Sammanfattning/AbstractBoström, Cecilia (2019). Stödstrukturer i svenska för högstadieelever med autism. Spe-ciallärarprogrammet, inriktning Språk-, skriv- och läsutveckling, Institutionen för skolut-veckling och ledarskap, Lärande och samhälle, Malmö universitet, 90 hp.Förväntat kunskapsbidragFörhoppningen är att genomförda studie kan bidra med att ge en bild av vad några lärare och elever med funktionsvariationen autism upplever som fungerande stödstrukturer i ämnet svenska. Vidare finns en önskan om att bidra med kunskap kring hur elever med autism upplever sin skolgång och ämnet svenska samt se om det finns några gemensamma nämnare mellan vad lärare och elever anser vara framgångsrika stödstrukturer i svenskundervisningen.Syfte och frågeställningarStudiens syfte är att undersöka vilka stödstrukturer några svensklärare använder för att hjälpa elever inom autismspektrumtillstånd att nå målen i svenska. Vidare är syftet att undersöka några elevers upplevelse av sin skolgång, ämnet svenska samt det stöd de er-bjuds av läraren. De preciserade frågeställningarna är:• Hur beskriver några svensklärare i särskild undervisningsgrupp sin svenskunder-visning och vilka metoder anser de vara framgångsrika?• Hur upplever några elever med autism sin skolgång i allmänhet och svenskun-dervisningen i synnerhet?TeoriI studien används Bronfenbrenners utvecklingsekologiska systemteori som studerar indi-videns utveckling i förhållande till omgivningens olika system: mikro-, meso-, exo-, och makrosystem. Som komplement till systemteorin har den sociokulturella teorin använts för att närmare studera den kommunikation som sker mellan lärare och elev på mikronivå.MetodFör att studera några elevers och lärares subjektiva upplevelser av sin skolgång och ämnet svenska har två kvalitativa metoder använts; intervju och observation. Studien har utgått från ett fenomenologiskt perspektiv. Åtta semistrukturerade intervjuer, fem elevintervjuer (åk 8-9) och tre lärarintervjuer, har genomförts för att studera de två urvalsgruppernas erfarenheter. Dessutom har tre undervisningsgrupper för elever med autism observerats.ResultatStudiens resultat visar att de intervjuade lärarna använder liknande metoder för att stötta elever med autism i ämnet svenska; cirkelmodellen för genrebaserad undervisning samt tydliggörande arbetssätt med matriser och textexempel är framgångsfaktorer enligt lä-rarna. Eleverna lyfter fram samma metoder som stöttande. Studien visar också vad lärarna anser vara svårt för elevgruppen; att ta till sig instruktioner, strukturera och genomföra uppgifter, delta i samtal samt att skriva gestaltande texter. Eleverna beskriver på liknande sätt sina svårigheter och betonar vikten av att läraren stöttar dem i arbetet med att planera och slutföra texter. Både lärare och elever betonar betydelsen av gruppen och samarbetet mellan kamrater i arbetet med att tillgodogöra sig kunskap genom gemensamma samtal och frågestunder i anslutning till uppgifter.Förutsättningarna som ges genom att undervisningen sker i särskild undervisningsgrupp lyfts fram av både lärare och elever som avgörande för elevens kunskaps- och personliga utveckling. Eleverna beskriver hur deras utanförskap i den stora gruppen ersatts av en känsla av samhörighet i det mindre sammanhanget. Skolans anpassningar kompenserar framgångsrikt för elevens svårigheter, enligt studien. När det kommer till styrdokumenten upplever lärarna en frustration eftersom kursmålen efterfrågar förmågor som eleven på grund av sin funktionsvariation inte kan utveckla och detta uppfattas som ett hinder i lärarens arbete med elevgruppen.Specialpedagogiska implikationerStudiens resultat visar att förutsättningen för elever med autism att uppnå kunskapskraven ökar genom att läraren erbjuder stödstrukturer samt ett tydliggörande och lågaffektivt arbetssätt. Det stöd som eleverna i studien erbjuds genom att de tillhör särskild undervisningsgrupp är viktigt för deras utveckling. Goda relationer med lärare och kamrater, tydliggörande arbetssätt, struktur och kontinuerligt vuxenstöd i arbetet är exempel på faktorer som kompenserar för de bristande förmågor eleverna har på grund av sin funktionsvariation.

I den här studien har vi undersökt hur elever beskriver sin skolsituation i särskilda undervisningsgrupper. Studien har genomförts som en enkätstudie där vi tagit upp frågeställningar kring trivsel, tillhörighet, anledning och lärande. Enkäten hade både slutna frågor med fasta svarsalternativ och öppna frågor där eleven skrev fritt. Analysen av enkäten har skett både kvalitativt och kvantitativt. Som teoretisk referensram har studien perspektiv på stigma och stämplingsteori. Urvalsgrupperna är spridda i södra och mellersta Sverige med både privat och kommunal huvudman. Studiens resultat visar att eleverna beskriver en positiv bild av sin skolgång.

Den utgångspunkt vi har valt till vårt arbete är ”skolledares tankar och motiveringar till den särskilda undervisningsgruppen (SUG)”. Vi ville undersöka vilka tankar som ligger bakom den organisationen som skolledarna valt kring SUG. Hur motiverar skolledarna sina organisationsval? Hur ser man på inkludering/exkludering? Upplever man ett utanförskap från elever i SUG? Hur ser man på det specialpedagogiska uppdraget i stort? Det som har gjort att vi intresserat oss för ämnet är den variation av SUG som vi mött i vår utbildning och under vår verksamhetsförlagda tid. Syftet med vårt arbete är bidra med utökad kunskap i arbetet med elever i behov av särskilt stöd där fokus ligger på den särskilda undervisningsgruppen. Vi valde att göra vår undersökning bland skolledare för grundskolans senare år (årskurs 6-9) i en storstad i södra Sverige. I ett första skede av undersökningen skickade vi ut en enkät till skolledare inom de kommunala skolorna i staden (26 st.) Syftet med denna enkät var att skapa oss en bred bild över organisationen av SUG. Utifrån svaren från enkäterna så gjorde vi ett urval av 5 skolledare som medverkade i ett fördjupat samtal kring organisationen av den särskilda undervisningsgruppen.Utifrån det urval av skolor och skolledare som ingick i vår andra urvalsgrupp, och som vi baserade vårt resultat på, visade det sig att alla av dessa skolor arbetar med särskild undervisningsgrupp med varierande organisation. Gemensamt för alla skolorna var att man egentligen ville ge sitt stöd till eleverna i behov av särskilt stöd på ett mer inkluderande arbetssätt. De flesta av skolledarna kunde uppleva ett utanförskap ifrån de elever som fick stöd via SUG. Alla skolledare var överens om att specialpedagogens roll i skolan skulle se annorlunda ut än vad det gör i dag. Istället för att arbeta individuellt med elever, ville skolledarna att de skulle ha ett mer övergripande ansvar och arbeta mer handledande gentemot andra pedagoger.Nyckelord: Delaktighet, Skolledare, Specialpedagogik, Särskild undervisningsgrupp

Det övergripande syftet är att, om möjligt, undersöka olikheter och attityder som berör resursskolansuppdrag i och omkring de berörda resursskolorna K1 & K2. Vidare att utifrån detta kartlägga ochförsöka lyfta fram uppfattningar om resursskolans uppdrag för att där igenom jämföra och belysakärnpunkter, för att starta en debatt om resursskolans uppdrag. Studien bör betraktas somemancipatorisk därför att arbetet initialt utgår från nyfikenhetsforskning och önskar leda mottillämpning genom kritiskt konstruktiva dialoger. Undersökningens empiri bygger påhalvstrukturerade intervjuer med stöd i fenomenologin. Sju planerade och tre oplanerade respondenterfrån två skilda kommuner har medvetet valts ut därför att alla är direkt anknutna till diskursenresursskola inom olika tjänsteområden. Respondenterna förväntas ha goda erfarenheter av elevstödutifrån olika perspektiv, vilket förväntades klargöra en bredare bild av fenomenet resursskolansuppdrag.Studiens resultat grundas i tre vetenskapsteoretiska perspektiv, skolkod, sociokonstruktivistiskt- ochsociokulturellt-perspektiv. För att söka korrelerande eller divergerande uppfattningar/attityder harsammanställningen av empirin bearbetats genom meningskodning i relation till kategorisering, för attutmynna i meningskoncentration. Tidigare forskning beskriver bl.a. att praxis i särskildundervisningsgrupp verkar oförändrad trots tidigare reformer och regleringar av skolans uppdrag.Kommuner är lämnade åt, att efter egen förmåga, reglera funktionen av verksamheter liknanderesursskolan. Litteratur visar också att ett specificerat uppdrag för ”resursskola” inte existerar.Resursskola utgör en särskild undervisningsgrupp och är en specialpedagogisk angelägenhet.Studien visar att uppfattningar om resursskolans uppdrag varierar mellan de två undersöktakommunerna K1 och K2. Uppfattningen av resursskolans uppdrag varierar även inom den undersöktaenheten K2. De problemområden som tydligast framkommer behandlar hemskolans behov avsärskilda utredande enheter för att om möjligt kunna stödja de elever som uppvisar omfattandesociala- och beteende-avvikelser. Andra område som respondenterna genomgående beskrev är behovetav tydlighet och flexibilitet i det gemensamma elevansvaret vid slussning mellan resursskola ochhemskola. Arbetet avslutas med specialpedagogiska implikationer följt av förslag till fortsatt forskninginom det specialpedagogiska området.Nyckelord: / The taskof resource shool from a special educational perspektiv.

Syftet med arbete är att undersöka hur pedagoger i fem särskilda undervisningsgrupper arbetar med sina elevers återgångsprocess. / From a special education group back to an ordinary class. A study of the returning process.

Detta examensarbete fokuserar på användandet av läsplattor och digitala hjälpmedel i en särskild undervisningsgrupp där eleverna har diagnosen autism. Som en del i utvecklingsarbetet, ”en tillgänglig lärmiljö i en digital skola”, på skolan i fråga har alla elever i gruppen fått tillgång till egna läsplattor. Samtidigt som detta införts rapporterar undervisande lärare i gruppen att måluppfyllelsen ökat och att de upplever att det är ett mer lustfyllt lärande. Metoden är semistrukturerade kvalitativa intervjuer med undervisande lärare för att försöka identifiera vilka framgångsfaktorer de ser som tros ha lett till den ökade måluppfyllelsen. Det resultat som kom att utmärka sig i intervjuerna var att det inte gick att urskilja enstaka faktorer utan att det handlar om flera samverkande faktorer. / This thesis focuses on the use of e-readers and digital tools in a special teaching group where students have been diagnosed with autism. As a part of development, "an available teaching environment in a digital school", at the school in question, all students in the group gained access to their own e-readers. Simultaneously with this introduction the teachers in the group report that the goal attainment increased, and that they felt that it had led to a more pleasurable learning. The method is semi-structured qualitative interviews with three teachers to try to identify the success factors they see and that is believed to have led to the increased achievement. The results that came to excel in interviews was that it was hard to discern individual factors since it involves multiple interacting factors.

SammanfattningSyfteSyftet med studien var att ta reda på hur en grupp elever med diagnosen språkstörning upplever sin skolgång när det gäller delaktighet, gemenskap och utanförskap i särskild undervisningsgrupp respektive ordinarie skola. Förväntat kunskapsbidragUnder studietiden har vi mött forskning som tyder på att det är ogynnsamt och diskrimi-nerande att placera elever i särskild undervisningsgrupp, men vi har haft svårigheter att hitta forskning som baserats på elevens egen upplevelse. Inkludering präglar synsättet hos både FN, staten och kommunen, men vad upplever eleverna själva? Frågeställning•Hur upplever elever gemenskap och delaktighet (inkludering) i Verksamheten? •Hur upplever elever utanförskap (exkludering) i Verksamheten? •Hur upplever elever gemenskap och delaktighet (inkludering) i ordinarie skola/gymnasiet? •Hur upplever elever utanförskap (exkludering) i ordinarie skola/gymnasiet ?Teori och metodStudien är genomförd med kvalitativa intervjuer som analyserats tematiskt. Den tematiska ansatsen har funnits med genom hela arbetet, från skapandet av intervjufrågor till gruppe-ringen efter temaområden i resultatdelen. Det utvecklingspedagogiska perspektivet har bemötts genom att vi strävat efter att se hela individen, med både kunskapsinhämtning och socialt samspel, i stället för delar och anpassat oss efter intervjudeltagarnas svar då vi ge-nomfört intervjuerna. Samspel är centralt i ett sociokulturellt perspektiv och studien foku-serar på delaktighet, gemenskap och utanförskap.ResultatResultatet visar att eleverna upplever högre grad av delaktighet och gemenskap då de är placerade i särskild undervisningsgrupp och att utanförskap snarare var en regel än ett undantag i ordinarie skola. De svårigheter elever med språkstörning har med skapandet och bibehållandet av kamratrelationer är något som tydliggjordes i studien och något som följer eleverna upp i vuxen ålder. ImplikationerEn placering i särskild undervisningsgrupp medför ofta att eleven flyttas från sitt naturliga geografiska område. Då minskar möjligheterna till sociala kontakter med klasskamrater på den ordinarie skolan och därmed också möjligheten till att träna sitt språk och sina sociala förmågor i samspel med jämnåriga med typiskt språkutveckling. De som har kvar sitt so-ciala nätverk, trots placering i särskild undervisningsgrupp, har ofta det genom att de ingår i ett sammanhang runt idrott. SlutsatsIntervjusvaren visar att eleverna upplever delaktighet och gemenskap då de är placerade i särskild undervisningsgrupp. De berättar om högre grad av delaktighet och bättre gemen-skap än vad de upplevt i ordinarie skola. På grund av sin funktionsnedsättning har de be-hov av de anpassningar som särskild undervisningsgrupp erbjuder för att få möjlighet att utvecklas både kunskapsmässigt och socialt. Önskvärt vore att språkstörningen upp-märksammades och bemöttes redan i förskoleåldern.

En av de största utmaningar som en skola ställs inför idag är att möta och ta tillvara på elevernas unika förutsättningar för att utvecklas till demokratiska samhällsmedborgare. Skolan är en del av vårt samhälle och den återspeglas i det rådande samhällssystemet. Det är skolan som håller i de avgörande möjligheterna för elever att övervinna klyftor som kan finnas i deras livsvillkor mellan samhället och skolan. Skolan skapar förutsättningar för elever att lyckas (Göransson, 2011; Carlsson & Nilholm, 2004).   Syftet med arbetet är att belysa hur rektorer och specialpedagoger definierar och bedömer elever i behov av särskilt stöd och där det särskilda stödet utgörs av särskild undervisningsgrupp.   Resultatet visar att skolorna genomgående förhåller sig till ett relationellt perspektiv, där mycket fokus läggs på helheten kring eleverna även om skolorna till viss del placerar elever i särskilda undervisningsgrupper när elevens behov hamnar utanför möjligheterna inom klassrummets ram. Fokus ligger på att i största möjliga mån arbeta med en flexibel stödorganisation som bygger på elevens unika behov. De elever som ur ett kategoriskt perspektiv nästan per automatik hamnar i särskilda undervisningsgrupper är elever med diagnosen autism. En skola för alla blir, enligt Nilholm (2007), uteslutande för elever som anses normala även om intentionen för alla organisationer är att skapa en inkluderande skola.

Syftet med studien var att undersöka hur pedagoger arbetar med skrivutveckling i specialpedagogisk verksamhet. Det gjordes nio observationer av lektioner med skriftspråksaktiviter i de båda verksamheterna, informella samtal i anslutning till observationerna, fyra intervjuer av pedagoger från respektive verksamhet samt elva intervjuer av elever i olika årskurser från respektive verksamhet. Studien följer således kvalitativa metoder, då resultatet utgår från de observationer och intervjuer som har gjorts. Resultatet har sedan analyserats utifrån Vygotskijs sociokulturella perspektiv samt scaffolding. Resultatet visade att de använde sig av stöttning, att de utgick från varje individs behov och förutsättningar genom att interagera och använda stödstrukturer samt till viss del använda sig av olika överlappande metoder vid tillämpandet av sin skrivundervisning. Pedagogerna var olika medvetna om vilka metoder de använde och de hade olika lång erfarenhet av arbete med elever i läs- och skrivsvårigheter, vilket påverkade den repertoar av metoder de använde sig av. Vid samtliga observationer och pedagogintervjuer framkom således att de använde sig av interaktionen och språket parallellt med stöttning och guidning utifrån elevernas individuella förutsättningar som en del av lärandet för att nå utveckling i skrivandet.

Denna kvalitativa intervjustudie undersöker grundskolerektorers syn på fenomenet inkludering och vilka erfarenheter de har av att ha övergått från specialundervisning i särskilda undervisningsgrupper (SU-grupper) till en inkluderande undervisning. Inkludering är något som förespråkas inom samhället i allmänhet, och i skolan i synnerhet. Samtidigt visar både min studie och tidigare forskning att det saknas en samsyn, både inom den specialpedagogiska diskursen och inom den svenska skolan, kring innebörden av inkludering. Då den aktuella kommunen genomgått ett inkluderingsprojekt, genom att avveckla SU- grupper och istället fortbilda skolpersonalen inom kommunen så att dessa ges förutsättningar för att ta emot elever som tidigare gått i dessa, undersöker denna studie vilka erfarenheter skolornas rektorer har av denna inkluderingsprocess. Processen pågår fortfarande i kommunen och det finns flera framgångsfaktorer som lyfts fram samtidigt som hinder och utmaningar för inkludering tas upp. Det huvudsakliga syftet med studien är att undersöka rektorers syn på inkludering och deras erfarenheter av att ha genomgått ett inkluderingsprojekt, vilket mynnar ut i dels framgångsfaktorer och utmaningar, dels en diskussion kring den bristande samsynen kring inkluderingsbegreppet och vilken typ av inkludering som målet för dagens skola.