Syftet med föreliggande studie är att bidra med kunskap om hur några lärare beskriver arbetet med läsning i årskurs 4-6 i svenskämnet för att skapa förutsättningar för läsmotivation hos elever. Följande frågeställningar har använts för att uppnå studiens syfte: Hur beskriver lärare att de implementerar läsandet i svenskundervisningen, hur beskriver lärare att de motiverar elever till läsande i svenskämnet samt vilka faktorer beskriver lärare som betydelsefulla för deras arbete med läsning i årskurs 4-6. Studiens syfte och frågeställningar besvaras genom datainsamling och analyser av kvalitativa semistrukturerade intervjuer med fyra verksamma lärare i ämnet svenska för årskurs 4-6. Studiens teoretiska ramverk grundar sig på Banduras theory of self-efficacy där individens tilltro till att kunna slutföra en uppgift stärks av att motiveras till att klara det, både genom inre- och yttre motivationsfaktorer. Sammanfattningsvis visar studiens resultat att lärare beskriver hur de arbetar motivationsfrämjande för läsande i undervisningen genom att använda både inre och yttre motivationsfaktorer. Lärarna nämner hur författarbesök och att gemensamt arbeta mot uppsatta mål där det finns belöningar, motiverar elever till att läsa. Att arbeta strategiskt med analoga och digitala texter beskriver lärarna som ett arbetssätt de använder för att implementera läsandet i undervisningen. Att involvera eleverna i undervisningen genom att diskutera innehållet leder till att eleverna får en förståelse för text och motiveras således till att läsa mer, och oftare. / The purpose of the present study is to contribute knowledge about how some teachers describe the work with reading in grades 4-6 in the Swedish subject to create conditions for reading motivation among pupils. The following questions have been used to achieve the purpose of the study: How do teachers describe that they implement reading in Swedish subject, how do teachers describe that they motivate pupils to read in the Swedish subject and which factors do teachers describe as significant for their work with reading in grades 4-6. The purpose and questions of the study are answered through data collection and analyzes of qualitative semi-structured interviews with four active teachers in the subject of Swedish for grades 4-6. The study's theoretical framework is based on Bandura's theory of self-efficacy, where the individual's belief in being able to complete a task is strengthened by being motivated to do it, both through internal and external motivational factors. In summary, the results of the study show that teachers describe how they work to promote motivation for reading in teaching by using both internal and external motivational factors. The teachers mention how author visits and working together towards set goals where there are rewards motivate pupils to read. Working strategically with analogue and digital texts is described by the teachers as a working method they use to implement reading in their teaching. Involving the pupils in the teaching by discussing the content leads the pupils towards gaining an understanding of the text and is thus motivated to read more, and more often.

Syftet med föreliggande studie är att bidra med kunskap om hur lärare beskriver undervisningen inom svenskämnet i grundskolans årskurs 4-6 med fokus på stöd för att utveckla läsförståelsen för elever i läs- och skrivsvårigheter genom lässtrategier. Målet är att bidra med idéer, tankar och kunskap om hur lärare kan planera sin undervisning för att stötta elevers läsförståelseutveckling. Studien fyller en kunskapslucka eftersom det finns begränsad forskning om lässtrategiundervisning för att främja läsförståelseutvecklingen för årskurserna 4-6. Studien utgår från det sociokulturella perspektivet, vilket betonar betydelsen av socialt samspel och stöttning, även kallad scaffolding. Fem lärare deltog i studien och har intervjuats med hjälp av semistrukturerade intervjuer där de beskrivit sin undervisning om lässtrategier för elever i läs- och skrivsvårigheter. Data som samlades in analyserades sedan genom en innehållsanalys. Föreliggande studie presenterar lärarnas definitioner av begreppen läsförståelse, lässtrategier samt läs- och skrivsvårigheter. Vidare beskrivs de möjligheter och utmaningarna lärarna beskrev med lässtrategiundervisning för elever i läs- och skrivsvårigheter. Resultaten tyder på att det finns samband mellan elevers medvetna val och framsteg i läsförståelseutvecklingen. / The purpose of the study is to contribute with knowledge about how teachers describe the teachingof Swedish in primary school grades 4-6 with focus on support for developing reading comprehension for pupils with reading and writing difficulties through reading strategies. The goal is to contribute with ideas, thoughts, and knowledge about how teachers can plan their teaching to support pupils reading comprehension development. The study fills a knowledge gap as there is limited research on reading strategy teaching to promote reading comprehension development for the grades 4-6. The study is based on the sociocultural perspective, which emphasizes the importance of social interaction and support, also known as scaffolding. Five teachers were interviewed using semi-structured interviews where they describe their teaching of reading strategies working with pupils with reading and writing difficulties. The data was analyzed usinga content analysis. The study presents the teachers’ definitions of the concepts of reading comprehension, reading strategies, and reading and writing difficulties. Furthermore, opportunities and challenges that the teachers describe using reading strategies when teachingpupils inreading and writing difficulties are highlighted. The results indicate that there are connections between pupils’ conscious choices and progress in reading comprehension development.

Syftet med studien är att ge kunskap om användning av läsförståelsestrategierhos sex elever i årskurs 5 och hur medvetna de är om de strategier de användervid läsning. Studien utgår från sociokulturell teori, och materialet är insamlatvia sex deltagande observationer när elever i årskurs 5 utför en läsförståelseuppgift. En läsförståelsestrategi som eleverna använde var att reda ut oklarheter i form av betydelsen av vissa ord. En annan var att göra inferenser, vilketsamtliga sex elever visste att de skulle göra. En stor del av dem förstod dockinte hur de skulle göra, och de saknade ett metaspråk för att kunna förklara hurde gick till väga. Den typ av stöttning eleverna var i behov av var beroende avelevernas kunskapsnivå. De två elever med mest utvecklade kunskaper behövde minst stöttning medan de två med minst utvecklade kunskaper behövdemest stöttning, och de bad också om hjälp i större utsträckning än de övriga.

Uppsatsens syfte är att kartlägga vilka lässtrategier som uppgifter i matematiska läroböcker kräver av eleverna för att de ska kunna skapa förståelse för uppgiften. Kartläggningen kommer ske i en svensk kontext med utgångspunkt i tre olika läromedel, ett från mellanstadiet, ett från högstadiet och ett från gymnasiet. De delar som i tidigare forskning visat kunna påverka elevernas läsförståelse och därmed kommer undersökas djupare är modaliteten bild, matematiska symboler samt språk med fokus på nominaliseringar. Metoden är uppdelad i tre delar, en för varje modalitet, trots detta liknar de varandra men de har olika utgångspunkter. I alla tre delar räknas belägg av de olika modaliteterna och det undersöks vilka typer av kopplingar som finns mellan dem i texten. Resultatet visar att användningen av bilder och symboler varierar mycket mellan olika delkapitel medan det är svårare att dra en liknande slutsats gällande nominaliseringar. Användningen varierar också mellan läromedlen. Slutsatserna av uppsatsen är att det framförallt krävs två tydliga lässtrategier, en där eleverna ser till texten och uppgifterna i sin helhet eftersom alla delar påverkar förståelsen, och en där eleverna har en strategi som passar dem själva för att förstå nominaliseringarna som kan vara svårförstådda. / The purpose of the essay is to examine which reading strategies mathematical textbooks demand of students for them to understand the tasks. The survey will be done in a Swedish perspective and take point from three different textbooks, one from middle school, one from high school and one from upper secondary high school. Previous research has shown three areas that can impact students’ ability to understand mathematical texts: nominalizations, pictures, and mathematical symbols. These three areas are the ones going to be examined in this essay. The method of the survey is divided in to three different parts since there are three different areas that are going to be examined. Despite this the methods are similar to each other. All three areas are examined by counting the amount of the occurrence. All three areas are also examined by investigating what kind of connections that exists in the text. The result shows that the occurrence of pictures and symbols differs between different chapters, but it cannot be seen in nominalizations. The usage of the different modalities also differs between the textbooks. The conclusion of the essay is that students’ need two kind of reading strategies, the first one is that they need to understand that all parts create the meaning of a text and the second one is that they need to create their own strategy to deal with nominalizations that can be difficult to understand.

This qualitative study investigated the experiences of students during their reading tasks for their university Spanish courses during the Fall 2013 semester at Brigham Young University in Provo, Utah. The purpose of this research was to explore what types of reading strategies university Spanish students use during literary readings tasks and their perceptions of the reading strategies they use. This case study employed stimulated recall protocol interviews, student reading logs and student notes in texts. Interviews were conducted within 24 hours of the reading, while reading logs and notes were completed during the reading. The data collected were analyzed for recurring patterns. Results suggested that students employ a variety of reading strategies but are less aware of metacognitive and affective strategies. Furthermore, it was found that individual affective factors such as stress, fatigue, frustration, confidence level and motivation might have a greater impact on strategy use than proficiency in the second language. Assessment and time constraints were also found to affect strategy implementation suggesting a strong washback in the foreign language classroom. Finally, participant comments demonstrated that students perceive reading in the foreign language class to be a pragmatic stepping-stone towards individual learning goals that may differ from the learning outcomes of a literature course.

Thesis (M. Ed. (Language Education)) -- University of Limpopo, 2022 / The purpose of this study was to investigate reading challenges experienced by Intermediate Phase learners at Mamothibi Lower Primary school and Molemole Lower primary school at Sekgosese West Circuit, Limpopo province. The study used qualitative research method investigate reading challenges experienced by Intermediate Phase learners. The population consisted of 42 Intermediate Phase learners and four English First Additional Language teachers. Non-probability and probability sampling procedures were used to generate the sample as well as purposive and convenient sampling due to the qualities respondents possess. Data was collected through semi-structured interviews and class observation. Data was analysed thematically. The findings of the study indicate that there are various factors that cause poor reading among learners such as poor command of vocabulary because learners do not practice extensive reading; no interest to learn creativity in reading but the goal to pass examination; lack of confidence to practice how to read in class; poor motivation and interest from teachers and parents to help develop the interest in learners; learners lack knowledge of reading strategies and teachers‘ inadequate knowledge on using reading strategies to teach reading skill. The study recommends that the Department of Basic Education should arrange on-going training on reading strategies for teachers and subject Advisors should continuously give teachers support on reading strategies.

The objective of this study has been to investigate the beliefs of Swedish middle school teachers in supporting the development of students’ reading comprehension of literature. The study is based on two central research questions that include what motivates teachers in choosing literature for reading comprehension instruction as well as considerations of reading strategy instruction aimed towards developing the reading comprehension of Swedish middle school students in grades 4 – 6. The theoretical basis of the study is grounded in teacher cognition regarding teachers’ beliefs in addition to reader-response theory as it relates to methods of literature reading comprehension instruction. The study method consists of directed qualitative content analysis of semi-structured interviews with six teachers alongside document analysis of teaching materials used by the informants. Teachers were selected to emulate a representative sample of the teacher population with a variation in professional experience. The results show a consensus among teachers in the literature selection criteria that involve appropriate language complexity in addition to opportunities for students to appeal to and identify with familiar thematic content. Furthermore, personal experiences and interests influence teachers in the literature selection process. Moreover, the results indicate that the teachers make use of a content-focused approach and that reading strategies are applied to a varying extent in reference to influential instructional models, professional experience as well as school structures. The teachers convey insecurities in providing adequate equal support for students, which demonstrates a need for improved structural professional development. Suggestions for future research in reading strategies instruction development are also discussed. / Studiens syfte har varit att undersöka uppfattningar hos lärare i årskurs 4 – 6 om arbetet medutvecklingen av elevers läsförståelse av skönlitteratur. Undersökningen genomfördes utifrån tvåcentrala frågeställningar om lärarnas val av skönlitteratur i undervisning i läsförståelse och hur lärareväljer att arbeta med lässtrategier för att utveckla läsförståelsen av skönlitteratur hos elever i årskurs 4 – 6. Studiens teoretiska utgångspunkter utgörs av lärarkognition gällande lärares uppfattningar såvälsom receptionsteori i anslutning till beskrivningar av arbetet med läsförståelse av skönlitteratur.Studiens datainsamling har utgjorts av riktad kvalitativ innehållsanalys av semistrukturerade intervjueri anslutning till dokumentanalys av undervisningsmaterial med sex lärare som valts för att efterliknaett representativt tvärsnitt av lärarpopulationen utifrån yrkeslivserfarenhet och skolform. Resultatet avstudien visar att lärarna uttrycker en samstämmighet i motiveringar till skönlitteratur och att verk väljsutifrån kriterier gällande böckernas språkliga nivå och tematiskt innehåll som eleverna identifierar sigmed och engageras av. Lärarna baserar även litteraturvalen på sina personliga övertygelser ocherfarenheter. Resultatet visar dessutom att lärarna fokuserar på läsningens innehåll och undervisar ilässtrategier i varierad omfattning med hänvisning till enstaka strategiprogram, erfarenheter ochskolans strukturer. Lärarna uppvisar osäkerheter i likvärdighetsarbetet och ger uttryck för ett behov avett kontinuerligt fortbildningsarbete. Förslag på vidare forskning inom området för utvecklingen avarbete med lässtrategier presenteras.

Today Swedish society is surrounded by the English language, more so the importance to know how to read English is therefore essential. Students in consequence need the support from teachers to find suitable strategies to master their reading.This degree project’s aim is to find out if teachers use different methods to teach reading, and if so, why. This paper will present the reader with the theories and literature on the definition of reading strategies. Initially, various researchers will be present the two most commonly used strategies, the cognitive and the metacognitive. Although different researcher claim different This study is based on interviews with two teachers in elementary school, grade 4-6. The results and conclusion of this study is that the combination of different methods and the teachers’ adaption to each class and individual is what provides the students with the confidence to learn. Not only does this make it easier for the students to reach the requirements set for them, but this also gives them a willingness to learn. Furthermore, the study provides information on if the teachers working experience does have an impact on the methods they using when teaching L2 learners reading strategies.

Recent data indicate that only 34% of American eighth grade students are able to demonstrate grade-level proficiency with academic reading tasks (NCES, 2011). The staggering nature of statistics such as this is even more profound when considering that high level literacy skills combined with mastery of digital texts have become practical requirements for success in secondary education, post-secondary education, and virtually all vocational contexts. Despite this incongruent scenario, little research has been conducted to evaluate instructional methods and reading comprehension strategies with digital texts. To address this critical issue, the present study examined the effects of a metacognitive reading comprehension instructional protocol (STRUCTURE Your Reading [SYR]; Ehren, 2008) with eighth grade students using digital texts in a standard social studies classroom in an urban American school setting. The focus of the protocol was on teaching strategies and selfquestioning prompts before, during, and after reading. The study employed a randomized controlled design and consisted of three conditions with a total of 4 participating teachers and 124 participating students. The study was conducted over 25 instructional days and two instructional units with 13.83 treatment hours within the standard, social studies classes. Hierarchical ANCOVA analyses revealed that when controlling for pre-test measurements, the comparison and experimental groups performed significantly better than the control group with instructional unit test scores (Unit 2), reading strategy use in all stages of reading (before, during, and after), and self-questioning prompts during reading. Comparison iv and experimental groups did not significantly differ in these gains, indicating that this instructional protocol is effective with both paper and digital text. These findings suggest that the SYR instructional protocol is effective with secondary students in content area classrooms when using digital text. Furthermore, they suggest that metacognition and reading comprehension strategy instruction are able to be successfully embedded within a content area class and result in academic and metacognitive gains. Clinical implications and future research directions and are discussed.

Samhällets krav på läskunnighet och att utveckla sin läsning samt vad vi som lärare kan göra för att främja elevernas läsutveckling har intresserat mig. Våra styrdokument kräver ett aktivt arbete med att låta eleverna utveckla sin förmåga att läsa och Förenta Nationerna samlar statistik över hur olika länders läskunnighet ser ut. Vi behöver därmed arbeta med läsutveckling på individ- och gruppnivå för att kunna få ett positivt resultat, för att sedermera kunna presentera detta utåt genom olika undersökningar. Detta arbete bygger på en sammanställning av 10 vetenskapliga artiklar som tillsammans utgör en grund för vilka aspekter som påverkar läsutvecklingen och strategier som främjar läsutveckling.  Eleven behöver känna sig inkluderad, motiverad, få återkoppling och stöd från dels läskunniga vårdnadshavare men också lärare i form av instruktioner anpassade för elevens behov. Resultatet i detta arbete visar på vad skolan kan göra för att främja läsutvecklingen och även att hemmet genom vårdnadshavare bidrar med läskunnighet. Vidare förtydligas vad som bör ingå i lärares kompetens, hur denna främjar elevernas läsinlärning och deras motivation till läsning.