Skönlitteratur och fiktionsläsning har en självklar men samtidigt omtvistad plats inom svenskämnet. I och med Ämnesbetygsreformen och det förslag till en ny svenskämnesplan som presenteras finns återigen anledning att undersöka skönlitteraturens och läsningens ställning i gymnasieskolans svenskämne. Genom ett diskursanalytiskt perspektiv undersöks hur skönlitteratur och läsning legitimeras i gymnasieskolans rådande centrala styrdokument samt det förslag till en ny ämnesplan vilket offentliggjorts av Skolverket. Resultatet visar att bägge ämnesplaner och övriga styrdokument inbegriper tre av fyra legitimeringstyper: auktoritetslegitimering, moralisk legitimering och rationell legitimering. Ingen legitimering av typen mythopoesis förekommer i någon ämnesplan. En starkare betoning på moraliska legitimeringar uppfattas i förslaget till en ny ämnesplan, där begreppet bildning tar större plats än i rådande ämnesplan.

Background: In 2022 the Swedish National Agency for Education revised their sex education curriculum. The revised course, now called ”Sexualitet, samtycke och relationer” (SSR), aims to highlight the importance of consent and further include aspects such as honour-related violence alongside the traditional course content. SSR is mainly taught through subject integration, that is through integrating aspects of the curriculum in subject teaching. The extent of the integration is in part regulated by the National Agency. In the core curriculum of the subject Religious Education, it is for instance explicitly stated that gender and sexuality are to be taught within the understanding of religion. In the revised sex education curriculum, the National Agency also presents that it is appropriate to include education about honour-related violence and sexual consent within the framework of Religious Education. However, little is known about how the revision actually has affected the educational content. Aim: The purpose of this study was to investigate whether Swedish religious education teachers in secondary schools have altered their teaching after the National Agency for Education’s revision of the sex education curriculum. Method: Religious education teachers in Swedish high schools aswell as secondary schools were recruited to participate in this interview-based study. The teachers were interviewed in a semi-structured method and the interviews were subsequently transcribed and analysed using sentence concentration. Finally, the findings were sorted into three categories – implemented changes, educational content and external factors. Results: A total of seven teachers were interviewed in this study. As for implemented changes, a majority of the interview subjects had not altered their teaching after the introduction of SSR. The most heavily emphasised external factor was the lack of time to properly adress the content in curriculum alongside the regular subject teaching. Conclusion: The absence of changes in the educational content may partly be explained by a lack of educational tools on the teachers’ part, such as competence development in the issues that SSR tackle. The policies regulating the implementation could also be a contributing factor, seeing as they have the potential to be unclear in their openness.

Syftet med denna studie är att undersöka hur verksamma lärare, elever på gymnasieskolan och Skolverket upplever vart religionsämnet är på väg, samt eventuella utmaningar med ämnet. De frågeställningar vi har utgått från är: vad anser religionslärarna är viktigt och relevant, finns det något som de hade önskat fanns med i kursplanen eller som skulle kunna tas bort? Vad anser eleverna i gymnasieskolan är relevant och viktigt innehåll i religionsundervisningen? Hur ställer sig Skolverket till kursplanen i religionskunskap, vad tycker de är viktigt och varför? Finns det något behov av att förändra innehållet? Vad är utmaningen med religionsämnet? Från studiens syfte och frågeställningar, skapades två intervjuguider, en till verksamma religionslärare och en till Skolverket samt så skapades en enkätundersökning som elever på gymnasiet fick ta del av. Resultatet har relaterats till delar av ramfaktorteorin samt till delar av sekulariseringsteorin.   Resultatet visade att samtliga lärare anser att deras största utmaning var tidsaspekten i förhållande till den omfattande kursplanen, medan Skolverket inte såg någon utmaning med ämnet. Både lärare och eleverna lyfter fram att de delar som var de mest relevanta och meningsfulla var livskunskapsfrågor, men detta moment är något som faller i skymundan då världsreligionerna tar upp mest utrymme i kursen. Slutsatsen vi kan dra utifrån vårt resultat är att både lärare och elever anser att det finns ett stort behov av att ämnet bör behandla existentiella frågor och identitetsfrågor. Skolverket anser att kursplanen behöver revideras och har kommit ut med ett nytt utkast, som samtliga lärare ställer sig positiva till.

Detta är en undersökning som behandlar implementeringen av en ny kursplan i religion på högstadiet. Undersökningen är baserad på kvalitativa intervjuer av sju olika lärare från två skolor.Syftet med undersökningen är att ta reda på hur man arbetar med implementeringen ute på skolorna, vilken problematik det finns kring detta arbete samt att se om det finns något som skolorna respektive skolverket kan förändra för att göra implementeringen lättare.Min undersökning visar att skolor kan arbeta med implementeringen på olika sätt och att det finns olika sorters hjälp att tillgå som exempelvis konsulter eller samarbete med andra i samma kommun. Undersökningen visar också att problematiken kring implementeringen är mycket stor och de största problemen är att tiden inte räcker till samt att skolverket inte ger tillräckligt med hjälp.Resultatet visar sig ha kopplingar till tidigare forskning som gjorts kring ämnet och det är gentemot denna forskning som jag jämför mitt resultat.

Med hjälp av intervjuer av sex pedagoger på en mångkulturell skola i Malmö har jag undersökt synen på ämnet svenska som andraspråk. Jag har med hjälp av dessa sex personer haft ambitionen att skapa en bild av hur man arbetar med svenska som andraspråk på en skola.En bidragande faktor till min undersökning är det ökande antalet barn med annat modersmål än svenska som uppstått i mitt undersökningsområde.Som utgångspunkt har jag använt mig av Skolverkets lägesbedömning 2005, där anmärkningar finns angående brister i hur undervisningen i svenska som andraspråk bedrivs. / Swedish as a second language - according to six teachers at a multicultural school.

Syfte – Syftet med denna studie är att undersöka hur undervisningen för hållbar utveckling ser ut för fem grundskolor i Varbergs kommun. Förhoppningsvis ska studiens resultat kunna hjälpa skolor i framtiden att se över sin undervisning gällande hållbar utveckling och på vis kunna bidra för en ljusare framtid. Metod – Den genomförda studien bygger på en kvalitativ metod och baseras på semi-strukturerade intervjuer av sju stycken lärare på fem kommunala grundskolor i Varbergs kommun. Intervjuerna har bestått av åtta stycken frågor där författaren utgått från granskning av skolverkets läroplan samt aktuella undervisningsmetoder gällande hållbar utveckling. Resultat – Samtliga lärare för studien uttrycker kompetensbrist, tidsbrist samt brist av stöd från skolverket och Varbergskommun i sin undervisning när det gäller undervisningen av hållbar utveckling. Utifrån insamlade intervjuer konstaterades det att undervisning för hållbar utveckling hos berörda lärare för studien sker till största del genom miljöundervisning, speciellt i yngre åldrar. Där ligger fokus på lärdom om miljön i närområdet, materials egenskaper och förändring samt källsortering. Slutsats– Av studien kan författaren dra slutsatsen att lärarna behöver mer resurser för att kunna följa läroplanens mål för hållbar utveckling. Det räcker inte att som lärare utföra sina avsedda timmar med givna läroböcker för att nå läroplanens mål. För att kunna nå målen för hållbar utveckling måste lärare finna eget material som inspirerar elever och möter de kunskapskrav som idag är bärande i lärandet. / Purpose - The aim of this study is to investigate how the teaching of sustainable development looks for five primary schools in the municipality of Varberg. Hopefully, the study’s findings will help primary schools to revise their teaching regarding sustainable development and contribute to a brighter future. Method - The current study is based on a qualitative approach, based on semi-structured interviews with seven teachers at five public primary schools in the municipality of Varberg. The interviews consisted of eight questions, which the author has assumed from the review of the curriculum and the current teaching practices on sustainable development. Results – Teachers for the study expresses lack of skills, time and support from Skolverket and the municipality of Varberg in their teaching regarding work of sustainable development. Based on the collected interviews, it was found that education for sustainable development is done mainly through environmental education, especially at younger ages. There, the focus is on learning about the local environment, material properties and change and recycling. Conclusion - The author can conclude that teachers need more resources for to be able to follow the curriculum's sustainable development objectives. It is not enough that teachers perform their intended hours with given textbooks to reach the objectives of the curriculum. In order to achieve sustainable development goals, teachers must find their own material that inspires students and meet the proficiency requirements that are currently bearing in learning.

No description available.

En uppsats med tre olika studier. En större studie kring elevernas attityd till skolämnet geografi. Den andra studien är en undersökning bland skolans geografilärare. Undersökningen gjordes för att reda på vad lärarna anser att deras elever har för attityder till skolgeografi. Men också se hur lärarnas inställning är till den nya kursplanen samt hur skolans läromedel förhåller sig till den. Den tredje och sista undersökningen var en läromedelanalys. Den gjordes för att se hur eleverna utbildas kring temat Hållbar utveckling. Resultatet visar följande: 1) Eleverna anser att geografi inte är ett intressant ämne i skolan. Dock så har eleverna blivit mer miljömedvetna efter geografiundervisningen. 2) Lärarna anser att eleverna verkar engagerade till ämnet samt att böckerna förhåller sig bra till läroplanen. Dessvärre behöver lärare vända sig till andra källor än skolans läromedel för att kunna komplittera sin läsning. Böckernas innehåll är tillräckigt inför lektionsplanering. Även om Lgr11 är bättre än den tidigare (Lgr94) så är det svårtolkad. Den gör så att lärare kan fritt planera sin undervisning då läroplanen kan uppfattas på olika sätt för att kursmålen ska uppnås. 3) Böckerna förhåller sig väl till läroplanen dock så finns det inte så många lösningar på hur eleverna ska gå till väga för att skapa ett hållbart samhälle

Our study examining how well the guidelines, from Skolverket (School Department), aboutgrades in the course "Samhällskunskap A" are implemented in the Swedish Upper SecondarySchool. The study focus on both teachers and students. To discover which knowledge the bothgroups have, we have used two different methods. The students have answered a survey,which was based on the phrases from the course plan "Samhällskunskap A" about grades. Thesurvey wanted to see how well the students could match the correct phrases with the gradesteps (the Swedish school uses three grade steps). To see the teacher’s knowledge andopinions about the implementation, we used a shorter version of the survey that the studentsgot. We also complemented the survey with interviews to get the chance to ask more openquestions about the positive and negative aspects of the implementation. Our theory is basedon Lundquist (1992) about implementation, Rothstein (red. 2008 & 2010) about legitimacyand Lipsky (2010) about teachers as Street level bureaucrats. The conclusions of the study arethat the implementation, with some exceptions, works well from the top (parliament and government) to the bottom (the students). Some of the teachers also pointed out that thecourse plan "Samhällskunskap A" is formed in a bad way. / Uppsatsen har som syfte att undersöka hur välimplementerad skolverkets riktlinjer för kursenSamhällskunskap A samt betygsättning i denna kurs är hos lärare och elever igymnasieskolan. Som teoretisk grund för denna studie utgår vi dels från Lundquist (1992)som på ett för skolverksamheten mycket applicerbart sätt beskriver implementeringen somprocess samt förutsättningar för denna. Dels från Rothstein (red. 2008 & 2010) som beskriverregeringens behov av likvärdig och effektiv implementering för att bibehålla legitimitet. Dettaantagande att toppen av implementeringskedjan det vill säga riksdag och regering har etttydligt intresse av att implementeringen ska vara effektiv och likvärdig har varitgrundläggande för studien då samtliga tecken på brister i implementeringen bör tolkas som ettmisslyckande av dessa. Slutligen består studiens teoretiska beskrivning av Lipsky (2010) sombeskriver närbyråkraternas (lärarna) roll för implementeringen i verksamheten och derasbehov av frihet.Studieobjekt för studien har 40 elever ur den svenska gymnasieskolan bestående av tvåklasser från två olika skolor varit. Även tre lärare från två olika skolor har deltagit i studien.Som metod för att studera eleverna användes enkäter som även i en något nerbantad formbesvarades av lärarna för att utgöra en jämförelse. Lärarna i studien intervjuades i enhalvstrukturerad intervju som spelades in och återfinns som transkriberad bilaga tilluppsatsen.Förutom en öppen fråga ställd till eleverna via enkäten, samt de frågor rörandeimplementering samt förutsättningar för denna som ställdes till lärarna i intervjuerna utgårstudien från de så kallade nyckelord som beskriver efterfrågad kunskap för de olikabetygsstegen i Samhällskunskap A. I studien görs en oförberedd kontroll på hur väl lärare ochelever känner till dessa nyckelord och kan placera in dessa i korrekt betygssteg.Slutsatserna som studien visade på är bland annat att implementeringskedjan löpte hela vägenfrån toppen (riksdag och regering) till botten (eleverna). Denna slutsats var möjlig att dra dåeleverna visade på tydliga kunskaper om betygskriterierna i Samhällskunskap A. Övrigaslutsatser vi kunde dra utifrån det insamlade materialet pekade på olika typer av brister, varoch en i olika delar av implementeringskedjan. Vi vågar även påstå att det tolkade materialetkan tolkas som så att den absolut övervägande delen av implementeringskedjan har gjort deansträngningar som förväntas av dem för att åstadkomma en effektiv implementering. Vimenar att de brister som vi trots detta har lokaliserat beror på den enligt studien stora frihetsom lärare åtnjuter och att implementeringen inte låter sig tas längre med bibehållen frihet förlärarna. I studien har det även framkommit tecken på att brister i implementeringen beror påatt det material som ska implementeras (kursplanen) är dåligt anpassat till den verklighet somär reell i skolan. Felet återfinns i detta fall i toppen av implementeringskedjan då man harförsökt att implementera något som är bristfälligt anpassat till den verklighet som det syftartill att reglera.

Skolverket claims from a study that students are using school textbooks that are outdated and doesn't reach the curriculum of Lgy11. The first aim of the study, therefore, is to find out if outdated upper secondary school textbooks are used at high schools today. The second aim of the study is to analyse Christianity, Judaism, conception of life, ethical models and the relationship between religion and science in the textbooks to see if they attain to Lgy11. The textbooks that are analyzed is selected by a sample in terms of email contacts form various high school teachers, from different cities around Sweden. The textbooks that were selected by the sample was published before and after 2011 to see the differences on how close the textbooks are according with the current curriculum published in 2011. The method that has been used in the study in order to analyze the textbooks are content analysis with different categories from Lgy11.