Detta arbete utgår ifrån frågeställningen “Vilka intryck ger olika typer av abstraktion av röstmaterial i en interaktiv ljudinstallation?”. För undersökningen användes en artefakt i form av en interaktiv ljudinstallation som till viss del simulerar en analogradio. Då ljudmaterialet är designat för att vara av skrämmande karaktär fokuserar studien och frågeställningen framförallt på känslan av obehag. Bakgrunden tar upp tidigare exempel på röster i spel, hur ljud kan skapa obehag hos människor, och hur inspelade människoröster respektive syntetiskt genererade röster uppfattas. Undersökningen hade tio deltagare i varierande ålder. Innan testdagen samlades information in om deras ålder och skräckvana. Testet gick ut på att deltagarna fick använda tre versioner av artefakten i fem minuter, och mellan versionerna hölls en intervju gällande vilka intryck som versionen gav. Slutligen ställdes ett par övergripande frågor om deras upplevelse. Resultatet av undersökningen gav inga konkreta svar angående vilka intryck som olika typer av abstraktion ger. Detta främst för att rösterna inte framkom tydligt i ljudbilden, vilket gjorde det svårt för deltagarna att urskilja ord eller typ av röst och därför höra skillnader i förvrängning. Andra faktorer som kan ha bidragit  till detta resultat är testmiljö, deltagarnas skräckvana och buggar i programmet.

Syftet med denna uppsats är att undersöka hur elevers läsförståelse påverkas och eventuellt utvecklas genom individuell läsning av en serie lärobokstexter med stöd av modifierade texter. Fem elever på Introduktionsprogrammet Yrkesintroduktion (IMY) med inriktning Hotell och turism läste individuellt sju olika lärobokstexter. Den första texten lästes endast i original medan de fem övriga lästes med stöd av texter som modifierats med avseende på ordval, syntax och ”röst”. Slutligen fick eleverna läsa ytterligare en originaltext utan stöd. Efter läsning av respektive text gjordes semistrukturerade intervjuer med varje elev, som fokuserade dels på elevernas förståelse av innehållet, dels på deras upplevelse av läsningen. Resultatet visar att eleverna hade god hjälp av de modifierade texterna när det gällde förståelsen och i de flesta i högre grad kunde återberätta innehållet även i den avslutande originaltexten efter läsning av fem texter med stöd av modifierade texter. Det innebär att modifierade texter är en framkomlig väg för att öka elevers förståelse av lärobokstexter och ett alternativ till translanguaging. Eleverna hade emellertid svårt att se eller uttrycka sig kring sin egen eventuella läsutveckling.

Detta är en induktiv studie om självmedkänsla vars syfte är att undersöka hur närvaron av självmedkänsla upplevs för gemene man. Studiens viktigaste fynd är den inre dialogens betydelse för upplevelsen av självmedkänsla, vilket saknas i tidigare teoretiska modeller i ämnet. Åtta deltagare intervjuades i semistrukturerade intervjuer vilka transkriberades och analyserades med tematisk analys. Resultaten visade att självmedkänsla upplevs i en cirkulär process i tre skeden. En inre röst är central i denna process och blev analysens huvudtema. Det som föregår den inre rösten är tre av analysens fyra subteman: yttre resurser, inre resurser och medveten handling. Välmående är det fjärde subtemat som upplevdes vara en konsekvens av den självmedkännande inre rösten. Genom ökat välmående påverkas i sin tur förmågan att använda sig av de resurser som krävs för ökad självmedkänsla. Studiens resultat diskuteras i förhållande till tidigare forskning kring självmedkänsla, den inre dialogen och psykologisk välmående. Avslutningsvis diskuteras praktiska implikationer, som exempelvis möjligheten att träna upp den självmedkännande inre rösten.

Digitala röstbaserade system uppkom först på 1970-talet och har sedan dess utvecklats och blivit ett allt mer vardagligt fenomen. Det finns till exempel diverse röstbaserade digitala assistenter i de flesta av dagens moderna smartphones, såsom Apples Siri, Google Assistant och Microsofts Cortana. Utöver konsumentelektronik, finns det flera potentiella användningsområden för denna typ av system. I detta arbete har potentialen och behoven för röstbaserade system inom fabriksmiljöer undersökts. Termen behov syftar i detta sammanhang på vad användare av exempelvis ett system behöver för att uppnå sina mål (till exempel vid utförandet av någon specifik uppgift). Genom att ha användarnas behov i åtanke vid utvecklingen av digitala system går det att utforma system som i större utsträckning kan tillgodose användarnas behov och hjälpa dem nå sina mål, vilket generellt sett bidrar till en positivare användarupplevelse (eng. User Experience). Behov manifesterar sig ofta som problem och frustrationer som användare kan uppleva, eller som begränsningar och möjligheter inom kontexten. Till exempel, inom detta sammanhang, skulle ett behov kunna ses som en möjlighet att förbättra eller underlätta utförandet av arbetsuppgifter med hjälp av ett röstbaserat system inom fabriksmiljöer. I detta arbete har behov undersökts empiriskt genom observationer och intervjuer med arbetare inom en fabriksmiljö. Baserat på resultaten från undersökningen kunde ett antal möjligheter och begränsningar för röstbaserade system inom fabriksmiljöer identifieras: möjligheten för arbetare att programmera/konfigurera bearbetningsenheter via röstkommandon, föra anteckningar relaterade till sitt arbete via diktering samt möjligheten att ta emot återkoppling/information via röst. Den huvudsakliga eventuella begränsningen som identifierades var ljudnivån inom fabriksmiljöer samt tekniska och praktiska utmaningar relaterade till dessa system. Baserat på de identifierade begränsningarna och utmaningarna föreslås det (bland annat) som fortsatt arbete inom ämnesområdet att dessa undersöks närmare och mer djupgående.

Inom svensk logopedi används idag olika former av röstbehandling och en av dessa är resonansrörsmetoden, som är en relativt outforskad behandlingsmetod. Föreliggande studie syftar till att utifrån patienternas självskattning utvärdera två typer av röstbehandling; traditionell svensk röstbehandling och resonansrörsmetoden. Patienterna som ingick i studien var diagnostiserade med en funktionell eller funktionellt organisk röststörning och var över 18 år. Innan behandlingen påbörjades slumpades patienterna till endera behandlingsmetod, eller till en grupp som randomiserades efter åtta veckors väntetid. Totala antalet patienter var 19; elva i gruppen som har fått traditionell röstbehandling och åtta i gruppen som har genomgått resonansrörsmetoden. Nio av de 19 patienterna, har även genomgått ett uppföljningsbesök fyra månader efter avslutad behandling. Endast tre patienter ingick i den sent randomiserade gruppen. Utvärderingen av behandlingarna har skett genom användning av självskattningsinstrumenten RHI (Rösthandikappindex) och Swe-VAPP (Swedish Voice Activity and Participation Profile) som patienterna fyllt i före påbörjad behandling och efter avslutad behandling, samt vid uppföljningsbesöket (fyra månader efter avslutad behandling). Den sent randomiserade gruppen fyllde även i de båda självskattningsinstrumenten åtta veckor innan påbörjad behandling. Hela gruppen patienter förbättrades signifikant gällande totalpoäng på RHI och Swe-VAPP, samt uppdelat på de två behandlingsmetoderna. Det framkom vissa skillnader mellan patienternas självskattningar inom subkategorierna på de båda instrumenten, dock påvisar resultaten att ingen av behandlingarna hade bättre effekt än den andra. Patienterna i de båda behandlingsgrupperna upplevde en signifikant förbättring efter behandling, samt att förbättringen kvarstod fyra månader efter avslutad behandling, vilket indikerade på att behandlingarna gett effekt över tid.

The population over 65 years of age is increasing and health in elderly has been a subject of research for decades but voice function and vocal health has not been prioritized. The purpose of this study is to obtain reference value for the Swedish version of Voice Handicap Index (RHI) and the Throat Scale among people over 65 years of age and assess voice function and vocal health for this age group. The questions were as followed: 1) What is the reference value of RHI for people over 65 years of age? 2) What is the reference value of the Throat Scale for people over 65 years of age? 3) Is there a correlation between a self-rated VA-scale on the perceived degree of voice problems, and the self-rated RHI-/Throat Scale result? 4) Does age, gender or previous profession matter for the self-perceived voice? In total 100 individuals participated in the study, 50 women and 50 men, between 65 and 92 years old. The reference value of RHI for people over 65 years of age was 13,4 points and the reference value for the Throat Scale was 7,7 points. Both reference values are higher than reference values for younger people. The reference value of RHI is mainly described from the high points of the participants over 85 years of age. There was a correlation between the results of the RHI/the Throat Scale and the VA-scale concerning the perceived degree of voice problems, p < .01. Age is a significant factor for self-perceived voice problems. The older the subject, the higher points scored, both on the RHI, p < .05 and the Throat Scale. The results of the Throat Scale, however, were not significant. Even though most of the participants were active the reference value of RHI and the Throat Scale was higher than the reference value for younger people. The conclusion is that the voice changes in elderly affect voice experience. / Befolkningsgruppen över 65 år ökar i storlek och äldre personer är allt friskare. Äldre människors hälsa har sedan länge varit föremål för forskning men röstfunktion och rösthälsa hos de äldre har inte varit prioriterade områden. Syftet med föreliggande studie är att fastställa normalvärden för Rösthandikappindex och Halsskalan hos personer över 65 år samt kartlägga röstfunktion och rösthälsa i denna åldersgrupp. Frågeställningarna var följande: 1) Hur ser normalvärdet av RHI ut för personer över 65 år? 2) Hur ser normalvärdet av Halsskalan ut för personer över 65 år? 3) Finns det något samband mellan en självskattad VAS-skala för upplevd grad av röstproblem och det självskattade RHI-/Halsskaleresultatet? 4) Har ålder, kön eller tidigare yrke betydelse för den subjektiva röstupplevelsen? 100 personer, 50 kvinnor och 50 män, mellan 65 och 92 år, deltog i föreliggande studie. Normalvärdet av RHI för personer över 65 år är 13,4 poäng och normalvärdet av Halsskalan är 7,7 poäng. Båda dessa normalvärden är högre än normalvärden för yngre personer. Normalvärdet av RHI förklaras främst av höga värden för deltagarna över 85 år. Det fanns ett samband mellan resultaten på RHI/Halsskalan och VAS-skalan för grad av röstproblem, p < .01. Ålder har betydelse för den subjektiva röstupplevelsen. Ju äldre deltagarna var, desto högre poäng fick de på både RHI, p < .05 och Halsskalan. Åldersskillnaderna på Halsskalan var dock inte signifikanta. Trots att det i föreliggande studie till största del var aktiva äldre som deltog blev normalvärdet av RHI och Halsskalan högre än för yngre personer. Slutsasten är att de röstförändringar som sker med åren faktiskt har betydelse för röstupplevelsen.

Studies indicate that between 6-9% of all children has some type of voice problems. Voice problems in children may have different etiology and can affect all ages. In Sweden, there is a lack of a standardized questionnaire addressed to children with voice problems and their legal guardians. The purpose of this study was to translate and validate the Pediatric Voice Handicap Index (pVHI) in Swedish children aged 6 to 10 years. The study was carried out through an internet-based assessment form for children referred to speech and language pathologist/ phoniatrican due to voice disorders in Sweden and a matched control group of children without voice problems. The experimental group consisted of 13 children with voice problems and the control group of 29 children. The questionnaire was filled out by the guardian in cooperation with the child. It contained 23 claims separated into three domains: functional, physical and emotional. The results of each child’s assessment were the total pVHI, with a maximum of 92 points. A comparison between results presented in the original pVHI showed great similarities regarding mean values within the three domains the total pVHI and the experimental group’s estimation of over- all voice problems on a VAS- scale. The internal validity of the translation was high with a Cronbach´s alpha at .95- .96 within the different domains. Significant differences were found between the experimental group and the control group in each domain. There was also a significant difference between the experimental group and the control group regarding total pVHI. The results indicate that the translation of pVHI is easy to fill out and close to the original. Also, it discriminates between children with and without voice disorders indicating good sensitivity and specificity, which is central in a broader use. / Studier visar att mellan 6- 9 % av alla barn har någon form av röstproblem. Röstproblem hos barn kan ha olika etiologi och kan drabba alla åldrar. I Sverige har ett standardiserat skattningsformulär riktat till barn med röstproblem och dess målsmän saknats. Syftet med föreliggande studie var att översätta och validera pediatric Voice Handicap Index (pVHI) för svenska barn mellan 6 till 10 år. Studien utfördes genom ett internetbaserat skattningsformulär till barn med målsmän som sökt hjälp för röstbesvär hos logoped/foniater i Sverige samt en matchad kontrollgrupp utan uttalade röstproblem. Experimentgruppen bestod av 13 barn med röstproblem och kontrollgruppen av 29 barn. Skattningsformuläret fylldes i av målsmän i samråd med barnet. Det innehöll 23 påståenden fördelade inom tre domäner; funktionell, kroppslig och emotionell. Sammantagna resultatet av varje barns skattning utgjorde ett total pVHI där 92 var maxpoäng. Vid jämförelser mellan resultaten i den ursprungliga pVHI och föreliggande studie återfanns stora likheter på medelvärden inom de tre domänerna, för total pVHI och för experimentgruppens skattning av omfattning av deras röstproblem på en VAS-skala. Den interna validiteten av den översatta svenska versionen var hög med ett Cronbach's alfa på .95 till .96 inom de olika domänerna. Signifikant skillnad återfanns mellan experimentgrupp och kontrollgrupp inom varje domän. Det var även signifikant skillnad mellan experimentgruppen och kontrollgruppens total- pVHI. Resultaten i föreliggande studie tyder på att översättningen av pVHI var nära den ursprungliga versionen. Dessutom diskriminerar översättningen mellan barn med och utan röstproblem vilket indikerar på god sensitivitet och specificitet, något som är centralt för en bredare användning.

Serial killers are present in most Media today: TV-shows, books, magazines, news shows and music. Research about them has been made in many fields, such as criminology, psychology and psychiatry. There is also research about the serial killer as a cultural being. In my paper I have looked into the serial killer in fiction. I have chosen to compare two novels that deal with the serial killer Jeffrey Dahmer. The novels are Lotta Lotass’ Min röst skall nu komma från en annan plats i rummet and Joyce Carols Oates’ Zombie. By examining how the novels relate to the actual case and how they describe the violence and the person,I wanted to see if fiction can give a contrasting picture of how serial killers are usually described. I wanted to know if itis possible for fiction to represent serial killers as persons rather thanas inhuman monsters. My paper shows that although the novels differ in a lot of aspects, they both manage to contrast the picture of Dahmer. Zombieis more loosely based on Dahmer than Min röst, but focuses more on the violence. The Dahmer character in Zombie is more psychologically complex than the one in Min röst, but they both manage to describe the characters as human and they both avoid the stereotypical representation of serial killers.

Syftet med föreliggande studie var att undersöka sambandet mellan subglottalt tryck och ljudtrycksnivå, och undersöka inverkan av kön och tonhöjd. Röststyrkan är starkt beroende av subglottalt tryck och sambandet har analyserats i ett flertal studier, som alla visar på ett linjärt förhållande mellan logaritmen av subglottala trycket och ljudtrycksnivån (SPL). Schutte (1980) analyserade sambandet för 21 kvinnor och  24 män som producerade ett stort antal mätdata med olika SPL och tonhöjd. Tryck mättes med ballong i esofagus. Tanaka & Gould (1982) analyserade 4 kvinnor och 6 män på tre ljudnivåer på bekväm tonhöjd; svag, normal och stark ljudstyrka. Subglottalt tryck uppmättes med pletysmograf, med försökspersonen sittandes i lufttät box. Pressad fonation karaktäriseras av ett högt subglottalt tryck och en förhållandevis låg SPL, så sambandet mellan tryck och SPL torde påverkas av glottal adduktion och troligen också av tonhöjd. Därför borde normativa data från röstfriska personer vara av intresse. I denna studie producerade 16 kvinnor och 15 män sekvenser av stavelsen [pæ] på fyra tonhöjder, jämnt fördelade över en oktav. Regressionsanalys användes för att approximera sambandet mellan SPL och logaritmen av subglottalt tryck samt för att beräkna genomsnittlig SPL-ökning för dubblat subglottalt tryck och beräknad SPL vid 10 cm H2O. Resultatet visar som väntat ett mycket starkt samband mellan subglottalt tryck och ljudtrycksnivån, med en korrelationskoefficient på 0.835 respektive 0.826 för kvinnor respektive män. En fördubbling av subglottalt tryck gav en genomsnittlig SPL-ökning av 11,5 dB (SD 3.8) för kvinnor och 10,0 dB (SD 2,7) för män. Skillnaden mellan kvinnor och män var här signifikant, vilket ger stöd för att använda separativa normativa värden för kvinnor och män. Genomsnittlig beräknad nivå vid 10 cm H2O var 83,6 dB (SD 3,9) för kvinnor och 82,2 dB (SD 4,6) för män beräknat till 15 cm mikrofonavstånd. Sambandet mellan subglottalt tryck och SPL skiljde sig en aning beroende på tonhöjd, men skillnaden var ej signifikant. Trots de relativt höga standardavvikelserna tyder resultatet på att det vore värt att studera i vad mån avvikelser från de potentiellt normativa värdena skulle kunna vara tecken på någon slags fonatorisk dysfunktion. / The purpose of this study was to examine the relationship between subglottal pressure and sound pressure level (SPL), and to study the importance of gender and fundamental frequency in this relationship. Vocal loudness is strongly dependent on subglottal pressure. The relation between them has been analyzed in several investigations, all showing a linear relationship between the SPL and the log of the pressure. For example, Schutte (1980) analyzed the relation in 21 female and 24 male subjects who produced a great number of samples at different degrees of vocal loudness and at the subjects’ preferred pitch. Pressure was measured by means of an esophageal balloon. Tanaka and Gould (1982) analyzed 10 subjects each producing vowels at three loudness levels at comfortable pitch. Pressure data were obtained from a plethysmograph, with the subject sitting in an airtight box. Pressed phonation is characterized by a high subglottal pressure producing a comparatively low SPL, so hence the pressure – SPL relationship would be affected by glottal adduction and possibly also by F0. Therefore normative data from healthy voices should be of interest. In the present study 16 female and 15 male normal voices were asked to produce diminuendo and crescendo sequences of the syllable [pæ] at four pitches, equidistantly spaced within an octave. Trendlines were used to approximate the relation between SPL and the log of subglottal pressure. The resulting regression equations were used to calculate the average SPL increase for doubling of pressure and the SPL produced by a pressure of 10 cm H2O. The results showed an average correlation coefficient of 0.835 and 0.826 for female and male subjects. A doubled pressure produced an SPL increase of 11.5 dB (SD 3.8) and 10.0 dB (SD 2.7) for the female and the male voices. The difference between female and male voices was significant, which supports use of separate normative values for female and male voices. On average, a subglottal pressure of 10 cm H2O produced an SPL @ 0.15 m of 83.6 dB (SD 3.9) and 82.2 dB (SD 4.6) for the female and the male voices. The relationship between subglottal pressure and SPL depended somewhat on fundamental frequency, but the difference was not significant. In spite of the relatively high standard errors the results indicate that it would be worth to study in what extent differences from the potentially normative values of this study may be a sign of some sort of phonatory dysfunction.

Although some studies have investigated the correlation between sleeping habits andvoice problems, it is not completely established. Yet, studies have pointed out that bothsleep quality and sleep deprivation can increase the risk for developing voice problems.In order to observe any correlation, the present study aims to investigate sleep qualityand the number of sleeping hours in relation to subjective voice problems. An internetbasedsurvey was spread mostly on social media and recruited 146 participants betweenthe ages of 20-50. The survey contained questions regarding the participantsbackground as well as questions about sleeping habits and subjective voice problems.Voice problems were revealed to correlate with both sleeping habits and subjectivevoice problems for men. However, correlation analyses did not find any connectionsbetween sleeping habits and voice problems among women or the group as a whole. Apossible cause could be the generally low occurrence of both sleeping- and voiceproblems among the participants. Hence this study did not reveal any correlations withgeneral applicability between sleeping habits and voice problems. However, it did giveindications that sleeping habits and voice problems are co-existent among men. / Även om vissa studier har undersökt om sömnvanor och röstbesvär står i relation tillvarandra är något samband inte helt fastställt. Studier har ändock pekat på att bådesömnbrist och dålig sömnkvalitet kan öka risken för att utveckla röstbesvär.Förevarande studie syftar därför till att undersöka sömnkvalitet och antal sömntimmar irelation till upplevda röstbesvär för att utröna ett eventuellt samband mellan dessafaktorer. En internetbaserad enkät spreds främst på sociala medier och svarades av 146deltagare i åldrarna 20 till 50 år. Enkäten innehöll såväl frågor rörande deltagarnasbakgrund som frågor beträffande sömnvanor och upplevda röstbesvär. Röstbesvärvisade sig korrelera med både sömnkvalitet och antal sömntimmar hos män men intehos kvinnor. Att korrelationsanalyser inte anträffade några samband mellan sömnvanoroch röstbesvär på den totala gruppen eller hos kvinnor kan tänkas bero på den generelltsett låga förekomsten av både röst- och sömnbesvär hos deltagarna. Denna studieupptäckte således inga tydliga generaliserbara samband mellan sömnvanor ochröstbesvär, men gav indikationer på att sömnvanor och röstbesvär samvarierar hos män.