Syftet med min undersökning var att finna hur man kan frambringa goda förutsättningar för elevers skrivutveckling, med utgångspunkt i ämnet svenska med fokus på skrivundervisningen. Undersökningens empiriska material är insamlad genom kvalitativa metoder och kan i viss mån ses som en aktionsforskning. Det insamlade materialet består av pedagogiska planeringar, observationer och kvalitativa intervjuer av och med tre lärare samt elevtexter. Materialet analyserades sedan med hjälp av vetenskapliga modeller. Valet av informanter valdes ut genom att jag kände till dem sedan tidigare via min arbetsplats och från tidigare VFU-skola (verksamhetsförlagdutbildning). Intresset att utföra undersökningen hos de två lärarna på min arbetsplats föll sig naturligt eftersom lärare själva uttryckte att de utgår från samma pedagogiska planeringar men att de arbetar olika. Jag ville gärna kartlägga deras skrivundervisning för att se om deras uppfattning stämde, men främst för att se hur meningsfull skrivundervisning kan formas som jämförelse. Läraren från min VFU-skola är en lärare som ständigt vidareutbildar sig och stärker sin profession som lärare. Hen arbetar även aktivt med att finna strategier som leder till en meningsfull skrivundervisning. Min undersökning visar att elevers utveckling stärks avsevärt av att arbeta i en social gemenskap, både sett till interaktionen lärare-elev eller interaktionen elev-elev. Det framgår i undersökningen att samtliga lärare arbetar med skrivundervisning som förespråkar par- eller gruppskrivande, vilket även framgår i forskningsbakgrunden att vara en positiv effekt för en meningsfull skrivundervisning. / The purpose of my survey is to find ways to create good conditions for students' writing development, based on the subject of Swedish focusing on writing instructions. The empirical data has been collected through qualitative methods and could, to a certain extent, be seen as an action research. The collected material includes educational plans, observations and qualitative interviews with three teachers as well as analysis of student’s texts. The material was then analyzed by using scientific models. I got in contact with the informants through my workplace or from former VFU schools (vocational education school). The interest in conducting the study of the two teachers from my workplace fell naturally because they have expressed that even though their work is based on the same educational plan, their methods differ. I would like to map their writing lessons to see if their own opinion is correct, but also to see how meaningful writing lessons can be formed as a comparison. The teacher from my VFU school is a teacher who continually trains and strengthens the profession as a teacher, and actively works to find strategies that lead to meaningful writing instructions. My study shows that student development is greatly enhanced by working in a social community, both seen as the interaction teacher-student or interaction student-student. It is apparent from the survey that all teachers work with writing instruction that advocates pair- or group writing, which also appears in the research background to be a positive effect for meaningful writing lessons.

Metoden Playful writing är utarbetad i Storbritannien utifrån deras läroplan. Metoden bygger på att elever via högläsning och guidad lek med byggande i grupp med 3D material får närma sig narrativt skrivande. Metoden bygger på multimodalt och kooperativt lärande. Syftet med vår studie är att undersöka hur pedagoger i Sverige uppfattar metoden Playful writings möjligheter och hinder med avseende på inkludering under narrativ skrivundervisning. För att kunna ta del av hur pedagoger uppfattar metoden behöver vi undersöka hur de uppfattar metodens olika delmoment. Vi har därför under hösten 2018 erbjudit två workshoptillfällen till pedagoger för att de ska prova på och bilda sig en uppfattning om metoden. Workshoptillfällena har utgått från vår tolkning av metoden utifrån den engelska handledningen. Efter workshopstillfällena har de deltagande pedagogerna fått en förfrågan om att delta i vår webbenkätstudie. Studiens 46 deltagare är överlag positiva till metoden. De anser att metoden ger elever möjlighet att öka måluppfyllelsen i narrativ skrift. Deltagarna anser också att metoden Playful writing har möjligheter att bidra till alla elevers delaktighet i undervisningen. I enkätsvaren framkommer fler möjligheter än hinder för metoden. Från första juli 2019 gäller läsa, skriva, räkna garantin i alla Sveriges skolor (Regeringskansliet, 2018). Personal med specialpedagogisk kompetens förväntas då tidigt bedöma elevers kunskapsutveckling. Personalen med specialpedagogisk kompetens skall också tillsammans med de pedagoger som arbetar i klasserna erbjuda inkluderande undervisningsmetoder. De metoderna erbjuder ett rikt utbud av variation i undervisningen som bidrar till en väl fungerande skrivundervisning. Utifrån resultatet i vår studie menar vi att Playful writing kan vara en inkluderande undervisningsmetod i narrativ skrift. / The method is developed in the UK and based on the UK curriculum. The method is based on pupils being able to approaching narrative writing by reading together and by guided play with building in groups using 3D material. The method is based on multimodal and cooperative learning. The aim with our study is to investigate how educators in Sweden perceive the method Playful writing opportunities and obstacles with regard to inclusion during narrative writing. To be able to find out how the educators perceive the method we need to find out how they perceive the different steps of the method. In the autumn of 2018, we have carried thorugh two workshop opportunities for educators to try and form an idea of ​​the method. The workshops are based on our understanding of the handbook Playful writing. After the workshops the participating educators have been asked to participate in our web survey. The 46 participants of the study are generally positive towards the method. They believe that the method gives pupils the opportunity to increase goal achievement in narrative writing. The participants also believe that the method Playful writing has the opportunity to contribute to all pupils' participation in learning. The answers in the questionnaire suggest that the method has more possibilities than obstacles. From July 1, 2019, reading, writing, counting the guarantee applies to all Swedish schools (Government Offices, 2018). Personnel with special educational skills are expected to assess pupils' knowledge development at an early stage. The staff with special pedagogical competence shall also, together with the educators working in the classes, offer inclusive teaching methods. These methods offer a rich diversity in teaching that contributes to a well-functioning writing instruction. Based on the results in our study, we suggest that Playful writing can be such a method.

Syftet med undersökningen är att jämföra hur legitimerade lärare och rektorer i två olika kommuner med olika lång erfarenhet inom yrket resonerar gällande läs- och skrivinlärning men även hur de planerar och anpassar sin undervisning för att förebygga läs- och skrivsvårigheter. Syftet är även att ta reda på de anpassningar som sker i klassrumsundervisningen för de elever som redan befinner sig i svårigheter med läsning och skrivning. Metoden som användes i den här undersökningen är kvalitativa semistrukturerade intervjuer där två lärare och två rektorer intervjuades och spelades in. Det empiriska materialet som framkom har analyserats och delats in i tre olika teman som speglar frågorna och syftet i undersökningen. Resultaten blev att samtliga informanter hade relativt lika mål hur skolverksamheten ska fungera, men huvudresultaten som visade sig är vikten av tidig upptäckt, användning av olika metoder i undervisningen samt att de anpassningar som är bra för en del är oftast bra för alla. / The aim of this study is to compare how teachers and headmasters in two different municipals, with various experience in the school profession think and plan their education according to how to prevent reading and writing difficulties. The aim is also to study which arrangements they make to help most students and adjust their education in the classroom for those who already have writing and reading difficulties. This study uses a qualitative semi-structured interviewing method where two teachers and headmasters get interviwed and recorded. The empirical material that the interviwes resulteted in have been analysed and devided in three different themes which reflect the aim and questions of this study. The results was that all of the informants had comparatively same goals for how the school is supposed to work, but the main resultats showed the importance of an early discovery of the students which may get reading and writing difficulties, but also the different methods used in the education and the usage of arrangement that shows that if it’s good adjustments and support for some, it’s useful for everyone.

The aim of this study was to analyze how digital tools are used when teaching writing in Swedish in Primary School, years 4-6. The aim was also to analyze attitudes to the use of digital tools and digital writing. The survey showed that most schools have, or are going to, invest in one-to-one. The survey also showed that the computers or the tablets that the pupils are in use of often are in a bad condition and that the teachers would like to learn more about how to use the digital tools to teach writing in the most effective way. / Den här studien syftade till att undersöka hur digitala verktyg används vid skrivundervisning i svenska för grundskolans årskurs 4-6. Syftet var även att undersöka vilka attityder som finns till de digitala verktygen och digitalt skrivande. Undersökningen visade att de flesta skolor har satsat på, eller är på väg att satsa på, en-till-en. Det har också visat sig att datorerna eller surfplattorna som eleverna har tillgång till ofta inte håller måttet samt att lärarna skulle vilja lära sig mer om hur de digitala verktygen kan användas för att effektivisera skrivundervisningen.

Metoden Playful writing är utarbetad i Storbritannien utifrån deras läroplan. Metoden bygger på att elever via högläsning och guidad lek med byggande i grupp med 3D material får närma sig narrativt skrivande. Metoden bygger på multimodalt och kooperativt lärande. Syftet med vår studie är att undersöka hur pedagoger i Sverige uppfattar metoden Playful writings möjligheter och hinder med avseende på inkludering under narrativ skrivundervisning. För att kunna ta del av hur pedagoger uppfattar metoden behöver vi undersöka hur de uppfattar metodens olika delmoment. Vi har därför under hösten 2018 erbjudit två workshoptillfällen till pedagoger för att de ska prova på och bilda sig en uppfattning om metoden. Workshoptillfällena har utgått från vår tolkning av metoden utifrån den engelska handledningen. Efter workshopstillfällena har de deltagande pedagogerna fått en förfrågan om att delta i vår webbenkätstudie. Studiens 46 deltagare är överlag positiva till metoden. De anser att metoden ger elever möjlighet att öka måluppfyllelsen i narrativ skrift. Deltagarna anser också att metoden Playful writing har möjligheter att bidra till alla elevers delaktighet i undervisningen. I enkätsvaren framkommer fler möjligheter än hinder för metoden. Från första juli 2019 gäller läsa, skriva, räkna garantin i alla Sveriges skolor (Regeringskansliet, 2018). Personal med specialpedagogisk kompetens förväntas då tidigt bedöma elevers kunskapsutveckling. Personalen med specialpedagogisk kompetens skall också tillsammans med de pedagoger som arbetar i klasserna erbjuda inkluderande undervisningsmetoder. De metoderna erbjuder ett rikt utbud av variation i undervisningen som bidrar till en väl fungerande skrivundervisning. Utifrån resultatet i vår studie menar vi att Playful writing kan vara en inkluderande undervisningsmetod i narrativ skrift. / The method is developed in the UK and based on the UK curriculum. The method is based on pupils being able to approaching narrative writing by reading together and by guided play with building in groups using 3D material. The method is based on multimodal and cooperative learning. The aim with our study is to investigate how educators in Sweden perceive the method Playful writing opportunities and obstacles with regard to inclusion during narrative writing. To be able to find out how the educators perceive the method we need to find out how they perceive the different steps of the method. In the autumn of 2018, we have carried thorugh two workshop opportunities for educators to try and form an idea of the method. The workshops are based on our understanding of the handbook Playful writing. After the workshops the participating educators have been asked to participate in our web survey. The 46 participants of the study are generally positive towards the method. They believe that the method gives pupils the opportunity to increase goal achievement in narrative writing. The participants also believe that the method Playful writing has the opportunity to contribute to all pupils' participation in learning. The answers in the questionnaire suggest that the method has more possibilities than obstacles. From July 1, 2019, reading, writing, counting the guarantee applies to all Swedish schools (Government Offices, 2018). Personnel with special educational skills are expected to assess pupils' knowledge development at an early stage. The staff with special pedagogical competence shall also, together with the educators working in the classes, offer inclusive teaching methods. These methods offer a rich diversity in teaching that contributes to a well-functioning writing instruction. Based on the results in our study, we suggest that Playful writing can be such a method.

<p>Phonological awareness is the ability to recognise, identify and manipulate components in words. Phonological awareness is an important part of the early literacy learning, although researchers disagree on how the connection arises. In the United Kingdom, synthetic phonics is a recommended way to teach literacy and the Jolly Phonics is a common approach within this method. In Sweden, mostly synthetic but also analytic methods are used for literacy teaching. The PhonicStick is developed as a communication device for impaired people and is based on the Jolly Phonics. In this study, the PhonicStick was being tested on children aged 5 and 6 years in mainstream pre-school classes to evaluate the use of it and its use for improvement of phonological awareness. The participating children were randomly divided into a test and a control group. All children were pre- and post-tested to analyse the possible improvement of parts of the phonological awareness. The test group went through three PhonicStick sessions, including different games and tests. The results from the pre- and post-tests of phonological awareness showed no significant differences between the test and control group. However, four out of five PhonicStick tests showed a significant improvement between session 1 and session 3. This shows that the children in the study were able to handle the PhonicStick after only three sessions, including remembering phonics the without visual information and producing words including two or three phonics.</p> / <p>Fonologisk medvetenhet är förmågan att känna igen, identifiera och manipulera komponenter i ord. Fonologisk medvetenhet är en viktig del av den tidiga läsinlärningen även om forskarna är oeniga om hur sambandet uppstår. I Storbritannien är Synthetic Phonics en rekommenderad metod vid läs- och skrivinlärning och Jolly Phonics är en vanlig strategi inom denna metod. I Sverige används framför allt syntetiska men även analytiska metoder vid läs- och skrivundervisning. The PhonicStick är utvecklad som ett kommunikationshjälpmedel för personer med funktionsnedsättning och baseras på Jolly Phonics. I den här studien testades the PhonicStick på 5- och 6-åriga barn i vanliga förskoleklasser för att utvärdera användningen av den och dess användning för förbättring av den fonologiska medvetenheten. De deltagande barnen delades slumpmässigt in i en test- och en kontrollgrupp. Alla barn pre- och posttestades för analys av eventuella förbättringar i delar av den fonologiska medvetenheten. Testgruppen genomgick tre PhonicStick-tillfällen som inkluderade olika lekar och tester. Resultaten från pre- och posttesten av fonologisk medvetenhet visade inte några signifikanta skillnader mellan test- och kontrollgruppen. Fyra av fem PhonicStick-tester visade dock en signifikant förbättring mellan tillfälle 1 och tillfälle 3. Detta visar att barnen i studien kunde hantera the PhonicStick efter bara tre tillfällen, genom att komma ihåg fonem utan visuell information och att producera ord med två eller tre fonem.</p>

Phonological awareness is the ability to recognise, identify and manipulate components in words. Phonological awareness is an important part of the early literacy learning, although researchers disagree on how the connection arises. In the United Kingdom, synthetic phonics is a recommended way to teach literacy and the Jolly Phonics is a common approach within this method. In Sweden, mostly synthetic but also analytic methods are used for literacy teaching. The PhonicStick is developed as a communication device for impaired people and is based on the Jolly Phonics. In this study, the PhonicStick was being tested on children aged 5 and 6 years in mainstream pre-school classes to evaluate the use of it and its use for improvement of phonological awareness. The participating children were randomly divided into a test and a control group. All children were pre- and post-tested to analyse the possible improvement of parts of the phonological awareness. The test group went through three PhonicStick sessions, including different games and tests. The results from the pre- and post-tests of phonological awareness showed no significant differences between the test and control group. However, four out of five PhonicStick tests showed a significant improvement between session 1 and session 3. This shows that the children in the study were able to handle the PhonicStick after only three sessions, including remembering phonics the without visual information and producing words including two or three phonics. / Fonologisk medvetenhet är förmågan att känna igen, identifiera och manipulera komponenter i ord. Fonologisk medvetenhet är en viktig del av den tidiga läsinlärningen även om forskarna är oeniga om hur sambandet uppstår. I Storbritannien är Synthetic Phonics en rekommenderad metod vid läs- och skrivinlärning och Jolly Phonics är en vanlig strategi inom denna metod. I Sverige används framför allt syntetiska men även analytiska metoder vid läs- och skrivundervisning. The PhonicStick är utvecklad som ett kommunikationshjälpmedel för personer med funktionsnedsättning och baseras på Jolly Phonics. I den här studien testades the PhonicStick på 5- och 6-åriga barn i vanliga förskoleklasser för att utvärdera användningen av den och dess användning för förbättring av den fonologiska medvetenheten. De deltagande barnen delades slumpmässigt in i en test- och en kontrollgrupp. Alla barn pre- och posttestades för analys av eventuella förbättringar i delar av den fonologiska medvetenheten. Testgruppen genomgick tre PhonicStick-tillfällen som inkluderade olika lekar och tester. Resultaten från pre- och posttesten av fonologisk medvetenhet visade inte några signifikanta skillnader mellan test- och kontrollgruppen. Fyra av fem PhonicStick-tester visade dock en signifikant förbättring mellan tillfälle 1 och tillfälle 3. Detta visar att barnen i studien kunde hantera the PhonicStick efter bara tre tillfällen, genom att komma ihåg fonem utan visuell information och att producera ord med två eller tre fonem.

The aim of my study is to investigate if and in that case how the writing process and texts written by students in the upper secondary school are affected by the writing tool; does it matter if they write their texts on a computer or by longhand? Another objective is to compare such an effect with the findings of previous studies performed on earlier generations of writers. The first part of my study was a survey. It showed that two thirds of the 67 students participating thought that they would have written better texts in the national writing test if they had been able to use computers. In the second part of the study each of the fourteen participants wrote one text on computer and another by hand. Unlike the findings of earlier studies that I compared with, these students had a higher writing speed and spent significantly less time to produce their texts. This result could indicate that the students of today not only are accustomed to computers but also are unfamiliar with writing by hand. Furthermore this study, like previous studies, did not show any statistic proof of a correlation between a specific writing tool and the quality of the written text. Hence it did not support the opinion that the students of today have a disadvantage when they have to write their national test by hand. On the other hand the study indicated that such disadvantage still could be the fact for some individuals. Three of the participants took part in the third part of the study where they produced two more texts; one by hand and the other on computer. Their writing processes were recorded and the analyses indicate an individual variation in whether the writing tool had an effect on the writing process and quality of texts. / Syftet med min undersökning är att undersöka om och i så fall hur gymnasieelevers skrivprocesser och texter påverkas av om de skriver för hand eller på dator, men också att jämföra en eventuell påverkan med den som har konstaterats för tidigare generationer av datoranvändare. Bakgrundsenkäten i den första delundersökningen visade att två tredjedelar av de 67 elever trodde att de skulle ha skrivit bättre texter på det nationella provet i svenska om de hade fått använda dator. I den andra delundersökningen medverkade fjorton av gymnasieeleverna genom att skriva två texter, en för hand och en på dator. Ett resultat som skilde sig från dem i de tidigare studier jag jämförde med var att deltagarna skrev snabbare och under kortare tid när de använde dator. Resultatet tyder på att dagens gymnasieelever inte bara är datorvana utan kanske också ovana att skriva för hand. I likhet med tidigare undersökningar visade delundersökningen inte en statistiskt signifikant kvalitetsskillnad mellan deltagarnas datorskrivna och handskrivna texter. Gymnasieelevernas farhågor om att textkvaliteten skulle ha försämrats av att de tvingades skriva det nationella provet för hand fick därmed inget stöd. Samtidigt visade studien att för enskilda individer skulle det faktiskt kunna förhålla sig så. Tre av deltagarna medverkade även i den tredje delundersökningen, där deras skrivprocesser dokumenterades i samband med att de skrev ytterligare en text på dator och en för hand. Resultatet av den andra delundersökningen pekar mot att skrivverktygets påverkan på skrivprocessen och även på texternas kvalitet skulle kunna variera från person till person.

The aim of this study was to investigate how four third grade pupils, who are in need of extra support in their development in writing, and their teacher describe the conditions of the teaching organization when writing factual text. The empirical material consisted of transcripts of interviews with teacher and students, supported by field notes of observations and video observations. Constructively oriented interviews were conducted with an interview guide as support. The choice to carry out observations and video observation also gave an opportunity to study the teaching from different perspectives, and contributed to broader empirical material.   The results of the study show that the scaffolding that existed in the organization in various ways created opportunities for the pupils to write factual texts. Different examples of a varied and successful scaffolding in teaching are presented in the results section. The current teacher used several different artefacts in her teaching as well as collaborative activities like dialogues in full class, or between students, to support knowledge, acquisition on the subject, on subject specific concepts and on factual writing. One obstacle that emerged was that a pupil had difficulty writing the factual text despite the support that existed in the organization of the teaching.   The pupils also describe a varied support in teaching. They used different artefacts as support when they learned the facts on the subject and when writing the factual texts. According to the pupils’ statements more obstacles existed. One pupil had difficulties to write despite the support, one pupil felt that writing by hand was an obstacle, one pupil stressed that the weak interest for the subject as well as the “childish” material (the film) reduced the motivation to learn and two pupils also claimed external influences, like a noisy classroom, to be an obstacle to focusing on the writing task. / Syftet med denna studie var att undersöka hur fyra elever som är i behov av extra stöd i sin skrivutveckling och en lärare i årskurs 3 beskriver vilka förutsättningar som finns i undervisningen för att skriva en faktatext. Det empiriska materialet utgjordes av utskrifter från lärar- och elevintervjuer med stöd av fältanteckningar från observation och videoobservation. Konstruktivistiskt orienterade intervjuer utfördes med en intervjuguide som stöd. Valet att även genomföra observation och videoobservation gav en möjlighet att studera undervisningen utifrån olika perspektiv och bidrog till ett bredare empiriskt material.   Resultaten från studien visade att den stöttning som fanns i undervisningens organisation på många olika sätt skapade förutsättningar för eleverna att skriva en faktatext. Olika exempel på en varierad framgångsrik stöttning presenteras i resultatet. Läraren i studien använde flera olika artefakter som stöd i undervisningen och kollaborativa aktiviteter som samtal i helklass och mellan elever för att stötta kunskapsinhämtning om ämnet, ämnesbegrepp och skrivande av en faktatext. Ett hinder som framkom var att en elev hade svårt att skriva faktatexten trots stödet som fanns i undervisningens organisation.   Eleverna beskrev också ett varierat stöd i undervisningen. De använde olika artefakter som stöd när de skulle lära sig fakta om ämnet och när de skulle skriva faktatexten. Utifrån elevernas beskrivningar framkom fler hinder. En elev hade svårt att skriva trots stödet, en elev ansåg att skrivandet för hand hindrade honom, en elev tar upp att intresset för ämnet är lågt och densamme menar att materialet (filmen) är för ”barnsligt” vilka båda är faktorer som påverkar motivationen att lära och två elever lyfter även yttre påverkansfaktorer, som prat i klassrummet som ett hinder för att kunna koncentrera sig på skrivuppgiften.

The aim of the study at hand is to generate knowledge about what pupils aged nine to ten years old need to discern in order to develop the ability to write stories with a well-developed, exciting and coherent plot, and how teaching can make it possible for the pupils to develop this ability. The theoretical framework has been Variation Theory. It is a theory of learning that focuses on how discernment of aspects affects the way we perceive our world and how variation can be used to promote learning. A basic assumption is that we learn by seeing differences, not by seeing sameness. Learning Study was used to answer the research questions. It is an interventionist approach, where the focus is on an object of learning, in this case the ability to write stories with a well-developed, exciting and coherent plot. In the research process the aim was to find out which aspects were critical for the pupils to discern in order to develop the ability, and how these could be made visible in the teaching. Together with a group of teachers, lessons were planned, implemented, evaluated and refined in an iterative process. Interview data, pupils’ texts written before and after the lessons and video recordings from the lessons were the basis of the analysis. It was found that in order for these learners to handle the object of learning, they needed to discern eight critical aspects that can be related to two different areas: (a) discerning the perspective of a reader and (b) seeing that a plot consists of several problems and solutions. The aspects were made discernible by using contrast as a pedagogical tool. The result of the study contributes to previous research by identifying and specifying what the pupils need to discern, what it means in a classroom setting and how it can be taught in a powerful way.