Föreliggande kvalitativa studie visade professionellas beskrivning av hur barnets röst framförs vid nätverksmöten. Studien beskrev även vad som påverkar och vem som bedömer barnets deltagande på ett nätverksmöte. Tio terapeuter vid barn- och ungdomspsykiatrin i sydöstra Sverige intervjuades med hjälp av en semistrukturerad frågeguide. En slutsats är att nätverksmöten så gott som alltid kan anpassas så att barnet kan närvara. Resultatet innehåller därmed inte bara beskrivningar av metoder och tekniker, som kan hjälpa barn att höras, utan också reflektioner kring mötets utformande, för att överhuvudtaget möjliggöra barnfokus. I undersökningen framkom det känslomässiga klimatets betydelse för att barnets röst ska framföras och bli hörd. En annan slutsats är att barnet inte bör närvara i alla möten. Det framkom viss osäkerhet om vem som har det yttersta ansvaret i bedömningen av barnets delaktighet. / The present qualitative study showed descriptions from professionals, how the voice of the child was carried forward during network meetings. The study also described what is influencing and who is judging the child’s participation in a network meeting. Ten therapists at the child- and youth psychiatry department in south-east Sweden were interviewed by means of a semi-structured question guide. One conclusion is that network meetings almost always may be adapted in a way that the child is able to attend. Hence, the result does not only include descriptions of methods and techniques which may assist in listening to the child, but also reflections around the structure of the meeting, in order to, on the whole enabling a child focus. In the investigation an emotional climate appeared to be important in order for the voice of the child to be carried forward and to be understood. Another conclusion was that the child should not attend in all meetings. There appeared some uncertainty about who has the ultimate responsibility in the judgement of the participation of the child.

Unified Communications solutions bring together several communication modes, technologies, and applications in order to answer businesses’ and individuals’ growing need for simpler, faster, and more effective communications means.  Although many hardware-based products allow the integration of telephony within a computer network environment, telephony features of software-based unified communications solutions are seldom used, which limits their effectiveness or requires another solution to be used jointly. This master’s thesis project aims to demonstrate that unified communications solutions based on Microsoft Lync Server 2013 can effectively address a wide variety of business scenarios, including a traditional telephony system replacement.  The first part of this master’s thesis introduces background knowledge about unified communications and associated technologies, as well as the different components of the selected unified communication solution. The case study presented in this thesis is the first large-scale Lync 2013 deployment with a complete telephony offering in France. The presentation follows the complete deployment process, starting from the analysis of the client’s needs to the solution design, construction, and validation. This project demonstrated the suitability of Lync 2013 as a telephony system replacement. However, the transition from a classic telephony solution to a unified communications solution can be a technical challenge. An essential step in making this transition successful was to take the users’ needs into account. It was also essential to accompany these users throughout the transition. / Samordnad kommunikation (engelska: unified communications) lösningar sammanföra flera kommunikationssätt, teknik och tillämpningar för att besvara företags och individers växande behovet av enklare, snabbare och mer effektivt kommunikationsmedel. Även många hårdvara-baserade produkter tillåter integration av telefoni inom ett datornätverk miljö, telefoni funktioner mjukvarubaserad Samordnad kommunikation-lösningar används sällan, vilket begränsar deras effektivitet eller kräver en annan lösning för att användas gemensamt.  Detta examensarbete syftar till att visa att samordnad kommunikation lösningar baserade på Microsoft Lync Server 2013 kan effektivt ta itu med en mängd olika scenarier. Den första delen av detta examensarbete introducerar bakgrundskunskap om samordnad kommunikation och tillhörande teknologier liksom de olika komponenterna i den valda samordnad kommunikation lösning. Fallstudien som presenteras i denna avhandling är den första storskaliga Lync 2013 utplacering med en komplett telefoni erbjuder i Frankrike. Den presentationen följer hela implementeringsprocessen, från analys av kundens kraven till utformning, konstruktion, och validering. Detta projekt visade tillförlitligheten i Lync 2013 som telefoni ersättning men intyga att även övergången från en klassisk telefoni lösning på ett samordnad kommunikation-lösning kan vara en teknisk utmaning, ta användarnas behov i beaktande och medföljande användare genom övergången är kritisk. / Les solutions de communications unifiées rassemblent différents modes de communications, technologies, et applications pour répondre aux besoin croissant des entreprises et individus de méthodes de communications plus simples, rapides et efficaces. Bien que de nombreuses solutions matérielles permettent l’intégration de la téléphonie à un réseau informatique, les fonctions de téléphonie des solutions logicielles sont rarement utilisées, ce qui limite leur efficacité ou nécessite l’utilisation conjointe d’autres solutions. Ce projet a pour but de démontrer l’efficacité des solutions de communications unifiées basées sur Microsoft Lync 2013 à répondre à une grande variété de besoins professionels, dont le remplacement d’un système de téléphonie traditionnel. La premiére partie de ce mémoire introduit les notions nécessaires sur les communications unifiées et les technologies associées, ainsi que les différents composants de la solution de communications unifiées choisie. L’étude de cas présentée décrit le premier déploiement majeur de Lync Server 2013 comportant une offre de téléphonie complète en France, et suit le processus de déploiement complet, de l’analyse des besoins client à la validation du projet, en passant par la conception, la construction et le test. Ce projet démontre l’aptitude de Lync en temps que sysème de téléphonie complet. Cependant la transition d’un système traditionnel à une solution de communications unifiées peut présenter des défis techniques, et il est essentiel de prendre en compte les besoins utilisateurs ainsi que de les accompagner durant la transition.

Voice over IP (VoIP) is a relatively new technology that enables voice calls over data networks.With VoIP it is possible to lower expenses, and increase functionality and flexibility. FromSwedish Armed Forces point of view, the security issue is of great importance, why the focus inthis report is on the security aspect of the two most common open-source VoIP-protocols H.323and SIP, some of the most common attacks, and counter-measures for those attacks.Because of the level of complexity with a network running H.323 or SIP, and the fact that it hasyet to stand the same level of trial as of traditional telephony, a VoIP-system includes manyknown security-issues, and probably at present many unknown security flaws. The conclusion is that it takes great knowledge and insight about a VoIP-network based onH.323 or SIP to make the network satisfyingly safe as it is today, and is therefore perhaps not asuitable solution for the Swedish Armed Forces today for their more sensitive communications. / Voice over IP (VoIP) är en datakommunkationsteknik som möjliggör röstsamtal överdatanätverk. Med VoIP är det möjligt att sänka kostnader, utöka funktionalitet och flexibilitet.Från Försvarsmaktens perspektiv är säkerhetsfrågan med VoIP av stor vikt, därför läggs speciellfokus för denna rapport på säkerhetsaspekten av de två största öppna VoIP-protokollen H.323och SIP, några av de vanligaste attackerna, och åtgärder mot dessa attacker. Eftersom uppbyggnaden av ett H.323- eller SIP-baserat nätverk är komplext och inte allsbeprövat i samma utsträckning som traditionell telefoni, innehåller det många kända säkerhetshåloch förmodligen för närvarande många okända säkerhetsbrister. Slutsatsen är att det krävs mycket stor kunskap och insikt hur ett VoIP-nätverk baserat på H.323eller SIP fungerar för att göra nätverket tillräckligt säkert i nuläget, vilket gör det till en tveksamttillfredställande lösning för Försvarsmakten idag för deras kommunikation av känsligare slag.

Syftet med studien var att undersöka hur barnets bästa konstrueras i vårdnadsutredningar där en förälder utövat våld eller uttryckt hot om våld mot någon i familjen. Fokus i studien var vilken betydelse barnets röst ges i bedömningen av barnets bästa. Studiens empiri bestod av tio vårdnadsutredningar som ingått som underlag i tingsrättsdomar under andra hälften av år 2020. Studien utgick från en kritisk diskursanalytisk ansats tillsammans med en förståelse av barn från det barndomssociologiska perspektivet. Analysen av empirin gjordes med Faircloughs tredimensionella modell och ett urval av analysverktyg från den modellen samt utifrån det barndomssociologiska perspektivet. Studien visar att det inte är entydigt hur barnets röst kommer fram i bedömningen av barnets bästa i utredningarna. Barnet tilldelas två positioner i empirin, vilka benämns barnet som subjekt och barnet som objekt. Ofta avgör barnets ålder och mognad om barnet blir subjekt eller objekt. Det framkommer också att ibland skrivs barnets berättelser om våldshändelser om till mildare formuleringar i slutbedömningen. / The aim of this study was to examine how the best interests of the child are constructed in custody investigations where a parent has used violence or expressed threats of violence against someone in the family. The focus of the study was what significance the child’s voice was given in the assessment of the child’s best interests. The study’s empirical data consisted of ten custody investigations that were included as a basis in district court judgements during the second half of 2020. The study was based on a critical discourse analytical approach together with an understanding of children from the childhood sociological perspective. The analysis of empirical data was done using Fairclough's three-dimensional model and a selection of analytical tools from that model as well as from the childhood sociological perspective. The study shows that it is not clear how the child's voice emerges in the assessment of the child's best interests in the investigations. The child is assigned two positions in the empirical data, which are referred to as the child as a subject and the child as an object. Often, the age and maturity of the child determine whether the child becomes a subject or an object. It also emerges that sometimes the child's stories of violent events are rewritten into milder wording in the final assessment.

Detta examensarbete innefattar en reflektion inför min examenskonsert och vernissage med musik och konst inspirerad av den Jämtländska fjällvärlden där jag växte upp. Min avsikt var att skapa en hyllning till den plats jag håller närmst om hjärtat, samt att genom olika medel göra ett försök att skildra den.  Mitt stilanalysarbete kretsar kring folksångerskan Kirsten Bråten Berg och hennes framförande av den norska visgenren Nystev. Syftet med arbetet har varit att försöka beskriva Kirsten Bråten Bergs sångsätt och uttryck, och därtill kartlägga nystevens struktur och gestaltning.  Studien har som avsikt att väcka intresse hos den som visar nyfikenhet för den skandinaviska folkmusik- och vokaltraditionen. Min förhoppning är att vederbörande ska få ta del av verktyg, inspiration och material gällande ämnet, och att detta ska leda till ett vidare utforskande av genren. / <p><strong>Program examenskonsert:</strong></p><p><strong></strong></p><p><strong>Årstider</strong></p><p>S. Hultqvist Kott</p><p></p><p><strong>Gamlestev</strong></p><p>Trad. efter Kirsten Bråten Berg</p><p></p><p><strong>Tiden flyr när vill du börja / Erotokritos</strong></p><p>Trad. efter Anders Hoas / trad. Grekland</p><p></p><p><strong>O sommartid så skön och kär</strong></p><p>Trad. efter Dansar Edvard Jonsson</p><p></p><p><strong>Kalhygge</strong></p><p>S. Hultqvist Kott</p><p></p><p><strong>Improvisation ur Gryning över Kalahari</strong></p><p>Författare Lasse Berg</p><p></p><p><strong>Sven Svane / Gåtegangar</strong></p><p>Trad. efter K. Bråten Berg / A. Myrin &amp; G. Nergaard</p><p></p><p><strong>Seint var det om kvelden</strong></p><p>Trad. efter Paul Sveinall</p><p></p><p><strong>På dig jag hoppas</strong></p><p>Trad. efter Gustav Jönsson</p><p></p><p><strong>I norr</strong></p><p>S. Hultqvist Kott</p><p></p><p><strong>Jämtländsk vaggvisa</strong></p><p><em>A. Edwall</em></p><p><em></em></p><p><strong>Medverkande:</strong></p><p>Sofia Hultqvist Kott — sång, shrutibox</p><p>Susanne Rosenberg — sång</p><p>Óskar Guðnason — sång</p><p>Siri Flensburg — sång</p><p>Jim Base — elgitarr</p><p>Albin Myrin — klarinett</p><p>Leif Ottosson — dragspel</p><p>Olov Lindroth — tramporgel</p><p>Christian Mohr Levisen — kretensisk lyra</p><p>Gard Nergaard — hardingfela, altfiol, pedal steel </p><p></p><p><strong>Video och ljudupptagning: </strong></p><p>Alexander Wallin</p>

Sammanfattning Studien syftar till att utifrån ett lärarperspektiv belysa elevers inflytande vid undervisning i grundsärskolan. I studien undersöks hur några lärare i grundsärskolan definierar begreppet elev­inflytande, hur lärarna beskriver att de skapar förutsättningar för elevinflytande i sin under­visning samt vilka utmaningar lärarna beskriver att de möter i sitt arbete. Studien har gjorts med en kvalitativ forskningsansats där nio lärare som undervisar i grundsärskolan har intervjuats.  Studiens teoretiska ramverk är Shiers delaktighetsmodell (Shier, 2001). Med utgångspunkt i delaktighets­modellen har fem begrepp använts för att analysera intervjuerna utifrån öppningar, möjligheter, skyldigheter, resurser och utmaningar. Samtliga lärare i studien definierar elevinflytande som att eleven ska ges möjlighet att vara en del av beslutsprocessen för att kunna påverka undervisningen. Knappt hälften av lärarna beskriver denna definition i kombination med att elevinflytande även innebär att bli lyssnad på.   En god relation mellan lärare och elev visar sig vara en framgångsfaktor för elevinflytande i studiens resultat. Förmågor som lärarna behöver besitta är viljan till lyhördhet, öppenhet samt att visa tillit till elevens förmåga. En viktig del i lärarnas beskrivning av arbetet för elev­inflytande är att varje elev blir lyssnad till, även om hen inte alltid får sin vilja igenom. Elevernas bristande kommunikativa och kognitiva färdigheter ses som en tydlig utmaning för elev­inflytande. Den individuella elevens förutsättningar till inflytande beror helt på lärarens förmåga att tolka dess intentioner. Resultatet synliggör behovet av stödstrukturer exempelvis bildstöd som en förutsättning för elevens möjligheter att kunna göra aktiva val och delta i demokratiska processer. Organisatoriska faktorer såsom skolans lokaler och personaltillgång framträder i resultatet som viktiga förutsättningar för hur lärarna kan få elevinflytande att komma till stånd. Undermåliga förutsättningar gällande dessa faktorer leder istället till utmaningar för lärarna samt begränsar elevinflytande. / Abstract The study aims to highlight, from a teacher's perspective, the influence students may have on teaching practice in compulsory school for students with intellectual disability (ID). Moreover the study examines how teachers in  compulsory school for students with ID define the concept of student influence, the teachers’ descriptions of how they create conditions for students to influence their teaching practice, and what challenges the teachers define in this area of work. The study has been accomplished through a qualitative research approach where nine teachers teaching in compulsory school for students with ID have been interviewed.  The study's theoretical framework is based on Shier's participation model (Shier, 2001). Based on the participation model, the following five concepts have been used to analyse the interviews; openings, opportunities, obligations, resources, and challenges. All teachers in the study define student influence primarily based on a description where the student must be given the opportunity to actively be part of decision-making in order to influence teaching practice. Less than half of  teachers' definitions also describe a combination of being given the opportunity to be able to influence via participation in decision-making processes, as well as a student influence that incorporates being listened to and actively being asked for their opinion. The study shows that a good relationship between teacher and student is a vital factor for successful student influence. Abilities that teachers need to possess are perceptiveness, openness, and the capacity to show confidence in the student's own ability. An important part of the teachers' description of laying the ground for positive student influence is that each student is listened to, even if they do not always get their way. Student lack of communicative and cognitive skill is described as a clear challenge for student influencing ability. Subsequently, the individual student's potential for influence depends on the teacher's ability to interpret their intentions. It becomes visible in the results how important different support structures, such as image support and/or word support, constitute a prerequisite for the student's ability to make active choices and participate in democratic processes. Organisational factors such as the school's premises and staff availability are prominent in the results as important factors for how teachers can stimulate student influence. Poor conditions regarding these factors, on the other hand, lead to challenges for teachers and limit student influence.

In this bachelor thesis in the field of artistic research, the author’s aim was to gain practical and experience-based knowledge on how to access their inner voice in the process of composing notated contemporary music. The theoretical framework was obtained from theories on compositional craft, composers’ voice and a concept from the rhetoric, mimesis, was used as a model for the approach to creating composition exercises. The procedure of the bachelor thesis started with semi-structured interviews with four professional composers, who were asked about their compositional processes. Based on the results of the interviews, a composition exercise, called mimesis-exercise, was created for each of the interviewee, and then performed by the author. After each mimesis-exercise was finished, a reflective evaluation on the process was written.  A summary of each interview is presented in the implementation and detailed descriptions on how the compositional process was conducted for each of the four mimesis-exercises are presented in the results part. The artistic production of the bachelor thesis consists of five new pieces, each composed for one of the ensembles: SATB-choir, string ensemble, organ (two pieces), and solo trombone. The four research questions were answered through a thematic analysis and reflective texts.   The conclusions made during the process of the bachelor thesis was that the author experienced an enhanced understanding and connection to both the compositional process and the sounding material produced. The experience of composing, both the pieces which was part of the project, but especially those composed close after the thesis’s end, was more emotional and personal than the author experienced before the start of the bachelor thesis. The author reflected on how her development and discovering of her compositional voice was made through the procedure of the mimesis-exercises. The conclusive texts of the bachelor thesis add accounts for experience-based and personal perspectives to previous research on composer’s voice.

Studiens syfte är att undersöka sånglärares syn på huruvida imitation kan vara ett verktyg eller hinder i sångutveckling och i strävan efter att hitta fram till ett eget röst-id. Det teoretiska ramverket i studien utgörs av diskursanalys med en diskursteoretisk ansats. Datainsamlingen har gjorts via kvalitativa intervjuer där sånglärarna har fått beskriva sin syn på imitation och röst-id och hur man som sånglärare formulerar sig när en sångelev imiterar. Informanterna har också fått beskriva vilka verktyg de kan ge eleverna i jakten på ett eget röst-id. Samtalen spelades in med ljud och transkriberades. Efter transkriptionen analyserades samtalen med hjälp av diskursanalys. I resultatet framträdde fyra olika diskursiva formationer i form av “Imitation som ljudhärmning”, “Imitationens baksida”, “Diskursen om röst-id” och slutligen “Hybrid- diskursen imitation och verktyg för röst-id”. Resultaten visade bland annat att det fanns en skillnad i hur sångpedagogerna från den klassiska profilen och sånglärarna med jazz och Contemporary Commercial Music-profil (CCM) såg på imitation då de förstnämnda såg imitation mer som ett hinder för röstutveckling. Enligt utsagorna om imitation så fanns det däremot likheter utöver genre-gränserna angående “vem” man härmar eller “hur” man härmar. De klassiska sånglärarna ansåg att röst-id var något som var förankrat i kroppen i första hand medan sånglärarna från jazz och CCM-profil verkade tycka att röst-id är ett tumavtryck och en igenkänning på röst, och att det musikaliska uttrycket är centralt för ett röst-id. När det kom till verktyg för att tillskansa sig en egen röstidentitet var jazz- och CCM-informanterna mer öppna för artificiella verktyg som inte har med det som redan finns naturligt i kroppen att göra utan de kunde istället tänka sig att leta impulser och intryck genom att ändra på de musikaliska förutsättningarna och där kunde imitationen ingå som ett av flera av dessa artificiella verktyg. / The focus of this study is to explore the perspectives of vocal instructors on the role of imitation in voice development and the pursuit of one's unique vocal identity. The theoretical underpinnings of this investigation employ discourse analysis using a discourse-theoretical approach. Data collection was conducted through qualitative interviews, where vocal instructors articulated their views on imitation, voice identity, and their approaches when a student engages in mimicry. The participants also shared the strategies they could provide to their students on the journey to discovering their unique vocal personas. The dialogues were audibly recorded and subsequently transcribed. Post-transcription, the interviews were subjected to discourse analysis. The analysis yielded four distinctive discursive formations, namely: "Imitation as Sound Imitation," "The Downside of Imitation," "The Discourse on Vocal Identity," and lastly "The Hybrid Discourse: Imitation and Tools for Vocal Identity." The results unveiled a disparity in perspectives between classical singing instructors and those teaching jazz and Contemporary Commercial Music (CCM). Particularly, the classical instructors were more inclined to view imitation as a barrier to vocal development, marking a distinctive contrast in pedagogical approach. The findings showed diverging viewpoints between instructors specializing in classical singing and those focused on jazz and Contemporary Commercial Music (CCM), especially regarding the role of imitation in vocal development. Classical instructors perceived imitation as more of a hindrance. However, beyond genre boundaries, there were similarities in the perspective on 'who' one imitates or 'how' one imitates. Classical instructors proposed that vocal identity was primarily anchored in the body. In contrast, jazz and CCM educators appeared to view vocal identity as a sonic signature, recognizing the voice and placing emphasis on musical expression as central to a vocal identity. When it came to tools for uncovering one's unique vocal identity, jazz and CCM participants demonstrated a greater openness towards non-natural methods. These educators were open to seeking influences and impressions to alter musical conditions, with imitation potentially serving as one of these artificial tools.

De senaste åren har placerade barns rättigheter kommit att diskuteras i det offentliga rummet och sedan barnkonventionen integrerats i svensk lagstiftning 2020 har flera förändringar tillkommit som ämnar att stärka barns rättsliga ställning och möjliggöra för en samhällsvård där placerade barns behov av stabilitet och kontinuitet prioriteras. Denna kvalitativa studie har studerat domslut om vårdnadsöverflytt enlig FB 6:8 där socialnämnden i tingsrätten väckt talan om huruvida den rättsliga vårdnaden om barnet bör flyttas över till familjehemsföräldrarna. Syftet med studien är att undersöka hur tingsrätter i sitt domslut kan beakta vad som är barnets bästa och i vilken utsträckning barnets egen röst kan framkomma. Studien använder sig av socialkonstruktivism som teoretiskt perspektiv, i kombination med för studien centrala begrepp.  Studien bygger på 41st tingsrättsdomar som genom tematisk analys identifierat två huvudteman och fem underteman. Det första huvudtemat - barnets bästa enligt domstolen visade att domstolens bedömning av vad som är barnets bästa beaktas genom studiens tre underteman - hem, tid och återförening. Resultatet visade att dessa teman kan motiveras med begrepp som sällan ges någon tydlig innebörd eller betydelse. Det andra huvudtemat - barnets vilja (röst) enligt domstolen med två underteman - det diskvalificerade barnet och barnet som kompetent, visade att barnen sällan har något reellt inflytande på beslut som berör dem och sällan inkluderas i bedömningen av vad som är barnens bästa. Vuxna inom myndighet och domstol kan bestämma vad som är barnets bästa utifrån vad de bedömer är barnets behov och intressen. Vad barnen själva tycker får vi veta mycket lite om i de 41 domsluten. En slutsats i studien visade att i de 41 domsluten om vårdnadsöverflytt tas hänsyn (nästan) alltid till barnets bästa, men definitionen av barnets bästa är komplext och innefattar många olika begrepp. Domstolen använder många gånger begrepp utan att ge dessa någon tydlig innebörd eller förklaring.En annan slutsats som dras är hur barnets egen röst och vilja inte framkommer i någon särskilt stor utsträckning i de 41 domskälen, samt att det sällan motiveras varför barnens röst inte tas i beaktande om den uteslutits från den sammanvägda bedömningen.

The aim of this study is to provide increased knowledge about the experiences of some Swedish students with intellectual development disorder who are enrolled in compulsory school for pupils with learning disabilities and study according to that curriculum but attend school as integrated students. The study examines how these students understand opportunities and experiences of participation and inclusion in their learning environment and social existence based on self-perceived experiences. Furthermore, this study explores how inclusion and participation are manifested in the school environments. This study utilized a qualitative research design, micro-ethnography. The participants were one to three children aged 6-14 years with intellectual development disorders who are enrolled in compulsory school as integrated students. During the two-month-long study, we acted as participant observers making observations of the participants in the different school settings while simultaneously functioning as resources for the classes. We also engaged the participants in recorded conversations concerning points that needed to be clarified. Data were analyzed using four aspects of the Participation Model as well as two aspects from the Index of Inclusion. The results show that participants often had difficulty expressing themselves when commenting upon their participation experience. The participants almost always chose adult contact over contact with other children of the same age. Participants were allowed to make decisions that were respected, however, most of the decisions were decisions to not take part in an activity. Participants generally took part willingly in activities that required individual participation with some adult support. The school settings were generally very accepting of participants. A prerequisite for participation was support from adults and access to an adapted learning environment. Without various supports, it was difficult for participants to take part in many activities within the educational culture. It was difficult to discern participants' subjective feelings and experiences of inclusion through their own actions and words, as we were not able to observe participants reflecting upon this experience. Furthermore, it was difficult to ‌fit our data into a theoretical framework that allowed us to interpret inclusion. We observed multiple occasions where educators had plans for inclusion for an activity, however, often the execution of the activity led to exclusion of participants. Much of the inclusion was in the physical form of help from other students as well as staff who removed barriers to learning and participation. Furthermore, we observed that all adults in the school environment provided support for students to feel included by being valued and allowing participation on their own terms.  By utilizing the integrated students’ voices about participation and inclusion, this study can exemplify the challenges and difficulties of achieving inclusion and participation for all students in a School for All and hopefully provide schools with direction in both the development and improvement for all students within the fields of inclusion and participation. / Syftet med studien är att bidra till ökad kunskap om självupplevda erfarenheter hos några svenska elever med intellektuell funktionsnedsättning. Eleverna är inskrivna i grundsärskolan och studerar enligt särskolans läroplan och går som integrerade elever i grundskolan. I studien undersöks hur dessa elever, i handling och med egna ord, gavs möjlighet att förstå och erfara delaktighet och inkludering i sin lärmiljö och sociala samvaro utifrån självupplevda erfarenheter. Vidare undersöktes hur inkludering och delaktighet demonstreras i skolmiljöerna. Studien är en kvalitativ mikroetnografisk forskningsdesign där urvalet är 1-3 barn i åldrarna 6-14 år med intellektuell funktionsnedsättning som går som integrerade i grundskolan. Studien genomfördes under en tvåmånadersperiod där vi agerade som deltagande observatörer och gjorde regelbundna observationer av deltagarna i olika skolmiljöer. Under studiens gång presenterade vi oss och agerade som resurser för klasserna. Vi engagerade också deltagarna i studien i enstaka uppföljande samtal om aspekter som behövde tydliggöras. Den insamlade datan analyserades utifrån delaktighetsmodellens fyra aspekter samt utifrån två aspekter från Index of Inclusion. Resultaten visar att deltagarna uppvisade svårigheter att uttrycka sig angående sina upplevelser av deltagande. Vidare visar resultaten att deltagarna oftast valde vuxenkontakt framför kontakt med andra barn i samma ålder. Deltagarna gavs möjlighet att fatta beslut som respekterades, men många av besluten var aktiva beslut att inte delta i en aktivitet. Deltagarna deltog oftast frivilligt i aktiviteter som krävde individuellt deltagande med visst vuxenstöd. De olika skolmiljöerna visade på hög grad av erkännande av deltagarna. En förutsättning för delaktighet var stödet från vuxna och tillgång till en tillgänglig lärmiljö. Utan olika stöd, var det svårt för deltagarna att delta i många aktiviteter inom undervisningskulturen. I studien var det svårt att skapa förståelse för deltagarnas känslor och erfarenheter av begreppet inkludering genom deras egna handlingar och ord eftersom vi inte kunde observera deltagare som reflekterade över denna subjektiva upplevelse. Vi fann det mycket svårt att försöka passa in vår data i ett teoretiskt ramverk som gjorde det möjligt att tolka inkludering. Vi observerade flera tillfällen där lärare planerade för inkludering i en aktivitet, som ofta ledde till uteslutning av deltagare i slutändan. Synliggörandet av inkludering visade sig i fysisk form genom hjälp från andra studenter samt lärare/personal som avlägsnade hinder för lärande och deltagande. Vi kunde konstatera att alla vuxna i skolmiljön gav sitt stöd för att få eleverna att känna sig inkluderade och delaktiga utifrån deras egna villkor. Genom synliggörandet av elevernas röster om delaktighet och inkludering kan denna studie exemplifiera utmaningarna och svårigheterna med att uppnå inkludering och delaktighet för alla elever i en skola för alla och förhoppningsvis ge skolor vägledning i både utveckling och förbättring för alla elever inom områdena inkludering och delaktighet.