MEDCS / Department of Curriculum Studies and Education Management

5 ABSTRACT The present paper deals with the development of reading skills of adult learners of Chinese as a foreign language (CFL) in Czech language schools and its support provided by three different Chinese language course books. Even though there are various Chinese language course books available on the market, the attention these pay to reading comprehension and its development, is still rather limited. The present master thesis proposes classroom techniques which might be used to address this problem during CFL lessons. The first chapter presents findings and recommendations based on research into the development of foreign language reading skills in general, which are, in the second chapter, subsequently followed by a summary of research findings focusing specifically on teaching reading in CFL. The demands on course books raised by researchers in both fields are then applied to reading texts and accompanying exercises included in three pre-intermediate level CFL course books, New Practical Chinese Reader (Liu et al., 2002), Boya Chinese (Lǐ et al., 2005) and Discover China (Qi et al., 2010). The outcome of the the thesis consists of 21 designed lesson plans which propose solutions to some of the issues raised in the theoretical part of the thesis. The lesson plans indicate how course book texts...

La lecture numérique prend de plus en plus de place dans l'espace global de la lecture des étudiants. Bien que les premiers systèmes de lecture numérique, communément appelés livres électroniques, datent déjà de plusieurs années, les opinions quant à leur potentiel divergent encore. Une variété de contenus universitaires numériques s’offre aujourd’hui aux étudiants, entraînant par le fait même une multiplication d'usages ainsi qu'une variété de modes de lecture. Les systèmes de lecture numérique font maintenant partie intégrante de l’environnement électronique auquel les étudiants ont accès et méritent d’être étudiés plus en profondeur. Maintes expérimentations ont été menées dans des bibliothèques publiques et dans des bibliothèques universitaires sur les livres électroniques. Des recherches ont été conduites sur leur utilisabilité et sur le degré de satisfaction des lecteurs dans le but d’en améliorer le design. Cependant, très peu d’études ont porté sur les pratiques de lecture proprement dites des universitaires (notamment les étudiants) et sur leurs perceptions de ces nouveaux systèmes de lecture. Notre recherche s’intéresse à ces aspects en étudiant deux systèmes de lecture numérique, une Tablet PC (dispositif nomade) et un système de livres-Web, NetLibrary (interface de lecture intégrée à un navigateur Web). Notre recherche étudie les pratiques de lecture des étudiants sur ces systèmes de lecture numérique. Elle est guidée par trois questions de recherche qui s’articulent autour (1) des stratégies de lecture employées par des étudiants (avant, pendant et après la lecture), (2) des éléments du système de lecture qui influencent (positivement ou négativement) le processus de lecture et (3) des perceptions des étudiants vis-à-vis la technologie du livre électronique et son apport à leur travail universitaire. Pour mener cette recherche, une approche méthodologique mixte a été retenue, utilisant trois modes de collecte de données : un questionnaire, des entrevues semi-structurées avec les étudiants ayant utilisé l’un ou l’autre des systèmes étudiés, et le prélèvement des traces de lecture laissées par les étudiants dans les systèmes, après usage. Les répondants (n=46) étaient des étudiants de l’Université de Montréal, provenant de trois départements (Bibliothéconomie & sciences de l’information, Communication et Linguistique & traduction). Près de la moitié d’entre eux (n=21) ont été interviewés. Parallèlement, les traces de lecture laissées dans les systèmes de lecture par les étudiants (annotations, surlignages, etc.) ont été prélevées et analysées. Les données des entrevues et des réponses aux questions ouvertes du questionnaire ont fait l'objet d'une analyse de contenu et un traitement statistique a été réservé aux données des questions fermées du questionnaire et des traces de lecture. Les résultats obtenus montrent que, d’une façon générale, l’objectif de lecture, la nouveauté du contenu, les habitudes de lecture de l’étudiant de même que les possibilités du système de lecture sont les éléments qui orientent le choix et l’application des stratégies de lecture. Des aides et des obstacles à la lecture ont été identifiés pour chacun des systèmes de lecture étudiés. Les aides consistent en la présence de certains éléments de la métaphore du livre papier dans le système de lecture numérique (notion de page délimitée, pagination, etc.), le dictionnaire intégré au système, et le fait que les systèmes de lecture étudiés facilitent la lecture en diagonale. Pour les obstacles, l’instrumentation de la lecture a rendu l’appropriation du texte par le lecteur difficile. De plus, la lecture numérique (donc « sur écran ») a entraîné un manque de concentration et une fatigue visuelle notamment avec NetLibrary. La Tablet PC, tout comme NetLibrary, a été perçue comme facile à utiliser mais pas toujours confortable, l’inconfort étant davantage manifeste dans NetLibrary. Les étudiants considèrent les deux systèmes de lecture comme des outils pratiques pour le travail universitaire, mais pour des raisons différentes, spécifiques à chaque système. L’évaluation globale de l’expérience de lecture numérique des répondants s’est avérée, dans l’ensemble, positive pour la Tablet PC et plutôt mitigée pour NetLibrary. Cette recherche contribue à enrichir les connaissances sur (1) la lecture numérique, notamment celle du lectorat universitaire étudiant, et (2) l’impact d’un système de lecture sur l’efficacité de la lecture, sur les lecteurs, sur l’atteinte de l’objectif de lecture, et sur les stratégies de lecture utilisées. Outre les limites de l’étude, des pistes pour des recherches futures sont présentées. / Electronic reading is taking an increasing place in the total reading space of students. Although the first e-reading systems, commonly called electronic books or ebooks, have been existing for several years, opinions about their potential still diverge. A great variety of electronic scholarly content is now offered to students, and this involves a multiplication of uses as well as a variety of reading modes. E-reading systems are now an integral part of the electronic environment to which students have access and need to be studied in greater depth. Many experiments have been conducted in public libraries and academic libraries on electronic books. Research was undertaken on their usability and the degree of readers’ satisfaction in order to improve their design. However, few studies have tackled the reading practices of scholars (in particular students) and their perceptions of these new reading systems. Our research focuses on these aspects by studying two different e-reading systems, the Tablet PC (portable device) and a Web-books system, NetLibrary (reading interface integrated into a Web navigator). Our research investigates the reading practices of students on electronic books. It is guided by three research questions : (1) students’ reading strategies (before, during and after reading), (2) elements of the e-reading system which influence (positively or negatively) the reading process, and (3) students’ perceptions of the electronic book technology and its potential contribution to their scholarly work. For this research, a mixed-method approach was chosen, using three modes of data collection : a questionnaire, semi-structured interviews with students having used one e-reading system, and the capture of reading traces (annotations, highlights, etc.) left by students in the systems, after use. Respondents in our study (n=46) were students at the Université de Montréal, from three departments (Library & information sciences, Communications and Linguistics & translation). About half of them (n=21) were interviewed. Furthermore, reading traces left by students in the e-reading systems were analysed. Data from interviews and answers to open questions of the questionnaire were subjected to content analysis, while data from the closed questions of the questionnaire were summarized statistically. Our results show that, generally, the reading goal, the type and structure of the text, student’s reading practices and functionalities of the e-reading system are the elements which determine and orient the choice and use of reading strategies. Helps and barriers for the reading process were identified for each of the two e-reading systems under study. Help mostly consists in elements of the paper book metaphor in the electronic reading environment (delimited page, pagination, etc.), the integrated dictionary, and the fact that ereading systems facilitate text skimming. As for the barriers, reading instrumentation seems to affect text appropriation by the reader. Moreover, the electronic reading (eg. « on screen ») involved lack of concentration and visual tiredness, particularly with NetLibrary. Both the Tablet PC and NetLibrary were considered easy to use, although not always comfortable, discomfort with NetLibrary being more manifest. Students believe that the two e-reading systems are practical tools for their academic work, although for various reasons, specific to each reading system. Overall evaluation of the e-reading experience by respondents was judged positive for the Tablet PC, and somewhat mitigated for NetLibrary. This research contributes to the knowledge on : (1) electronic reading, in particular that of student readers, and (2) the impact of a reading system on reading effectiveness, on readers, on the achievement of a reading goal, and on reading strategies used. In addition to the limits of this study, suggestions for future research are presented.

Syftet med denna systematiska litteraturstudie är att undersöka vilka lässtrategier som tidigare forskning anser främjar mellanstadieelevers läsförståelse, samt om det finns lässtrategier som gynnar goda respektive svaga läsare. Studiens resultat bygger på 16 publikationer som har tagits fram genom databassökningar och manuella sökningar. Publikationerna har analyserats och kategoriserats in i olika scheman för att underlätta arbetsprocessen och möjliggöra ett så transparent resultat som möjligt. I resultatet framkommer ett flertal lässtrategier som visar god effekt för elevers läsförståelse. En stor del av forskningen baseras på lässtrategiprogram där enskilda lässtrategier är sammansatta och analyserade i en helhet. Forskning visar att såväl svaga som goda läsare är i behov av lässtrategiundervisning, samt att sådan undervisning bör bedrivas kontinuerligt under en längre tid. Många forskare betonar även vikten av att lärare bör modellera lässtrategier i undervisningen för att skapa en gynnsam undervisning samt att en god kännedom om sina elever är till stor fördel för både lärare och elever.

Studiens syfte är att undersöka hur fyra lärare arbetar för att främja elevers läsförståelse inom skönlitteratur i ämnet svenska i årskurs 3. Vi har använt oss av semistrukturerade intervjuer och våra informanter består av fyra pedagoger som är verksamma i årskurs 3. I vår teoretiska ram har vi använt oss av Lev Vygotsky, Roger Säljö, Anders Jakobsson, Judith Langer och Barbro Westlund. Vårt resultat bygger på dessa teorier samt tidigare forskning, som omfattar läsförståelse i undervisningen. I resultatet framkom det att våra informanter aktivt arbetar med läsförståelse och främjar det på olika sätt. Det visade sig att högläsning är en metod som förekom ofta i klassrummen samt betydelsen av den. Även vikten av modellering hos lärarna av lässtrategier har visat sig ha en positiv inverkan på elevers utveckling av läsförståelse. Det visade sig även att inre och yttre motivation för läsningen förekom i alla klassrum men på olika sätt, vilket har en stor betydelse för läsförmågan. Genom att alla de intervjuade lärarna stöttar elever med hjälp av olika verktyg hjälper de eleverna vidare i sin läsutveckling.

Syftet med den elevcentrerade empiriska studien var att undersöka lässtrategierna ”läsfixarnas” inverkan på elevers förmåga att förstå och tolka texter. Läsförståelsestrategierna som används i studien är detektiven och spågumman. Studien syftade även till att undersöka hur strategianvändningen påverkar elevers testresultat i läsförståelse. Den tidigare forskningen betonar hur elevers läsförståelse försämrats under de senaste årtiondena, något som syns tydligt i resultat från PISA och PIRLS. Barbro Westlund, lektor, uttrycker att det finns en brist vad gäller forskning om hur strategiundervisning bör gå till och att detta kan vara en bidragande faktor till resultaten. Vår studie grundar sig på en elevgrupp i årskurs 4 som är obekanta med strategianvändning sedan tidigare. Studien har utförts genom att låta eleverna utföra ett pre-test i form av läsförståelsetest för att sedan bedriva undervisning om vad strategier är samt hur vi kan använda de specifika strategierna vid läsandet av en text. Efter undervisningstillfällena har ytterligare ett läsförståelsetest utförts och eleverna har intervjuats om sin upplevelse beträffande de båda testen. Studien har inte resulterat i något entydigt resultat, däremot framgår det ur elevintervjuerna att flertalet elever upplevt användningen av detektiven som strategi som givande för deras läsförståelse.

No description available.

No description available.

Syftet med denna studie är att samla kunskap om hur lärare som undervisar i grundskolans tidiga år beskriver begreppen läsförståelse och lässtrategier samt hur de undervisar om lässtrategier i flerspråkiga klassrum. Studien utgår från Vygotskijs sociokulturella perspektiv och begreppen proximal utvecklingszon, scaffolding och mediering. Materialet har samlats in genom kvalitativa intervjuer med tre tidigarelärare som har lång erfarenhet av att undervisa i svenska eller svenska som andraspråk i flerspråkiga klasser i årskurserna F–3. Det resultat som framgår i studien är att arbetet med läsförståelse och lässtrategier är viktigt oavsett om klassrummet är en- eller flerspråkigt och att det som gynnar enspråkiga elever även gynnar de flerspråkiga eleverna. Sexpunkter anses vara särskilt viktiga att arbeta med i alla klassrum, men särskilt viktiga i klassrum med flerspråkiga elever för att utveckla elevernas läsförståelse. Dessa punkter är fonologisk medvetenhet, dialogiskt arbetssätt, ordkunskap, högläsning, bildstöd och nivågruppering.

Studien belyser läsinlärningens betydande roll för varje elevs läsförmåga, med syfte att undersöka vilka metoder lärare använder i den tidiga läsinlärningen för att elever ska utveckla fonologisk medvetenhet i årskurserna F-3, samt vilka strategier som skapar motivation i läsinlärningen. Det resulterade i frågeställningarna: Vilka metoder och undervisningsmoment i den tidiga läsinlärningen använder lärare inom årskurserna F-3 för att utveckla elevernas fonologiska medvetenhet?  Hur skapar lärare strategier för att underlätta för och motivera elevers läsinlärning? Bakgrund och tidigare forskning presenterar olika läsinlärningsmetoder i syfte att ge läsaren goda kunskaper om forskningsområdet. Semistrukturerade intervjuer med 14 verksamma lågstadielärare ligger till grund för vår empiri. Empirin vägs samman med tidigare forskning i diskussionsdelen och utifrån ett pragmatiskt perspektiv och “lära genom görandet” som teoretiskt perspektiv. Via empirin framkom tre teman; arbete med elevaktiva övningar, lärares struktur på läsundervisningen och lärarnas arbetssätt och mätning gällande progression av avkodningsförmågan. Resultatet visade att samtliga lärare använder olika läsinlärningsmetoder och undervisningsmoment för att skapa kreativa och elevaktiva lektioner, där strategier som rim och ramsor, stavelseträning, kooperativa övningar, Bornholmsmodellen, Fonomix och andra språklekar innefattas. Genom att utveckla den fonologiska medvetenheten förbättrades elevernas läsflyt. Studien visade att lärarna inte använder endast en läsinlärningsmetod, utan valde ut delar av metoderna som de ansåg vara mest framgångsrika och givande för eleverna. Genom att lärarna arbetade varierat och använde mycket repetition i undervisningen skapades glädje och motivation, vilket ledde till att eleverna utvecklade ett intresse genom att de fick vara delaktiga i sin egen utveckling av den fonologiska medvetenheten. / The purpose of this study was to highlight the significant role that learning how to read has in each pupil's life. This study aims to examine which methods teachers use in grades F-3, when the pupils are learning how to read, to get them to be skillful readers and form phonological awareness. The study also examines which strategies teachers use to motivate early reading. This resulted in the questions: What methods and tools do teachers use in grades F-3, when pupils are learning to read and develop their phonological awareness? How teachers use strategies to aid and motivate pupils' early reading ability? The study is based on semi-structured interviews with fourteen working primary school teachers. The study holds a pragmatic perspective, with “learning by doing” as a theoretical perspective. Through the analysis of the empirical data three themes emerged: teaching with pupil active exercises, teacher's structure of reading instruction and how teachers work and measure the progression of pupils' decoding skills. The study concluded that all teachers use different reading strategies and teaching tools to create creative and pupil engaged lessons, where work with rhymes, syllable training, cooperative exercises, the Bornholm model, Fonomix and other language games are included. When phonological awareness has developed, pupils showed better reading fluency and higher results in reading exercises. The study shows that the teachers do not only use one method when the pupils are learning to read. Instead, teachers selected parts of different methods that they consider to be the most successful, effective, and most rewarding exercises for the pupils. Because the teachers worked variedly and used a lot of repetition, joy and motivation were created, which led to the students developing an interest by being able to participate in their own development of phonological awareness.