Elevers skrivutveckling är en central del av kursplanen för ämnet svenska, ändå prioriteras inte elevers skrivande i samma omfattning som elevers läsande. Därför vill vi i den här kunskapsöversikten fokusera på vad som påverkar elevers skrivande och vad som verkar skrivutvecklande. Vi vill i den här kunskapsöversikt skapa en djupare förståelse för vad forskningen påvisar inom området för skrivutveckling i grundskolans tidiga år. Syftet med kunskapsöversikten är att ge lärarstudenter och verksamma lärare överblick av delar av det vetenskapliga kunskapsläget för elevers skrivutveckling. I texten vill vi svara på vilka faktorer som kan bidra till att elevers skrivande utvecklas. Vi har i arbetsprocessen sök efter forskning via olika databaser och gjort en systematisk sammanställning och kritisk granskning av forskningsresultat. Vi har sedan analyserat de insamlade materialet och framställt en tematisk sammanställning av resultaten från olika forskningsstudier. Resultatet av kunskapsöversikten visar att elevers motivation till skrivande är en förutsättning för skrivutveckling och att användandet av digitala verktyg i undervisningen underlättar elevers skrivande. Kamratrespons och lärarstöd är bidragande för att utveckla elevers skrivande genom att eleverna får bearbeta sina texter. Det framkommer även att dramatisering av berättande texter kan vara en gynnsam metod för att skapa förståelse för hur en text är ett sätt att kommunicera. Sist lyfts att autentiskt material och autentiska uppgifter i undervisningen bidrar till att eleverna skapar förståelse för och om texters innehåll och syfte.

Denna uppsats handlar om hur digitala verktyg praktiskt kan implementeras under skrivprocessen vid undervisning av hur man skriver en argumenterande text. Vidare har studien även som avsikt att ta reda på elevernas åsikter kring att använda digitala verktyg under skrivprocessen. För att uppnå detta syfte genomfördes en designbaserad aktionsstudie som bestod av en intervention där en lektionsserie på sju lektioner observerades samt efterföljande fokusgruppsintervjuer med de 14 deltagande eleverna. De digitala verktyg som interventionen ämnade att testa var Mural, PowerPoint och ChatGPT. Resultatet utifrån observationen av interventionen och intervjuerna tyder på att digitala verktyg kan användas som stöd under skrivprocessen men att eleverna behöver mer övning, mer tid och tydligare instruktioner. Detta gäller framförallt vid användandet av digitala verktyg som är nya för eleverna. Även tekniska strul är något som studiens resultat visar är något som lärare bör ha i åtanke vid användning av digitala verktyg vid processorienterad skrivundervisning. Överlag indikerar resultatet av studien att lärare bör inkludera digitala verktyg vid processorienterad skrivundervisning men att mer tid och kunskap krävs för att kunna implementera dem på bästa sätt. / This essay is about how digital tools practically can be implemented during the writing process when teaching how to write argumentative texts. Furthermore, the study also has the intention to find out the students’ opinions about using digital tools during the writing process. In order to achieve this aim a design based action research study, that consisted of an intervention where seven lessons was observed and follow up focus group interviews with the 14 participating students, was conducted. The digitals tools that the intervention aimed to test were Mural, PowerPoint and ChatGPT. The results based on the observation of the intervention and the interviews indicate that digital tools can be used as support during the writing process, but that the students need more practice, more time and clearer instructions. This especially applies when digital tools that are new to the students are being used. Technical issues are also something that the result of this study shows is something that teachers should keep in mind when using digital tools to teach writing. Overall, the study’s result indicates that teachers should include digital tools when teaching writing in a process-oriented manner but that more time and knowledge is needed to implement them in the best way.

Syftet med denna studie är att bidra med förståelse för hur lärare kombinerar skrivande för hand och digitalt skrivande i sin undervisning i årskurserna 1–3. Studien syftar även till att synliggöra hur lärarna anser att skrivsätten bidrar till elevers skrivutveckling i helhet. För att söka svar på studiens två frågeställningar intervjuades sex lärare verksamma i årskurserna 1–3. Det empiriska materialet samlades in genom semistrukturerade intervjuer, för att sedan analyseras utifrån en fenomenografisk analysmetod. Resultatet diskuterades därefter i relation till tidigare forskning och det sociokulturella perspektivet på lärande som utgör det teoretiska ramverket vilken studien tar avstamp i. I resultatet framgår att majoriteten av lärarna bedriver en skrivundervisning där elever skriver mestadels för hand och förespråkar att integrera det digitala skrivandet då elever ska skriva längre texter.  Endast en av lärarna förespråkar att elever skriver med hjälp av digitala verktyg från förskoleklass och framåt. Ett av de didaktiska ställningstaganden vilka lärarna beskriver som styrande relaterar till läroplanens skrivningar som dels framhåller att elever ska få öva på att skriva med digitala verktyg, dels att elever utvecklar en läslig handstil i skrivundervisningen. Hur skrivsätten vidare kan bidra till elevers skrivutveckling har lärarna delvis skilda uppfattningar om. Sammanfattningsvis anses båda skrivsätten bidra till en ökad motivation och skrivlust om elever känner att de kan skriva.

I föreliggande studie undersöks hur innehåll, form och funktion i lågstadieelevers skrivande framställs i klassrumssamtal om textskapande. Materialet består av sex inspelade samtal, vilka har analyserats och kategoriserats utifrån ett teoretiskt ramverk baserat på Ivaničs (2004) skrivdiskurser. Resultaten visar att färdighetsdiskursen med fokus på textens form där replikskiften om ordval, stavning, interpunktion, meningar och meningsbyggnad, verbböjning och bruk av versaler dominerar samtalen. Även processdiskursen med fokus på skribentbyte och samskrivning återfinns. Kreativitetsdiskursen kan skönjas i replikskiften om textens innehåll, och genrediskursen anas genom den textstruktur som står på tavlan och som eleverna följer när de skriver. Den sociala praktikdiskursen finns närvarande genom att de elevtexter som skrivs ska finnas med i en utställning på skolan. Det förekommer inga replikskiften som visar att en sociopolitisk diskurs, där skribenten förväntas utveckla en kritisk medvetenhet, finns närvarande i samtalen. Det är således textens form som står i fokus när lärare och elever samtalar i den undersökta skrivsituationen.

This literature review asks the following:  How is writing instruction realized in L1-classrooms (in the Swedish upper secondary school or its equivalent globally), considering standardized testing as a background factor? Standardized testing has become established in Sweden as one way to audit the school system and evaluate knowledge levels for the sake of guaranteeing an equitable education. However, standardized testing may influence the way in which classroom instruction is realized by teachers, as observed by Popham (2001). The literature review utilizes a qualitative conventional content analysis in order to produce a result of ten studies relevant to our research question. They are then thematized, presented, and later discussed using Popham’s (2001) item-teaching and curriculum-teaching, Biesta’s (2010) reasoning around how measurability impacts the perceived value of different types of education and Janks’ (2010) synthesis model. We found that writing instruction in classrooms subjected to standardized testing often showed a narrowed curriculum and formulaic writing. This particularly impacted classrooms consisting of diverse learners. We noted that teachers faced a complex task when instructing in these classrooms. They generally drifted towards either item-teaching or curriculum-teaching. We also found that the writing skills and knowledge that were highly valued in the classroom corresponded to skills measured by the tests. Finally, using Janks’ (2010) synthesis model we found that both access without design and diversity without access were present in our chosen studies. This implies that standardized testing maintains existing (and excluding) power relations between the dominant and the non-dominant groups. Our discussion is then related to the Swedish national curriculum, pointing to potential self-refuting goals formulated in the syllabus for the subject Swedish. We suggest that studies should be performed in a Swedish context in order to highlight any potential consequences of standardized testing for writing instruction in Swedish classrooms.

Ett flertal studier lyfter fram ett forskningsresultat som tyder på att elevers motivation är avgörande för deras läs- samt skrivutveckling. Inom forskningen finns det däremot en lucka som kräver vidare studier och belägg för hur elevers motivation påverkas av olika skrivverktyg. Syftet med vår studie är således att undersöka hur elevers motivation i skrivundervisningen påverkas vid användning av digitala verktyg i jämförelse med papper och penna. Den teori som utgör en grund för studien är Self-determination theory, eller översättning till självbestämmandeteorin på svenska, som fokuserar på olika typer av motivation. För att besvara de formulerade frågeställningarna har elever i årskurs 2 deltagit genom att totalt 51 elevtexter samlats in och av dessa har 14 elever slumpmässigt valts ut för att delta i semistrukturerade intervjuer. Resultatet visar att det kan vara av betydelse att ha en varierad skrivpraktik då elever tenderar att motiveras mer av ett verktyg som de tidigare inte använt så mycket, än vid användning av något som de är vana vid. Resultatet visar även att skrivuppgifter i vissa fall kan påverkar motivationen mer än vad skrivverktyget gör och att elevernas egna uppfattningar om skrivvertygets nackdelar respektive fördelar har en viss påverkan. Vidare tyder resultatet på att elevernas texter ökar i längd och användningen av punkt och stor bokstav blir mer korrekt när de får skriva på datorn, vilket delvis kan bero på ökad motivation.

Studien syftar till att undersöka hur lärare arbetar med skrivförmågan i årskurs 4–6 och om de ser några skillnader inom skrivförmågan mellan pojkar och flickor samt hur de i så fall motverkar dessa skillnader. Nejman (2020) menar att skillnaderna i betyg mellan pojkar och flickor är ett av skolans största likvärdighetsproblem. Resultatet i studien bygger på åtta kvalitativa intervjuer av semistrukturerad karaktär med lärare som är yrkesverksamma och antingen undervisar eller har undervisat i svenskämnet. Resultatet diskuteras genom det sociokulturella perspektivet och vad tidigare forskning säger om ämnet. Undersökningens resultat visar att de flesta lärare i denna studie arbetar med genrepedagogik i klassrummet. Det visar också att lärarlegitimation spelar roll i relation till användandet av arbetssätt och metoder för skrivförmågan. En viktig faktor som nämns av flera av lärarna i studien är att läsning stärker skrivförmågan. Att det finns skillnader mellan pojkar och flickor inom skrivförmågan är något som både forskning och resultatet av intervjuerna visar, däremot är det få lärare som uttrycker att de använder sig av några arbetssätt i klassrummet för att minska dessa skillnader. Det som är av betydelse menar lärarna är klassrumsplaceringen.

Syftet med föreliggande studie är att belysa elevers uppfattningar om kreativt skrivande inom svenskämnet. Frågeställningarna ämnar undersöka hur kreativt skrivande påverkar elevens skrivutveckling samt om kreativt skrivande kan leda till ökad motivation hos eleven. För att besvara frågeställningarna och uppfylla syftet används tidigare forskning samt fenomenografi som ramverk för att analysera skriftliga reflektioner om kreativt skrivande där 33 elever i årkurs nio valt att delta. Resultatet visar att kreativt skrivande är en viktig del i elevernas skrivprocess och bidrar till kunskapsutveckling. Det framkommer att kreativt skrivande skapar motivation och bidrar till ett lustfyllt lärande. Kreativt skrivande bidrar även till personlig utveckling då det bland annat ger eleverna möjlighet att bearbeta och få utlopp för tankar och känslor. / The purpose of the present study is to illustrate students’ perceptions of creative writing within the subject of Swedish. The research questions aim to investigate how creative writing affects students’ writing development and whether it can lead to increased motivation. To address these questions and fulfill the purpose, prior research is used as well as phenomenography used as framework to analyse written reflections on creative wrtiting from 33 ninth-grade students who chose to participate. The results indicate that creative writing is an important part of students’ writing process and contributes to their writing development. It is revealed that creative writing fosters motivation and contributes to joyful learning. Additionally, creative writing contributes to personal development by providing students with opportunities to process and express thoughts and emotions.

Ett av skolans uppdrag är att ge alla elever möjlighet att utveckla sitt skrivande så att de kan delta i samhällslivet. Samtidigt visar resultatet på de nationella proven att skrivandet är den största utmaningen för elever. Syftet med denna studie är att undersöka lärares perspektiv på sin egen skrivundervisning utifrån begreppen tillgänglighet och inkludering. Utifrån lärares beskrivningar, lyfter vi fram konkreta exempel på hur lärare i svenska och svenska som andraspråk planerar och arbetar för att förebygga hinder i skrivundervisningen för elever i årskurs 9 samt elever som läser sista kursen i SFI. Studien är kvalitativ och består av åtta semistrukturerade intervjuer som kompletterats med fyra deltagande observationer. Resultatet visar att utmaningar i undervisningen kan handla om svårigheter att föreställa sig mottagaren, välja relevant innehåll, bygga meningar, strukturera texten och anpassa den efter situationen, men även bristande motivation. I studien framkommer det att flertalet av de stödjande strukturerna är inriktade på genre, skrivprocess men även på korrekthet. Vår slutsats är att formuleringar i kursplanerna kan spela en roll. Tillfällen att använda skrivandet i meningsfulla situationer utanför skolans kontext var få, men vi fann att lärarna själva skapar skrivsituationer med relevanta och verklighetstrogna mottagare, för att öka elevers inlevelse och motivation. Assisterande teknik användes inte i någon större utsträckning och kontakten med speciallärare var ofta begränsad på grund av organisatoriska faktorer.

Sammanfattning Tidigare forskning visar att elever i de yngre åren i huvudsak möter skönlitterära texter och att detta kan innebära svårigheter för dem i klass 4 då de förväntas förstå olika texttyper. Denna studie undersöker vilka texttyper elever i förskoleklass till årskurs 3 får möta på två olika skolor i två skilda kommuner och om lärarna anser att det kan påverka elevers läsförståelse och läsintresse. Undersökningen gjordes genom kvalitativa intervjuer med verksamma lärare och baseras på en lärandesyn utifrån ett sociokulturellt perspektiv och begreppet literacy. Resultatet visar att de yngre barnen på de två deltagande skolorna till stor del får möta olika texttyper och att lärarna anser att det främjar både läsförståelse och läsintresse. / Abstract Previous research show that students in the younger years mainly meets fictional text types and that this may cause difficulties for them in 4th-grade when they are expected to understand different kinds of text. This study examines which types of text students in preschool to grade three meet at two different schools in two separate municipalities, and if teachers believe that it can affect students reading comprehension and interest in reading. The survey was conducted through qualitative interviews with practicing teachers and is based on a learning approach from a sociocultural perspective and the literacy concept. The result show that the younger children at the two participating schools for the most part get to meet different types of texts and that the teachers considers it promotes both reading comprehension and interest in reading.