Avsikten med föreliggande studie är att bidra med kunskap kring elevers förmåga att förstå samt elevers uppfattning, i årskurs 1 och 2, av en åldersadekvat skönlitterär text utifrån olika sätt att högläsa. Detta gör vi genom att undersöka fyra olika sätt att högläsa där vi använder en:1) monoton röst, 2) inlevelse med rösten, 3) inlevelse med rösten samt visa illustrationer och 4) inlevelse med rösten, illustrationer och kroppsspråk. Studiens teoretiska utgångpunkt grundar sig i Vygotskijs teori sociokulturella perspektivet. Våra frågeställningar är: (1) ”Vilka skillnader och likheter finns det hos elevernas förmåga att besvara frågor i årskurs 1 och 2 när olika sätt att högläsa genomförs?” samt (2) ”Vilka skillnader och likheter finns hos elevernas uppfattningar i årskurs 1 och 2 när olika sätt att högläsa genomförs?”. Studien baseras på en flermetodsforskning där kvantitativ och kvalitativ metod har kombinerats. Den kvantitativa metoden innebar att en enkätundersökning genomfördes med eleverna, där de fick svara på frågor som grundar sig på bilderboken Pudlar och Pommes (2016). För att kunna besvara båda frågeställningarna användes även en kvalitativ datainsamlingsmetod i form av semistrukturerade intervjuer. Vid intervjun har frågorna som ställts fokuserat på skillnader och likheter i elevers uppfattningar av de olika sätten att högläsa. Eleverna som deltog i studien var 74 elever från årskurserna 1 och 2 från fyra skolor i olika kommuner i Sverige. Resultatet från den kvantitativa enkätdatan påvisar att det är gynnsamt för elevernas förmåga att besvara frågor om illustrationer används vid högläsning. Samtliga deltagande grupper har vid intervjuerna uttryckt en efterfrågan av användning av en röst med inlevelse samt illustrationer vid högläsningen. Vilket går i linje med resultaten från de kvalitativa enkätundersökningarna sompåvisade att det är fördelaktigt att använda en röst med inlevelse samt illustrationer vid högläsningstillfällena.

Internet of things har blivit mer och mer vanligt för att hjälpa äldre bo kvar hemma längre. Det har undersökts och tagits fram medicinpåminnare, fall-detektion med kameror och mycket mer, men få har fokuserat på äldres hälsa när det gäller mat och näring. Att kroppen får i sig rätt näring kan ofta vara det som förhindrar fall men det läggs det lite fokus på och dessutom anpassas inte koncepten efter den äldres behov och preferenser. Vi undersöker därför hur äldres aptit ser ut och hur ett IoT-koncept skulle kunna designas för att hjälpa äldre med deras kosthållning genom kvalitativa intervjuer. Fokus ligger på vilken interaktionsform som passar äldre bäst och vilket behov de har för ett funktionellt och användbart koncept. I uppsatsen skrivs det även huruvida sensorer antingen i hemmet eller som wearables kan uppfattas av den äldre och hur den reagerar på den typen av teknologi. Resultatet visar tydligt att röst-assistans är den form av interaktion de äldre tycker är mest användarvänlig och därför gör det även engagemanget större hos den äldre. Vidare ser vi att framtida forskning bör uppmärksammas på bland annat hur det går, med hjälp av IoT-system, stötta äldre att tillgodose det dagliga näringsintaget utefter den äldre individens behov och preferenser.

Som lyrisk-dramatisk sopran vet jag att min väg vokalt är längre än de flesta andra röstfacks väg, eftersom rösten behöver mer mognad. Mognad att växa in i sitt röstfack och mognad för att klara av de stora rollerna som väntar. Så var börjar man när man är yngre, vilken repertoar kan låta rösten växa och ta plats men ändå bevara ungdomlighet och skönhet? Jag har upplevt från master classes och auditions som jag har varit på att efterfrågan av Mozart har varit stor. Samtidigt har jag alltid tyckt att det har varit svårt att sjunga just Mozart. Det känns inte som att rösten får ta sin riktiga plats och att det skaver på något sätt. Därför blev det tydligt för mig i början av läsåret att mitt projekt skulle handla om hur jag som lyrisk-dramatisk sopran kan hitta min röst i Mozart. Samt hur jag kan dra nytta av ett slankare vokalt tillvägagångssätt som behövs i Mozart och använda det i repertoar som jag trivs bättre i vokalt, som till exempel Wagner. Detta är ett utforskande projekt i hur man som lyrisk-dramatisk sopran kan sjunga på bästa sätt med sin röst i olika stilar, och hur de olika stilarna kan dra nytta av varandra. Hur skiljer sig Mozart från Wagner vokalt? Kanske är skillnaden inte så stor, och kanske finns en förening mellan dem två i Weber?

No description available.

Vallmusik har länge varit en del av folkmusiken som personligen fascinerat mig mycket och känts svår att greppa. Jag tycker att den låter både enkel och komplex på samma gång och att det är något speciellt med både uttrycket i musiken och i tonaliteten som särskiljer sig från annan musik. Det påminner mig också om det som slog an i mig när jag först föll för folkmusik; något enkelt och lite vemodigt men samtidigt starkt och tidlöst. Svårt att sätta fingret på, men kanske själva kärnan av det jag dras till generellt i folkmusiken. I den här stilanalysen har jag valt att fokusera på en del av vallmusiken som är vokal - nämligen kulning.  Det finns så mycket att hämta för mig i vallmusiken i allmänhet och kulningen i synnerhet. Jag vill utforska hur jag kan överföra det jag hittar till mitt eget skapande och min röst, utifrån mina förutsättningar och preferenser, och samtidigt ha förankring i traditionen.

I detta projekt har Googles röstgränssnitt (eng: Google Cloud Speech API) utvärderats utifrån syftet att skapa ett program som ska identifiera en person baserat på dess röst. Detta projekt gjordes tillsammans med ett företager Call Knut vars mål är att utforma en tjänst som bygger på AI teknik som ska ringa upp till äldre. Eftersom tjänsten riktar sig mot äldre vill företaget Call Knut ha ett program som kan identifiera de äldre baserat på rösten.  Ett program skapades med hjälp av Googles röstgränssnitt för att transkribera och urskilja två röster i en ljudfil. Därefter samlades det in ljudfiler från olika personer i ett brett åldersspann och ljudfilerna kombinerades. De kombinerade ljudfilerna analyserades sedan för att kunna verifiera om Googles röstgränssnitt är optimalt för ändamålet. I 29,2 % av de kombinerade ljudfilerna lyckades Googles röstgränssnitt med att både urskilja och transkribera. Totalt misslyckades Googles röstgränssnitt med 70,8 % av inmatningarna.  Vår slutsats blev att Googles röstgränssnitt inte är lämpligt att använda för att utveckla Call Knuts planerade tjänst där rösturskiljningen måste fungera med hög precision. Vidare utvecklingsarbete rekommenderas att fokusera på att testa andra program eller röstgränssnitt. / In this project, the Google Speech API has been evaluated based on the purpose of creating a program that will identify a person based on their voice. This project is done together with a company called Call Knut whose goal is to design a service based on AI technology that will call the elderly. Since the service is aimed at the elderly, Call Knut wants a program that can identify the elderly based on their voice.  An application was created using the Google Speech API to transcribe and distinguish two voices in an audio file. Then audio files were collected from different people in a wide age range and audio files were combined. The combined audio files were then analyzed to verify whether the Google Cloud interface is optimal for the purpose. In 29.2 % of the combined audio files Google Speech API managed to both distinguish two voices and transcribe what they said. In total, Google Speech API failed with 70.8 % of the entries.  Our conclusion was that Google's voice interface is not suitable to use to develop Call Knut’s planned service where voice recognition must work with high precision. Further development work is recommended to focus on testing other programs or voice interfaces.

Syftet för studien är att visa hur en körledare instruerar om luft och andning genom att studera verbalt och förkroppsligat språk i en barnkör när deltagare lär sig att sjunga. Forskningsfrågor har fokus på hur instruktioner om luft och andning ser ut, vilka resurser körledare använder för instruerandet och när under körövningen det instrueras. Bakgrund och tidigare forskning rör verbalspråkliga såväl som förkroppsligade instruktioner vid körövning, körsång och körkontexter men också i andra musikaliska kontexter där undervisning sker. Kapitlet har utgångspunkt i att instruktioner kan vara både verbala och icke-verbala.      Utgångspunkt för studien är att i aktiviteter där deltagare använder sin kropp orienteras instruerandet också emot kroppen. Studien använder metod och teori där ett sådant perspektiv är möjligt att tillämpa: etnometodologisk konversationsanalys (EMCA), som i Sverige också kallas multimodal interaktionsanalys. En sådan analys studerar samvaro och interaktion människor emellan och använder ett etnografiskt förhållningssätt. Ett sådant perspektiv inkluderar närvaro i den undersökta kontexten vid insamlingsfas av materialet och att man för fältanteckningar. Den kvalitativa analysen tar hänsyn till den sociala struktur som deltagarna ingår i. Under ett halvår har körövningar med en barnkör i ålder 8–12 år spelats in med video. Närvarande forskare har gjort fältanteckningar. Materialet närstuderas sedan både i insamlings-, bearbetnings- och analysfas. Exempel från aktiviteten, i form av 37 transkriptioner med tillhörande 62 bilder, synliggör i avhandlingen instruktioner om luft och andning när barn lär sig sjunga.      Analysen är indelad i tre avsnitt om instruktioner innan, under och efter sång och visar i detalj hur instruktioner ser ut och vilka resurser som används i olika skeden. Den visar att instruktioner om luft och andning sker multimodalt och med flera parallella resurser: körledarens blick, mimik, kroppshållning, gester, tal- och sångröst, samt icke-lexikalt ljudande. Utöver sin kropp använder körledaren även flygelspel som resurs. Andra artefakter inkluderar tavla, notblad och pärm.  Flest instruktioner om luft och andning sker innan sång. Under sång sker instruktioner med hänsyn till sångens flöde, och efter sång återkopplar instruktionerna till precis genomförd sång. Instruktioner innan sång initierar relevant innehåll för att hantera kroppen optimalt vid sång. Under körens pågående sång undervisas om tidskritiskt innehåll med relevans för ljudandet och efter sång instrueras för att nyansera precis uttryckt sång. Till slut diskuteras studiens resultat utifrån bakgrund och tidigare forskning inom interaktionsforskningsfältet. Avhandlingen synliggör en aktivitetskontext som tidigare inte studerats utifrån hur exakt instruktioner ser ut och när instruktioner om luft och andning sker. Den kartlägger vilka multimodala resurser som används av körledaren i en barnkörkontext.

Studien undersöker anställdas röst ur ett organisationskulturellt perspektiv. Anställdas röst avser den kommunikation som sker när en anställd är missnöjd med sin arbetssituation och vill förbättra sin egen och/eller organisationens välbefinnande. Det är på så vis viktigt för en organisations möjlighet till utveckling, vilket i sin tur är en central del för organisationer i dagens konkurrerande samhälle. Organisationskulturen har en stor inverkan på individers beteenden. Ofta undviker anställda att göra sin röst hörd vilket är ett problem som många inte känner till. Mer kompetens och forskning inom ämnet är därför viktigt. Genom kvalitativa intervjuer med ÅF:s (Ångpanneföreningens) anställda, Carneys abstraktionsstege och Scheins kulturnivåer, undersöker vi hur en organisationskultur kan påverka anställdas röst. Studien utgår från tre frågeställningar där vi genom de två första urskiljer ÅF:s kulturnivåer och genom den sista svarar på hur ÅF:s organisationskultur främjar respektive hämmar anställdas röst. Resultatet visar att kulturnivåerna och deras interrelation indirekt och direkt påverkar anställdas röst. Om de är främjande och/eller hämmande beror på kulturens underliggande element. Kulturelement med positiv koppling till välvilja, prosocialt beteende och utveckling har visat sig vara viktiga främjande faktorer för anställdas röst. Kulturen visar sig även vara en viktig faktor i vad som anses vara tillräckligt relevant information för att göra sin röst hörd. / The study examines employee voice from an organisational cultural perspective. Employee voice refers to the communication that occurs when an employee is dissatisfied with its work situation and wants to improve its own and/or the organisation's wellbeing. Employee voice is important for an organisation's potential for development, which in turn is central for organisations of today's competitive society. The organisational culture has a major impact on individuals' behaviour. Employees often avoid voice, which is a problem that many do not know. More expertise and research in the area is therefore important. Through qualitative interviews with ÅF’s (Ångpanneföreningen) employees, Carney’s abstraction ladder and Schein’s levels of culture, we investigate how an organisational culture influences employee voice. The study is based on three questions, where we through the first two discern ÅF’s cultural levels. The third question answers how ÅF’s organisational culture is promoting and/or inhibiting employee voice. The result shows that the cultural levels and their inter-relationship have indirect and direct effects on employee voice. The effect depends on the culture’s underlying elements. Cultural elements that positively links to kindliness, prosocial behaviour and development, have proven to promote employee voice. The culture also appears to have an effect on what information is considered relevant enough for employee voice.

Introduction: Exercise-induced laryngeal obstruction (EILO) is a condition associated with stridor, wheezing and dyspnea during exercise. The condition is commonly divided into two subtypes, glottic and supraglottic, depending on the level of the obstruction in the larynx. The obstruction may also occur in a combined form. At Uppsala University Hospital there are a few different treatment options for EILO but they are most commonly referred to speech and language pathology treatment (SLP-treatment).    Objectives: The purpose of this study was to examine (1) the perceived effect of SLP-treatment on individuals with EILO and (2) to examine whether a difference in the perceived effect was due to type of EILO. A third aim (3) was to examine the presence of voice symptoms in this group.   Study designs:This study investigated separate objectives and reported results from both a retrospective cross-sectional study and a cross-sectional study.    Methods:51 participants with EILO were referred to SLP-treatment between year 2007 and 2017. 37 of the participants completed a survey on the perceived effect of SLP-treatment. All participants answered a questionnaire about voice symptoms, Screen6.   Results: A majority, 54% of the 37 participants who had undergone SLP-treatment, reported being helped by the treatment. In total, 51 participants diagnosed with EILO answered the survey, generating a response rate of 52%. The result showed that 31 % of the participants reported voice problems. Voice problems were defined as having two or more voice symptoms weekly or daily on Screen6.    Conclusions:(1) In this study a majority of the participants reported SLP-treatment as helpful. (2) No significant difference between the perceived effect of the intervention and type of EILO existed. (3) 31% of the participants had a voice problem according to Screen6. This number is higher, than in the general population and in other risk groups and may indicate a greater risk of voice disorders in individuals with EILO.

Syftet med denna självobservationsstudie är att utforska tillvägagångssätt vid instudering av sång utifrån ett textfokus. I detta arbete beskrivs huvudsakligen tre metoder för sig och när de används kombinerat. Metoderna till instudering är lyssna, rösten och skriva.  Studien är baserat på sociokulturellt perspektivet samt annan relevant information om instudering. Metoden som används i arbetet är videor från övningstillfällen samt loggbok som antecknats efter varje övningstillfälle. Studien är baserad på mig själv där jag under två veckor fört 14 loggboksinlägg och två videoinspelningar när jag aktivt arbetar i 20 minuter per inlägg under hösten 2017. I resultatet visas hur jag använt de tre metoder som är min röst, skrift och hörseln som användes vid instudering av två olika sånger. Slutligen diskuteras resultatet i förhållande till bakrundskapitlet. / This self-observation purpose is to find new ways to learn song with text focus. The study presents three different methods for them self and when they are integrated in each other. The methods that been used is listening, The voice and writing. The study is based on Sociocultural perspective and other relevant research when it comes to studding songs. the method I’ve used for this study is video recording when I practise and notes from practise sessions. For two weeks, I gathered information and 14 practice sessions with two films. One session was 20 minutes each and was gather autumn 2017. Later on, in the result I will present how I used these three methods which are voice, writing and listening which I used to learn the two-different song. At the end the result will be discussed to the earlier research.