Syftet med denna studie var att undersöka hur svensklärare på gymnasiet upplever att de arbetar för att öka elevernas läsmotivation. Detta har undersökts utifrån följande två frågeställningar:   • Vilka faktorer upplever gymnasielärare är viktiga att ta hänsyn till för att öka eleverna läsmotivation gällande skönlitterär läsning?  • Vilka strategier eller metoder upplever svensklärarna öka elevers läsmotivation?  Undersökningen har utgått från en kvalitativ ansats med semistrukturerade intervjuer som metod för datainsamling. En analys av datamaterialet har sedan genomförts för att finna olika teman hos respondenternas utsagor. Resultatet har visat på att viktiga faktorer för att öka läsmotivationen hos eleverna har utgått från klassrumsmiljön, urvalet av texter men även tillgängligheten av texterna. Vidare har även en del strategier funnits som respondenternas anser öka elevernas läsmotivation. Dessa strategier har varit högläsning, lässtrategier, diskussioner och prov. Slutsatserna som kan dras efter denna studies utförande är att de mest framgångsrika strategierna för att öka läsmotivationen hos eleverna har varit de där det sociala samspelet varit framträdande. Även elevernas stora behov av stöd av lärarna har varit relevant.

Denna studies syfte är att undersöka hur elevers möjlighet till språklig utveckling och utveckling av litterär repertoar kan påverkas av läsning av långserieböcker och det innehåll som de tillhörande lärarhandledningarna lyfter fram. Vidare kommer en diskussion om lärarens kompensatoriska uppdrag att föras i förhållande till läsintresse, litterär repertoar och lärarhandledningarnas didaktiska val. Långserierna som undersöks är LasseMajas Detektivbyrå, PAX, Handbok för superhjältar och Musse & Helium. Frågeställningarna rör långserieböckernas litterära repertoarer utifrån berättarteknisk analys med en litteraturvetenskaplig begreppsapparat. Ytterligare frågeställning handlar om den kvantitativa språkutvecklingen i långserierna där ramverket LIX används, samt hur det tas tillvara på som undervisningsmöjligheter i böckernas lärarhandledningar. Tidigare forskning visar att skönlitteratur har en tydlig plats i skolans tidiga år och att både lärarens didaktiska val och elevernas intresse spelar roll för att skapa möjligheter till läsglädje och läsutveckling. Vidare belyser olika forskare att långserieböckernas karaktäristiska drag kan ses som både positiva och negativa för läsutveckling. Studiens teoretiska utgångspunkter grundar sig i Rosenblatt, Langer och McCormicks resonemang om mötet mellan läsaren och texten samt textens repertoar. I de teoretiska utgångspunkterna återfinns även en litteraturvetenskaplig begreppsapparat och ramverket LIX vilka fungerar som analysverktyg i studien.  Undersökningen av långserieböckerna gjordes först genom en berättarteknisk analys. Därefter jämfördes böckerna i de utvalda serierna med varandra och en analys av den litterära repertoarens utvecklingen gjordes utifrån en litteraturvetenskaplig begreppsapparat. Den språkliga komplexiteten undersöktes med hjälp av en LIX-räknare och värdena jämfördes mellan böckerna inom samma serie.  En slutsats som kan dras av studien är att långserieböckerna inte kan avfärdas som genre av böcker utan att böckerna behöver ses som individuella skönlitterära verk med olika litterära repertoarer där deras tillhörande lärarhandledningar uppvisar varierande brister i hur möjligheter till utveckling av den litterära och allmänna repertoaren tas tillvara. Elevernas möjlighet till språklig utveckling och utveckling av litterära repertoar beror således mycket på hur läraren väljer att kompensera för de brister som verken och lärarhandledningarna uppvisar.  Vidare forskning skulle kunna behandla serierna som helhet för att möjliggöra slutsatser om de förändringar som observerats är kontinuerliga eller slumpmässiga.

<p>“ if you only read the book … you get the knowledge into your head once. If you talk about it, you get a more distinct memory of it, I think” (Emma, 11)</p><p>This thesis shows how a novel by Maj Bylock, Drakskeppet, was used in education within thematic work, the Viking Age, among ten-year-olds and eleven-year-olds for five weeks. The aim of the project was to investigate if and how pupils create or develop an historical consciousness when they had written and talked about the text in a novel. The study examines and analyses how three pupils in particular look upon history and ‘time’ in this process and if identification with characters in the novel takes place.</p><p>In the theoretical framework, which focuses on Judith Langer and her theories on ‘envisionment building’, that is on how children create text worlds , a general survey presents research findings about how children (10-12 years) interpret fiction. Furthermore the very complex construct of ‘historical consciousness’ is discussed.</p><p>In the second part, the study is described and its results are discussed: When these children form their personal historical consciousness their focus on the past and the present is apparent, while they have few links to the future. From the way characters’ lives are presented in Drakskeppet these young readers notice social differences in this fictional society of the past. Even though they also see parallels with the time they live in, they often conclude that ”things were worse” in the past. Another result is that an historical consciousness is generally developed when children can emotionally connect to their own lives.</p><p>A second conclusion drawn in the analysis of this project is that children should read fiction to learn about and understand History. In thematic work of this kind, pupils are offered opportunities to develop their reading and interpreting capacities even though the purpose of the work is the emergence of the pupils’ historical consciousness. It should be understood from this investigation, though, that reading without talking about the texts seems to have very little effect on how children develop their understanding of texts or an historical consciousness.</p>

“ if you only read the book … you get the knowledge into your head once. If you talk about it, you get a more distinct memory of it, I think” (Emma, 11) This thesis shows how a novel by Maj Bylock, Drakskeppet, was used in education within thematic work, the Viking Age, among ten-year-olds and eleven-year-olds for five weeks. The aim of the project was to investigate if and how pupils create or develop an historical consciousness when they had written and talked about the text in a novel. The study examines and analyses how three pupils in particular look upon history and ‘time’ in this process and if identification with characters in the novel takes place. In the theoretical framework, which focuses on Judith Langer and her theories on ‘envisionment building’, that is on how children create text worlds , a general survey presents research findings about how children (10-12 years) interpret fiction. Furthermore the very complex construct of ‘historical consciousness’ is discussed. In the second part, the study is described and its results are discussed: When these children form their personal historical consciousness their focus on the past and the present is apparent, while they have few links to the future. From the way characters’ lives are presented in Drakskeppet these young readers notice social differences in this fictional society of the past. Even though they also see parallels with the time they live in, they often conclude that ”things were worse” in the past. Another result is that an historical consciousness is generally developed when children can emotionally connect to their own lives. A second conclusion drawn in the analysis of this project is that children should read fiction to learn about and understand History. In thematic work of this kind, pupils are offered opportunities to develop their reading and interpreting capacities even though the purpose of the work is the emergence of the pupils’ historical consciousness. It should be understood from this investigation, though, that reading without talking about the texts seems to have very little effect on how children develop their understanding of texts or an historical consciousness.

<p>“ if you only read the book … you get the knowledge into your head once. If you talk about it, you get a more distinct memory of it, I think” (Emma, 11)</p><p>This thesis shows how a novel by Maj Bylock, Drakskeppet, was used in education within thematic work, the Viking Age, among ten-year-olds and eleven-year-olds for five weeks. The aim of the project was to investigate if and how pupils create or develop an historical consciousness when they had written and talked about the text in a novel. The study examines and analyses how three pupils in particular look upon history and ‘time’ in this process and if identification with characters in the novel takes place.</p><p>In the theoretical framework, which focuses on Judith Langer and her theories on ‘envisionment building’, that is on how children create text worlds , a general survey presents research findings about how children (10-12 years) interpret fiction. Furthermore the very complex construct of ‘historical consciousness’ is discussed.</p><p>In the second part, the study is described and its results are discussed: When these children form their personal historical consciousness their focus on the past and the present is apparent, while they have few links to the future. From the way characters’ lives are presented in Drakskeppet these young readers notice social differences in this fictional society of the past. Even though they also see parallels with the time they live in, they often conclude that ”things were worse” in the past. Another result is that an historical consciousness is generally developed when children can emotionally connect to their own lives.</p><p>A second conclusion drawn in the analysis of this project is that children should read fiction to learn about and understand History. In thematic work of this kind, pupils are offered opportunities to develop their reading and interpreting capacities even though the purpose of the work is the emergence of the pupils’ historical consciousness. It should be understood from this investigation, though, that reading without talking about the texts seems to have very little effect on how children develop their understanding of texts or an historical consciousness.</p>

“ if you only read the book … you get the knowledge into your head once. If you talk about it, you get a more distinct memory of it, I think” (Emma, 11) This thesis shows how a novel by Maj Bylock, Drakskeppet, was used in education within thematic work, the Viking Age, among ten-year-olds and eleven-year-olds for five weeks. The aim of the project was to investigate if and how pupils create or develop an historical consciousness when they had written and talked about the text in a novel. The study examines and analyses how three pupils in particular look upon history and ‘time’ in this process and if identification with characters in the novel takes place. In the theoretical framework, which focuses on Judith Langer and her theories on ‘envisionment building’, that is on how children create text worlds , a general survey presents research findings about how children (10-12 years) interpret fiction. Furthermore the very complex construct of ‘historical consciousness’ is discussed. In the second part, the study is described and its results are discussed: When these children form their personal historical consciousness their focus on the past and the present is apparent, while they have few links to the future. From the way characters’ lives are presented in Drakskeppet these young readers notice social differences in this fictional society of the past. Even though they also see parallels with the time they live in, they often conclude that ”things were worse” in the past. Another result is that an historical consciousness is generally developed when children can emotionally connect to their own lives. A second conclusion drawn in the analysis of this project is that children should read fiction to learn about and understand History. In thematic work of this kind, pupils are offered opportunities to develop their reading and interpreting capacities even though the purpose of the work is the emergence of the pupils’ historical consciousness. It should be understood from this investigation, though, that reading without talking about the texts seems to have very little effect on how children develop their understanding of texts or an historical consciousness. / <p>Licentiatavhandling i litteraturvetenskap: alternativet Svenska med didaktisk inriktning</p>

Den aktuella empiriska studien syftar till att undersöka lärares användning av och inställning till digitala verktyg i litteraturundervisningen. Resultatet baseras på kvalitativt material från semistrukturerade intervjuer med fyra svensklärare i årskurs 4–6. I resultatet framkom att lärarna ser digitala verktyg som en möjlighet i undervisningen generellt. Angående skönlitterär läsning ses verktyget snarare som ett hjälpmedel för elever i behov av särskilt stöd och med annat modersmål än svenska. De är överens om att digitala verktyg inte ska användas uteslutande utan att kombination med det traditionella är att föredra för en varierad och lustfylld undervisning. Resultatet belyser även att lärare anser att utbildning för digitala verktyg saknas och hur de kan använda dem vid skönlitterär läsning. Teknik som inte fungerar och specifika skolors tillgång till digitala verktyg för alla elever nämns som en svårighet

Syftet med denna studie var att undersöka svensklärares erfarenheter av arbetet med skönlitteratur i undervisningen och vilka didaktiska verktyg som kan tillämpas för att främja och bibehålla läsintresset hos högstadieelever. Syftet var också att få en förståelse för hur svensklärare kan vägleda högstadieelever i läsningen av skönlitteratur. Detta gjordes utifrån ett lärarperspektiv. Frågeställningarna för denna studie var vilka erfarenheter svensklärare har inom användningen av skönlitteratur i undervisningen och vilka arbetssätt svensklärare framhäver för att stötta högstadieelever i den skönlitterära läsningen som vidare kan öka läsintresset. För att uppfylla syftet har denna studie baserats på en kvalitativ metod där intervjuer har genomförts med tio svensklärare. Eftersom syftet har varit att undersöka svensklärares erfarenheter och arbetssätt har kvalitativa intervjuer varit ett lämpligt verktyg att använda. Resultatet av denna studie har visat att det finns delade erfarenheter inom användningen av skönlitteratur med högstadieelever. Vissa svensklärare har en positiv erfarenhet av att elever upplever läsningen som lustfylld medan andra svensklärare upplever i stället ett motstånd från eleverna. Gemensamt för alla svensklärare var att de upplever den skönlitterära läsningen i undervisningen som tidskrävande och därför finns en önskan om mer tid för läsning i undervisningen. De didaktiska verktyg och arbetssätt som svensklärarna har lyft fram för att stötta högstadieelever i den skönlitterära läsningen som vidare kan öka läsintresset är relaterbar läsning, högläsning, boksamtal och filmatisering. Utifrån intervjuerna framgår det att svensklärarna arbetar med olika metoder för att nå en lyckad läsupplevelse och arbetssätten varierar beroende på vilken elevgrupp som undervisas. För en positiv utveckling angående högstadieelevers skönlitterära läsning är det också viktigt att ha ett gott samarbete med hemmen för att skapa bästa förutsättningarna för elevers läsintresse.