Förskoleklassen är sedan 2018 en del av den obligatoriska skolan och skolplikten börjar sedan dess att gälla från den hösten det året barnen fyller sex år. FNs barnkonvention blev lag 2020 vilket förpliktigar Sverige att följa den. Syftet med studien var att se hur övergången mellan förskola och grundsärskola ser ut för de barn som beskrivs som avvikande i förskolan. Syftet var också att undersöka hur förskolans sätt att problematisera normalitet och avvikelser påverkar barnens placering och på vilket sätt barnens röst synliggörs i det. Detta är en kvalitativ fallstudie där röster från förskola, grundsärskola och hemmet synliggörs genom semistrukturerade intervjuer för att belysa deras olika perspektiv. Resultatet i denna studie visar att det inte var förskolan som var drivande i den kommande grundsärskoleplaceringen utan vårdnadshavaren. Resultatet visar också att barnets röst och tankar konsekvent saknas och inte fångas upp eller tillvaratas någonstans i processen. Barnet anses vara för litet och görs inte delaktigt i processen.

”… Det regnar blötsnö. Jag står högst upp på taket. Jag är bararmad. Pälsmössan skyddar mig. Jag dansar med en svala som flyger förbi. Jag känner mig helt fri i kroppen. Jag kan se långt över taknockarna. Jag känner snöregnet mot mina armar. Kylan mot kroppen. Skyddet från gummistövlarna och mormors pälsmössa. Jag känner mammas scarf mot min hals. Jag låter kroppen röra sig som den vill. Tar in platsen jag står på, allt jag hör och känner. Efter ett tag testar jag att släppa all skam. Släppa den från kroppen. Axlarna sjunker ned.” (Kroppsminne från vårterminen 2019)   I den här essän beskriver jag min resa genom magisterprogrammet svarta speglar. Jag har under det här året arbetat med att läka och hitta tillbaka in i min kropp. Jag har letat efter dansen i kroppen, min dansröst och strävat efter att hitta den autentiska dansrörelsen i min kropp. Hitta in till kärnan.   Jag har sett den här utbildningen som en hjärt- och lungräddning på danshanna. Jag upplevde att danshanna höll på att försvinna från mig. Om danshanna dör, dör Hanna. Jag behöver danshanna. Så jag behövde rädda livet på henne. Eller väcka henne. Jag har alltid förknippat dansen starkt med lusten att leva. Livslusten. Viljan till liv. Livsgnistan. Dansen är som mitt syre. Den elektriska pricken. Den gudomliga energin. Det magiska. En total närvaro i kroppen. En levande närvaro, danskänslan.   Jag har genom utbildningen fått syn på vad jag vill sträva mot, vad jag vill kämpa för och vad jag vill släppa taget om. Jag har fått med mig ett annat mod. Jag har börjat minnas att jag en gång varit modig. Att jag en gång kände mig stark och slogs för det jag trodde på och för det jag brann för. Jag har fått syn på vad jag gör och vad jag inte gör som konstnär och människa. Jag har blivit speglad. I andra och i mig själv.   Det har varit ett fantastiskt år. Jag har älskat allt. Det var en känsla av att komma hem till någonting. Till min kropp. Med hjälp av gruppen och övningarna hittade jag hem till min kropp och i den fann jag dansen.   Hanna / Svarta speglar - konstnärlig praktisk självreflektion

Under 2010-talet har Sverige tagit emot människor från andra länder. I många skolor runtom i Sverige studerar elever som inte har svenska som modersmål. Vilket kan bidra till att det blir mer ansträngande för en andraspåkselev att tillgodogöra sig undervisningen i jämförelse med en elev med svenska som modersmål. Enligt den nuvarande läroplanen ska undervisning anpassas utefter eleverna och utbildningen ska ge elever förutsättningar som krävs för att genomgå studierna. Denna uppsats syftar till att undersöka läsbarheten i Nationella proven, 2013, för två årskurser. De undersökta texterna är tre sakprosatexter från respektive årskurs (6 och 9). Syftet är också att studera vilka förutsättningar som finns i texterna vad gäller röst och kausalitet, utifrån ett läsbarhetsperspektiv.  Tidigare forskning pekar på att röst och kausalitet kan vara två språkliga variabler som bidrar positivt till läsförståelsen, i synnerhet för andraspråkstalare. Röst kan delas upp i tre underkategorier; dynamik, muntlighet och närhet. Studien är både kvantitativ och kvalitativ. Genom att räkna olika typer av ordklasser kan värden erhållas och jämföras. Även utdrag ur de undersökta texterna presenteras och diskuteras.  Resultatet visar att de undersökta texterna innehåller röst och kausalitet i varierande grad. De flesta texternas värden ligger runt vad tidigare forskare anser läroböcker ska ligga på.

Bakgrund. Logopedisk röstbehandling vid könsdysfori syftar till att en individ ska ha en röst som stämmer överens med könsidentiteten. Ofta handlar det om att förändra rösten i en feminin eller maskulin riktning. Behandlingen bör enligt rekommendationer fokusera på intonation, men i nuläget saknas kunskap gällande intonationens inverkan på uppfattning av femininitet respektive maskulinitet i svensk kontext. Syfte. Syftet med föreliggande studie var att undersöka i vilken utsträckning talares intonation förklarar hur deltagare uppfattar grad av femininitet och maskulinitet i röster. Andra syften med studien var att undersöka om sambandet mellan lyssnarskattningar av femininitet och maskulinitet visar på en komplementär relation, samt om sambandets styrka i sin tur påverkades av lyssnarens ålder. Metod. Studien omfattade 60 deltagare som fick skatta grad av femininitet och maskulinitet hos 132 talare. Röstinspelningar analyserades utifrån 8 akustiska egenskaper (genomsnittlig f0, ST-variation, ST-slope, storlek och andel av stigande och fallande frasslutsintonation samt andel jämn frasslutsintonation). Resultat. Genomsnittlig f0 och ST-variation bidrog signifikant till lyssnarskattningar av femininitet samt maskulinitet. Andel stigande frasslutsintonation bidrog signifikant till lyssnarskattningar av femininitet. Samtliga lyssnardeltagare hade ett signifikant starkt negativt samband mellan sina femininitetskattningar och maskulinitetskattningar. Sambandets styrka hade en svag positiv korrelation med lyssnardeltagarens ålder, men detta samband var inte signifikant. Slutsatser. Genomsnittlig f0 och ST-variation bidrar till lyssnardeltagares femininitets- och maskulinitetsskattning och andelar stigande frasslutsintonation bidrar till deltagares femininitetsskattning. Studien visar att deltagare till stor grad har ett komplementärt sätt att placera in röster på ett femininitet-maskulinitetkontinuum. Yngre deltagare förefaller uppvisa detta komplementära sätt till en något större grad än äldre deltagare. / Uppfattningar av femininitet och maskulinitet i rösten bland personer med könsdysfori

Under 1900-talet skedde ett stort upplivande av det svenska körlivet, till stor del som en följd av kördirigenten Eric Ericsons inflytande. Studien innefattar en analys av hur körlivet såg ut då och hur det påverkar den sångtekniska aspekten. Arbetet utgår ifrån en vilja att hitta en sångteknik som fungerar bra i de olika sammanhang en klassiskt skolad sångare verkar i. I undersökningen används metoden att intervjua två personer som själva är eller har varit verksamma som sångare i olika sammanhang och har stor erfarenhet av att använda sin röst på olika sätt. Ytterligare en metod som används för studien är att själv testa sin röst i de olika sammanhang den befinner sig i som klassiskt skolad sångare. Undersökningen resulterade i slutsatsen att det är hälsosamt för rösten att lära sig passa in i olika sammanhang men att olika förutsättningar gör att det är mer eller mindre utmanande. Detta innebär att det är givande att sjunga i kör och ensemble när man utvecklar en solistisk sångteknik förutsatt att man hittar rätt sammanhang där man får sjunga med sin naturliga röst och bibehåller en medvetenhet om sin sångteknik. / <p>Ljudfilen som hör till arbetet är sångexempel från några av de konserter jag har medverkat i som solist, körsångare eller både och. Filen består av klipp från fem olika konseter. Kompositörerna, musiken och de medverkande på konserterna är anonymiserade.</p>

Deltagande skrivande handlar om ett formellt eller informellt skrivande för att delta som medborgare i samhället genom att exempelvis skriva en insändare eller ett sms. Deltagande skrivande skapar möjlighet för samhällsmedborgare att göra sin röst hörd. Syftet med denna studie är att beskriva och analysera hur lärare och elever tänker om och resonerar kring ett deltagande skrivande. Vi undersöker hur lärare och elever i årskurs 6 identifierar ett deltagande skrivande och vilka texter som de anser representerar ett deltagande skrivande. Det teoretiska ramverk som studien tar sin utgångspunkt i är Luke &amp; Freebodys repertoarmodell, en modell för läsning och skrivning. Datamaterialet består av fem fokusgruppsintervjuer med elever och två semistrukturerade intervjuer med lärare. Studiens resultat visar att lärarna anser att många texter som elever i årskurs 6 skriver i skolan representerar ett deltagande skrivande. Däremot anser eleverna i årskurs 6 att ett deltagande skrivande är något de gör via informella texter på fritiden.

Syftet med studien har varit att undersöka en läromedelstexts läsbarhet i ämnet svenska som andraspråk för årskurs 7–9. Metoden som använts är metodkombination, vilket innebär en kombination av kvalitativ och kvantitativ metod. De viktigaste resultaten i studien är att läromedelstexten innehåller läsbarhetsfaktorer som kan försvåra läsbarheten, såsom statiska verb, obestämda pronomen, grammatiska metaforer och ämnesord. Det kan också försvåra läsbarheten att läromedelstexten innehåller mycket få kausala konnektorer. Läsbarhetsfaktorer som underlättar läsbarheten är att läromedelstexten innehåller mycket få satsförkortningar, ett antal dynamiska verb och att den innehåller röst. Resultatet visar även på att lix, som är en metod att mäta om läromedelstexter är lätt- eller svårlästa, är ett otillräckligt mätverktyg som endast visar en liten del av en läromedelstexts läsbarhet. Det tydliggörs i resultatet att det är flera läsbarhetsfaktorer som måste tas hänsyn till när läromedel väljs för att läromedelstexterna inte ska vara för svåra för eleverna.

This thesis is about playing duo with double bass and voice and how I as a double bass player should play to make the music as interesting as possible but also to make the singer the most comfortable. As a bass player, I don’t have the luxury of playing several intricate chords in the same extent as for example a piano player and learning to be clear and precise in my playing is a skill that takes many years to master.  The methods I’ve chosen to explore this is composing short examples of songs for voice and double bass where I first play around with harmony and different bass notes on specific chords to make the harmonic progression clearer. I’ve also composed a short example where I play the same bassline in three different octaves. The purpose of this was to explore which of these registers was the most comfortable and what feeling the different registers gave.  In the next part of the project, I analyze my results and write music inspired by my findings to be performed at my exam concert which took place the 21st of February in Nathan Milsteinsalen at the Royal College of Music in Stockholm. The band consisted of six singers and double bass.   Concludingly, I state that the results are varied. The results for the harmonic experiment had individual aspects amongst the singers and could not specify a general rule of thumb. As for the register experiment, I found that the two lower registers we’re the most comfortable although the highest gave an interesting feeling. / <p>Devil May Care (Bob Dorough), The Way You Look Tonight (Jerome Kern &amp; Dorothy Fields), Weathered (August Eriksson), The Lovers (August Eriksson), Clouds (August Eriksson), Se Mig (August Eriksson).</p><p></p><p>Medverkande:</p><p>August Eriksson - kontrabas</p><p>Emma Jansson - sång</p><p>Emmalisa Hallander - sång</p><p>Amanda Sandorov - sång</p><p>Selma Pinton - sång</p><p>Ella Cronberg - sång</p><p>Jenny Hedman - sång</p><p></p><p>bifogade ljudbilagor är:</p><p>- examenskonserten</p><p>- utdrag ur "Se Mig"</p>

<p><strong>Examenskonsert Hanna Andersson, sång</strong></p><p><em>18 maj 20.00</em></p><p><em>Kungasalen</em></p><p> </p><p><strong><em></em></strong></p><p><strong><em>Kulning</em></strong></p><p>Fritt med inspiration av Karin Edvardsson Johansson, Transtrand, Dalarna</p><p> </p><p><em><strong>Om berg och dalar</strong></em></p><p>Norsk Trad, förekommer även i Värmland</p><p><em><strong> </strong></em></p><p><em><strong>Valsen för den jag väntat</strong></em></p><p>egen komposition - Hanna Andersson</p><p> </p><p><em><strong>Uti friska gräset</strong></em></p><p>efter Ulrika Lindholm, Frostviken, Jämtland, arr Tonå</p><p><em><strong> </strong></em></p><p><em><strong>De rosor och de blader</strong></em></p><p>efter Johannes Andersson och Alfred Lindroos, St Pellinge, Finland, arr Tonå</p><p> </p><p><em><strong>En Midsommarafton</strong></em></p><p>efter Elvira Söderlund, Malung, Dalarna</p><p> </p><p><em><strong>Banks of Sullane</strong></em></p><p>Irländsk trad, efter Niamh Parsons, Irland</p><p> </p><p><em><strong>Kings Shilling</strong></em></p><p>Iain Sinclair</p><p> </p><p><em><strong>431-Halling</strong></em></p><p>egen komposition - Hanna Andersson</p><p> </p><p><em><strong>Polska e Anna-Brita Jonasdotter,</strong></em></p><p>Seglora, Västergötland</p><p> </p><p><em><strong>Så råder jeg alle</strong></em></p><p>Efter Magnhild Havdal Almhjell, Tingvoll, Norge</p><p> </p><p><em><strong>2-takts valsen</strong></em></p><p>egen komposition - Hanna Andersson</p><p> </p><p><em><strong>Nu haver denna dag</strong></em></p><p>Trad koral, variant från Rättvik</p><p></p><p><em><strong>Jag havde mig en vän</strong></em></p><p>efter Magnhild Havdal Almhjell, Tingvoll, Norge</p><p> eget arrangemang</p><p> </p><p>Medverkande:</p><p>Hanna Andersson, Sång</p><p>Albin Myrin - Klarinett</p><p>Annie Björkman - Sång</p><p>Annie Engvall - Sång</p><p>Alfred Gefvert - Dragspel</p><p>Christian Mohr Levisen - Vevlira, Cittern</p><p>Henriette Ambaek Flach - Fiol</p><p>Ingrid Rodebjer - Sång</p><p>Maja Kamne - Sång</p><p>Margrete Nordmoen - Sång</p><p>Pär Holmberg - Piano</p><p>Siri Flensburg - Sång</p><p></p><p>Konserten i Kungasalen den 18 maj 2022 dokumenterades genom filmning.</p>

Denna studie undersöker vilka strategier fyra organisationer från den ideella sektorn använder sig av för att hantera sitt samarbete med staten. Studien tar sitt avstamp i Staffan Johanssons teori om hur påtvingar ideell sektorn ett homogeniseringstryck. Genom att undersöka olika egenskaper hos den ideella sektorn, såsom ideologi, ekonomiska förutsättningar och möjligheten att vara me och påverka undersöks hur organisationerna uppfattar sin roll i samarbetet. Studien visar att ideologin och de ekonomiska förutsättningarna spelar avgörande roll för hur organisationerna kan strukturera både sig själva som organisation liksom deras arbete. I relationen till staten framstår det som viktigt att resursberoendet inte är allt för ensidigt för att organisationerna skall kunna hålla på sin särart och styra sin organisation i en självvald riktning. / This study examines the strategies four organizations from the voluntary sector uses to manage its cooperation with the State. The study takes its starting point in Staffan Johansson's theory of how imposing a non-profit sector with a homogenization pressure. By investigating various characteristics of the voluntary sector, such as ideology, economic conditions and the possibility of criticism, explores how organizations perceive their role in co-operation. The study shows that ideology and the economic environment plays key role in how organizations can structure themselves both as a organization and their work. In relation to the state, it seems important that resource dependence is not too one-sided for organizations to retain its character, ideology and control over their activities.