Syftet med föreliggande studie var att undersöka sambandet mellan subglottalt tryck och ljudtrycksnivå, och undersöka inverkan av kön och tonhöjd. Röststyrkan är starkt beroende av subglottalt tryck och sambandet har analyserats i ett flertal studier, som alla visar på ett linjärt förhållande mellan logaritmen av subglottala trycket och ljudtrycksnivån (SPL). Schutte (1980) analyserade sambandet för 21 kvinnor och  24 män som producerade ett stort antal mätdata med olika SPL och tonhöjd. Tryck mättes med ballong i esofagus. Tanaka & Gould (1982) analyserade 4 kvinnor och 6 män på tre ljudnivåer på bekväm tonhöjd; svag, normal och stark ljudstyrka. Subglottalt tryck uppmättes med pletysmograf, med försökspersonen sittandes i lufttät box. Pressad fonation karaktäriseras av ett högt subglottalt tryck och en förhållandevis låg SPL, så sambandet mellan tryck och SPL torde påverkas av glottal adduktion och troligen också av tonhöjd. Därför borde normativa data från röstfriska personer vara av intresse. I denna studie producerade 16 kvinnor och 15 män sekvenser av stavelsen [pæ] på fyra tonhöjder, jämnt fördelade över en oktav. Regressionsanalys användes för att approximera sambandet mellan SPL och logaritmen av subglottalt tryck samt för att beräkna genomsnittlig SPL-ökning för dubblat subglottalt tryck och beräknad SPL vid 10 cm H2O. Resultatet visar som väntat ett mycket starkt samband mellan subglottalt tryck och ljudtrycksnivån, med en korrelationskoefficient på 0.835 respektive 0.826 för kvinnor respektive män. En fördubbling av subglottalt tryck gav en genomsnittlig SPL-ökning av 11,5 dB (SD 3.8) för kvinnor och 10,0 dB (SD 2,7) för män. Skillnaden mellan kvinnor och män var här signifikant, vilket ger stöd för att använda separativa normativa värden för kvinnor och män. Genomsnittlig beräknad nivå vid 10 cm H2O var 83,6 dB (SD 3,9) för kvinnor och 82,2 dB (SD 4,6) för män beräknat till 15 cm mikrofonavstånd. Sambandet mellan subglottalt tryck och SPL skiljde sig en aning beroende på tonhöjd, men skillnaden var ej signifikant. Trots de relativt höga standardavvikelserna tyder resultatet på att det vore värt att studera i vad mån avvikelser från de potentiellt normativa värdena skulle kunna vara tecken på någon slags fonatorisk dysfunktion. / The purpose of this study was to examine the relationship between subglottal pressure and sound pressure level (SPL), and to study the importance of gender and fundamental frequency in this relationship. Vocal loudness is strongly dependent on subglottal pressure. The relation between them has been analyzed in several investigations, all showing a linear relationship between the SPL and the log of the pressure. For example, Schutte (1980) analyzed the relation in 21 female and 24 male subjects who produced a great number of samples at different degrees of vocal loudness and at the subjects’ preferred pitch. Pressure was measured by means of an esophageal balloon. Tanaka and Gould (1982) analyzed 10 subjects each producing vowels at three loudness levels at comfortable pitch. Pressure data were obtained from a plethysmograph, with the subject sitting in an airtight box. Pressed phonation is characterized by a high subglottal pressure producing a comparatively low SPL, so hence the pressure – SPL relationship would be affected by glottal adduction and possibly also by F0. Therefore normative data from healthy voices should be of interest. In the present study 16 female and 15 male normal voices were asked to produce diminuendo and crescendo sequences of the syllable [pæ] at four pitches, equidistantly spaced within an octave. Trendlines were used to approximate the relation between SPL and the log of subglottal pressure. The resulting regression equations were used to calculate the average SPL increase for doubling of pressure and the SPL produced by a pressure of 10 cm H2O. The results showed an average correlation coefficient of 0.835 and 0.826 for female and male subjects. A doubled pressure produced an SPL increase of 11.5 dB (SD 3.8) and 10.0 dB (SD 2.7) for the female and the male voices. The difference between female and male voices was significant, which supports use of separate normative values for female and male voices. On average, a subglottal pressure of 10 cm H2O produced an SPL @ 0.15 m of 83.6 dB (SD 3.9) and 82.2 dB (SD 4.6) for the female and the male voices. The relationship between subglottal pressure and SPL depended somewhat on fundamental frequency, but the difference was not significant. In spite of the relatively high standard errors the results indicate that it would be worth to study in what extent differences from the potentially normative values of this study may be a sign of some sort of phonatory dysfunction.

Although some studies have investigated the correlation between sleeping habits andvoice problems, it is not completely established. Yet, studies have pointed out that bothsleep quality and sleep deprivation can increase the risk for developing voice problems.In order to observe any correlation, the present study aims to investigate sleep qualityand the number of sleeping hours in relation to subjective voice problems. An internetbasedsurvey was spread mostly on social media and recruited 146 participants betweenthe ages of 20-50. The survey contained questions regarding the participantsbackground as well as questions about sleeping habits and subjective voice problems.Voice problems were revealed to correlate with both sleeping habits and subjectivevoice problems for men. However, correlation analyses did not find any connectionsbetween sleeping habits and voice problems among women or the group as a whole. Apossible cause could be the generally low occurrence of both sleeping- and voiceproblems among the participants. Hence this study did not reveal any correlations withgeneral applicability between sleeping habits and voice problems. However, it did giveindications that sleeping habits and voice problems are co-existent among men. / Även om vissa studier har undersökt om sömnvanor och röstbesvär står i relation tillvarandra är något samband inte helt fastställt. Studier har ändock pekat på att bådesömnbrist och dålig sömnkvalitet kan öka risken för att utveckla röstbesvär.Förevarande studie syftar därför till att undersöka sömnkvalitet och antal sömntimmar irelation till upplevda röstbesvär för att utröna ett eventuellt samband mellan dessafaktorer. En internetbaserad enkät spreds främst på sociala medier och svarades av 146deltagare i åldrarna 20 till 50 år. Enkäten innehöll såväl frågor rörande deltagarnasbakgrund som frågor beträffande sömnvanor och upplevda röstbesvär. Röstbesvärvisade sig korrelera med både sömnkvalitet och antal sömntimmar hos män men intehos kvinnor. Att korrelationsanalyser inte anträffade några samband mellan sömnvanoroch röstbesvär på den totala gruppen eller hos kvinnor kan tänkas bero på den generelltsett låga förekomsten av både röst- och sömnbesvär hos deltagarna. Denna studieupptäckte således inga tydliga generaliserbara samband mellan sömnvanor ochröstbesvär, men gav indikationer på att sömnvanor och röstbesvär samvarierar hos män.

Avsikten med föreliggande studie är att bidra med kunskap kring elevers förmåga att förstå samt elevers uppfattning, i årskurs 1 och 2, av en åldersadekvat skönlitterär text utifrån olika sätt att högläsa. Detta gör vi genom att undersöka fyra olika sätt att högläsa där vi använder en:1) monoton röst, 2) inlevelse med rösten, 3) inlevelse med rösten samt visa illustrationer och 4) inlevelse med rösten, illustrationer och kroppsspråk. Studiens teoretiska utgångpunkt grundar sig i Vygotskijs teori sociokulturella perspektivet. Våra frågeställningar är: (1) ”Vilka skillnader och likheter finns det hos elevernas förmåga att besvara frågor i årskurs 1 och 2 när olika sätt att högläsa genomförs?” samt (2) ”Vilka skillnader och likheter finns hos elevernas uppfattningar i årskurs 1 och 2 när olika sätt att högläsa genomförs?”. Studien baseras på en flermetodsforskning där kvantitativ och kvalitativ metod har kombinerats. Den kvantitativa metoden innebar att en enkätundersökning genomfördes med eleverna, där de fick svara på frågor som grundar sig på bilderboken Pudlar och Pommes (2016). För att kunna besvara båda frågeställningarna användes även en kvalitativ datainsamlingsmetod i form av semistrukturerade intervjuer. Vid intervjun har frågorna som ställts fokuserat på skillnader och likheter i elevers uppfattningar av de olika sätten att högläsa. Eleverna som deltog i studien var 74 elever från årskurserna 1 och 2 från fyra skolor i olika kommuner i Sverige. Resultatet från den kvantitativa enkätdatan påvisar att det är gynnsamt för elevernas förmåga att besvara frågor om illustrationer används vid högläsning. Samtliga deltagande grupper har vid intervjuerna uttryckt en efterfrågan av användning av en röst med inlevelse samt illustrationer vid högläsningen. Vilket går i linje med resultaten från de kvalitativa enkätundersökningarna sompåvisade att det är fördelaktigt att använda en röst med inlevelse samt illustrationer vid högläsningstillfällena.

Internet of things har blivit mer och mer vanligt för att hjälpa äldre bo kvar hemma längre. Det har undersökts och tagits fram medicinpåminnare, fall-detektion med kameror och mycket mer, men få har fokuserat på äldres hälsa när det gäller mat och näring. Att kroppen får i sig rätt näring kan ofta vara det som förhindrar fall men det läggs det lite fokus på och dessutom anpassas inte koncepten efter den äldres behov och preferenser. Vi undersöker därför hur äldres aptit ser ut och hur ett IoT-koncept skulle kunna designas för att hjälpa äldre med deras kosthållning genom kvalitativa intervjuer. Fokus ligger på vilken interaktionsform som passar äldre bäst och vilket behov de har för ett funktionellt och användbart koncept. I uppsatsen skrivs det även huruvida sensorer antingen i hemmet eller som wearables kan uppfattas av den äldre och hur den reagerar på den typen av teknologi. Resultatet visar tydligt att röst-assistans är den form av interaktion de äldre tycker är mest användarvänlig och därför gör det även engagemanget större hos den äldre. Vidare ser vi att framtida forskning bör uppmärksammas på bland annat hur det går, med hjälp av IoT-system, stötta äldre att tillgodose det dagliga näringsintaget utefter den äldre individens behov och preferenser.

Som lyrisk-dramatisk sopran vet jag att min väg vokalt är längre än de flesta andra röstfacks väg, eftersom rösten behöver mer mognad. Mognad att växa in i sitt röstfack och mognad för att klara av de stora rollerna som väntar. Så var börjar man när man är yngre, vilken repertoar kan låta rösten växa och ta plats men ändå bevara ungdomlighet och skönhet? Jag har upplevt från master classes och auditions som jag har varit på att efterfrågan av Mozart har varit stor. Samtidigt har jag alltid tyckt att det har varit svårt att sjunga just Mozart. Det känns inte som att rösten får ta sin riktiga plats och att det skaver på något sätt. Därför blev det tydligt för mig i början av läsåret att mitt projekt skulle handla om hur jag som lyrisk-dramatisk sopran kan hitta min röst i Mozart. Samt hur jag kan dra nytta av ett slankare vokalt tillvägagångssätt som behövs i Mozart och använda det i repertoar som jag trivs bättre i vokalt, som till exempel Wagner. Detta är ett utforskande projekt i hur man som lyrisk-dramatisk sopran kan sjunga på bästa sätt med sin röst i olika stilar, och hur de olika stilarna kan dra nytta av varandra. Hur skiljer sig Mozart från Wagner vokalt? Kanske är skillnaden inte så stor, och kanske finns en förening mellan dem två i Weber?

No description available.

Vallmusik har länge varit en del av folkmusiken som personligen fascinerat mig mycket och känts svår att greppa. Jag tycker att den låter både enkel och komplex på samma gång och att det är något speciellt med både uttrycket i musiken och i tonaliteten som särskiljer sig från annan musik. Det påminner mig också om det som slog an i mig när jag först föll för folkmusik; något enkelt och lite vemodigt men samtidigt starkt och tidlöst. Svårt att sätta fingret på, men kanske själva kärnan av det jag dras till generellt i folkmusiken. I den här stilanalysen har jag valt att fokusera på en del av vallmusiken som är vokal - nämligen kulning.  Det finns så mycket att hämta för mig i vallmusiken i allmänhet och kulningen i synnerhet. Jag vill utforska hur jag kan överföra det jag hittar till mitt eget skapande och min röst, utifrån mina förutsättningar och preferenser, och samtidigt ha förankring i traditionen.

I detta projekt har Googles röstgränssnitt (eng: Google Cloud Speech API) utvärderats utifrån syftet att skapa ett program som ska identifiera en person baserat på dess röst. Detta projekt gjordes tillsammans med ett företager Call Knut vars mål är att utforma en tjänst som bygger på AI teknik som ska ringa upp till äldre. Eftersom tjänsten riktar sig mot äldre vill företaget Call Knut ha ett program som kan identifiera de äldre baserat på rösten.  Ett program skapades med hjälp av Googles röstgränssnitt för att transkribera och urskilja två röster i en ljudfil. Därefter samlades det in ljudfiler från olika personer i ett brett åldersspann och ljudfilerna kombinerades. De kombinerade ljudfilerna analyserades sedan för att kunna verifiera om Googles röstgränssnitt är optimalt för ändamålet. I 29,2 % av de kombinerade ljudfilerna lyckades Googles röstgränssnitt med att både urskilja och transkribera. Totalt misslyckades Googles röstgränssnitt med 70,8 % av inmatningarna.  Vår slutsats blev att Googles röstgränssnitt inte är lämpligt att använda för att utveckla Call Knuts planerade tjänst där rösturskiljningen måste fungera med hög precision. Vidare utvecklingsarbete rekommenderas att fokusera på att testa andra program eller röstgränssnitt. / In this project, the Google Speech API has been evaluated based on the purpose of creating a program that will identify a person based on their voice. This project is done together with a company called Call Knut whose goal is to design a service based on AI technology that will call the elderly. Since the service is aimed at the elderly, Call Knut wants a program that can identify the elderly based on their voice.  An application was created using the Google Speech API to transcribe and distinguish two voices in an audio file. Then audio files were collected from different people in a wide age range and audio files were combined. The combined audio files were then analyzed to verify whether the Google Cloud interface is optimal for the purpose. In 29.2 % of the combined audio files Google Speech API managed to both distinguish two voices and transcribe what they said. In total, Google Speech API failed with 70.8 % of the entries.  Our conclusion was that Google's voice interface is not suitable to use to develop Call Knut’s planned service where voice recognition must work with high precision. Further development work is recommended to focus on testing other programs or voice interfaces.

Syftet för studien är att visa hur en körledare instruerar om luft och andning genom att studera verbalt och förkroppsligat språk i en barnkör när deltagare lär sig att sjunga. Forskningsfrågor har fokus på hur instruktioner om luft och andning ser ut, vilka resurser körledare använder för instruerandet och när under körövningen det instrueras. Bakgrund och tidigare forskning rör verbalspråkliga såväl som förkroppsligade instruktioner vid körövning, körsång och körkontexter men också i andra musikaliska kontexter där undervisning sker. Kapitlet har utgångspunkt i att instruktioner kan vara både verbala och icke-verbala.      Utgångspunkt för studien är att i aktiviteter där deltagare använder sin kropp orienteras instruerandet också emot kroppen. Studien använder metod och teori där ett sådant perspektiv är möjligt att tillämpa: etnometodologisk konversationsanalys (EMCA), som i Sverige också kallas multimodal interaktionsanalys. En sådan analys studerar samvaro och interaktion människor emellan och använder ett etnografiskt förhållningssätt. Ett sådant perspektiv inkluderar närvaro i den undersökta kontexten vid insamlingsfas av materialet och att man för fältanteckningar. Den kvalitativa analysen tar hänsyn till den sociala struktur som deltagarna ingår i. Under ett halvår har körövningar med en barnkör i ålder 8–12 år spelats in med video. Närvarande forskare har gjort fältanteckningar. Materialet närstuderas sedan både i insamlings-, bearbetnings- och analysfas. Exempel från aktiviteten, i form av 37 transkriptioner med tillhörande 62 bilder, synliggör i avhandlingen instruktioner om luft och andning när barn lär sig sjunga.      Analysen är indelad i tre avsnitt om instruktioner innan, under och efter sång och visar i detalj hur instruktioner ser ut och vilka resurser som används i olika skeden. Den visar att instruktioner om luft och andning sker multimodalt och med flera parallella resurser: körledarens blick, mimik, kroppshållning, gester, tal- och sångröst, samt icke-lexikalt ljudande. Utöver sin kropp använder körledaren även flygelspel som resurs. Andra artefakter inkluderar tavla, notblad och pärm.  Flest instruktioner om luft och andning sker innan sång. Under sång sker instruktioner med hänsyn till sångens flöde, och efter sång återkopplar instruktionerna till precis genomförd sång. Instruktioner innan sång initierar relevant innehåll för att hantera kroppen optimalt vid sång. Under körens pågående sång undervisas om tidskritiskt innehåll med relevans för ljudandet och efter sång instrueras för att nyansera precis uttryckt sång. Till slut diskuteras studiens resultat utifrån bakgrund och tidigare forskning inom interaktionsforskningsfältet. Avhandlingen synliggör en aktivitetskontext som tidigare inte studerats utifrån hur exakt instruktioner ser ut och när instruktioner om luft och andning sker. Den kartlägger vilka multimodala resurser som används av körledaren i en barnkörkontext.

I detta arbete fördjupade jag mig i arrangering genom att arrangera fem stycken till besättningen sopran och gitarr. Styckena var ”Melodi”, ”Stjärnöga” och ”Till en ros” av Wilhelm Stenhammar, ”O magnum mysterium” av Tomás Luis de Victoria och en finsk julsång ”Kun joulu on” komponerad av Otto Kotilainen. För att få bättre förståelse av vad arrangering innebär dokumenterade jag arrangeringsprocesserna genom att skriva loggbok. Jag intervjuade också två experter inom området, Christofer Elgh och Mats Bergström, för att få mer information om arrangering. Som svar på min första forskningsfråga kom jag fram till flera olika tekniker, verktyg och principer som går att använda när man arrangerar för gitarr. Dessa var till exempel byte av tonart, oktavförflyttningar och reducering av stämmor. Som svar på min andra forskningsfråga konstaterade jag att val av stycke påverkar arrangeringsprocessen mycket: stycken som redan från början är idiomatiska för gitarr är lättare att arrangera för gitarr, speciellt om man väljer att göra ett arrangemang med mindre konstnärligt inflytande. Om man däremot väljer att arrangera friare spelar stycket inte så stor roll, åtminstone inte på samma sätt. I ett friare arrangemang är det kanske viktigare att man som arrangör blir inspirerad av stycket. / <p>Arrangemangen och den klingande delen är arkiverade.</p>