: Studien resulterade i att tre kategorier kunde identifieras: Att samarbeta och vara spindeln i nätet,  Att utveckla och vara en ny kompetens på skolan, och Att förhålla sig till ett delat fokus på hälsa kontra prestation i skolan. Dessa kategorier delades även in i underkategorier. Studien visade att skolfysioterapeuterna upplevde att de spelade en viktig roll på skolan genom att bidra med en kompletterande, fysioterapeutisk syn på hälsa. Att implementera sina perspektiv på hälsa i skolan var dock en utmaning där skolans fokus ofta ligger på prestation. Informanterna hade till stor del själva fått utforma sin yrkesroll vilket varit både en möjlighet och en utmaning. Slutsats: Fysioterapeuter kan bidra med en kompletterande syn på hälsa i skolan och en ökad styrning från högre instanser krävs för att överkomma utmaningarna och för utveckling av verksamhetsområdet. / Introduction: The relationship between motor development, physical activity and academic achievement is well documented. Processes for developing the implementation of physical activity in schools have begun through physiotherapy, among other areas, as part of school based healthcare. This is a relatively new area of focus within the profession. For physiotherapists, this involves establishing a new professional role and developing interprofessional working relationships. Purpose: The purpose of the study was to investigate school physiotherapists experiences of their role and teamwork within school based healthcare. Method: Three semi-structured interviews were conducted via zoom or telephone with school physiotherapists working within student healthcare. The interviews were recorded, transcribed, and the data analyzed using a qualitative content analysis. Results: Three categories were identified: To cooperate and be “the person at the heart of things”, To develop and to have a new professional role in school, and To relate to a shared focus of health versus academic achievement in school.  These categories were further specified into subcategories. The subjects felt they played an important role in the school by providing a complementary, physiotherapeutic perspective on health. However, the schools focus on performance was perceived to be a challenge when implementing their views on health. The subjects were able to form the role themselves to a large extent which was deemed a challenge and an opportunity. Conclusions: Physiotherapists contribute a complementary perspective on health within schools. An increased involvement from governing bodies is required to overcome challenges and for development in the field.

Previous research which has acknowledged how New Public Management has come to deprofessionalize welfare professions, with the focus on teachers, constitutes this paper's starting point. The swedish government believes that professional skills are not being used in the public sector, and a re-professionalization is necessary to increase the quality of public services. This study aims to investigate whether it is possible to identify professionalism in occupational practice for nine teachers who are working in public schools in Uppsala Municipality, to answer whether their professional competences are being used. The result shows a fairly high degree of professionalism among the teachers in the study, with quite great opportunities to make use of their professional competences. The teachers experience potency and independence to exercise their profession within the framework of the national curriculum. The management of the schools and the municipality seem to have very little need to direct and control the teachers.

As the title of this thesis suggests, presenting one’s self in modern-day society can sometimes resemble a trial-and-error process. In this bachelor’s thesis, the aim is to examine nine Swedish public libraries’ self-presentation through their social media expressions, thus to provide a contemporary overview of what content is being published in relation to the public library organization’s identity formation within the social media platform Instagram. In order to achieve this, following research questions are asked: What kind of content do libraries convey via their Instagram accounts, and what different types of library-specific genres emerge from the empirical material?; Which diverse representations of the public library, library activities and the librarian are conveyed in the empirical material, and how do they relate to more general understandings of the librarian and the library?; How can the selves that emerge in the library's self-presentation on Instagram be seen as an expression of an institutional, professional or media-specific identity, and what impact does technology and the library's social media genres have on how these are shaped?  Using a categorization scheme, consisting of six content categories, this is conducted through a content analysis of 607 library-generated Instagram posts. Based on the empirical evidence the result indicates that four themes in particular emerge as especially present and recurring in public libraries’ Instagram publications. These themes can be summarized as Tributes, hashtags and societal trends; The public library, building and place; The librarian; and The book. Through the libraries’ social media channel, their Instagram posts and mentioned themes, library-specific genres related to the library’s and librarian’s self-presentation seem to occur, which appears to go beyond professional and institutional identities. Therefore, it seems possible to talk about a specific social media identity, ergo Instagram as a new arena for the public library’s mediated self-presentation.

Socialt samspel är en viktig komponent för individens utveckling av verklighetsuppfattning, personlighet och identitet. Eftersom barn och ungdomar med autism har nedsättningar som påverkar deras sociala samspel blir insatser kring social färdighetsträning en åtgärd som påverkar deras och hela deras familjs livskvalitet. Denna studie undersöker hur praktisk användning av den manualbaserade sociala färdighetsträningen KONTAKT-gruppbehandling upplevs av vårdpersonal i Sverige. Kvalitativa intervjuer har genomförts med 17 personer inom vård som har erfarenhet att vara KONTAKT-tränare från sex olika regioner i Sverige. Frågeställningar som lyftes i denna studie handlar om i) Hur uppfattar vårdpersonalen användningen av den manualbaserade sociala färdighetsträningen KONTAKT i arbetet med barn och ungdomar med autism och deras föräldrar? ii) Vilka upplevelser har vårdpersonalen av sin roll som KONTAKT-tränare? och iii) Finns det eventuella gap mellan teori och praktik kring användningen av den manualbaserade träningen av sociala färdigheter KONTAKT inom olika delar av vårdverksamheten? Utifrån grundad teori har en teoretisk modell genererats som beskriver respondenternas upplevelse av KONTAKT-tränarens roll, vilken påverkar och påverkas av tidsaspekter och samspelsförmågor. Studiens resultat indikerar att känslan av meningsfullhet och lärdom genom erfarenhet upplevs i rollen som KONTAKT-tränare. Studien visar att med rollen följer ett ansvar att planera och rekrytera deltagarna till KONTAKT-gruppbehandling. Rollen som KONTAKT-tränare beskrevs av respondenterna påverkas av tidsaspekter som kopplas till det praktiska utförandet utifrån behandlingsmanualen. Studiens resultat indikerar att det i rollen som KONTAKT-tränare krävs en förmåga att samspela med föräldrar, andra i team (kring rekrytering), partner/kollega (den andra KONTAKT-tränaren) och barn eller unga med autism inför och under pågående gruppbehandling. I studien diskuteras implikationer för organisation och implementering. Det långsiktiga syftet med denna studie är att bidra till utveckling av insatser som stödjer barn och ungdomar med autism och deras anhöriga. / Social interaction is an important component for the individual's development of perception of reality, personality, and identity. Because children and adolescents with autism have disabilities that affect their social interaction, interventions in social skills training become a measure that affects their and their entire family's quality of life. This study examines how practical use of the manual-based group training treatment KONTAKT is experienced by clinicians in Sweden. Qualitative interviews with altogether 17 caregivers from six different regions in Sweden were conducted with the aim of answering the following research questions: i) How do caregivers perceive the use of the manual-based social skills training concept KONTAKT when working with children and adolescents with autism and their parents? ii) What experiences do the caregivers have in their role as a KONTAKT coach? and iii) Are there any gaps between theory and practice regarding the use of the manual-based social skills training concept KONTAKT in different areas of care giving activities? Based on grounded theory, a theoretical model has been generated that describes the respondents' experience of the role as a KONTAKT coach, a role that affects and is affected by time aspects and cooperation ability. The results of the study indicate that the feeling of meaningfulness and learning through experience is experienced in the role as a KONTAKT coach. The study shows that the role comes with a responsibility to plan and recruit participants for KONTAKT group treatment. The role as a KONTAKT coach was described by the respondents as affected by time aspects that are linked to the practical implementation of the manual. The results of the study indicate that the role as a KONTAKT coach requires the ability to interact with parents, others in the team (around recruitment), partners / colleagues (the other KONTAKT coach) and children or adolescents with autism before and during ongoing group treatment. The study discusses implications for the organization and implementation of the treatment. The purpose of this study is to contribute to the development of interventions that support children and adolescents with autism and their relatives.

Spets, A. To share or not to share. A study on social workers’ attitudes towards social media. Degree project in Social work 15/30 credits. Malmö University: Faculty of Health and Society, Department of Social work, 2022. There is an increased use of social media for both private and professional purposes, where mixing private content with professional connections has become a commonality. This has led me to question what effect this bears on social workers’ ability to use social media platforms like Facebook and Instagram. The aim of this study is to gain a deeper understanding of social workers’ attitudes towards social media by studying their experiences in using social media platforms. To gain this knowledge this study is carried out by using a qualitative method while conducting six interviews with social workers who are frequent users of social media. The result of this study reflects the impact the professional role has on the informants’ private use of said platforms and thus shows the complexity of maintaining boundaries between privacy and the professional life of a social worker. The result is presented in the following themes: social media, contacts, posts and content, experiences and miscellaneous. All of which leads to the conclusion that social workers are affected by the demands of the profession regardless of to which extent (due to individuality).