Syftet med denna studie är att undersöka hur Komvuxlärare beskriver att de arbetar med motiverande samtal samt deras syn på metoden som en extra anpassning för elever i behov avstöd i vuxenutbildning. För att få svar på mina frågor har jag först studerat tidigare studier som belyser olika typer av forskning kring faktorer som påverkar vuxnas studiemotivation samt implementering av metoden motiverande samtal MI i vuxenpedagogiska verksamheter. Därefter har jag gjort kvalitativa intervjuer med ämneslärare som är verksamma inom kommunal vuxenutbildning. Intervjumaterialet har analyserats tematiskt för att undersöka variation och mönster i lärarnas uppfattningar om arbete med motiverande samtal. De teman som skapades diskuterades i relation till den tidigare forskningen och jämfördes med MI-sprinciper. Resultatet visade att alla intervjuade lärares erfarenheter och uppfattningar av motiverande samtal med vuxna studerande inte överensstämmer med MI-s grunder. Det innebär att samtalen kunde ses som motivationsstödjande men inte motiverande. Pedagogerna använde inte någon uttalad modell för att stödja sig på vid genomförande av samtalet. Skillnaderna märktes också i att lärarna hade olika åsikter om i vilket syfte motiverande samtal genomföras. Resultatet stämde väl överens med tidigare forskning som uppvisade att kommunikation samt pedagogers förhållningssätt är viktiga förutsättningar för ett konstruktivt samtal med elever i svårigheter om deras mål och behov. Det framkom i studiens resultat att pedagogerna kunde betydligt höja vuxna elevernas studiemotivation genom att med fördel arbeta med motiverande samtal enligt modellen med alla samtalets faser som beskrivs i metoden MI. De kunde också stärka sig i samtalsledarrollen, utveckla sin kompetens efter att ha tillägnat kunskap om MI som en extra anpassning och ett funktionellt arbetssätt med vuxna elever i behov av stöd och deras studiemotivation.

Strid, Susanne & Tempte, Maria (2016). Lärarens yrkesroll - ur ett specialpedagogiskt perspektiv med förskollärares förhållningssätt. Specialpedagogik, Skolutveckling och ledarskap, Lärande och samhälle, Malmö Högskola.Syfte och preciserade frågeställningar:Syftet med vår studie är att studera hur nio lärare som undervisar i grundskolans år F-6 resonerar om vilka arbetsuppgifter de har. Vi vill även undersöka om lärarna har särskilda strategier i sitt arbete med eleverna då problem uppstår. Vi har även ett bisyfte vilket är att belysa lärarnas syn på den egna rollen i perspektiv av forskning om förskollärare.Vilka arbetsuppgifter anser de intervjuade lärarna att de har?Vilka förmågor behöver de intervjuade lärarna ha för att kunna utföra sitt arbete?Vilka problem möter de intervjuade lärarna i arbetet med eleverna?Hur ser de intervjuade lärarnas tillvägagångssätt ut när det uppstår problematiska situationer?Tidigare forskning och teoretisk förankring: Studien utgår ifrån tidigare forskning inom de olika rollerna som krävs av lärarna.(Brante, 2008 m.fl.) Den utgår även ifrån vad forskningen säger om lärarens strategier när dilemma uppstår i klassrummet. (Greene, 2011 m.fl.). Studien tar även avstamp i organisationsteori (Berg, 2003 m.fl.) där skolans komplexitet lyfts fram. Vidare tar den även stöd i specialpedagogisk teori (Nilholm, 2007 m.fl.), men även om förskollärarens yrkesroll Sandberg (2009). Inom specialpedagogisk forskning urskiljs ofta olika perspektiv, kategoriska, relationella och dilemmaperspektivet. Den forskning som vi hittat bygger på lärare, förskollärare och elevers relationer. Vi har även medvetet valt att ta del av vad forskningen säger om specialpedagogens roll som ett förebyggande arbete.Metod: Vi har valt att utföra en kvalitativ studie som vi har delat upp i två delstudier. Dels en kring lärarens yrkesroll med halvstrukturerade intervjuer och dels en med en casestudie för att ta del av lärarens strategier kring elever i problematik. Till grund för intervjuerna ligger en intervjuguide och ett färdigt case.Resultat: Genom analys av vårt empiriska material har vi funnit fyra teman. Första temat är relationer som handlar om att skapa bra relationer till eleverna. Andra temat är samarbete vilket innebär vikten av samarbete mellan elev och lärare men även mellan lärarna. Tredje temat handlar om anpassningar och inkludering i klassrummet. Hur lärarna arbetar på olika sätt för att alla elever ska nå sina mål. Det fjärde och sista temat är dilemma där lärarna har fått ta del av ett case och sedan fått beskriva vilka strategier de har för att möta eleven. Under dessa teman visar sig en del likheter som vikten av samtal och kommunikation för att nå framgång.Specialpedagogiska implikationer: Specialpedagogen med sin övergripande kompetens används i alla nivåer i organisationen och behövs finnas tillgänglig i skolan för att alla elever ska gynnas. Det går inte att se elever, lärare och specialpedagoger var för sig utan att alla måste ses tillsammans i ett sammanhang. En reflektion vi gör, utifrån våra intervjuer är vikten av att huvudman beskriver specialpedagogens yrkesroll och blir tydlig i skolans organisation. Där kan vi se utifrån vår studie att vi kan vara bra förändringsledare, stötta lärare och få till tidigare insatser som gör att fler elever fångas upp. Nilholm (2007) och Ahlberg (2013) menar att samspelet mellan olika aktörer är viktiga för att eleverna ska nå sina mål. Det måste finnas bra relationer mellan alla parter.Nyckelord: Elever i behov av särskilt stöd, förskollärare, grundskollärarens yrkesroll, organisationsteori, relationellt perspektiv, specialpedagog.

Statens offentliga utredning (2016:94) menar att det finns en bristande kunskap i den svenska skolan om vad som främjar närvaro samt att det förekommer brister i utredning av orsakerna till frånvaro vilket i sin tur kan leda till risken att inte rätt åtgärder vidtas. I utredningen står det vidare att även om det är svårt att avgöra om skolfrånvaron ökat i vårt samhälle så får frånvaro större konsekvenser för en elev idag utifrån det kunskapssamhälle vi lever i, jämfört med tidigare generationer.Studiens syfte är att bidra med kunskap om hur specialpedagoger, yrkesverksamma på högstadiet, arbetar med att vända problematisk skolfrånvaro till ökad närvaro. För att undersöka specialpedagogers erfarenheter kring arbete gällande en ökad skolnärvaro har detta studerats utifrån organisation-, grupp- och individnivå.Studiens teoretiska utgångspunkter är det Relationella perspektivet och Känsla av sammanhang[KASAM]. I det Relationella perspektivet förklaras samspelet mellan människan och dess lärmiljö, vilka faktorer som styr möjligheter och hinder som eleven ställs inför i mötet med omvärlden. KASAM, förklarar hur känsla av sammanhang främjar individens välbefinnande utifrån de tre begreppen begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet.Metodansatsen är kvalitativ och semistrukturerade intervjuer har använts. Det empiriska underlaget består av intervjuer med åtta specialpedagoger med erfarenhet av att arbeta på högstadiet. Resultatet visar att ett relationellt perspektiv, där lärmiljön är begriplig, hanterbar och meningsfullhet är viktiga faktorer för en elevs förutsättningar för att närvara i skolan.

Lärares syn på inkluderingsarbetet och tillvägagångssätt i utformandet av undervisning för elever i behov av särskilt stöd skiljer sig avsevärt på olika skolor.  Studien har i syfte att undersöka vilka upplevelser grundskollärare har gällande arbetet med elever i behov av särskilt stöd. Studien bygger på semistrukturerade intervjuer av grundskollärare och relateras till tidigare forskning. Analysen av resultatet har genomförts utifrån det kategoriska och relationella perspektivet. Resultatet av intervjuerna visade att somliga lärare delade åsikten om att tidsbrist är en stor utmaning i arbetet med elever i behov av särskilt stöd. En del lärare förklarade även att den bristande kompetensen gällande elever i behov av särskilt stöd innebar att alla elever inte fick de rätta hjälpmedlen i undervisningen. En slutsats som kan dras är att strävan efter en god relation mellan lärare-elev kan leda till att läraren kommer närmre eleven och får en förståelse om hur hen kan hjälpa eleven. Det innebär att lärares ovannämnda upplevelser kan till viss del förebyggas med goda relationer. De centrala delarna i studien är lärares definition av uttrycket elever i behov av särskilt stöd, inkluderingsarbetet och lärares upplevelser av möjligheter och utmaningar i arbetet med elever i behov av särskilt stöd.

Under perioder av verksamhetsförlagd utbildning har vi sett ett flertal exempel på när elever exkluderas i verksamheten, ofta elever som vid första anblick är något mer tillbakadragna. Utifrån den erfarenheten så har ett intresse väckts kring inkludering av introverta elever ifritidshemmet. Syftet med studien har varit att undersöka lärares upplevelser av möjligheter och utmaningar gällande inkludering av introverta elever i fritidsverksamheten, samt hur lärare upplever att deras förhållningssätt kan ha en inverkan på en sådan inkludering. Empirin har samlats in via intervjuer med fem lärare i fritidshem på olika orter i södra Sverige. Analysen av empirin har skett utifrån teoretiska antaganden med fokus på ett relationellt perspektiv och olika former av introvertism. Resultatet av studien synliggör dels utmaningar, som exempelvis stora elevgrupper, dels möjligheter som till exempel vikten av lärares emotionella förhållningssätt för att främja inkludering av introverta elever. Det blir även tydligt att vara inkluderad kan betyda olika saker för olika individer. Studiens resultat visar även på begränsad kunskap om introvertism i skolkontext samt att lärare i fritidshem har en ambition att anpassa miljön och undervisningen efter samtliga elever. Det finns en genuin strävan att se och bekräfta varje enskild individ utifrån sina förutsättningar, lärarna i studien upplever dock även ett dilemma i inkluderingsarbetet. Å ena sidan har de en strävan att se och inkludera varje elev, å andra sidan upplever de att de inte räcker till.

Slarvfel är ett vanligt begrepp inom matematikundervisningen i Sverige. Däremot finns det inga tydliga riktlinjer kring hur lärarna ska förhålla sig till fenomenet. Om lärare ser och bedömer slarvfel olika kan det finnas en risk för att bedömningen inte är likvärdig. Syftet med arbetet är att skapa en ökad förståelse för hur gymnasielärare ser på slarvfel i matematik i relation till summativ bedömning samt hur gymnasielärare i matematik arbetar förebyggande för att minimera slarvfel hos eleverna. Fenomenografin tillsammans med det relationella, kategoriska och det sociokulturella perspektiven står som grund för studien och data samlas in genom kvalitativa semistrukturerade intervjuer gjorda med fem matematiklärare. Den här studiens resultat visar i likhet med tidigare forskning att slarvfel bland annat är kopplat till stress och att det finns svårigheter med att bedöma slarvfel på prov. När det kommer till lärarnas förebyggande arbete för att förhindra slarvfel så nämner flera av lärarna att man bör arbeta med att minska stressen hos eleverna samt göra eleverna medvetna om eventuella slarvfel. I diskussionen förs vikten av att lära känna sina elever fram. Lärarna beskriver att de känner igen slarvfel på grund av att de känner till elevens kunskapsnivå. Samtidigt skiljer sig lärarnas åsikt om vilka elever som gör slarvfel mot den tidigare forskningen. I och med den skillnaden är en möjlig risk att lärare faktiskt missbedömer räknefel och slarvfel. Förslag på vidare forskning skulle kunna vara en nationell studie om elevernas syn på slarvfel eftersom forskning på området är begränsat i Sverige.

Den här studien handlar om att skapa kunskap och förståelse om hur lärare i fritidshem ser på sitt arbete med inkludering av elever med neuropsykiatriska funktionsvariationer. Det har gjorts genom en kvantitativ och kvalitativ enkätundersökning som lärare i fritidshem runt om i Sverige fått svara på. Studien utgår från det relationella teoretiska perspektivet utvecklat av von Wright (2000) och Aspelin (2011; 2013) som förklarar att jaget blir till i sin relation till andra människor och sina omgivningar. Genom att analysera svaren på enkäten och luta dem mot tidigare forskning presenteras hur lärare i fritidshem ser på sin egen förmåga kring inkludering, såväl som vad som skulle underlätta dem för dem i det fortsatta arbetet med inkludering.

Den här studien handlar om att skapa kunskap och förståelse om hur lärare i fritidshem ser på sitt arbete med inkludering av elever med neuropsykiatriska funktionsvariationer. Det har gjorts genom en kvantitativ och kvalitativ enkätundersökning som lärare i fritidshem runt om i Sverige fått svara på. Studien utgår från det relationella teoretiska perspektivet utvecklat av von Wright (2000) och Aspelin (2011; 2013) som förklarar att jaget blir till i sin relation till andra människor och sina omgivningar. Genom att analysera svaren på enkäten och luta dem mot tidigare forskning presenteras hur lärare i fritidshem ser på sin egen förmåga kring inkludering, såväl som vad som skulle underlätta dem för dem i det fortsatta arbetet med inkludering.

Syftet med denna studie är att undersöka vad vuxna med språkstörning, vårdnadshavare till barn med språkstörning och lärare som undervisar elever med språkstörning anser är väsentligt när det gäller elevernas sociala samt kunskapsmässiga inkludering. Med utgångspunkt i syfte, frågeställningar och teoretiskt ramverk undersöktes vilka aspekter alla tre grupper ansåg var väsentliga för att elever med språkstörning ska lära sig och må bra. Studien bygger på en kvalitativ undersökning där fyra vuxna med språkstörning, fyra vårdnadshavare till barn med språkstörning och tre lärare intervjuades digitalt under februari och mars 2022. Intervjuerna spelades in, transkriberades och analyserades utifråntematisk analys. Två huvudteman (social inkludering och kunskapsmässig inkludering) och fyraunderteman (samarbete, bemötande, kunskap och anpassningar) kunde identifieras och synliggöras. Samtliga informanter uttrycker vikten av ett bra bemötande av läraren och att undervisningen bör planeras utifrån de elever läraren ska undervisa. Informanternas gemensamma uppfattning är att lärarens kunskap om språkstörning är betydelsefull för hur undervisningen ska utformas och anpassas. De vuxna med språkstörning och vårdnadshavarna ser möjligheter till social och kunskapsmässig inkludering när läraren lyssnar på deras berättelser, kommunicerar kring hur undervisningen kommer att utformas och använder varierande undervisningsstrategier för att möta eleverna på den nivå de befinner sig.

Sammanfattning/abstraktSyfte och frågeställningar Syftet med examensarbetet var att öka kunskapen om hur specialpedagogiska insatser genomfördes på Naturbruksprogrammet inriktning häst, med frågeställningarna;•Hur ser rektorer, specialpedagoger och speciallärare på vem som är en elev i behov av särskilt stöd?•Hur arbetar rektorer, specialpedagoger och speciallärare med de elever som anses vara i behov av särskilt stöd?•Hur dokumenteras det särskilda stödet?Teoretisk förankringExamensarbetet utgick från tidigare forskning inom hästsporten och empirin tolkades genom specialpedagogiska perspektiv; Nilholms (2007) bristperspektiv, relationella perspektiv och dilemmaperspektiv samt Lave och Wengers (1991) teori community in practice (praktikgemenskap).MetodTolv semistrukturerade telefonintervjuer genomfördes med nyckelpersoner på Naturbruksprogrammet inriktning häst i Sverige, sex intervjuer med rektorer, fyra med specialpedagoger och två med speciallärare. Intervjuerna analyserades och bearbetades utifrån en hermeneutisk och kvalitativ ansats.ResultatResultatet visade att det genomfördes specialpedagogiska insatser på gymnasieskolorna för eleverna i form av extra anpassningar och särskilt stöd. Rektorer, specialpedagoger och speciallärare uttalade sig i intervjuerna att det kunde tolkas som att de specialpedagogiska insatserna genomfördes främst inom de teoretiska kurserna, framförallt i svenska, engelska och matematik. Däremot var det inte lika betonat i de praktiska kurserna. I samtliga intervjuer framfördes att specialpedagogiska insatser genomfördes för eleverna i ett kontinuerligt arbete av rektorerna, specialpedagogerna/speciallärarna och lärarna och att hela lärandemiljön ständigt sågs över i syfte att utvecklas vilket tolkades till att det relationella perspektivet följdes. Intervjupersonernas uttalanden tolkades som att det också fanns ett synsätt som utgick från enskilda elevers uppträdande, att de hade brister som skulle åtgärdas och kompenseras enligt bristperspektivet. Dilemmaperspektivet med ett mer ställningstagande kring hur olikhet ska hanteras framstod däremot mindre i intervjuerna. Intervjupersonerna sade sig arbeta för att alla elever skulle få det stöd de behövde. Samtidigt uttalades att de hade märkt en ökning med fler elever som hade en eller flera fastställda diagnoser från grundskolan och att de elever som hade en diagnos prioriterades på gymnasieskolorna när det gällde resurser kring särskilt stöd. Rektorer, specialpedagoger och speciallärarna uttalade sig så att det tolkades att de arbetade inom sina olika praktikgemenskaper för att nå det gemensamma målet, att eleverna skulle nå gymnasieexamen.Nyckelord: bristperspektiv, dilemmaperspektiv, häst, Naturbruksprogrammet, praktikgemenskap, relationellt perspektiv, särskilt stöd.